Kursbeskrivning Specialpedagogik, 7,5 hp VT 2014 / 50%/ UQ004K Vård & omsorg
2:13 Välkommen till kursen Specialpedagogik, 7,5 hp. Kursen ges i ämnet Specialpedagogik och ingår i lärarutbildningen för yrkeslärare Nivå: grundnivå 1. Kursinformation Kursadministratör: Jenny Stoltz jenny.stoltz@specped.su.se tel 1207 6419 Kursansvar: Ulf Sivertun ulf.sivertun@specped.su.se 2. Kursens innehåll och förväntade studieresultat 2.1 Innehåll Kursen tar sin utgångspunkt i specialpedagogikens tvärvetenskapliga karaktär. I kursen behandlas hur synen på specialpedagogiska frågor och hur dessa ska hanteras, varierar utifrån olika vetenskapliga utgångspunkter och vid olika historiska perioder. För att belysa specialpedagogikens komplexitet behövs olika synsätt och perspektiv på människa och lärande problematiseras. I kursen lyfts samhälleliga, organisatoriska, grupp och individuella faktorers betydelse för elevens lärande, socialisation samt reproduktion fram. I fokus ställs skolans ansvar att ge alla elever på gymnasieskolans yrkesprogram förutsättningar för lärande oberoende av funktionsnedsättning, etnicitet, genus och social klass. Kursen berör också vikten av att i samverkan med föräldrar, lärare och andra yrkesgrupper i och utanför skolan, kunna identifiera och hantera specialpedagogiska behov på såväl individnivå som på skol- och samhällsnivå. I samband med verksamhetsförlagd praktik undersöks multimodala verktyg, både digitala och icke-digitala, vilka kan erbjuda elever olika möjligheter till delaktighet och lärande. 2.2 Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen förväntas du kunna:
3:13 - problematisera hur elevers rätt till delaktighet och lärande tillgodoses i skolan med hänvisning till nationella och internationella styrdokument - beskriva hur synsätt på utvecklings- och lärandeproblem, utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer, kan få betydelse för elevers lärande och socialisation, - beskriva och diskutera specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv och utifrån olika teoretiska utgångspunkter, - reflektera över specialpedagogisk verksamhet i relation till utbildningens inriktning och kommande läraruppdrag samt etiska dilemman som kan uppstå vid specialpedagogiska insatser. 3. Kursens uppläggning Kursen kräver att du aktivt, redan från kursstart, deltar i de olika moment som ingår. Kursinnehållet behandlar komplexa frågor där det sällan finns enkla och givna svar. Under seminarier och arbete i grupp (studentarbetslag) ges möjligheter att utveckla den förståelse som lärandemålen förutsätter. 3.1 Arbetsformer Kursen genomförs i form av Föreläsningar som syftar till att både förtydliga, fördjupa och komplettera de teorier, begrepp och frågor som behandlas i kurslitteraturen Under seminarium 1 görs en indelning i studentarbetslag omfattande ca 5 personer. Syftet med dessa grupper är att bearbeta och diskutera individuella texter och att förbereda och redovisa den verksamhetsförlagda uppgiften. Inför varje seminarium ska du förbereda dig genom att läsa angiven litteratur och skriva en kort text där du behandlar givna frågor alternativt formulerar egna frågor relaterade till kursens lärandemål. Grupparbeten i studentarbetslag bygger på en överenskommelse om varje students individuella ansvar för såväl sitt eget som gruppens gemensamma lärande. Verksamhetsförlagda platsbesök inom det yrkespedagogiska området (se 3.2 nedan). 3:2 Uppgift inom verksamhetsförlagt platsbesök Varje student tar kontakt med verksamhet med relevans för blivande yrkeslärare.
