Kursbeskrivning. Specialpedagogik AUO, 7,5 hp VT 2013 /100% /UQ202A (UQ201A) period B

Transkript

1 Kursbeskrivning Specialpedagogik AUO, 7,5 hp VT 2013 /100% /UQ202A (UQ201A) period B

2 2:14 1. Kursinformation Kursadministratör: Jennny Stoltz tel Kursansvar: Brita Ernberg tel Välkommen till kursen Specialpedagogiska utmaningar i en skola för alla (7,5 hp). Observera att det förkommer små skillnader gällande lärandemål och kurslitteratur mellan de både kurskoderna UQ201A och UQ202A (se respektive kursplan). Kursen ges i ämnet Specialpedagogik och ingår i lärarutbildningen för förskollärare, fritidspedager, grundlärare och ämneslärare. Nivå: grundnivå Kursen startar i vecka 8 den 21 februari. Registrering sker på seminarium 1 (den 22/2) då kursen introduceras. Meddela brita.ernberg@ specped.se.se om Du inte kan närvara vid detta tillfälle. 2. Kursens innehåll och lärandemål 2.1 Innehåll Kursen behandlar olika teoretiska perspektiv på specialpedagogiska frågor och dess konsekvenser för pedagogisk verksamhet. Specialpedagogikens historia utbildningspolitik, forskning och verksamhet belyses och sätts i relation till hur frågorna diskuteras och hanteras idag. Centrala begrepp i kursen är integrering/segregering, inkludering, delaktighet, normalitet samt social och pedagogisk differentiering. Dessa behandlas och diskuteras på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå. Vidare berörs frågor om ledarskapets betydelse i relation till det specialpedagogiska uppdraget samt begreppen elevhälsoteam, åtgärdsprogram och utvecklingsplan. Under kursen VFU planeras, genomförs, analyseras och redovisas, enskilt och i grupp en enklare intervjustudie (se VFU-uppgift). 2.2 Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen förväntas Du kunna: Urskilja och beskriva olika teoretiska perspektiv och vilka konsekvenser olika perspektiv kan få för hur specialpedagogiska frågor hanteras på individ- grupp-, organisations- och samhällsnivå.

3 3:14 Analysera och kritiskt granska historiska och nutida synsätt på skolsvårigheter och konsekvenser för pedagogiska verksamheter förr och nu. Planera, genomföra, analysera och problematisera intervjuer kring specialpedagogiska frågor samt reflektera över intervju som undersökningsmetod (se 3:3). 3. Kursens uppläggning Kursen bedrivs på heltid (40 tim/vecka) och kräver att Du aktivt, redan från kursstart, deltar i de olika moment som ingår. Kursinnehållet behandlar komplexa frågor där det sällan finns enkla och givna svar. Under seminarier och arbete i grupp (studentarbetslag) ges möjligheter att utveckla den förståelse som de förväntade studieresultaten förutsätter. Detta förutsätter att Du kommer väl förberedd till seminarierna (se punkt 4). 3.1 Arbetsformer Kursen genomförs i form av Föreläsningar som syftar till att både förtydliga, fördjupa och komplettera de teorier, begrepp och frågor som behandlas i kurslitteraturen Seminarier där inläst litteratur och genomförda uppgifter redovisas och behandlas i relation till kursens förväntade studieresultat. Seminarieverksamheten ska präglas av ett klimat där varje student ges möjlighet till delaktighet, växande och lärande. Under seminarierna behandlas också kursinnehållet i relation till deltagarnas framtida yrkesverksamhet. Grupparbeten i studentarbetslag som bygger på en överenskommelse om varje students individuella ansvar för såväl sitt eget som gruppens gemensamma lärande. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 3.2 Seminarier och studentarbetslag Kursens seminarier följer upp föreläsningar och bearbetar kursens litteratur i relation till kursen förväntade studieresultat. Varje seminarium behandlar teman och begrepp kopplade till förväntade studieresultat och den litteratur som ska behandlas (se punkt 4). Under seminarium 1 görs en indelning i studentarbetslag omfattande 4-6 personer. Syftet med dessa grupper är att bearbeta och diskutera individuella texter och att förbereda redovisningar i seminariegruppen (se punkt 4 ).

