Slutrapport genomförande

Sid 1 (19) Projektnamn Sahil Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Sammanfattning Eskilstuna är en mångkulturell kommun och inflyttning av personer med utländsk bakgrund utgör idag det främsta befolkningstillskottet. Många av de inflyttade riskerar att hamna i utanförskap och långvarig arbetslöshet. Projektets idé var att bidra till att kvinnor och män med utländsk bakgrund, som står långt från arbetsmarknaden utvecklas och kommer i arbete eller närmar sig arbetsmarknaden och att 50 % skall ha fått anställning, börjat studera eller startat företag vid projektets avslut. Till grund för projektet låg en förstudie som genomfördes tillsammans med sex somaliska deltagare där målsättningen var att hitta metoder för att öka anställningsbarheten och bryta isoleringen för målgruppen. Under tre seminarier med medverkande från myndigheter, organisationer och företagare arbetades en SWOT fram för att undersöka målgruppens behov. Den utgjorde sedan en grund för innehåll och metod när vår projektansökan skrevs fram. Vi beslutade också att vidga målgruppen så att 50% kunde ha annat etniskt ursprung än somaliskt eftersom situationen på många sätt ansågs likvärdig även för andra invandrare. FRIRPT v.1 [1382527303327] d.frirpt v.1 Projektet startade med två projektledare och en språkhandledare i augusti 2009. Varje deltagare har arbetat efter en egen handlingsplan där målen följts upp kontinuerligt. En stor del i projektet har utgjorts av så kallat arbetsplatsförlagt lärande där deltagaren förvärvat kunskaper på en arbetsplats och sedan fått anställning där. Ambitionen under hela projektet har varit att deltagarna skall knyta många nya kontakter, möta arbetsgivare och få chans till ett arbetsplatsförlagt lärande eller en praktikplats och förstå mer av det svenska samhället och arbetsmarknaden. Projektet har haft kontakt med 52 olika arbetsgivare inom offentlig och privat sektor som erbjudit platser för arbetsplatsförlagt lärande. Genom detta arbetssätt har 35 personer nått resultatet anställning. Två yrkes utbildningar inom storkök och lokalvård har erbjudits i nära samarbete med ett antal företagare inom livsmedel och restaurangbranschen. Sammanlagt 46 personer har deltagit i någon av våra yrkesutbildningar och av dessa har 23 gått vidare till arbete eller studier. Sammanlagt har 147 kvinnor och män från 30 olika länder deltagit i projektet. En målsättning har varit ett kvantitativt jämställt projekt men antalet kvinnor har varit högre än andelen män, 93 kvinnor och 54 män. Det innebär ett något för lågt antal män för att projektet skall anses jämställt. Vi har nått måluppfyllelse när det gäller att 50 % av deltagarna skulle gå vidare till arbete, studier eller ha startat eget företag. Sammanlagt 46 deltagare har nått målet arbete, 31 studier och 1 deltagare har startat ett eget företag.sammantaget innebär detta att 53 % av deltagarna har avslutats till arbete, studier eller eget företag.

Sid 2 (19) Genom att lära ut svenska språket, informera om jämställdhet, sociala koder och om hur det svenska samhället fungerar samt genom att arbeta med friskvård, har projektet försökt bidra till att bryta isoleringen och hjälpa målgruppen ut i arbete eller studier. Ett viktigt innehåll har varit att prata och träna svenska och använda hemspråksundervisning som metod för att utveckla språket. För många av deltagarna har förbättrade kunskaper i svenska varit en förutsättning för att kunna gå vidare till arbete eller studier. Arbetsgivare har haft som krav att man skall kunna förstå instruktioner och kommunicera på arbetsplatsen. För att mäta deltagarnas syn på projektet och dess aktiviteter har vi genomfört interna uppföljningar och Ernst & Young har utvärderat projektet. Ernst & Young skriver i utvärderingen av Sahil, att enligt enkätsvaren upplever betydligt fler än 90 % att deras språkkunskaper ökat. Projektledarna och handledarna menar att det har skett en betydlig språkutveckling hos de deltagare som varit i Sahil. I den grupp som särskilt studerat svenska under de sista tio månaderna har också flera klarat de test som behövts för att höja SFI nivån. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Projektets resultat Eskilstuna är en mångkulturell kommun som under senare år haft en stark inflyttning av personer med utländsk bakgrund. I denna grupp är många arbetslösa vilket utgör ett problem. Under förstudien arbetades en SWOT fram och resultatet av denna har utgjort en grund för arbetet i Sahil. Projektets idé var att bidra till att kvinnor och män med utländsk bakgrund som står långt från arbetsmarknaden utvecklas och kommer i arbete eller närmar sig arbetsmarknaden. Projektet var tänkt att uppfylla programkriterierna samverkan och lärande miljöer. Projektet har haft 30 årsplatser, flexibelt intag och sammanlagt 147 deltagare under projekttiden varav 50 % av deltagarna skulle ha somaliskt ursprung. Det kom att bli 47 % vilket vi anser är tillräckligt för att se målet som uppfyllt. Sahil har ökat möjligheterna för deltagarna genom att åstadkomma resultat och förslag på goda lösningar på individnivå men också på organisations och strukturnivå. För att mäta deltagarnas syn på innehållet i projektet har det genomförts två interna uppföljningar och Ernst & Young har genomfört en extern utvärdering av projektet. Detta material biläggs som Bilaga 1- Uppföljningar internt, Ernst & Youngs utvärdering. Individuell handlingsplan Vi har gjort individuella kartläggningar och handlingsplaner eftersom alla deltagare haft olika och unika behov. De har också haft olika erfarenheter och bakgrund och det finns många vägar för att nå en egen försörjning. Vi har utvecklat kontakterna inom organisationen genom att vi tillsammans med deltagaren haft en nära dialog med försörjningsstöd, SFI, Komvux och

