Kursbeskrivning. Specialpedagogik 7,5 hp Grundlärarprogrammet; lärare med inriktning mot arbete i fritidshem HT 2013 /100% / UQ002K

Transkript

1 Kursbeskrivning Specialpedagogik 7,5 hp Grundlärarprogrammet; lärare med inriktning mot arbete i fritidshem HT 2013 /100% / UQ002K

2 2:14 1. KURSINFORMATION Kursadministratör: Jennny Stoltz tel Kursansvar: Judit Simon tel Kurslärare: Magnus Magnusson Välkommen till kursen Specialpedagogik lärare med inriktning mot arbete i fritidshem 7,5 hp. Kursen ges i ämnet Specialpedagogik och ingår i lärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshemmet. Nivå: grundnivå Registrering på kursen sker genom webbregistrering. För mer information om hur man webbregistrerar sig, se Kursen startar vecka 40 den 30 september (se schema och kursuppgifter i punkt 4) och pågår tom vecka 44 den 1 november. Kursen genomförs både med några fysiska träffar och distansstudier. En stor del av föreläsningar, litteraturseminarier och kommunikation sker via webbplattformen Mondo. 2. KURSENS INNEHÅLL OCH FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT 2.1 Innehåll Kursen utgår ifrån specialpedagogikens tvärvetenskapliga karaktär (pedagogik, psykologi, medicin, [utbildnings]sociologi ). Vad som betraktas som specialpedagogiska frågor och hur dessa frågor ska hanteras varierar utifrån olika vetenskapliga utgångspunkter och vid olika historiska perioder. För att belysa specialpedagogikens komplexitet behövs olika synsätt och perspektiv på människa och lärande. I kursen lyfts individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorers betydelse för barns lärande och socialisation fram. I fokus ställs skolans/fritidshemmets ansvar att ge alla barn förutsättningar för utveckling och lärande oberoende av funktionsnedsättning, etnicitet, genus och social klass, att anpassa verksamheten till alla barn/elever samt att uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd (lgr 11). Kursen behandlar också på vilka sätt verksamhetens organisering kan

3 3:14 medverka till processer av social inkludering respektive exkludering. Kursen berör också vikten av att i samverkan med vårdnadshavare och med andra yrkesgrupper i och utanför fritidshemmet/skolan för att kunna identifiera och hantera specialpedagogiska behov på såväl individnivå som på skol- och samhällsnivå. I samband med kursens verksamhetsförlagda besök undersöks bl. a. fritidshemmets användning av olika pedagogiska verktyg, både digitala och icke-digitala, för att kan erbjuda barn olika möjligheter till delaktighet, stimulans, lek och lärande. 2.2 Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen förväntas Du kunna: - med vetskap om nationella och internationella styrdokument problematisera hur barns/elevers rätt till delaktighet, stimulans och lärande tillgodoses i fritidshemmets verksamhet - beskriva hur synsätt på utvecklings- och lärandeproblem utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer kan få betydelse för barns/elevers lärande och socialisation samt beskriva och diskutera specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv och utifrån olika teoretiska utgångspunkter - reflektera över specialpedagogisk verksamhet i relation till kommande läraruppdrag samt diskutera etiska dilemman som kan uppstå vid specialpedagogiska insatser i skola och fritidshemsverksamhet. 3. KURSENS UPPLÄGGNING Kursen kräver att du aktivt, redan från kursstart, deltar i de olika moment som ingår. Kursinnehållet behandlar komplexa frågor där det sällan finns enkla och givna svar. Under seminarier och arbete i grupp (studentarbetslag) ges möjligheter att utveckla den förståelse som lärandemålen förutsätter. 3.1 Arbetsformer Kursen genomförs i form av Föreläsningar som syftar till att både förtydliga, fördjupa och komplettera de teorier, begrepp och frågor som behandlas i kurslitteraturen Seminarier där inläst litteratur och genomförda uppgifter redovisas och behandlas i

