Landstingets månadsrapport. maj 2012

Relevanta dokument
Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012

Landstingsdirektörens ekonomirapport juli 2012

Landstingsdirektörens ekonomirapport augusti 2012

Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen

Dagens kostnad jämfört med ny modell

Landstingsdirektörens ekonomirapport november 2012

Landstingets månadsrapport. Mars 2012

Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen

Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen. februari 2013

Periodrapport OKTOBER

Månadsrapport september 2014

Bokslutsprognos 2011 Landstingsservice

Månadsrapport Maj 2010

Landstingets månadsrapport. Februari 2012

Månadsbokslut Landstinget Blekinge September

Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter

Månadsrapport November 2010

Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen

Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter

Ledningsrapport december 2018

Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport januari februari

Månadsrapport juli 2014

Bokslutskommuniké 2016

Månadsrapport mars 2013

Delårsrapport. Januari-augusti /Regionstab Ekonomi 1

Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter

Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter

bokslutskommuniké 2012

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 26 mars 2013 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport maj 2014

bokslutskommuniké 2013

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

Månadsrapport maj 2015

Befolkningen uppgick efter vecka 21 till vilket är 747 fler jämfört med vid årsskiftet.

Månadsrapport mars 2016 Region Jämtland Härjedalen

Bokslutskommuniké 2017

Månadsrapport. Landstinget Blekinge oktober 2016 Ärendenr 2016/01466

Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter

Bokslutskommuniké 2013

Ekonomi- och verksamhetsrapporter

Månadsrapport mars 2014

Ledningsrapport april 2018

Månadsrapport maj 2016

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

Fastställande av resultatmål och budgetar 2013

Månadsbokslut Landstinget Blekinge Juli

Månadsrapport september 2016

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017

Periodrapport Maj 2015

MÅNADSRAPPORT JULI 2013

Ledningsrapport september 2018

MÅNADSRAPPORT 2013 MAJ

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen

Månadsrapport juli 2016

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2016

Månadsrapport november 2016

Ledningsrapport januari 2019

Månadsrapport juli 2012

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Produktionsstyrelsens sammanträde den 20 december 2012

Bokslutskommuniké 2015

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys LD13/00585 Periodrapport maj 2013

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

1 September

MÅNADSRAPPORT. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2014

Landstingets Tertialrapport januari april 2012

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon H. Pigon/whiteboxstudios.se, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Månadsbokslut Landstinget Blekinge september

Månadsrapport juli 2015

Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter

Stockholms läns landsting

Månadsrapport per mars 2015, Koncernfinansiering

Förvaltningarnas tertialrapporter T1 - sammanfattning och styråtgärder med fokus på kostnadskontroll

Periodrapport. Februari

Textkommentarer för månadsbokslut april månad år 2005

Bokslutskommuniké 2011

JUL Stockholms läns landsting i (D

Bokslutskommuniké 2014

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 21 maj 2013 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och

LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING

Månadsrapport februari

Månadsrapport mars 2016

Månadsrapport mars Region Västerbotten

Ekonomisk månadsrapport

att godkänna månadsrapport per september 2016 för Koncernfinansiering.

Ekonomirapport 2014 efter januari månad

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 mars 2014 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

Månadsrapport per juli 2015, Koncernfinansiering

Periodrapport Juli 2015

*

Transkript:

1 (8) Ekonomiavdelningen, LLK -06-15 Landstingets månadsrapport maj

2 (8) Ekonomi Landstinget beräknar efter maj månad att årets resultat kommer att uppgå till plus 185 miljoner kronor. Jämfört mot budget är det en positiv avvikelse med 84 miljoner kronor. Prognosen är en förbättring med 195 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Den väsentliga förbättringen beror på främst på två saker. AFA försäkring beslutade i juni att återbetala premier för kollektivavtalade sjukförsäkringar till arbetsgivare i kommuner och landsting för åren 2007 och 2008. För Landstinget i Uppsala län innebär detta en återbetalning på 135 miljoner kronor. Dessutom så har det efter en analys av till förvaltningarna schablondebiterade pensioner framkommit att de varit för lågt budgeterade. På kostnadssidan har hänsyn redan tagits till detta. Konsekvensen blir en förbättring mot budget med 60 miljoner kronor Utöver landstingets prognos så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en prognos på plus 33 miljoner kronor innan dispositioner och skatt. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat 101 185 84 Verks intäkter 9 066 9 248 182 Personalkostnader -6 099-6 032 67 Övr kostn (inkl avskr) -10 891-11 156-265 Nettokostnad -7 924-7 940-16 Fast ersättning -1-1 0 Övrigt 8 026 8 126 100 Finansiering 8 025 8 125 100 Landstingets nettokostnad Nettokostnaden är enligt prognos 8 075 miljoner kronor (Exklusive återbetalning AFA-försäkring som är en jämförelsestörande post). Detta är en negativ avvikelse mot budget med 151 miljoner kronor. Nettokostnadsutvecklingen nu ligger på 3,2 procent (Exklusive jämförelsestörande poster). Föregående månad låg den på 4,1 procent. År 2011 var nettokostnadsutvecklingen 4,0 procent. Ekonomi för utvalda verksamheter Här redovisas ekonomin för de verksamheter där det har skett förändringar mot föregående prognos eller om det ändå bedöms vara intressant information för läsaren. HSS lämnar en prognos på 3 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 2 miljoner kronor jämfört med budget. Jämfört med föregående prognos är det en försämring med 13 miljoner kronor. Försämringen beror framför allt på ökade kostnader inom vårdcentralsuppdraget. Akademiska sjukhuset lämnar en oförändrad prognos jämfört med föregående månad. Jämfört med budget är det en negativ avvikelse med 82 miljoner kronor. Ökade omkostnader och ett stort antal utskrivningsklara patienter som tränger undan behandling av patienter från regionen är främsta orsaken till 50 miljoner av underskottet. Till det underskottet kommer 32 miljoner för återbetalning av målrelaterad ersättning från 2011. Landstingsservice lämnar en prognos på minus 11 miljoner kronor. Detta är en förbättring med 9 miljoner kronor jämfört med budget och 1 miljon kronor jämfört med föregående prognos. Avvikelsen på 9 miljoner kronor avser främst ökade hyresintäkter, lägre räntekostnader och lägre avskrivningar på grund av förskjutning av investeringar Kollektivtrafikförvaltningens helårsprognos pekar mot ett underskott på 45 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor bättre än föregående prognos. Största anledningen till underskottet är ökade trafikkostnader med 37,5 miljoner kronor jämfört med budget. Avvikelsen beror främst på ökade trafikkostnader för stadstrafiken med 31,5 miljoner kronor, vilket hänför sig till att det avtalatde vagntimmepriset är betydligt högre än budgeterat. Resterande beror på ökade kostnader för upptåget. Kollektivtrafikförvaltningen har under året fått överta ansvaret för infrastruktur ovan mark. Konsekvensen blir en ökad kostnad på 5 miljoner kronor. Finansförvaltningen lämnar en förbättrad prognos jämfört med budget på 234 miljoner kronor. Prognosen är en förbättring mot föregående prognos med 205 miljoner kronor. Förbättringen beror framför allt på