Sid 3 (19) andra aktörer som varit av vikt. Samverkan har undanröjt flera hinder, sparat tid och förenklat för deltagaren. Vi har haft en mycket god samverkan med Arbetsförmedlingen i Eskilstuna med ibland dagliga kontakter och ett aktivt arbete i projektets styrgrupp som betytt mycket för deltagarnas resultat i form av anställning, praktik och utbildningar av olika slag. Arbetsplatsförlagt lärande som en väg till arbete Ett önskemål som kom fram i förstudien var att samverka mer med näringslivet för att finna matchningsmöjligheter och använda kultur, språk och erfarenheter från olika länder som tillgångar och som grund för lärande. Vi har arbetat tillsammans med ett femtiotal olika arbetsgivare inom privat och offentlig sektor som har erbjudit platser för arbetsplatsförlagt lärande där deltagaren lärt sig arbetsuppgifterna på plats. En stor del av arbetstiden i projektet har använts till att knyta kontakter för att hitta dessa platser. Det är genom dessa som de flesta jobben har kommit till. Vi har haft ett nära samarbete med de arbetsgivare som erbjudit möjlighet till arbetsplatsförlagt lärande och planerat tillsammans med deltagaren. Genom denna gemensamma planering har förståelsen ökat hos båda parter och hinder har kunnat undanröjas i ett tidigt skede vilket är viktigt också ur ett samhällsperspektiv. Arbetsplatsförlagt lärande har upplevts som den mest givande aktiviteten hos deltagarna, enligt uppföljningar och utvärdering. Där framkom det bland annat att arbetsplatsförlagt lärande varit väldigt viktigt eftersom det verkat som en språngbräda ut i arbetslivet. Det har medfört en närmare kontakt med svenskar, möjlighet att se hur en arbetsplats fungerar samt vad man gör under en arbetsdag. Yrkesutbildning Projektet har erbjudit utbildningar inom storkök och lokalvård vilket är arbetsområden som, under förstudien, togs fram som möjliga för anställning och eget företagande. Utbildningarna har planerats och genomförts i ett nära samarbete med ett antal entreprenörer och teori har varvats med praktik och arbetsplatsförlagt lärande. Det har lett fram till ett lärande där flera deltagare efter utbildningen kunna börja en anställning inom kök eller lokalvård. De har erbjudits både korta och längre kontrakt och för flera har det också resulterat i fasta anställningar. Omvärldskunskap Projektet har innehållit en allmän teoretisk del för att ge insikt i hur arbetsmarknaden och samhället fungerar och för att stärka individen. Rubriker som vägen till arbete, sociala koder social kompetens, livspusslet, jämställdhet och friskvård har ingått här. Vi har använt olika arbetsformer som korta föreläsningsinslag, grupparbeten kring olika uppgifter, egna uppgifter samt arbete med CV, brev och ansökningshandlingar. I det dagliga arbetet har vi samarbetat med andra myndigheter och organisationer genom att bjuda in dessa till projektet. Det har varit verksamheter inom kommunen, organisationer och projekt som arbetar med rådgivning kring att starta företag som IFS, Sweet Business, Bazar business school, studieförbund i Eskilstuna, facket med flera. Vi har också bjudit in personer med invandrarbakgrund som fått berätta om sin väg till arbete i Sverige. Vi har även försökt öka kännedomen om Eskilstuna och besökt evenemang på olika mötesplatser. Deltagandet i de teoretiska delarna har varit 80 % vid samtliga aktiviteter och jämnt fördelat över könen. Att det inte gått att nå 100 % beror på frånvaro eller att deltagare avbrutit efter en kort tid i projektet. Hälften av deltagarna anser att denna del hjälpt dem på väg mot arbete eller studier medan en fjärdedel svarat att det varit intressant men inte påverkat deras möjligheter. Vid intervjuer med deltagare som uppföljaren gjort framkom att projektet hjälpt dem att bejaka sina starka respektive svaga sidor, att upptäcka sin kompetens och förbättra sitt självförtroende vid arbetssökning. Utveckla svenska språket

Sid 4 (19) Språkträning har utgjort en stor del av verksamheten i Sahil. Vi har haft två handledare som arbetat med att stödja via hemspråk, främst somaliska och arabiska och vid behov har vi också använt tolkar för andra språk. I uppföljningarna får språkträningen det mest positiva omdömet och i utvärderingen framgår att språkträningen ansetts vara den mest givande aktiviteten efter arbetsplatsförlagt lärande. Flera av våra deltagare har haft kompetens och intresse av att arbeta inom skola eller förskola och av att hjälpa barn och vuxna med språkstöd. Det har resulterat i många kontakter med kommunens Mångkulturella enhet och flera anställningar. Friskvård Bland deltagarna har många upplevt ohälsa och angett att det påverkat deltagandet i projektet. Det har både handlat om fysiska symptom som värk i olika delar av kroppen, stress och dåligt mående psykiskt. Vi har använt mycket tid för att hjälpa till att slussa vidare till olika aktörer inom hälso och sjukvården med resultatet att flera fått nödvändig medicinsk hjälp. Vid en kontakt med landstinget Södermanland och den ansvariga för undersökningen Liv och Hälsa, där invånare intervjuas om sin hälsa fick vi också svaret, att det finns ett tydligt samband mellan