4 4:14 relation till kursens lärandemål. Seminarieverksamheten ska präglas av ett klimat där varje student ges möjlighet till delaktighet och lärande. Under seminarierna behandlas kursinnehållet också i relation till förskollärarens specifika uppdrag Grupparbeten i studentarbetslag bygger på en överenskommelse om varje students individuella ansvar för såväl sitt eget som gruppens gemensamma lärande. I studentarbetslaget behandlas dels kursens litteratur, dels förberedelser inför och redovisning av den obligatoriska verksamhetsanknutna uppgiften Verksamhetsförlagda besök i fritidshemsverksamhet (se 3.3 nedan). 3.2 Seminarier och studentarbetslag Kursens seminarier följer upp föreläsningar och bearbetar kursens litteratur i relation till kursens lärandemål. Vid seminarier behandlas teman och begrepp i relation till litteraturen (se punkt 4) Under seminarium 1 görs en indelning i studentarbetslag omfattande 4-6 personer. Syftet med dessa grupper är att bearbeta och diskutera individuella texter och att förbereda redovisningar. 3:3 Verksamhetsförlagda besök - uppgift Följande datum är avsatta för verksamhetsförlagda besök: 21, 22 och 23 oktober. Varje student tar kontakt med antingen den verksamhet där VFU är förlagd eller annan fritidshemsverksamhet. Uppgiften innebär: 1) att studenten genomför intervjuer med företrädare för olika yrkesgrupper (fritidspedagog, rektor och en specialpedagog/lärare med specialpedagogiskt uppdrag). Intervjuerna syftar till att studenten ska få ta del av verksamhetsföreträdares perspektiv på kursens centrala frågor och begrepp med utgångspunkt i alla barns/elevers rätt till delaktighet och lärande samt att ge insyn i hur specialpedagogiska frågor hanteras och organiseras. 2) att studenten följer (observerar) fritidshemmets verksamhet under en dag med fokus på ett barns /en grupp barns delaktighet samt reflekterar över hur verksamheten skulle kunna bidra till ökad delaktighet

5 5:14 3) att i verksamheten undersöka verktyg, både digitala och icke-digitala, som erbjuder barn olika möjligheter till delaktighet, lek och lärande. Uppgiftens konkreta uppläggning planeras i seminariegruppen. Varje student dokumenterar och analyserar sin intervjuundersökning samt observationsuppgiften i en skriftlig sammanställning. Dessa analyser utgör underlag för studentarbetslagets bearbetning och planering inför redovisning vid ett examinerande seminarium. Analyserna ligger också till grund för en gemensam grupptext som lämnas in i samband med redovisningen. Formerna för redovisningen bestäms av studenter och lärare i seminariegruppen (se också examination punkt 5). Sekretessreglerna innebär att studenterna inte bör ange namn på skolor eller personer vid redovisningen eller i examinationen. Använd fingerade namn eller anonymisering som "fritidshem A" och "fritidspedagog B, specialpedagog C". 3:4 Kurslitteratur med kommentarer Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla några filosofiska trådar. Stockholm: Liber. Finns bara i fysisk pappersform Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande. En forsningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet. Finns i elektronisk form; Googla på författare och titel Hjörne, E. & Säljö, R. (2008). Att platsa i en skola för alla. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag. Finns bara i fysisk form Green, R. W. & Klentz Jönsson, S. (2011). Vilse I skolan: hur kan vi hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Lund. Studentlitteratur. Finns bara i fysisk pappersform Karlsudd, P. (2012). Att diagnostisera till inkludering en (upp)given fundering? I T. Barrow & d. Östlund (Red.) Bildning för alla!: En pedagogisk utmaning. Kristianstad: Kristianstad University Press. Finns i elektronisk form; Goggla på Bildning för alla Skidmore. D (2004). Inclusion-the dynamics of school development. Maidenhead: Open University Press. Finns i elektronisk version på Stocholms universitetsbibliotek