4:13 Uppgiften innebär: 1) en fältstudie som innebär att studenten genomför intervjuer med företrädare för olika yrkesgrupper samt följer en specialpedagogens/speciallärarens arbete under en dag. Intervjuerna syftar till att studenten ska få ta del av verksamhetsföreträdares perspektiv på kursens centrala frågor och begrepp med utgångspunkt i alla elevers rätt till delaktighet och lärande samt att ge insyn i hur specialpedagogiska verksamheter är organiserade. 2) att studenten följer en specialpedagogs/speciallärares arbete under en dag för att få insyn i specialpedagogiskt arbete i praktiken. 3) att i verksamheten undersöka förekomst och användning av multimodala verktyg, både digitala och icke-digitala, som erbjuder elever olika möjligheter till delaktighet, lärande och utveckling. Uppgiftens konkreta uppläggning planeras i seminariegruppen. Varje student dokumenterar och analyserar sin intervjuundersökning i en skriftlig sammanställning. Dessa analyser utgör underlag för studentarbetslagets bearbetning och planering inför redovisning vid ett examinerande seminarium. Analyserna ligger också till grund för en gemensam grupptext som lämnas in i samband med redovisningen. Formerna för redovisningen bestäms av studenter och lärare i seminariegruppen. Sekretessreglerna innebär att studenterna inte bör ange namn på skolor eller personer vid redovisningen eller i examinationen. Använd fingerade namn eller anonymisering som "gymnasieskola A" och "lärare B/specialpedagog C". 3:3 Kurslitteratur med kommentarer De elektroniska titlarna hittas lättast genom att googla på författare och titel: (se även bifogad litteraturlista) Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla några filosofiska trådar. Stockholm:Liber. (178 s) Finns endast i pappersform Barow, T. & Östlund,D. (red) (2012) Bildning för alla! : en pedagogisk utmaning. Kristianstad: Kristianstad University press. (247 s). Finns i elektronisk form. Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet. (127 s) - Finns i elektronisk form.
5:13 Helldin, R. (2007). Klass, kultur och inkludering: En pedagogisk brännpunkt för framtidens specialpedagogiska forskning [Elektronisk version. Stockholms universitetsbibliotek]. Pedagogisk forskning i Sverige 12(2), 119-134. (16 s) Hjörne, E., & Säljö, R. (2008). Att platsa i en skola för alla: Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. (182 s) Finns endast i pappersform. Karlsson, A.-M. (2009). Positioned by Reading and Writing. Literacy Practices, Roles, and Genres in Common Occupations. Written Communication 26:1, s. 53-76. (24 s) Finns i elektronisk form Möllås, G. (2009). Detta ideliga mötande : en studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation. Doktorsavhandling. (270 s.) Delar av avhandlingen läses (se läsanvisningar under punkt 4). Finns i elektronisk form. Skidmore. D. (2004). Inclusion the dynamics of school development. Maidenhead: Open University Press. (140 s) [Elektronisk version, Stockholms universitetsbibliotek]. Kap 1 och 5 (ca 40 s). - Finns som bok. Om du väljer att inte köpa boken finns den att läsa på dataskärmen som e-bok på SU s hemsida: Klicka på Biblioteket och klicka e-böcker under sök artiklar/böcker Klicka på ebrary och skriv in bokens titel Bläddra med pilarna.. Dessutom väljs i samråd med kursens lärare facklitteratur eller vetenskaplig artikel med relevans för yrkespedagogik, samt en skönlitterär bok med relevans för det specialpedagogiska området. Se förslag under punkt 6. 4. Föreläsningar och seminarier - innehåll och uppgifter Inför varje seminarium förbereder Du dig genom att skriva en kort text utifrån de läsfrågor som presenteras. Texten används i studentarbetslaget i samband med behandling av litteraturen. Vecka 4 Kursstart. Självstudier Läs och se föreläsning Inger Assarson Utmaningar i en skola för alla några filosofiska