3 (8) beslutet från AFA att återbetala sjukförsäkringspremier för 2007 och 2008. Den andra orsaken är den förbättrade prognosen för schablondebiterade pensioner. Produktion Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping jämförs med överenskommen produktionsvolym för C-länsvården. Produktionsutfallet till och med maj omfattar felaktigt vårdvalsproduktionen inom kataraktoperationer (från april månad) samt ögonbottenfotografering och ljusterapi (från februari månad). Denna produktion utgör dock en marginell del hos såväl Akademiska sjukhuset som Lasarettet i Enköping och bedöms inte påverka analysen. Avvikelse utfall/budget C-län Lasarettet jan-maj 25 22,51 20 Avvikelse utfall/beställning 15 10 5 0 7,5 6,78 7,74 4,36 1 14,00 Totalt inkl ej drg-satta Lever, gallvägar o bukspott Nervsystemet Hud Cirkulationsorganen Matsmältningsorganen Andningsorganen Muskler, skelett och bindväv -5-10 -5,91-3,59 De stora MDC-grupperna Lasarettet ligger liksom tidigare under året klart över den periodiserade beställningen. Sammantagna DRG-poängen för öppenoch slutenvård (inklusive ej DRG-satta vårdtillfällen och läkarbesök) ligger 7,5 procent över grundbeställningen. Inom MDC-gruppen som omfattar muskler, skelett- och bindvävsdiagnoser ligger ökningen på över 20 procent. MDC-gruppen för matsmältningsorganen (inom vilken koloskopier hamnar) ligger nästan sju procent över beställningen. Bakgrunden till dessa stora avvikelser är den aktiva satsningen för att förbättra lasarettets egen kösituation och påbörjandet av att ta emot extra patienter inom protes- och koloskopiområdet enligt beslut i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (dnr HSS 2011-0049). Det beslutet ökar lasarettets beställning med cirka 200 DRG-poäng vilket utgör cirka 2,5 procent av grundbeställningen.

4 (8) Avvikelse utfall/budget Akademiska c-län jan-maj Procentuell avvikelse 6,00 4,00 2,00 0,00-2,00-4,00-6,00 3,00-3,50-2,81-2,09-1,62 4,20 4,40 Totalt inkl ej drg-satta Nervsystemet Cirkulationsorganen Graviditet, förlossning Matsmältningsorganen Psykiska sjukdomar Muskler, skelett och bindväv Andningsorganen -8,00-7,03 De stora MDC-grupperna Akademiska sjukhuset ligger över sin överenskomna produktionsvolym med drygt tre procent (inklusive ej DRG-satta vårdtillfällen och läkarbesök). Så här tidigt på året försvåras Akademiskas analys på MDCnivå av att de ej DRG-satta vårdtillfällen och läkarbesöken utgör en relativt stor andel av den ackumulerade produktionen. Variationerna är stora mellan de olika MDC-områdena (baserat på produktionen exklusive ej DRG-satta). Stora negativa avvikelser finns inom MDC-områdena nervsystemet, cirkulationsorganen och inom förlossningsvården medan andningsorganen och muskler, skelett och bindväv ökar. Ökningen inom den sistnämnda gruppen, som bland annat omfattar ortopedi, ska ses mot bakgrund av att produktionen inom det området var låg under 2011 på grund av bland annat ombyggnationer av operationssalar samt ansträngningarna att förbättra kösituationen inom detta område. Det senaste politiska beslutet om att, genom att ta bort det ekonomiska taket, satsa på särskilt utpekade områden med köer vid båda sjukhusen har inte hunnit ge utslag till och med maj. Det beslutet möjliggör extra produktion av 467 poäng för lasarettet, motsvarande nästan åtta procent av grundbeställningen, och 1 744 poäng för Akademiska sjukhuset motsvarande cirka 2,5 procent av grundbeställningen. En sammantagen bedömning är att sjukhusens utfall för C-länsvården hittills väl följer förväntad produktion inklusive beslutade kökortningssatsningar och att produktionen ligger inom de finansiella ramar som finns till hands. Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 1,7 procent jämfört med 2011. I maj månad har retroaktiv lön och ny lön betalats ut för de förbund som är klara i löneöversyn. Förändringen är på en rimlig nivå. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är 8 503 och det är en ökning med 132 årsarbetare vid en jämförelse mellan ackumulerat utfall januari till och med maj i år med samma period i fjol. Kollektivtrafiknämnden har tillkommit med ett genomsnittligt antal årsarbetare om 61 till och med maj. Akademiska sjukhuset har ökat antalet årsarbetare med 83 och Lasarettet i Enköping med 27 årsarbetare. Primärvården redovisar en minskning med 39 årsarbetare. Även Folktandvården har minskat antalet årsarbetare med motsvarande 12. Vid Akademiska förklaras ökningen bland annat av beslutade verksamhetsförändringar och kvalitetsförbättringar som akutsjukvården, intermediäravdelning och psykiatrins hus. Ytterligare har övertagandet av GE Healthcares personal vid PET-centrum samt externt finansierad verksamhet bidragit till ökningen. Lasarettets ökning förklaras av det utökade uppdraget inom kirurgin samt rekrytering till den nya Närvårdsavdelningen. Det är grup-