4 4:14 3:3 VFU och VFU-uppgift VFU infaller måndag, tisdag och onsdag i vecka 10 (5/3, 6/3 och 7/3) Uppgiften innebär: 1) att varje student genomför 3 intervjuer med företrädare för olika yrkesgrupper (lärare/pedagog; rektor/verksamhetschef och specialpedagog/speciallärare) på sin VFU-plats 2) samt följer en specialpedagogs/speciallärarens arbete under en dag. Intervjuerna syftar till att Du ska få ta del av verksamhetsföreträdares perspektiv specialpedagogiska frågor samt att ge insyn i hur specialpedagogiska verksamheter är organiserade. Att följa specialpedagogens arbete ger en möjlighet att få insyn i vad specialpedagogik kan innebära i de olika verksamheternas praktik. Uppgiftens konkreta uppläggning planeras i seminariegruppen och studentarbetslaget utifrån följande riktlinjer: Studentarbetslaget formulerar ett gemensamt syfte/gemensamma frågeställningar inom uppgiftens ram. Varje student dokumenterar och analyserar den individuella intervju-undersökningen i en skriftlig sammanställning och skriver kort om lärdomar av att tillämpa intervjun som undersökningsmetod. Dessa analyser utgör underlag för studentarbetslagets bearbetning och planering inför muntlig redovisning vid ett examinerande seminarium (sem. 4). Analyserna ligger också till grund för en gemensam text som lämnas in i samband med redovisningen. Formerna för redovisningen bestäms av studenter och lärare i seminariegruppen. Redovisning och texten ska innehålla: 1. En gemensam bild av gruppens (SA) material utifrån de enskilda sammanställningarna av intervjuerna: Vilka mönster och teman framträder i materialet? 2. Analysera materialet med hjälp av de teoretiska perspektiv och begrepp som framträder i kurslitteraturen: Hur kan bilder och mönster förstås på samhälls-, organisations-, grupp- respektive individnivå? Tillkommer nya frågor som inte behandlas i litteraturen? 3. Vilka erfarenheter av att använda intervjun som undersökningsmetod har ni gjort i gruppen?

5 5:14 Observera att sekretessreglerna innebär att Du inte ska ange namn på skolor eller personer vid redovisningen eller i examinationen. Använd fingerade namn eller anonymisering som "gymnasieskola A" och "lärare B/specialpedagog C". Eventuell frånvaro vid den muntliga examinationen kompenseras med en individuell skriftlig inlämningsuppgift. 4. Föreläsningar och seminarier - innehåll och uppgifter Efter varje föreläsning träffas studentarbetslaget för att delge varandra uppfattningar om föreläsningens centrala innehåll. Inför varje seminarium (utom sem. 4 som examinerar VFU) ska Du förbereda dig genom att skriva en kort text utifrån de läsfrågor som presenteras. Texten används i studentarbetslaget i samband med behandling av litteraturen. Eftersom frågorna behandlar kursens förväntade studieresultat blir skrivandet också en förberedelse inför den avslutande individuella examinationen. Vecka 8 21/ sal 108 Föreläsning Inger Assarson Utmaningar i en skola för alla några filosofiska trådar Föreläsningen behandlar utbildningsfrågor i ett historiskt sammanhang där politiska, filosofiska och etiska aspekter problematiseras med betoning på avvikande, normalisering, identitet och lärande. Vidare ges olika bilder av skolans uppdrag att inkludera alla barn och elever oavsett kulturell och social bakgrund, förutsättningar och tidigare kunskaper. Kurslitteratur: Assarson (2009). 22/ sal 105 Seminarium 1 Tema: Vad är specialpedagogik? Specialpedagogiska utmaningar? Innebörder i begreppet perspektiv. - Erfarenheter av och föreställningar kring specialpedagogik och specialpedagogiska frågor - Kursuppgifter och arbetsformer: genomgång av kursbeskrivning, kurslitteratur och valbar litteratur - Vad utmärker ett bra seminarium? - Indelning i studentarbetslag - VFU-uppgiften introduceras

