MATLAB-metoderna är (från MATLAB help): fler än vi behöver! men här är de. Computes the model's state at the next time step using a multistep

Relevanta dokument
NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

DN1240 numi12 1

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

101. och sista termen 1

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

Multiplikationsprincipen

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Differentialekvationer. Repetition av FN5 (GNM kap 6.

Funktionsteori Datorlaboration 1

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Runge-Kuttas metoder. Repetition av FN6 (GNM kap 6.

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

TATM79: Föreläsning 3 Binomialsatsen och komplexa tal

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

Digital signalbehandling Digital signalbehandling

Numeriska metoder för ODE: Teori

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

Analys av polynomfunktioner

Numeriska metoder för ODE: Teori

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

Exempel ode45 parametrar Miniprojekt 1 Rapport. Problemlösning. Anastasia Kruchinina. Uppsala Universitet. Januari 2016

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

Inledande matematisk analys. 1. Utred med bevis vilket eller vilka av följande påståenden är sana:

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Exempel etc., del II

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

Ordinära differentialekvationer,

Tentamen i Envariabelanalys 1

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

Tentamen del 2 SF1511, , kl , Numeriska metoder och grundläggande programmering

Uppgifter i simuleringskursen

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, Fredag 14 september 2012, kl

Svar till tentan

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Systemdesign fortsättningskurs

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Exempel etc., del II

Laboration 2 Ordinära differentialekvationer

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

27. NATURLJUD. o k k o k k k. p k k k kz k k o k k k k k k n k k k. k o k. a f4 Fredrik: kk k. k dk. a f4 4 j. k n. k n k k. k n k n k n.

Laboration 4. Numerisk behandling av integraler och begynnelsevärdesproblem

Analys av algoritmer. Beräkningsbar/hanterbar. Stora Ordo. O(definition) Datastrukturer och algoritmer. Varför analysera algoritmer?

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

Föreläsning 9. Absolutstabilitet

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR. ) De Moivres formel ==================================================== 2 = 1

Datastrukturer och algoritmer

Laboration 4. Numerisk behandling av integraler och begynnelsevärdesproblem

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

Uppgifter i simuleringskursen

Absolutstabilitet. Bakåt Euler Framåt Euler

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

Sammanfattning av föreläsning 11. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 12. Simulering. Föreläsning 12. Numeriska metoder och Simulering

Numeriska metoder för ODE: Teori

Föreläsningen ger en introduktion till differentialekvationer och behandlar stoff från delkapitel 18.1, 18.3 och 7.9 i Adams. 18.

Ordinära differentialekvationer (ODE) 1 1

Tentamen i matematisk statistik, Statistisk Kvalitetsstyrning, MSN320/TMS070 Lördag , klockan Lärare: Jan Rohlén

Sätesventiler (PN 16) VF 2-2-vägsventil, fläns VF 3-3-vägsventil, fläns

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 14 dec 2009 klockan 14:00 19:00.

Lösningsanvisningar till vissa av de icke obligatoriska workout-uppgifterna i Beräkningsvetenskap II

med tillgång till värden på f: vi anser att vi kan evaluera f för alla x i (a,b) och använder kvadraturformler av typen n

. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

polynomfunktioner potensfunktioner exponentialfunktioner

TMS136: Dataanalys och statistik Tentamen med lösningar

Grundläggande matematisk statistik

EXAMENSARBETEN I MATEMATIK

Matlab övningsuppgifter

Numeriska metoder, grundkurs II. Dagens program. Gyllenesnittminimering, exempel Gyllenesnittetminimering. Övningsgrupp 1

Stort massflöde Liten volym och vikt Hög verkningsgrad. Utföranden Kolv (7) Skruv (4) Ving (4) Roots (1,5) Radial (2-4) Axial (1,3) Diagonal.

Lösningar till Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp, Del A. 1. (a) ODE-systemet kan skrivas på formen

Matematisk statistik

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

Betygsgränser: För (betyg Fx).