5 (8) pen sjuksköterskor som har ökat mest. Minskningen vid Primärvården är helårseffekt av förändringar 2011. Primärvården har som mål att öka närvarotiden för distriktsläkare med hänvisning till att det för närvarande är drygt 20 vakanta läkartjänster. Utifrån rådande marknadssituation bedömer Primärvården att målsättningen är svår att uppnå. Vid Folktandvården beror minskningen bland annat på sjukdom och avvaktan att ersättningsrekrytera. Kostnaderna för inhyrd personal prognostiseras även efter maj till 64 miljoner kronor summerat för Akademiska, Lasarettet och Primärvården. År 2011 var utfallet för dessa förvaltningar 60 miljoner kronor. Primärvården redovisar i sin månadsrapport att inhyrningen är på en fortsatt hög nivå och nödvändig för att klara vårdcentralsuppdraget. Bristen på hyrpersonal inför sommaren kan komma att medföra problem bemanningsmässigt. Vid Akademiska är bristen på läkare inom psykiatrin fortsatt stor i kombination med ett ökat vårdbehov. Psykiatrin har för den långsiktiga personalförsörjningen utökat antalet ST-block och målet är att hösten 2013 vara fullt bemannad. Vid Lasarettet beror ökningen av inhyrd personal till största delen på svårigheter att rekrytera överläkare inom vissa specialistområden men även en ökad sjukfrånvaro bland läkargruppen. Att minska inhyrd personal bedömer Lasarettet skulle innebära negativa konsekvenser för bland annat kösituationen och produktionsmålen i landstinget. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är efter maj 4,8 procent vilket är 0,3 procentenheter högre än helår 2011. Sjukfrånvaron varierar över året och har de senaste åren varit högre under våren. I diagrammet visas utfallet under löpande år för 2010-. Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer är i stort oförändrad jämfört med 2011 och är 2,5 procent. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar är 1,5 procent och har ökat jämfört med 2011 då den var 1,2 procent. En jämförelse mellan samma perioder (januari maj) 2011 och visar för flertalet förvaltningar att den korta sjukfrånvaron är högre i år än i fjol men att en minskning ses i maj. Den korta sjukfrånvaron har ökat på grund av influensa och vinterkräksjuka. Vid Akademiska ses en ökning av den korta sjukfrånvaron framför allt för yrkesgrupperna specialistläkare, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 25 miljoner kronor efter maj och det är 2,1 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 9 procent. Diagram1: Utvecklingen av total sjukfrånvaro 2010 Uppföljning total sjukfrånvaro, LUL mål 4,5 % 5,0 Procent 4,5 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack mars Ack april Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack okt Ack nov Årsutfall År 2010 År 2011 År