ohälsa och arbetslöshet. Vi har schemalagt olika friskvårdsaktiviteter som promenader, konditionsträning och möjlighet att göra konditionstest, samtal om hälsa/ohälsa och annat. En av våra handledare har ansvarat för friskvårdsarbetet och etablerat ett mycket gott samarbete med Korpen i Eskilstuna. De hjälpte deltagarna att träna inför och att genomföra ett konditionstest. Flera deltagare klarade detta medan några behövde träna mer på att cykla på testcykeln. Denna samverkan resulterade i att några av de kvinnliga deltagarna deltog i en simkurs på fritiden. De har nu en bra kontakt och möjlighet att delta i aktiviteter även i framtiden. Delaktighet Planeringen har utgått från deltagarens önskemål och fullständiga delaktighet och vid de interna enkätuppföljningar som gjorts svarar 84 % av de svarande deltagarna att de är nöjda med sin delaktighet i Sahil. Vid samma uppföljning svarade 75 % att de ansåg sig ha fått ökade möjligheter genom sitt deltagande i projektet. Ernst & Youngs utvärdering sammanfattar att deltagarna generellt varit positivt inställda till samtliga aktiviteter som Sahil erbjudit och en stor del uppger att de fått ökade möjligheter till studier eller arbete genom projektet. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Syftet med projektet är att bidra till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden utvecklas och kommer i arbete eller närmar sig arbetsmarknaden samt att kvinnor och mäns möjligheter att arbeta utifrån sina egna förutsättningar vidgas. Projektet vill underlätta för personer med utländsk bakgrund att etablera sig i arbetslivet. Projektet vill utveckla nya samt stärka befintliga samarbetsformer och arbetssätt mellan aktörer som erbjuder individuellt anpassade lösningar för målgruppen. Målet är att 50 % av projektdeltagarna erbjuds anställning, startar eget eller börjar studera efter avslutad utbildning. Målet är att minst 80 % av de som deltar i projektet ska komma ut i arbete, praktik, starta

Sid 5 (19) eget företag eller gå vidare till studier efter avslutad tid i projektet. Genom särskilda insatser för språkutveckling skall 100 % av deltagarna uppleva att de ökat sina kunskaper i svenska. Projektet vill också utveckla nya samt stärka befintliga samarbetsformer och arbetssätt mellan aktörer som erbjuder individuellt anpassade lösningar för målgruppen. Projektet skall resultera i minst 5 stycken konkreta förbättringar som genomförts genom samverkan myndigheter, organisationer emellan. Projektet skall medverka till att 100 % av deltagarna förstår jämställdheten i det svenska arbetslivet och samhället. Minst 50 % av projektets deltagare som når projektmålen om anställning, starta eget, praktik eller fortsatta studier skall vara kvinnor. Arbete Vi har försökt underlätta etableringen på arbetsmarknaden genom att vara en länk mellan arbetssökande och arbetsgivare och matcha till lämpliga arbeten. Vi har sökt arbetsgivare med anställningsbehov och arbetsuppgifter som varit möjliga att lära sig på arbetsplatsen. Platserna har sökts specifikt för varje deltagare och det har inte funnits någon platsbank. Sammanlagt 52 olika arbetsgivare har varit aktuella för arbetsplatsförlagt lärande inom många olika branscher, som verkstad, restaurang, hotell, affär, frisör, skola, förskola och äldreboende. De allra flesta arbetsgivarna har funnits inom privat sektor. Några deltagare har kunnat validera tidigare kunskaper genom arbetsplatsförlagt lärande och några exempel på detta är kock och frisör. Vi har arbetat med det operativa målet att minst 50 % av våra deltagare skall ha fått anställning, börjat studera eller startat företag vid projektets avslut. Detta mål är uppfyllt genom att 78 st eller 53 % fått arbete, börjat studera eller startat ett företag. Av dessa fick 46 st, 30 kvinnor och 16 män arbete, 18 kvinnor och 13 män gick vidare till studier/ yrkesutbildningar och 1 kvinna har startat företag. Vi hade också målet att 50 % av de som uppnått dessa resultat skulle vara kvinnor och resultatet blev 62 %. I projektet har det även funnits ett mål att 80 % av deltagarna skall komma ut i arbete, praktik, starta eget företag eller gå vidare till studier efter avslut i projektet. Som målet var formulerat gick det inte att följa eftersom vi inte kunde avsluta deltagare med åtgärden praktik. Det hade då krävts att någon annan tagit över ansvaret för praktiken vid avslut. Utbildningar Projektet har haft ambitionen att öka möjligheten till anställning genom en yrkesutbildning och målet var att det skulle kunna leda till en anställning. Vi har genomfört två storköksutbildningar med specialinriktningen All världens mat där deltagarna fått en svensk köksutbildning men också lagat sina respektive hemländers mat. Vi har utvecklat utbildningarna under projekttiden för att öka möjligheterna till anställning och för att ge mer erfarenhet i självständigt arbete. I den andra All världens mat kursen gjordes kursplanen om så att det blev en mindre del tillagning av svensk husmanskost, inköp och dietmatlagning togs bort och HCCAP egenkontrollprogram lades till.deltagarna förvärvade många kunskaper och färdigheter men det stod klart att de behövde mer praktisk erfarenhet och vana vid att arbeta självständigt. Vi fortsatte därför med ett steg två, All världens café, där deltagarna fick lära sig att ta hand om hela kedjan från inköp till produktion till försäljning och med ett praktiskt lärande som organiserades i arbetsmarknadsavdelningens SFI Café. Detta innebar en avvikelse mot ursprunglig planering där vi skulle ha startat tre All världens mat utbildningar. Två lokalvårdsutbildningar har erbjudits med syftet att deltagarna skulle lära sig grunderna inom lokalvård för att sedan ha möjlighet att komma vidare till en anställning. Även här har vi