6:13 trådar, finns på Mondo i Filsamling Läs Assarson sid 7-29, Hjörne & Säljö kap 1 och 2, Möllås kap 2, 3 och 4 Förslag på läsfrågor: Hur beskriver och diskuterar författarna specialpedagogiska frågor i ett historiskt perspektiv på skolsvårigheter? Hur kan vi, men hjälp av historien, förstå dagens specialpedagogiska dilemman? Vecka 5 27/1 kl 10.00 16.00 sal 105 (hus 9) FM Kursuppgifter och arbetsformer: genomgång av kursbeskrivning Indelning i studentarbetslag Genomgång av fältstudie EM Skolan och specialpedagogiken som en konfliktfylld verksamhet. Föreläsning: Ulf Sivertun. Seminariediskussion utifrån föreläsning Assarsson och läst litteratur 28/1 kl 10.00 12.00 sal 105 hus 9 Föreläsning Joacim Ramberg Specialpedagogik i Gymnasieskolan, Lunch 13.00 14.00 sal 105 hus 9 Föreläsning Brita Ernberg Meningen med skönlitterärt läsande, 14.00 16.00 Förberedelser för fältstudie i studiegrupperna. Valfri plats
7:13 Vecka 10-14 självstudier och studiegruppsarbete Tema Elevers rätt till delaktighet Synsätt på lärandeproblem utifrån olika faktorer. Läs: Bunar kap 2,4 och 6, Hjörne & Säljö kap 3-8, Möllås kap 5 och 9, Karlsson sid 53-76 Förslag på läsfrågor: Hur problematiserar litteraturen skolans möjligheter att tillgodose elevers rätt till delaktighet och lärande? Hur diskuterar litteraturen olika synsätt på skolsvårigheter, utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer, och dess betydelse för elevers lärande och socialisation? Genomför verksamhetsförlagda platsbesök/genomförande av intervjuer Vecka 10 den 3/3 kl 10-16 sal 105 (hus 9) (9.00 10.00) Studiegruppsarbete förberedelse för redovisning av fältstudie obs studiegruppens egen tid att disponera inför de gemensamma redovisningarna, nedan. 10.00 12.00 Start: Redovisning i tvärgrupper 12.00 13.00 Lunch 13.00 14.45 Redovisning i tvärgrupper samt seminarium kring valbar skönlitterär bok Stödfrågor inför redovisning av läst skönlitteratur Motivering till val av bok Skiljer sig den skönlitterära läsningen från läsning av facklitteratur? I så fall, på vilket sätt? Hur anknyter boken till specialpedagogiska frågor och till kursens lärandemål? Vilka andra insikter, lärdomar och upplevelser har den skönlitterära läsningen gett? Reflektioner kring meningen med skönlitterärt läsande i denna kurs 15-16.00 Introduktion till individuell skriftlig uppgift Vecka 10-12 Arbete med skriftlig individuell uppgift som lämnas i dropbox/inlämningsmapp senast den 23 mars 2014.
8:13 5. Examination och bedömning Kursen examineras dels genom aktivt deltagande på seminarier och genomförd fältstudie uppgift vid verksamhetsförlagt platsbesök, dels genom en individuell skriftlig examinationsuppgift. 5.1 Kurskrav Eventuell frånvaro på kursens seminarier kompenseras genom inlämning av en skriftlig uppgift till såväl studentarbetslaget som till seminarieläraren. 5.2 Examinationsformer och betygskriterier Kursens fältstudieuppgift examinaras genom en muntlig och skriftlig gruppuppgift Den individuella skriftliga examinationsuppgiften sker i form av en hemtentamen som lämnas in på Mondo i din Inlämningsmapp senast den 3/11. 5.3 Betygskriterier Den verkssamhetsförlagda uppgiften bedöms med betygen G eller U. För godkänt betyg (G) ska studenten: genomföra intervjuer och följa en specialpedagog/speciallärare under en dag med fokus på hur elevers rätt till lärande och delaktighet tillgodoses i skolan samt i samband med detta undersöka vilka multimodala verktyg som erbjuder elever olika möjligheter att lära och utvecklas i skriftlig och muntlig gruppredovisning problematisera resultatet av gruppens analyserade fältstudier genom kopplingar till kurslitteratur som behandlar elevers rätt till lärande och delaktighet Betygskriterier för den individuella skriftliga examinationen: A: Studenten kan genomgående i självständiga, problematiserade, fördjupade och väl underbyggda resonemang beskriva hur synsätt på utvecklings-och lärandeproblem utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer kan få betydelse för elevers lärande och socialisation genomgående i självständiga, fördjupade, väl underbyggda och nyanserade resonemang diskutera specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv och utifrån flera olika teoretiska utgångspunkter samt reflektera över specialpedagogisk verksamhet i relation till kommande läraruppdrag samt till de etiska dilemman som kan uppstå i samband med specialpedagogiska insatser