6 6:14 Szönyi; K. (2012). Att lyssna på barn. I gränslandet mellan livsvärldar och systemvärlden. I T. Barrow & d. Östlund (Red.) Bildning för alla!: En pedagogisk utmaning. Kristianstad: Kristianstad University Press. Finns i elektronisk form; Goggla på Bildning för alla Westling Allodi, M. (2010). The meaning of social climate of learning environments: Some reasons why we do not care enough about. [Elektronic version]. Learning Environments Research 13: von Wright, M. (2001). Det relationella perspektivets utmaning. En personlig betraktelse. I Skolverket Att arbeta med särskilt stöd. Några perspektiv, [Elektronisk version]. Stockholm: Liber. ss Googla på titeln; von Wrights artikel börjar på sid 9 Valbar litteratur: Vetenskaplig artikel med relevans för kommande yrkesroll och en skönlitterär bok med relevans för det specialpedagogiska området. Se förslag under punkt FÖRELÄSNINGAR OCH SEMINARIER - INNEHÅLL OCH KURSUPPGIFTER Upplägg för diskussionsuppgifterna: Titta på den aktuella föreläsningen och läs de aktuella texterna. Använd gärna de föreslagna frågorna för att bearbeta materialet. Skriv ner dina egna reflektioner på ca 500 ord, där du refererar till texterna på ett korrekt sätt (se dokumentet om Referenshantering i Filsamlingen på mondo), samt ställ 3 egna frågor utifrån dina reflektioner, och lägg upp det på mondo i angivet forum som ett nytt inlägg. Kommentera den personens tankar vars inlägg kommer strax efter ditt inlägg i det aktuella forumet. På så sätt blir det med stor sannolikhet vid varje diskussionsuppgift en annan person som ni får kommentera. Självklart går det bra att kommentera flera personers inlägg utöver detta obligatoriska om ni känner för det. Börja läsa ditt val av skönlitteratur redan från kursstart. (Diskutera med läraren om du vill välja något annat än någon av de böckerna som står i litteraturlistan.) Enligt kursupplägget behöver du vara beredd på en intensiv läsperiod i kursens första 3 veckor, som följs av en intensiv praktisk bearbetning i 1vecka och avslutas med 1 vecka för hemskrivning.

7 7:14 Vecka 40 Diskussion 1: Titta på föreläsningen på mondo: Inger Assarson - Utmaningar i en skola för alla Läs följande texter: Assarson, I. (2009) del 1 Hjörne,E. & Säljö. R. (2008) kap 1och 2 v. Wright (2001) Förslag på frågor för bearbetning: - Hur beskriver och diskuterar Assarson och Hjörne & Säljö olika synsätt på skolsvårigheter under olika tidsepoker? Vilka historiska aspekter är de som de olika författarna vill framhäva i sina beskrivningar? - Hur påverkas barns/elevers identitetsutveckling, lärande och socialisation enligt författarna av olika synsätt och teoretiska utgångspunkter i bemötandet av dem? Ge exempel utifrån dina egna erfarenheter på relationellt och punktuellt bemötande. Vecka 41 Diskussion 2: Titta på föreläsningen på mondo: Mara Westling Allodi - Det sociala klimatets betydelse? Läs följande texter: Hjörne,E. & Säljö, R. (2008) kap 3 8 Karsludd, P. (2012) Szönyi, K. (2012 Westling- Allodi (2010) Förslag på frågor för bearbetning: - Hur problematiserar litteraturen skolans/fritidshemmets möjligheter att tillgodose alla barns rätt till delaktighet och lärande? - Hur diskuterar litteraturen olika synsätt på utvecklings- och lärandeproblem och dess betydelse för barns delaktighet, lärande och socialisation på individ-, skolnivå och samhällsnivå?

8 8:14 Vecka 42 Diskussion 3: Titta på filmen: Film Att vara och ha en lovsång till livet Läs följande texter: Green, R.W. (2011) Assarson, I. (2009) sid Bunar, N. (2010) kap 2, 4 och 6 Skidmore, D. (2004) Förord (Preface),kap 1 och 5 Förslag på frågor för bearbetning: - Hur beskrivs och diskuteras teoretiska (och filosofiska) utgångspunkter i relation till specialpedagogisk verksamhet/specialpedagogiska insatser och etiska dilemman i litteraturen? 1. FYSISKA TRÄFF!!! 17/10 Torsdag Introduktion Judit Simon 108:9 Tema: Vad är specialpedagogik? Synsätt på utvecklings- och lärandeproblem utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer. - Erfarenheter av och föreställningar kring specialpedagogik och specialpedagogiska frågor - Introduktion till ämnet: Specialpedagogik - Kursuppgifter och arbetsformer: genomgång av kursbeskrivning - Indelning i studentarbetslag - Den verksamhetsförlagda uppgiften introduceras Vecka 43 Titta på föreläsningen på mondo: Judit Simon Inför fältarbetet 21, 22 och 23 oktober: Genomförande av verksamhetsförlagd studie besök 2. FYSISKA TRÄFF!!! 25/10 Fredag Föreläsning, Magnus Magnusson 111:9 Teman: Specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv. Barns/elevers rätt till delaktighet och lärande Synsätt på lärandeproblem utifrån olika faktorer.