Sid 6 (19) gjort förändringar i kursplan och upplägg vilket innebär en avvikelse. Den första utbildningen var fem veckor lång och kursanordnare var Competens AB. Vi fick göra ändringar i budgeten eftersom kursen kostade dubbelt mot det som fanns avsatt. Kursen innehöll en alltför liten del praktiskt lärande och därför ansökte vi hos ESF om att få arbeta om den. En ny kursplan med vardera tio veckors teoretisk och praktisk utbildning arbetades fram. Utbildningsanordnare var denna gång Gourmetakademien. De utbildningsinsatser som funnits i Sahil har lett till anställning och vidare studier för 23 av 46 deltagare. Det lärande vi gjort är att, för att nå resultat, måste ett aktivt arbetssökande igång i direkt anslutning till en utbildnings slut. Vi tror att ännu fler deltagare hade kunnat nå målet anställning genom att direkt efter utbildningen gå vidare till ett arbetsplatsförlagt lärande. I Ernst & Youngs utvärdering finns en stor variation bland de som svarat på frågan om man anser att utbildningarna varit till hjälp på väg mot arbete eller studier. Drygt hälften anser att utbildningarna har hjälpt vilket verifieras av intervjuer som gjorts med deltagarna. De som valt att genomföra utbildningarna ansåg att de varit väldigt bra.andra deltagare har avböjt att delta eftersom de önskat arbete inom andra sektorer. Öka kunskaperna i svenska Målet har varit att deltagarna genom att delta i Sahil skulle våga prata mer och förstå mer svenska för att kunna få anställning eller gå vidare till studier/yrkesutbildningar. De flesta av de som besvarat enkäten anser att de blivit bättre i svenska genom att delta i Sahil. Många av våra deltagare har varit stängda från vidare studier och yrkesutbildningar då de haft för låg SFI-nivå. Målet var att 100 % skulle ha förbättrat sin svenska efter avslut och enligt enkätsvaren i Ernst & Youngs utvärdering svarade 90 % att de upplever detta. Av de 31 som slutade för att fortsätta studera gick 24 personer vidare till SFI, Komvux eller Folkhögskola för att läsa C- eller D-kurs inom SFI, Grundvux, Svenska som andra språk eller undersköterskeutbildning. Vidare fortsatte 7 personer till yrkesutbildningar anordnade av Arbetsförmedlingen och då främst inom chaufförsyrken. Fler mål I projektet fanns också målet att fem konkreta förbättringsåtgärder skall genomföras över organisationsgränser som ett resultat av projektet. Vi har nått måluppfyllelse och detta beskrivs i avsnittet Samverkande aktörer. Arbetssätt Jämställdhet Hur vi arbetat för att nå våra mål gällande jämställdhet i projektet beskrivs under jämställdhetsavsnittet. Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Arbetssätt I projektet har två projektledare varit anställda varav en på heltid under hela projekttiden. Den andra projektledaren arbetade halvtid fram till oktober 2010 för att därefter arbeta heltid. Två språkhandledare har varit anställda på sammanlagt 50 % och under det sista året en svensklärare på 52 %. Varje deltagare har tillsammans med personalen arbetat fram en handlingsplan som byggt på mål och delmål och denna har regelbundet följts upp. Målen måste vara konkreta för att arbetet skall gå framåt. Även när det visar sig att målet inte går att nå utifrån aktuell utgångspunkt är det ett resultat och då får man sätta upp nya delmål och mål. För att ge deltagarna kunskap om vilka olika möjligheter som finns har vi erbjudit studie och

Sid 7 (19) yrkesrådgivning, information hos olika kursanordnare, kartläggning av arbetsmarknaden och kontakter med arbetsgivare. Vi har tränat anställningsintervju och alltid erbjudit enskild tid för detta samt haft målet att ge deltagaren kunskap om intervjusituationen, intervjufrågor och att stärka rent allmänt. Arbetsplatsförlagt lärande Metoden arbetsplatsförlagt lärande har planerats i nära dialog med deltagaren. Mycket tid har lagts på att arbeta fram ansökningshandlingar. Det har inte funnits några färdiga platser och projektledaren har ringt arbetsgivare efter deltagarens önskemål för att höra om anställningsbehov. Om det funnits har vi frågat efter möjligheten till ett arbetsplatsförlagt lärande. Under den tid det tar att få fram en plats måste deltagaren fortsätta att vara aktiv. Arbetssättet bygger på att båda parter är överens och känner ett ömsesidigt förtroende. Det gäller att undvika väntan och passivitet och därför är övrigt innehåll i projektet viktigt. Det kan ibland ta flera veckor att hitta en plats. Vår metod bygger på växelvis ansvarstagande. Projektledaren har ringt det första samtalet åt deltagaren med målet att det skall bli ett möte på arbetsplatsen. Det har krävts många samtal för varje plats, ibland ett femtiotal där flertalet kontakter svarat nej och det stundtals verkat omöjligt. Erfarenheten är den att det efter många nej till sist alltid kommer ett ja men att det kan vara svårt att hitta motivation och styrka när det inte blir positiva resultat. Sammanlagt har 88 deltagare i Sahil haft ett arbetsplatsförlagt lärande eller en praktikplats och av dessa fick 35 arbete och 17 valde att gå vidare till studier/yrkesutbildningar. Några deltagare har fått anställning utan att först ha haft ett arbetsplatsförlagt lärande och bland dem har