9:13 B: Studenten kan genom i huvudsak självständiga, problematiserade, fördjupade, och väl underbyggda beskriva hur synsätt på utvecklings-och lärandeproblem utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer kan få betydelse för elevers lärande och socialisation genom i huvudsak självständiga, fördjupade, väl underbyggda och nyanserade resonemang diskutera specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv och utifrån flera olika teoretiska utgångspunkter samt reflektera över specialpedagogisk verksamhet i relation till kommande läraruppdrag samt till de etiska dilemman som kan uppstå i samband med specialpedagogiska insatser C: Studenten kan: genom i huvudsak självständiga, problematiserade och väl underbyggda resonemang beskriva hur synsätt på utvecklings-och lärandeproblem utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer kan få betydelse för elevers lärande och socialisation genom i huvudsak självständiga och väl underbyggda resonemang diskutera specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv och utifrån olika teoretiska utgångspunkter samt reflektera över specialpedagogisk verksamhet i relation till kommande läraruppdrag samt till de etiska dilemman som kan uppstå i samband med specialpedagogiska insatser D: Studenten kan: i underbyggda, i viss mån självständiga resonemang beskriva hur synsätt på utvecklings-och lärandeproblem utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer kan få betydelse för elevers lärande och socialisation i underbyggda resonemang diskutera specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv och utifrån ett par olika teoretiska utgångspunkter samt reflektera över specialpedagogisk verksamhet i relation till kommande läraruppdrag samt till de etiska dilemman som kan uppstå i samband med specialpedagogiska insatser E: Studenten kan: genom i huvudsak underbyggda resonemang beröra hur synsätt på utvecklings-och lärandeproblem utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer kan få betydelse för elevers lärande och socialisation
10:13 genom i huvudsak underbyggda resonemang beskriva specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv och utifrån ett par olika teoretiska utgångspunkter samt i viss utsträckning reflektera över specialpedagogisk verksamhet i relation till kommande läraruppdrag samt till de etiska dilemman som kan uppstå i samband med specialpedagogiska insatser Fx: Examinationen behandlar otydligt eller inte alls något eller flera av de förväntade studieresultaten: beskrivning av hur synsätt på utvecklings- och lärandeproblem utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer kan få betydelse för elevers lärande och socialisation beskrivning av specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv och utifrån ett par teoretiska perspektiv reflektion över specialpedagogisk verksamhet i relation till kommande läraruppdrag samt till de dilemman som kan uppstå vid specialpedagogiska insatser. Beskrivningar och resonemang är otydligt underbyggda. F: Examinationen präglas av i hög grad bristfällig behandling av de förväntade studieresultaten som uppgiften examinerar. 5.4 Omexamination Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehov har meddelats. Student som fått betyget F måste genomgå en ny examination. 5.5 Plagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen.