Transkript:

F BE & Page of 5 Ordiära differetialevatioer, PP CH 6, forts. Vi ser u på de valigaste lassera av steg-metoder, explicita Ruge-Kutta-metoder oc Implicita flerstegs-metoder. MATLAB-metodera är (frå MATLAB elp: fler ä vi beöver! me är är de Default: ode5 (Dormad-Price ode5 (Dormad-Price Computes te model's state at te ext time step usig a explicit Ruge-Kutta (,5 formula (te Dormad-Price pair for umerical itegratio. ode5 is a oe-step solver, ad terefore ol eeds te solutio at te precedig time poit. Use ode5 as a first tr for most problems. ode (Bogaci-Sampie Computes te model's state at te ext time step usig a explicit Ruge-Kutta (, formula (te Bogaci-Sampie pair for umerical itegratio. ode is a oe-step solver, ad terefore ol eeds te solutio at te precedig time poit. ode is more efficiet ta ode5 at crude toleraces ad i te presece of mild stiffess. ode (Adams ode5s (stiff/ndf Computes te model's state at te ext time step usig a variable-order Adams-Basfort-Moulto PECE umerical itegratio tecique. ode is a multistep solver, ad tus geerall eeds te solutios at several precedig time poits to compute te curret solutio. ode ca be more efficiet ta ode5 at striget toleraces. Computes te model's state at te ext time step usig variable-order umerical differetiatio formulas (NDFs. Tese are related to, but more efficiet ta te bacard differetiatio formulas (BDFs, also o as Gear's metod. ode5s is a multistep solver, ad tus geerall eeds te solutios at several precedig time poits to compute te curret solutio. ode5s is efficiet for stiff problems. Tr tis solver if ode5 fails or is iefficiet. odes (stiff/mod. Rosebroc Computes te model's state at te ext time step usig a modified Rosebroc formula of order. odes is a oe-step solver, ad terefore ol eeds te solutio at te precedig time poit. odes is more efficiet ta ode5s at crude toleraces, ad ca solve stiff problems for ic ode5s is ieffective. odet (Mod. stiff/trapeoidal Computes te model's state at te ext time step usig a implemetatio of te trapeoidal rule it a "free" iterpolat. odet is a oe-step solver, ad terefore ol eeds te solutio at te precedig time poit. Use odet if te problem is ol moderatel stiff ad ou eed a solutio it o umerical dampig. odetb (stiff/tr-bdf Computes te model's state at te ext time step usig a multistep implemetatio of TR-BDF, a implicit Ruge-Kutta formula it a trapeoidal rule first stage, ad a secod stage cosistig of a bacard differetiatio formula of order to. B costructio, te same iteratio matrix is used i evaluatig bot stages. odetb is more efficiet ta ode5s at crude toleraces, ad ca solve stiff problems for ic ode5s is ieffective.

F BE & Page of 5 Explicita Ruge-Kutta-metoder E S-stage Ruge-Kutta metod aväder S evaluerigar av f(x, i ett steg. Ju större S dess ögre oggraetsordig är möjlig. Med S = a ma få e metod med ordig för =,, oc me ögre ordig räver äu större S. Valiga metoder: Heu stage, ordig = f(x, = f(x+, +; (x+ = (x + / ( + ; Klassis RK -stage, ordig = f(x, = f(x+/, +/; = f(x+/, +/; = f(x+, +; (x+ = (x + /6 ( + + + ; Exempel Kotrollera RK på test-evatioe = = Sätt a = = a (+/ = a (+/a; = a (+/ = a (+/ a(+/a = a(+ = a (+a (+/ a(+/a (x+ = + /6 (a+ a(+/a + a (+/ a(+/a + a(+ a (+/ a(+/a (x+/(x = (+a+a /+a /6+a / = e a - / a 5 + O(a 6 ODE: I ode ser vi: A = [/, /, ]; B = [ / /9 / / /9 ]; E = [-5/7; /; /9; -/8]; = f(x, = f(x + a, + b = f(x + a, + b (x+ = (x + b + b + b Ordig? testa på =, = a, etc, = a = a( + b a = a( + b a = a( + b a( + b a (x+/(x = + b a + b a(+b a + b a( + b a ( + b a = + a(b + b + b + a (b b + b b + a b b b = + a + a (/ / + /9 / + a /9 / / = + a + a / + a /6 = e a + O(a således S =, p =