samtliga haft arbetslivserfarenhet. Storköks och lokalvårdsutbildningarna Projektet har genomfört två storköksutbildningar. Före start lade vi ner mycket tid på information och intervjuer med intresserade deltagare. Ändå hade vi en del problem med den första All världens mat utbildningen då några av de som visat intresse ville laga enbart sitt hemlands mat och inte svensk husmanskost. Bakgrunden till att även svensk husmanskost ingick i kursen var att de företagare som vi samarbetade med bedömde möjligheterna till anställning som små utan denna del. I kursen fick deltagarna en storköksutbildning och utbildades också i att laga rätter från sina respektive hemländer. För att kursdeltagarna skulle få mer respons på sina länders rätter och träning i att arbeta i en restaurangliknande miljö, prövade vi under en tid att arbeta med fokusgrupper som gjorde bedömning av maträtternas utseende, smak och doft samt fick svara på om de skulle köpa rätten på restaurang eller i butik. Utlåtandena blev överlag mycket positiva och maträtterna bedömdes ha goda förutsättningar. Arbetsplatsförlagt lärande ingick som en viktig del för att stärka kännedomen om storkök och arbetet där. Två lokalvårdsutbildningar har också erbjudits där deltagarna fått kunskap om städningens grunder, städscheman, produkter och kemikalier, ergonomi, service och arbete med städmaskiner. För att vidga arbetsmarknaden gjorde vi också ett försök med pendling till praktikplatser. Tre deltagare pendlade en månad till Stockholm för praktik. Det fungerade bra och gav praktikanterna insikt i hur en arbetsdag kan se ut när arbetsplatsen finns på annan ort. I utbildningarna har teoretiska kunskaper varvats med praktisk träning och anpassats för deltagare med invandrarbakgrund. Lärare och handledare har ägnat mycket tid åt att översätta ord och förklara begrepp. Det har varit nödvändigt att direkt omsätta teori i praktiska övningar. Arbetssättet har planerats med utgångspunkt att utveckla förmågan att

Sid 8 (19) förstå instruktioner, arbeta självständigt och fungera i en arbetsgrupp. Det är krav som ställs av arbetsgivare och därför har vi arbetat efter skriftliga scheman och kurserna har innehållit uppgifter att lösa på egen hand. Under det arbetsplatsförlagda lärandet har målet varit en arbetssituation där deltagaren skall få så mycket erfarenhet som möjligt och en realistisk uppfattning om vad arbetet innebär. Praktikanten har bedömts av arbetsplatsen och handledare/lärare har gått igenom det som fungerat bra eller kunnat utvecklas mer. Handledare på arbetsplatserna har också varit viktiga referenspersoner. Efter kursavslut har de deltagare som klarat kursen fått ett intyg som beskriver innehåll och att man blivit godkänd. Arbete med språkutveckling Att träna svenska på olika sätt har utgjort en viktig del i vårt projekt. En stor andel av våra deltagare hade inte uppnått SFI nivå och heller inte nått så långt i sina studier i svenska att de varit behöriga att söka vidare utbildningar eller yrkesutbildningar. I den förlängning av projektet som godkändes, beskrev vi behovet av att nå en högre nivå i svenska. Utbildningsbakgrunden från hemlandet hos deltagarna i Sahil har varierat från ingen skolbakgrund alls till universitetsstudier. Bland de somaliska deltagarna saknade hälften utbildning från traditionellt skolsystem eftersom det inte fungerat under det krig som varat i mer än tjugo år. De har lärt sig läsa och skriva på annat sätt och ofta också gått i koranskola men inte i nationell grundskola. Vi har arbetat med att utveckla deltagarnas kunskaper i svenska genom att prata svenska. Vi har bland annat använt tidningar, böcker och kort med frågor som grund och bjudit in gäster som föreläst. Vi har haft många vardagssamtal runt kaffe- och matbord och ambitionen har varit att alla deltagare skall prata svenska hela dagen. Vår erfarenhet är att det är svårare att nå detta mål i en grupp där de flesta talar samma språk. I projektet har våra två somaliska handledare översatt till hemspråk och fungerat som bryggor vid samtal och diskussioner. De har somaliska som hemspråk och en av dem talar också arabiska. Det har utvecklat projektet, ökat förståelsen och varit viktigt för lärandet. Handledarna har också arbetat med samhällsinformation och friskvård. Övrigt innehåll Social kompetens är en egenskap som arbetsgivare har önskemål om och som ofta syns i platsannonser. Därför har vi genom föreläsningar, övningar och reflektioner försökt reda ut vad begreppet står för. Vi har frågat arbetsgivare hur de ser på definitionen av att vara socialt kompetent. Svar som vi fått är att man måste kunna läsa av andra, jobba bra i grupp, vara beredd att ge bra service och följa reglerna på arbetsplatsen. Vi har försökt tydliggöra de svenska koderna och använt ett material som fungerat bra som grund, exempelvis boken "Den svenska koden" av Marie Bengts med flera. Livspusslet har varit ett tema som handlat om hur det går att få ihop privatliv och arbetsliv. Vi har formulerat olika konfliktsituationer som sedan varit grund för diskussioner i gruppen. Det har som exempel handlat om tidsbrist och familjens krav kontra arbetsgivarens krav. Vi har också bjudit in personer med invandrarbakgrund som fått berätta om sin väg till arbete i Sverige. Vi har försökt öka kännedomen om Eskilstuna genom att besöka utställningar och evenemang på olika mötesplatser. Bilaga 2 Deltagarnas SFI nivå och utbildningsnivå. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat?