11:13 6. Valbar litteratur Enligt kursplanen ska, förutom den gemensamma kurslitteraturen, ca 75 sidor väljas bland vetenskapliga artiklar med specialpedagogisk och yrkespedagogisk relevans samt en skönlitterär bok. Nedan följer en förteckning med exempel på sådan litteratur. Val av litteratur sker i samråd med seminarielärare. Den valbara litteraturen redovisas vid seminarier. Skönlitteratur några förslag: Alakoski, S. (2007). Svinalängorna. Stockholm: Albert Bonniers förlag Haddon, M. (2003). Den besynnerliga händelsen med hunden om natten. Stockholm: Månpocket. Wahlström& Widstrand. (The curious incident of the dog in the night-time. London: Vintage). (225 s). Høeg, P. (1993) De kanske lämpade. Stockholm: Norstedt Johansson, I. (2008). En annorlunda barndom: en kvinnas berättelse om sin autistiska uppväxt. Stockholm: Månpocket Johansson, K. (2003) Huset vid Flon Stockholm: Norstedts pocket Linderborg, Å. (2008). Mig äger ingen. Stockholm: Atlas Pohl, P.(1997) Vi kallar honom Anna. Stockholm: Alfabeta Åkerman, S. (2007) Zebraflickan. Stockholm: Författarhuset 7. Kursutvärdering Kursen utvärderas dels genom en individuell enkät under kursens sista seminarium, dels elektroniskt. 8. Mondo Mondo används främst för löpande kursinformation. Här läggs också dokument, filer och föreläsningsmaterial ut. 9. Studentinflytande Kursens seminarier bör präglas av ett öppet klimat där studenter ges möjligheter att påverka kursens uppläggning och arbetsformer inom givna ramar. 10. Studera med funktionshinder För detaljerad information Se SU s hemsida
12:13 Stöd i det akademiska skrivandet: Studie- och språkverkstaden. På adressen www.su.se/sprakverkstad hittar du information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Där kan Du bl.a. få hjälp med akademiskt skrivande. Litteraturlista Kurs: Kurskod: Institution: Specialpedagogik - yrkeslärarexamen 7,5 hp UQ004K Specialpedagogiska institutionen Beslut: Denna litteraturlista är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-06-12 och gäller fr.o.m. termin H 13 Obligatorisk litteratur Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla några filosofiska trådar. Stockholm:Liber. (178 s) Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet. Delar av rapporten läses. Hjörne, E., & Säljö, R. (2008). Att platsa i en skola för alla: Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. (182 s) Johansson, M. (2010). Stöd på (o)lika villkor. En analys av särskilt stöd på tre olika gymnasieprogram. I K. Göransson, U. Janson & C. Nilholm (Red.). Vetenskaplig artikelsamling om specialpedagogik. SPSM. Elekronisk version, spsm (10 s) Karlsson, A.-M. (2009). Positioned by Reading and Writing. Literacy Practices, Roles, and Genres in Common Occupations. Written Communication 26:1, s. 53-76. (24 s) Möllås, G. (2009). Detta ideliga mötande : en studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation. Doktorsavhandling. (270 s.) Delar av avhandlingen läses. Skidmore. D. (2012). The polyphonic classroom: Are we all special educators? I T. Barow &
13:13 D. Östlund (Red.). Bildning för alla!: en pedagogisk utmaning. Kristianstad: Kristianstad University Press.Maidenhead: Open University Press. Tideman, M. (2012) Unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder.om kategoriseringens konsekvenser och kampen for inflytande. I T.Barow & D. Östlund, D, (Red.). Bildning för alla!: en pedagogisk utmaning. Kristianstad: Kristianstad University P von Wright, Moira (2001). Det relationella perspektivets utmaning. En personlig betraktelse. I Skolverket Att arbeta med särskilt stöd. Några perspektiv, [Elektronisk version]. Stockholm: Liber. ss 9-20. (11 s). Arbetsmaterial: Salamanca-deklarationen Läroplan för gymnasieskolan (www.skolverket.se/publikationer?id=2705) SOU 2011:8 Den framtida gymnasiesärskolan - en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning Valbar litteratur Dessutom väljs i samråd med kursens lärare vetenskapliga artiklar med relevans för yrkespedagogik, två utvalda och två valbara (totalt ca 75 sidor), samt en skönlitterär bok med relevans för det specialpedagogiska området.