6 (8) Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr 201101-201105 01-05 Bokslut 2011 Budget Årsprog Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS 279 995 1 370 159 664 560 3 369 171 3 387 385 18 214 Riks-/regionsjukvård 712 188 713 356 1 821 460 1 976 342 1 941 211-35 131 Patientavgifter sjukvård 50 893 56 581 117 854 141 567 141 306-261 Patientavgifter tandvård 122 884 155 272 285 509 380 989 380 989 0 Trafikintäkter 0 295 102 0 661 468 656 010-5 458 Övriga intäkter 1 037 731 1 113 114 2 442 502 2 536 525 2 741 514 204 989 Verksamhetens intäkter 2 203 691 3 703 583 5 331 886 9 066 061 9 248 415 182 354 Lönekostnader läkare -612 874-647 652-1 422 789-1 538 553-1 505 953 32 600 Lönekostnader övrig personal -1 549 558-1 601 665-3 640 606-3 879 934-3 837 739 42 195 Övriga personalkostnader -101 377-136 051-676 844-680 264-688 309-8 045 Verksamhetens personalkostnader -2 263 809-2 385 368-5 740 240-6 098 750-6 032 001 66 749 Inhyrd personal -22 949-26 923-64 306-30 127-65 318-35 190 Köpt vård -598 246-1 632 771-1 455 706-4 202 377-4 282 298-79 921 Läkemedel -415 801-509 570-1 070 829-995 636-1 011 793-16 157 Medicinsk service -87 513-96 788-213 485-200 429-226 498-26 069 Köpt tandteknik och tandvård -33 916-64 257-86 885-165 810-165 810 0 Medicinskt material -224 082-239 535-567 789-540 980-596 049-55 069 Hyror -322 941-336 905-783 530-857 874-853 108 4 767 Trafikkostnader 0-501 267 0-1 122 904-1 165 486-42 582 Övriga kostnader -996 734-951 065-2 416 090-2 372 632-2 400 823-28 191 Verksamhetens övriga kostnader -2 702 184-4 359 082-6 658 618-10 488 771-10 767 183-278 411 Avskrivningar/nedskrivningar -177 862-170 182-390 373-402 070-388 818 13 252 Avskrivningar/nedskrivningar -177 862-170 182-390 373-402 070-388 818 13 252 VERKS. NETTOKOSTNAD -2 940 163-3 211 049-7 457 345-7 923 531-7 939 587-16 056 Skatteintäkter 2 558 453 2 817 985 6 305 364 6 797 000 6 874 304 77 304 Generella statsbidrag/utjämning 438 759 446 099 1 384 087 1 393 000 1 377 352-15 648 Finansiell nettokostnad 412 12 413-347 571-166 141-128 454 37 686 Landstingsanslag 0 0 0-347 -347 0 Fast ersättning från HSS -133 0 0-1 206-962 244 Övrig finansiering -44-187 0 2 308 2 576 268 Finansiering 2 997 448 3 276 310 7 341 880 8 024 615 8 124 469 99 854 PERIODENS RESULTAT 57 285 65 261-115 465 101 084 184 882 83 799 INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar -166 211-225 910-491 751-1 035 500-992 879 42 621 Investeringar i immateriella och -3 321-1 520-4 580-5 100-14 975-9 875 investeringar i utrustning -43 369-67 268-160 703-398 903-237 025 161 878 Försäljning av fastigheter 0 0 0 0 0 0 Not