F BE & Page of 5 Trapetsregel (x+-(x = / (f(x, + f(x+,+, oggraetsordig oc Baåteuler (x+-(x = f(x+,+, oggraetsordig Se PP p. Vi provar på exemplet d A,, A, ( dt a där vi vet att för a = - blir lösige = - = e -t. Då blir Trapetsmet ode :( Baåteuler:( I A I A ( I A : B Beul :, B B Beul Trap, B ( I A Trap ( I A ( I A Egevärdea för A är - oc - så (t = Ce -t + De -t. Om ite a väljs precis = - blir C ite oll oc lösige visar e sabb trasiet, som sulle räva steglägder O(/ för oggraet. Vi provar för a = med =. oc Baåteuler oc Trapets:.5 Beul Egevärde B:.99.999 prim.5 Trap Egevärde B:.995 -.66667 prim -.5 -.5 - -.5 -...6.8 -...6.8 (observera de olia salora på -axel Baåteuler ger e lösig som är orret efter ett par steg (säg. me trapetsmetode ger stara avligade oscillatioer i i börja. Orsae ses i egevärdea till matrise B: för trapetsmetode är ett egevärde ugefär -/ oc lösige ar i e ompoet D(-/ Numeris tillämpig på IVP Vi fic ova att RK vid tillämpig på = ger x x x P(, P( x x 6 oc vi frågar oss: För vila q = i omplexa plaet blir P(q <=? För dessa q blir de umerisa lösige begräsad för alla oc det ger upplsig om ur litet ma måste aväda för umeris stabilitet. Området där P(q <= allas därför för stabilitets-området. Eftersom egevärde för reella matriser i allmäet är omplexa måste vi ut i omplexa plaet. Gräse för området ges av P(q = oc origo ligger alltså på gräse. Det fis tterligare e särig mella real-axel oc gräse, där P = -. Det blir vid x = -.78. Särig med imagiäraxel q = i ser vid, t P( i s s s s s s s( 6 s s ( s ( : s s s 6 Därmed ar vi fra puter på gräse. Me ur ser reste ut? i(,( 6 s ( 6, s ; 8 7 s

F BE & Page of 5 Låt oss besriva gräs-urva som parameter-urva. På gäller P(q( = e i, e reell viel. Vi deriverar P m a p : i dq dq ie P i ( q ie, q( : d d q q / q / 6 oc provar om MATLABs ode larar omplexa tal. RK P = Jomevisst: f = @(fi,q i*exp(i*fi/(+q*(+/*q*(+q/; [fiout,qout]=ode(f,[ 8*pi],; plot(qout,'.' oc tillsggad plot ger bilde t. Kurva sluter sig ite - orret, av samma aledig som Euler framåt gjorde e spiral av e ösad cirel: - qout(ed =.8 -.i Strägare toleras ger midre opp vid q =. - ger - qout(ed =.988e-9-7.5e-i efter 86 steg. Ma oterar att det fis puter i ögra alvplaet, dvs. med Re >, som ger avtagade umeris lösig, me bara för stora steglägder = O(. Gräsurva ar lodrät taget i origo (Visa! oc för tillräcligt små steglägder blir det rätt. När vi u åller på så visar vi figure för ODE själv. De ar (som vi räade ut ova efter smgtitt i programode x x x P( x x, P x 6 så det är bara att ta bort e term frå ode för RK. Övig:. Det beövdes (,8 för RK me bara (,6 för ODE. Varför?. Visa, att figurera ser liadaa ut för alla -stage ordig- oc -stage ordig- metoder. - - - ODE: P = Im Im Re Re Som avslutig på dea iledig visar vi att Eulers metod overgerar mot lösige till iitialvärdesproblemet d f (t,, ( c dt Vi förutsätter, - - -5 - - - -. Lipscit (L-otiuitet os f: f(t, - f(t, <= L -. Att de exata lösiges adraderivata är begräsad, (t < K i (,T. Evidistata steg, t =, =,,. att vi ger exat startvärde, = c. Det första villoret är ödvädigt för etdig lösig, det tredje är oödigt me uderlättar formelsrivige. Det adra räver lite mer av f ä det första, oc a försvagas. Det fjärde a försvagas. Då får vi umeris lösig som approximatio till (t oc vi ar (se figure ( ( f (, ( / d, d '( t r f (, K

F BE & Page 5 of 5 Kalla globala felet (t för E. Subtraera evatioera, så får vi E E ( f(, ( f(, / d oc uppsattige E E E E f (, ( f (, / ( L ( L E L / K Här a vi jämföra med reursios-formel (C = +L, B = / K u Cu B u som ar lösige B u ( C B( C C... C C L K K K Lt E (( L (( L L ( e då L, L L L oc därmed är det lart att felet går mot oll som första potese av steglägde. d ( E (t + (+LE + O( + r E + t