6 6:14 Vecka 9 28/ sal 105 Föreläsning Mara Westling Allodi Det sociala klimatets betydelse för lärmiljöer Föreläsningen behandlar ett interaktionistiskt perspektiv med fokus på den sociala miljön och samspel mellan lärare och elever i skolans undervisning som ett exempel på specialpedagogiskt verktyg. Utifrån empirisk forskning påvisas betydelsen av ett gott socialt klimat i skolan samt frågan om varför det inte prioriteras. Kurslitteratur: Westling-Allodi (2010) 1/ sal 105 Seminarium 2 Tema: Historiska och nutida synsätt/perspektiv på skolsvårigheter konsekvenser för pedagogisk verksamhet. Aktuella styrdokument för förskola och skola. Litteratur: Assarson, I. (2009) sid 7-29 Hjörne,E. & Säljö. R. (2008) kap 1 och 2 Skolverket (2001) i första hand von Wright, Gustafsson och Börjesson Förslag på läsfrågor: - Hur beskriver och diskuterar de olika författarna synsätt på och hantering av skolsvårigheter under olika tidsepoker? Hur kan vi med hjälp av historien förstå dagens specialpedagogiska dilemman och utmaningar? - Vilka skilda perspektiv på specialpedagogiska frågor och dess pedagogiska konsekvenser finner Du i texterna? Vecka 10 4/ sal 108 Föreläsning Ulla Ek Elever som utmanar ett kognitivt perspektiv Föreläsningen behandlar ett kognitivt neuropsykiatriskt perspektiv. Utifrån skolans och samhällets krav behandlas diagnoser inom det kognitiva/neuropsykiatriska spektrumet; begreppet begåvning, hur diagnoser ställs, hur många elever som beräknas vara berättiga till diagnoser och exempel på vilka svårigheter diagnosen kan ge elever när det gäller förmågan att klara av skolans krav. Kurslitteratur: Hjörne & Säljö (2008); Gustafsson i Skolverket (2001) sal 105 Seminarium 3 Teman: Pedagogiska dilemman i en inkluderande skola Planering inför VFU Litteratur: Dalen, M. (2008) (metod inför VFU-intervjuerna; främst kap 1 och 4) Hjörne,E. & Säljö. R. (2008) kap 3-8 Leon, R. (2001) Westling Allodi, M. (2010)

7 7:14 Förslag på läsfrågor: - Hur behandlar texterna begreppen normalitet, avvikelse och identitetsskapande? - Hur diskuteras och problematiseras begreppen inkludering och delaktighet i relation till förskolans och skolans uppdrag formulerade i styrdokument (dilemman)? 5/3-7/3 VFU 8/3 Tid för studentarbetslaget att förbereda VFU-redovisning Vecka 11 11/3 sal 105 Seminarium 4 - examinerande seminarium Tema: VFU-redovisning 14/ sal 105 Film Mellan väggarna Filmen handlar om en fransk förortsskola där en klass 8 och deras lärare är i fokus. Läraren försöker skapa ordning och åstadkomma lärande men eleverna ifrågasätter både hans auktoritet och budskap. I lärarkollegiet, konferenser och i rektors myndighetsutövning får vi se bl. a. se exempel på hur skolan hanterar problematiska elever. Förslag på frågor att diskutera: Hur visar sig konflikter mellan lärares ambitioner att göra gott och den disciplinering de är utövare av? (se Assarson; Hjörne & Säljö; León; Helldin) Hur kan filmen kopplas till Westling Allodis artikel om det sociala klimatets betydelse och varför vi inte gör så mycket åt det? Vilka elever framstår som problematiska respektive icke problematiska? (kopplat till Hjörne & Säljö) Hur konstrueras den andre? (se Assarson) På vilket sätt berör frågorna andra skolformer än grundskolans senare år (förskola, grundskolans tidigare år och gymnasium)? sal 105 Seminarium 5 Tema: Möjligheter att skapa förutsättningar för alla elevers delaktighet och lärande sammanfattning av kursens perspektiv och centrala begrepp Litteratur: Assarson, I. (2009) Del 1 Helldin, R. (2007) Skidmore, D. (2004) i första hand kap 1 och 5