Nettokostnad och resultat per förvaltning, nämnd och styrelse Nettokostn bokslut 2011 Nettokostn budget Nettokostn prognos 7 (8) Förgående prognos Resultat Budget Prognos Förvaltning, tkr 2011 Hälso och sjukvårdsstyrelsen -2 324 513-4 303 126-4 346 384 362 1 000 3 000 16 396 Akademiska sjukhuset -3 607 240-1 957 163-2 002 469-189 703-100 000-182 000-182 000 Lasarettet i Enköping -290 760-86 454-90 854-2 913 0-6 600-6 600 Primärvården -207 600-192 046-199 500-11 341 33 000 25 000 25 000 Habilitering och hjälpmedel -175 824-171 256-171 336-105 0 0 0 Folktandvården -99 759-44 932-44 932 21 310 4 896 4 896 4 896 Summa hälso och sjukvård -6 705 696-6 754 977-6 855 475-182 390-61 104-155 704-142 308 Kulturnämnden, Kultur i länet -81 640-84 513-83 644 1 462 0 869 0 Varuförsörjningsnämnden 786 0-500 882 0-500 -500 Landstingsservice 153 910 151 275 169 802-15 330-19 815-10 666-12 132 Kollektivtrafikförvaltningen - -584 009-629 484-0 -45 084-46 284 Landstingets resurscentrum - -68 452-69 765-0 0 0 Centrala funktioner -574 759-324 859-345 409 776 0-19 550-19 550 Summa förvaltningar, nämnd och styrelse -7 207 399-7 665 535-7 814 475-194 600-80 919-230 635-220 774 Finansförvaltningen -249 946-258 000-125 112 79 135 182 000 415 517 210 317 Summa Landstinget i Uppsala län -7 457 345-7 923 535-7 939 588-115 465 101 081 184 882-10 457 Likviditet Justerad budget Utfall 1 400 1 300 LIKVIDITETSUTVECKLING mnkr 1 200 1 100 1 000 900 800 700 600 Prognos 500 400 300 200 100 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Juli Aug Sep Okt Nov Dec Likviditetsutveckling 2011- (mnkr) Summa likvida medel minus upplåning vid månadens slut (nettolikviditeten) Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Justerad budget 1 148 1 219 1 125 913 857 819 754 672 662 640 574 534 464 Utfall 1 148 1 275 1 284 852 821 830 Prognos 600 Diff budget-utfall 0 56 159-61 -36 11 Den justerade likviditetsbudgeten utgår från nettolikviditeten per 2011 12 31 och sålunda ej från landstingsfullmäktiges budgetbeslut. Från och med 2010 ingår ej långa placeringar, det vill säga placeringar över ett år i nettolikviditeten.

8 (8) Likvida medel inkl korta placeringar Belopp Till och med Ränta % SEB 50,0 120605 2,90 SEB 50,0 120731 2,80 SEB 25,0 120821 2,65 SEB 25,0 120831 2,75 SEB 50,0 120831 2,75 SEB 50,0 120831 2,75 SEB 50,0 120831 2,75 Totalt SEB 300,0 Nordea 75,0 130426 2,95 Nordea 50,0 130506 2,95 Nordea 50,0 130524 2,80 Nordea *** 75,0 120614 1,30 Nordea/Plusgirot 265,4 Löpande 1,49 Totalt Nordea Plusgirot 515,4 *** Räntekompensation ehållits p g a hanteringsfel av Nordea. Omplacerats 0615 ett år framåt till 2,82 % ränta. Övrigt 14,6 SUMMA 830,0 Genomsnittsränta % exkl. Plusgirot 2,37 Genomsnittsränta % inkl. Plusgirot 2,08 Långa placeringar ( över 1 Anskaffning, Aktuellt värde, mnkr, % april, % Förfall, år Avkastning Avkastning år) mnkr Nordea obligation 50,0 51,0 150630 1,0-2,0 Nordea obligation 100,0 111,9 140624 2,0-1,0 Agenta Hedgefond 300,0 320,0 140731 1,1-0,7 SEB obligation 100,0 109,6 171221 3,1-0,3 Nordea obligation* 150,0 154,9 150601* 1,0 1,0 SEB strukturerad produkt 101,0 91,9 131213 3,1-0,1 SEB strukturerad produkt 150,0 154,2 140927 2,5 0 Totalt 951,0 993,5 *Avkastning per sista april Portföljen består värdemässigt (anskaffningsvärde) av 42 % obligationer, 32 % hedgefonder och 26 % strukturerade produkter. Genomsnittlig löptid på pensionsplaceringar cirka 3 år. Indexjämförelser per 31 maj ej publicerade. Långfristiga skulder Skuldbelopp, mnkr Nordea lån depå kollektivtrafik 455,8