Sid 9 (19) Projektet har haft en styrgrupp som har bestått av projektansvarig, projektledare, uppföljare från Kvalitetsenheten, ekonom, representant från Arbetsförmedlingen, representanter från Gourmetkompaniet/Gourmetakademien, utbildningsanordnare och vid några möten speciellt inbjudna gäster. Det har varit en väl fungerande styrgrupp som under projekttiden haft 20 styrgruppsmöten som i snitt har fördelats på tre per halvår. Arbetsförmedlingen har varit representerad av samma handläggare under hela projekttiden och vi har haft ett mycket bra och nära samarbete. Det har underlättat arbetet på flera sätt och varit mycket värdefullt. Vi har också haft en nära kontakt med förmedlingens ledning.det hade varit bra att ha en handläggare från Enheten för ekonomisk bistånd knuten till styrgruppen, speciellt när vi haft problem med ett ojämnt flöde. I projektet har det inte funnits någon referensgrupp men enskilda personer med kännedom om målgrupp och kunskaper som varit viktiga för utvecklingen av Sahil har fungerat som bollplank. Delaktighet i samhället Att känna till hur arbetsmarknaden fungerar, förstå myndigheters krav och egna rättigheter och skyldigheter är grundläggande kunskaper som påverkar möjligheterna till inflytande och delaktighet. Genom våra teoretiska delar har vi försökt öka kunskapen om det nya landet, arbetsmarknaden och om hur samhället är organiserat och fungerar. I utvärderingen med enkäter och intervjuer säger en majoritet av de svarande att de tycker att delaktigheten i det svenska samhället har ökat i och med projektet och att man har fått verktyg för att anpassa sig till samhället. Drygt hälften av deltagarna svarar också att de fått en ökad självsäkerhet i mötet med offentliga myndigheter och samhällsaktörer genom att delta i Sahil. I projektet har vi haft ett brett samarbete med SFI/Komvux och kommunens Arbetsmarknadsavdelning. Under två år av projekttiden hade vi våra lokaler i samma hus som SFI och således ett nära samarbete. Vi hade daglig kontakt med SFIs lärare och ledning och fick också möjlighet att få praktikplatser på AMA:s SFI-café. Studie och yrkesvägledaren på SFI har varit tillgänglig för oss och vi har blivit inbjudna till olika informationer och föreläsningar som ordnats i huset. Under projekttiden har vi haft fortsatta kontakter med docent Benny Karlsson, Lunds universitet, som genomfört en studie kring varför somalier lyckas bättre på arbetsmarknaden i Minnesota än i Sverige. I oktober 2010 deltog vår projektansvarige, Kenny Sjöberg i en studieresa till Minneapolis anordnad av Smålands regionförbund. Där medverkade också Benny Karlsson och syftet med resan var att studera företagande på plats. Ett år senare kom ett svarsbesök till Eskilstuna kommun när Hussein Samathar från African Development Center ADC, besökte Eskilstuna. Han föreläste i stadshuset om faktorer som lett till framgång i Minneapolis, där somalier med stöd av ADC öppnat små affärer och restauranger. En annan samverkande aktör har varit länsstyrelsen i Södermanland som bjudit in oss till samverkan kring en länsstudiedag om Somalia och som också deltog vid vårt slutseminarium. Samarbetsåtgärder i projektet Ett mål i projektet var att utveckla samarbetsåtgärder genom kontakter mellan olika aktörer och flera sådana har kommit till stånd. I början av projektet kom en idé från två kvinnor som deltog i Sahil om läs och skrivinlärning på hemspråk. De ansåg att det skulle vara lättare att lära sig svenska om man först kunde läsa och skriva på sitt eget språk. Idén resulterade i flera möten mellan SFI, Läs och skrivcenter, projekt Yrkessvenska och Sahil. På hösten 2010 startade det så kallade Alfabetiseringsprojektet där fyra lärare anställdes, två somalisktalande och två

Sid 10 (19) arabisktalande, för uppgiften. Från början var det ett försök men efter en period blev verksamheten permanent. Vi har haft ett nära samarbete med den Mångkulturella enheten i kommunen där flera av våra deltagare fått anställningar som handledare och språkstödjare. Vi har också haft flera praktikanter där och under hösten 2012 när många somaliska barn kom till Eskilstuna erbjöds flera deltagare traineejobb i ankomstverksamheten. Under projekttiden har vi arbetat med friskvård på olika sätt för att stärka hälsa och friskfaktorer. Under hösten 2012 inledde vi ett samarbete med Korpen i Eskilstuna. Vi ville erbjuda våra deltagare ett konditionstest och ringde runt till ett antal företag och det förmånligaste erbjudandet fick vi från Korpen. De erbjöd oss träning, lokaler, konditionstest och handledning. Vid det första testtillfället visade det sig att männen kunde klara testcykel och prov medan kvinnorna inte kunde cykla och därför inte kunde genomföra testet. Korpen erbjöd oss då cykelträning och deltagarna fortsatte träningen hela projekttiden ut. Det hela utvidgades också till fler aktiviteter som skidåkning och simning. Vi har haft ett gott och bra samarbete med flera av studieförbunden i Eskilstuna. Det har kommit till på olika sätt och tillfört projektet mycket. I oktober 2012 blev vi kontaktade av en somalisk kvinna som bott länge i Sverige. Hon hade gått en cirkelledarutbildning för att leda en cirkel om föräldra/barnrelationer som heter Familjeverkstan. Det är ett filmbaserat studiematerial som finns översatt till flera språk, bland annat somaliska, utgivet av Statens Folkhälsoinstitut och Preventionscentrum i