9 9: Förberedelse till debatt Varje studentarbetslag väljer en eller flera specialpedagogiska frågeställningar som de vill debattera utifrån litteratur och egna erfarenheter. OBS! Det är viktigt med teorianknytning. Välj en debattledare/moderator! Formulera debattfrågor! Var beredd på att hela gruppen ska aktivt delta i debatten som kommer att ske på lördagen, ca 15 minuter per grupp. 3. FYSISKA TRÄFF!!! 26/10 Lördag Debatt, Judit Simon, Magnus Magnusson 108: Grupparbete inför redovisning av verksamhetsförlagt besök 4. FYSISKA TRÄFF! 27/10 Söndag Redovisning av verksamhetsförlagt besök 108: Muntlig bearbetning av läst skönlitteratur - På vilket sätt anknyter den valda litteraturen till kursens innehåll och frågor? - Vilka nya kunskaper, insikter och perspektiv av betydelse för lärarprofessionen, tillför litteraturen? Sammanfattning Judit Simon, Magnus Magnusson Tema: Specialpedagogisk verksamhet i relation till läraruppdraget. Etiska dilemman i samband med specialpedagogiska insatser. Vecka 44 Hemskrivning (se punkt 5.2) 5. EXAMINATION OCH BEDÖMNING Kursen examineras dels genom aktivt deltagande på seminarier och genomförd fältstudieuppgift, dels genom en individuell skriftlig examinationsuppgift. 5.1 Kurskrav Eventuell frånvaro på kursens seminarier kompenseras genom inlämning av en skriftlig

10 10:14 uppgift till såväl studentarbetslaget som till seminarieläraren. 5.2 Examinationsformer och betygskriterier Kursen verksamhetsförlagda uppgift examinaras genom en muntlig och skriftlig gruppuppgift (se punkt 3:3). Den individuella skriftliga examinationsuppgiften sker i form av en hemtentamen som genomförs i Mondos funktion Uppgift 2 måndag den 28/10 tom fredag 1/11. I Uppgiften ska du med hjälp av kurslitteraturen behandla de frågor som har diskuterats, analyserats och kritiskt granskats under kursens gång i relation till kursens lärandemål. 5.3 Betygskriterier Fältstudien/intervju-undersökningen bedöms med betygen G eller U För godkänt betyg (G) ska studenten: genomföra intervjuer och följa verksamheten under en dag med fokus på hur barns rätt till lärande och delaktighet tillgodoses i förskolan samt i samband med detta undersöka vilka multimodala verktyg som erbjuder barn olika möjligheter att lära och utvecklas i skriftlig och muntlig gruppredovisning problematisera resultatet av gruppens analyserade fältstudier genom kopplingar till kurslitteratur som behandlar barns rätt till lärande och delaktighet Betygskriterier för den individuella skriftliga examinationen: A: Studenten kan genomgående i självständiga, problematiserade, fördjupade och väl underbyggda resonemang beskriva hur synsätt på utvecklings-och lärandeproblem utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer kan få betydelse för barns lärande och socialisation genomgående i självständiga, fördjupade, väl underbyggda och nyanserade resonemang diskutera specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv och utifrån olika teoretiska utgångspunkter samt i fördjupade resonemang reflektera över specialpedagogisk verksamhet i relation till kommande läraruppdrag samt till de etiska dilemman som kan uppstå i samband med specialpedagogiska insatser B: Studenten kan

11 11:14 genom i huvudsak självständiga, problematiserade, fördjupade, och väl underbyggda beskriva hur synsätt på utvecklings-och lärandeproblem utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer kan få betydelse för barns lärande och socialisation genom i huvudsak självständiga, fördjupade, väl underbyggda och nyanserade resonemang diskutera specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv och utifrån olika teoretiska utgångspunkter samt i fördjupade resonemang reflektera över specialpedagogisk verksamhet i relation till kommande läraruppdrag samt till de etiska dilemman som kan uppstå i samband med specialpedagogiska insatser C: Studenten kan: genom i huvudsak självständiga, problematiserade och väl underbyggda resonemang beskriva hur synsätt på utvecklings-och lärandeproblem utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer kan få betydelse för barns lärande och socialisation genom i huvudsak självständiga och väl underbyggda resonemang diskutera specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv och utifrån olika teoretiska utgångspunkter samt reflektera över specialpedagogisk verksamhet i relation till kommande läraruppdrag samt till de etiska dilemman som kan uppstå i samband med specialpedagogiska insatser D: Studenten kan: i underbyggda, i viss mån självständiga resonemang beskriva hur synsätt på utvecklings-och lärandeproblem utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer kan få betydelse för barns lärande och socialisation i underbyggda resonemang diskutera specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv och utifrån olika teoretiska utgångspunkter samt reflektera över specialpedagogisk verksamhet i relation till kommande läraruppdrag samt till de etiska dilemman som kan uppstå i samband med specialpedagogiska insatser E: Studenten kan: genom i huvudsak underbyggda resonemang beröra hur synsätt på utvecklings-och lärandeproblem utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer kan få betydelse för barns lärande och socialisation genom i huvudsak underbyggda resonemang beskriva specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv och utifrån olika teoretiska utgångspunkter samt