8 8:14 Förslag på läsfrågor: Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utveckas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. (ur Skollagen 3 kap) En grundläggande princip för den integrerade (inclusive i orginalversionen) undervisningen är alla barn närhelst så är möjligt ska undervisas tillsammans oberoende av eventuella svårigheter eller inbördes skillnader (ur Salamancadeklarationen punkt 7) - Vilka innebörder kan formuleringar som så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar; särskilt stöd och undervisas tillsammans få med utgångspunkt i olika teoretiska perspektiv? - Hur kan detta i sin tur få konsekvenser på individ-, organisations- och samhällsnivå? Vecka 12 18/ sal 105 Seminarium 6 Teman Valbar inriktningsspecifik litteratur och skönlitteratur Litteratur: Valbar inriktningslitteratur och skönlitteratur Läsfrågor: - På vilket sätt anknyter den valda litteraturen till kursens innehåll och frågor? - Vilka nya kunskaper, insikter och dimensioner av betydelse för lärarprofessionen tillför litteraturen? Frågorna behandlas muntligt under seminariet. Sammanfattning av kursens innehåll i relation till förväntade studieresultat 5. Examination och bedömning Kursen examineras dels genom aktivt deltagande på seminarier och genomförd VFU-uppgift dels genom en individuell skriftlig examinationsuppgift. Inlämnad och underskriven VFUrapport är också ett nödvändigt underlag för betyg på kursen. 5.1 Kurskrav Eventuell frånvaro på kursens seminarier kompenseras genom en skriftlig inlämning såväl till studentarbetslaget som till seminarieläraren. Vid frånvaro vid fyra eller fler schemalagda seminarier anses dock studenten inte ha genomgått kursen och behöver gå om kursen för godkänt betyg (ur kursplan ).

9 9: Examinationsformer och uppgifter Kursens verksamhetsförlagda del examineras genom en gruppuppgift (i studentarbetslagen) som redovisas muntligt och skriftligt (se punkt 3:3) Den individuella skriftliga examinationsuppgiften sker i form av en hemtentamen som kommer att finnas på Mondo mellan den 19 mars 8.00 och den 22 mars Mer detaljerad information presenteras i god tid innan examinationen ska genomföraras. I Uppgiften ska Du med hjälp av kurslitteraturen behandla kursens två första förväntade studieresultat; frågor och teman som har diskuterats, analyserats och kritiskt granskats fortlöpande under kursens gång. 5.3 Omexamination För student som inte kan genomföra examinationen under det ordinarie tillfället kommer ett nytt tillfälle att anordnas 30 dagar efter ordinarie tillfälle. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehov har meddelats (ur kursplan ) Student som fått betyget F måste genomgå en ny examination. 5.4 Plagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Observera också (i samband med kursens VFU-rapport) att förfalskning av underskrift är ett allvarligt brott. Mailadress och telefonnummer till den som skrivit under VFU- blanketten ska fyllas i. 5.5 Betygskriterier För betyget G på den verksamhetsförlagda delen ska studenten:

10 10:14 tillsammans med studentarbetslag/seminariegrupp planera intervjuer med företrädare för olika yrkesgrupper i verksamheten genomföra minst två intervjuer utifrån grundläggande kunskaper om intervjuteknik enskilt och tillsammans med studentarbetslag göra en enkel analys av de genomförda intervjuerna i redovisning på seminarium problematisera resultatet av de analyserade intervjuerna genom kopplingar till delar av kursens innehåll innefattande reflektioner kring intervjun som undersökningsmetod Student som inte deltagit i planering av intervjuer, inte genomfört intervjuer, inte i någon form redovisat och problematiserat sina egna och andras intervjuer får betyg U på kursens verksamhetsförlagda del. Kriterier för den individuella skriftliga examinationen: A: Studenten kan: * genomgående i fördjupade, självständiga och väl underbyggda resonemang, urskilja, beskriva och problematisera flera olika teoretiska perspektiv på specialpedagogiska frågor som behandlas i kurslitteraturen och dess konsekvenser på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå samt påvisa komplexa relationer mellan de valda perspektiven. * genomgående i självständiga, fördjupade, problematiserande och väl underbyggda resonemang använda specialpedagogikens historia för en nyanserad kritisk granskning av olika synsätt på skolsvårigheter och dess konsekvenser för pedagogiska verksamheter B: Studenten kan: * genom i huvudsak fördjupade och självständiga väl underbyggda resonemang, urskilja beskriva och problematisera flera olika teoretiska perspektiv på specialpedagogiska frågor som behandlas i kurslitteraturen och dess konsekvenser på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå samt påvisa relationer mellan de valda perspektiven. * genom i huvudsak självständiga, fördjupade, problematiserande och väl underbyggda resonemang använda specialpedagogikens historia för en nyanserad kritisk granskning av olika synsätt på skolsvårigheter och dess konsekvenser för pedagogiska verksamheter C: Studenten kan: * urskilja och beskriva olika teoretiska perspektiv på specialpedagogiska frågor som behandlas i kurslitteraturen samt i underbyggda resonemang påvisa och problematisera perspektivens konsekvenser för hur specialpedagogiska frågor hanteras på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå.

11 11:14 * genom i huvudsak självständiga problematiserande och underbyggda resonemang använda specialpedagogikens historia för kritisk granskning av olika synsätt på skolsvårigheter och dess konsekvenser för pedagogiska verksamheter. D: Studenten kan: * urskilja och beskriva kännetecken för teoretiska perspektiv på specialpedagogiska frågor som behandlas i kurslitteraturen samt i underbyggda resonemang påvisa perspektivens konsekvenser för hur specialpedagogiska frågor hanteras på individ-, grupp-, organisationsoch samhällsnivå. * genom i underbyggda resonemang använda specialpedagogikens historia för kritisk granskning av olika synsätt på skolsvårigheter och dess konsekvenser för pedagogiska verksamheter E: Studenten kan: * urskilja och beskriva kännetecken för teoretiska perspektiv på specialpedagogiska frågor som behandlas i kurslitteraturen samt påvisa perspektivens huvudsakliga konsekvenser för hur specialpedagogiska frågor hanteras på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå genom i huvudsak underbyggda beskrivningar. * genom i huvudsak underbyggda beskrivningar använda huvuddragen i specialpedagogikens historia för kritiskt granskning av olika synsätt på skolsvårigheter och dess konsekvenser för pedagogiska verksamheter idag. Fx: Studentens urskiljning och beskrivning av specialpedagogiska perspektiv präglas av stor otydlighet och de kännetecken som lyfts är av mer underordnad karaktär och/eller konsekvenser för hur specialpedagogiska frågor hanteras på individ-, grupp-, organisationsoch samhällsnivå framgår otydligt och/eller synsätt på skolsvårigheter och dess konsekvenser för pedagogiska verksamheter idag granskas inte kritiskt med hjälp av specialpedagogikens historia. F: Examinationen präglas av i hög grad bristfällig urskiljning och beskrivning av teoretiska perspektiv. Texten saknar en kritisk granskning av synsätt på skolsvårigheter och dess konsekvenser för pedagogisk verksamhet.