Stockholm, Martin Forster. Hennes cirkelledarutbildning hade finansierats av Eskilstuna kommun och nu erbjöd sig studieförbundet Sensus att stå för studiematerialet. De deltagare som var intresserade erbjöds tid för cirkeln under några fredagseftermiddagar och cirkeln fortsatte därefter på kvällstid. Ett önskemål bland deltagarna i Sahil har varit fler kontakter med svenskar och den grupp som deltog under det sista året skrev ett brev som skickades till studieförbund och Röda korset i Eskilstuna. I brevet fanns en fråga om studieförbunden skulle kunna ordna så att man kunde få träna svenska och träffa svenskar på fritiden och man ville ha kulturutbyte för att lära av varandra. Vi fick ett stort gensvar på brevet och flera kontakter med olika studieförbund och med Röda korset etablerades. De kom också till Sahil och berättade om sin verksamhet. I början av projekttiden, 2010, inledde vi ett nära samarbete med RAR-projektet EVA vars målgrupp var kortutbildade, utomeuropeiska kvinnor och som också hade landstinget Södermanland som samverkanspartner för att arbeta med problematik kring hälsa. Flera kvinnor fortsatte efter tiden i EVA till Sahil och med ett mycket bra resultat. Några deltog i våra utbildningar och fick därefter arbete eller fortsatte att studera. Samarbete med arbetsgivare Under hela projekttiden har vi haft ett nära samarbete med arbetsgivare som erbjudit platser för lärande och som funnits både inom Eskilstuna kommun och inom den privata sektorn. Vi har inte haft någon färdig bank med arbetsgivare utan de har letats fram specifikt för varje deltagare. Efter deras önskemål har vi tagit kontakt med arbetsgivare och frågat om möjlighet att lära på arbetsplatsen. Det har i dessa fall handlat om arbetsgivare som sagt sig ha anställningsbehov och därefter har vi tillsammans gjort en planering av det arbetsplatsförlagda lärandet. När vi summerar vid projektets slut ser vi att sammanlagt 52 arbetsgivare har erbjudit platser och för ett stort antal deltagare har det lett till arbete. Vi har också samarbetat med arbetsplatser inom kommunen och privat sektor där det enbart gällt att få möjlighet att praktisera. Det har varit ett behov hos deltagare som helt saknat

Sid 11 (19) arbetslivserfarenhet eller erfarenhet från arbete i Sverige. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Jämställdhetsarbetet har haft målsättningen att nå en jämställd fördelning mellan kvinnor och män och att ha ett jämställt förhållningssätt, innehåll och resultat i projektet. Mål i projektet har varit att hundra procent av deltagarna skall förstå de svenska jämställdhetsmålen. Ernst & Young konstaterar i sin utvärdering att målet är svårt att följa upp som det är formulerat och att det enda som går att uttala sig om är att majoriteten av de som svarat på enkäten är nöjda med utbildningen kring jämställdhet. Ett annat mål var att minst femtio procent av projektets deltagare som nått projektmålen om anställning, starta eget, praktik eller fortsatta studier skall vara kvinnor och det målet är uppnått och andelen är 62 %. I Sahil har vi under hela projekttiden haft ett högre antal kvinnor än män, sammanlagt 93 kvinnor och 54 män vilket innebär 63 % kvinnor och 37 % män. Det betyder att projektet inte riktigt klarar 60/40-gränsen som är det lägsta måttet för att fördelningen skall anses jämställd. Mot bakgrund av att olika studier visat att kvinnor med utländsk bakgrund har det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden kan det dock ändå finna skäl att anse att vi nått ett bra resultat då denna grupp kan behöva mer insatser. Vi har samarbetat med ett speciellt kvinnoprojekt EVA, ett RAR-projekt, i Eskilstuna vars målgrupp var utomeuropeiska kvinnor med funktionsnedsättning på grund av ohälsa. Några av dem har gått i våra köks och lokalvårdsutbildningar och efter det fått anställning eller gått vidare till studier. En uppföljning efter sex månader visade att de fortsatt arbetade eller studerade. Dagligt arbete med jämställdhet Jämställdhet har ingått i våra dagliga diskussioner och i enskilda samtal har vi tagit upp de praktiska konsekvenserna av jämställdhet eller brist på jämställdhet. I den övergripande teoretiska delen har målet varit att försöka förmedla kunskap om den svenska synen på jämställdhet och vi har utgått från de nationella jämställdhetsmålen. De har utgjort grunden för information och diskussion och vi har lagt stor vikt vid att göra jämställdhetsmålen begripliga för deltagarna. Vi har tagit upp frågor som rör jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet samt problematik och lagstiftning kring mäns våld mot kvinnor. I det sammanhanget har vi vidgat diskussionen till att omfatta allt våld samt de insatser och den lagstiftning som finns för att förhindra våld i samhället. Vi har under hela projekttiden haft fler kvinnor än män i våra grupper men ändå har vi i diskussioner upplevt att kvinnorna varit mer tysta. Vi har då använt en metod för att fördela tiden rättvist kallad Tidsverkstad av Fredrik Warberg och Jörgen Larsson på Studieförbundet Vuxenskolan. Metoden innebär att man fördelar tiden rättvist i så kallade rundor där alla får lika mycket tid. En ledare fördelar ordet och ställer in tiden med hjälp av en äggklocka. Den som har ordet får inte avbrytas och har rätt till all sin tid. När tiden är slut ringer klockan och ordet går vidare till nästa. Tidsverkstadsmetoden har visat sig fungera mycket bra och skapat ett lugn där alla pratat och lyssnat. Vid vår interna uppföljning såg vi klart att kvinnor och män hade olika uppfattning om hur väl de kände till de svenska jämställdhetsmålen. Enligt den statistik som togs fram hade 82 % av deltagarna medverkat i aktiviteter kring jämställdhet. Enkätsvaren visade att de flesta ansåg