12 12:14 i viss utsträckning reflektera över specialpedagogisk verksamhet i relation till kommande läraruppdrag samt till de etiska dilemman som kan uppstå i samband med specialpedagogiska insatser Fx: Examinationen behandlar otydligt eller inte alls något eller flera av de förväntade studieresultaten: beskrivning av hur synsätt på utvecklings- och lärandeproblem utifrån individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorer kan få betydelse för barns lärande och socialisation beskrivning av specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv och utifrån ett par teoretiska perspektiv reflektion över specialpedagogisk verksamhet i relation till kommande läraruppdrag samt till de dilemman som kan uppstå vid specialpedagogiska insatser. Beskrivningar och resonemang är otydligt underbyggda. F: Examinationen präglas av i hög grad bristfällig behandling av de förväntade studieresultaten som uppgiften examinerar. 5.4 Omexamination Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehov har meddelats. Student som fått betyget F måste genomgå en ny examination. Tid för omexamination: ca 30 dagar efter ordinarie tillfälle. 5.5 Plagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen.

13 13:14 6. Valbar litteratur Enligt litteraturlistan, förutom den gemensamma kurslitteraturen, en valbar artikel och en skönlitterär bok väljas. Nedan följer en förteckning med exempel på sådan litteratur. Val av litteratur sker i samråd med seminarielärare. Den valbara skönlitteraturen redovisas muntligt vid seminarium 6. Artiklar/facklitteraur: Hallerstedt, G. (red.) (2006). Diagnosens makt om kunskap pengar och lidande. Göteborg: Daidalos. (128 s). Socialstyrelsen. ADHD hos barn och vuxna Eriksson-Gustavsson, A-L., Göransson, K., Nilholm, C. (red.) (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur (176 s.) Skönlitteratur några förslag: Alakoski, S. (2007). Svinalängorna. Stockholm: Albert Bonniers förlag Grimsrud; B. (2010). En dåre fri. Stockholm: Albert Bonniers förlag Haddon, M. (2003). Den besynnerliga händelsen med hunden om natten. Stockholm: Månpocket. Wahlström& Widstrand. (The curious incident of the dog in the night-time. London: Vintage). (225 s). Høeg, P. (1993) De kanske lämpade. Stockholm: Norstedt Johansson, I. (2008). En annorlunda barndom: en kvinnas berättelse om sin autistiska uppväxt. Stockholm: Månpocket Johansson, K. (2003) Huset vid Flon Stockholm: Norstedts pocket Linderborg, Å. (2008). Mig äger ingen. Stockholm: Atlas Pohl, P.(1997) Vi kallar honom Anna. Stockholm: Alfabeta Åkerman, S. (2007) Zebraflickan. Stockholm: Författarhuset

14 14:14 6. KURSUTVÄRDERING Kursen utvärderas dels genom en individuell enkät under kursens sista seminarium, dels elektroniskt. 7. MONDO Mondo används främst för löpande kursinformation. Här läggs också dokument, filer och föreläsningsmaterial ut. 8. STUDENTINFLYTANDE Kursens seminarier ska präglas av ett öppet klimat där studenter ges möjligheter att påverka kursens uppläggning och arbetsformer inom givna ramar. 9. STUDERA MED FUNKTIONSHINDER För detaljerad information Se SU s hemsida Stöd i det akademiska skrivandet: Studie- och språkverkstaden. På adressen hittar du information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Där kan Du bl.a. få hjälp med akademiskt skrivande.