12 12:14 6. Valbar litteratur Enligt kursplanen ska, förutom den gemensamma kurslitteraturen, ca 200 sidor väljas ur litteratur med specialpedagogisk relevans i relation till studentens profil/inriktning samt en skönlitterär bok. Nedan följer en förteckning med exempel på sådan litteratur. Val av ny/annan litteratur sker i samråd med seminarielärare. Litteratur som rör alla åldrar Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet. (127 s) Hallerstedt, G. (red.) (2006). Diagnosens makt om kunskap pengar och lidande. Göteborg: Daidalos. (128 s). Jan Tøssebro (red.) (2004). Integrering och inkludering. Lund: Studentlitteratur (201s.) Finns också som e-bok :Emanuelsson, I., Gustavssson, A.& Haug, P. (2010) Litteratur som främst rör åldrarna 0-6 år Lundström E. (2007). Ett barn är oss fött. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm/Stockholms universitet. Doktorsavhandling. Lutz, K. (2006). Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet En kritisk fallstudie angående utvecklingsbedömningar av yngre barn. Malmö: Malmö Högskola. (lic.uppsats). Sandberg, A. (red) (2009). Med sikte på förskolan barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. (204 s.) Siljehag, E.(2007). Igenkännande och motkraft. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm/Stockholms universitet. Doktorsavhandling, kap 5, ss Litteratur som främst rör skolans lägre åldrar Asp-Onsjö, l. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur. (155 s.) Bartholdsson, Å. (2008) Den vänliga maktutövningens regim om normalitet och makt i skolan Stockholm:Liber. (224 s.)

13 13:14 Broberg, A., Almqvist, K. & Tjus, T. (2003). Klinisk barnspykologi utvecklings på avvägar. Stockholm: Natur & Kultur. (368 s). (Delar av boken läses). Eriksson-Gustavsson, A-L., Göransson, K., Nilholm, C. (red.) (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur (176 s.) Heimdahl Matttson, E. (2008). Mot en inkluderande skola elevers syn på specialpedagogiska insatser. Specialpedagogiska skolmyndigheten Jakobsson, I-L (2003). God kommunikation är avgörande. Skolsituationer för elever med syndromdiagnos. Locus 4/03. (s 31 43). (12 s). Skolverket (2008). Särskilt stöd i grundskolan - en sammanställning av senare års forskning och utvärdering Litteratur som främst rör skolans högre åldrar Helldin, R. (2002). Specialpedagogik och sociala problem i gymnasieskolan : en granskning av skoldemokratins innebörder och kvalitet. Lund: Studentlitteratur. (128 s). Henriksson, C. (2009). Klassrumsflyktingar. Pedagogiska situationer och relationer i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. (151 s) Myndigheten för skolutveckling (2006). Kvalitet inom IV hela skolans ansvar. Skolverket (2008). Studieresultat i gymnasieskolan. En statistisk beskrivning av ofullständiga gymnasiestudier. Möllås, G. (2009). Detta ideliga mötande : en studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation. Doktorsavhandling. (270 s.) Delar av avhandlingen läses. Skolverket (2008). Rapport 322. Studieavbrott och stödinsatser i gymnasieskolan. Skolverket (2010). Risk för IG. Stockholm: Fritzes Skönlitteratur Alakoski, S. (2007). Svinalängor. Stockholm: Albert Bonniers förlag Haddon, M. (2003). Den besynnerliga händelsen med hunden om natten. Stockholm: Månpocket. Wahlström& Widstrand. (The curious incident of the dog in the night-time.

14 14:14 London: Vintage). (225 s). Høeg, P. (1993) De kanske lämpade. Stockholm: Norstedt Johansson, I. (2008). En annorlunda barndom: en kvinnas berättelse om sin autistiska uppväxt. Stockholm: Månpocket Johansson, K. (2003). Huset vid Flon Stockholm: Norstedts pocket Linderborg, Å. (2008). Mig äger ingen. Stockholm: Atlas Pohl, P.(1997). Vi kallar honom Anna. Stockholm: Alfabeta Åkerman, S. (2007). Zebraflickan. Stockholm: Författarhuset 7. Kursutvärdering Kursen utvärderas dels under kursens sista seminarium genom en individuell enkät och dels elektroniskt. 8. Mondo Mondo används främst för löpande kursinformation. Här läggs också dokument, filer och föreläsningsmaterial ut. 9. Studentinflytande Kursens seminarier bör präglas av ett öppet klimat där studenter ges möjligheter att påverka kursens uppläggning och arbetsformer inom givna ramar. 10. Studera med funktionshinder För detaljerad information Se SU s hemsida Stöd i det akademiska skrivandet: Studie- och språkverkstaden. På adressen hittar du information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Där kan Du bl.a. få hjälp med akademiskt skrivande.