Sid 12 (19) sig ha bra eller mycket bra kunskaper inom området. Endast nio procent ansåg vid detta tillfälle att de hade svaga kunskaper och fördelningen var relativt jämn mellan könen. Man kunde dock utläsa att kvinnorna i högre utsträckning än männen ansåg att de skulle kunna lära sig mer om jämställdhet medan männen istället ansåg sig ha tillräckliga kunskaper. Vid uppföljning visade det sig att deltagarnas självsäkerhet i mötet med offentliga myndigheter och dylikt skilde sig mellan könen. Männen kände sig för det mesta säkra i mötet medan kvinnorna upplevde en betydligt större osäkerhet. Endast 48 % av kvinnorna uppgav att de kände sig helt säkra medan 80 % av männen svarade att de kände sig helt säkra. Därför har vi i projektet försökt öka kvinnornas utrymme i det offentliga rummet. Slutsatsen blev att vi behövde utveckla jämställdhetsarbetet ännu mer eftersom speciellt kvinnorna ansåg att de skulle kunna lära sig mer. Efter den uppföljningen delade vi oftare in deltagarna i könsseparata grupper. Vi arbetade också med att försöka öka kvinnornas självkänsla genom att bjuda in föreläsare med aktuell information i frågor de velat veta mer om, för att på detta sätt stärka dem. Resultaten från uppföljningen visade också att kvinnorna var mer nöjda med de projektaktiviteter som Sahil erbjudit medan männen ansåg att projektet ökat deras möjligheter till arbete och studier i högre grad. Kvinnorna svarade att de trivdes bättre och var mer nöjda med de olika aktiviteterna medan männen ansåg sig ha mer nytta av projektet. Under det sista verksamhetsåret har vi haft en majoritet av kvinnor bland de som tränat svenska. Där har vi på olika sätt, genom inbjudna föreläsare, genom kontakter som kvinnorna själva tagit med studieförbund och genom kontakt med kvinnor som startat företag försökt att öka tron på att det skall gå att få anställning, att fortsätta studera eller att starta företag. Flera kvinnor har också fått traineejobb i kommunen och genom detta blivit förebilder. Friskvård I det samarbete som vi haft med Korpen inom friskvård, har vi under det sista året haft en ren kvinnogrupp. Deltagarna ville mäta sin kondition och utveckling av kondition genom ett test och vi inledde med en blandad grupp av kvinnor och män. Men det visade sig att flera av kvinnorna inte kunde genomföra testet eftersom de inte kunde cykla, medan männen klarade det. För att kvinnorna skulle klara att göra testet behövde de först lära sig att cykla och de ville då använda träningskläder. De framförde då önskemålet om att få träna i en grupp med bara kvinnor och vi organiserade det så. De har sedan tränat under sex månader och flera har klarat att genomföra testet. Vid ett samtal med Korpens konsulent fick vi information om att det finns önskemål om könsseparata grupper inte bara från invandrarkvinnor. Det finns tankar på att starta träningsgrupper för enbart kvinnor och på flera håll i landet finns redan så kallade Rosa Gym. Utbildningsinsatser Personalen i projektet har deltagit i olika utbildningsinsatser. Vid starten av Sahil hade projektpersonalen en genomgång med kommunens processledare för jämställdhetsintegrering. I mars 2010 deltog projektledarna i en utbildning anordnad av ESF:s processtöd i Örebro med genomgång av bland annat 3R-metoden som innebär att verksamhet kartläggs och analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Tillsammans med ett annat ESF projekt Jobbtrappan deltog projektledarna i en träff med processtöd i Västerås. Bland personalen har det funnits kunskap om jämställdhetsintegrering då en av projektledarna arbetat med detta på halvtid, under den tid hon var deltidsanställd i projektet. Den kunskapen har sedan förmedlats vidare till övrig personal i projektet.

Sid 13 (19) Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Vi har under projekttiden haft verksamhetslokaler på tre olika platser, Kungsgatan 68, Tullgatan 1 och Munktellstorget 3, i Eskilstuna. Vi flyttade från Kungsgatan till Tullgatan då vi hade önskemål om lokaler med fler separata rum. Efter ett år i projektet såg vi att det fanns behov av att dela in deltagarna i fler grupper eftersom vi hade många enskilda starter. Från början var vår målsättning att bara starta nya deltagare i grupp men många deltagare fick arbete snabbt eller kom in på utbildningar och vi fick tomma platser. På Tullgatan fanns också kommunens SFI verksamhet och vi hade många samordningsvinster där och ett bra samarbete. Kommunen flyttade dock ur dessa lokaler hösten 2012 och vi blev också tvungna att söka nya lokaler. Det sista året mellan oktober 2012 och maj 2013 har vi haft lokaler på Munktellstorget 3 och våren 2013 fick under de sista månaderna också två rum i anslutning till Jobbtrappans lokaler i Bibliotekshuset på våning 5. Samtliga lokaler uppfyllde kraven på tillgänglighet. Innan start av nya deltagare har vi lagt stor vikt vid att informera om projektet och man har besökt oss i våra lokaler. Vi har inte haft någon deltagare som haft behov av ytterligare anpassning på grund av fysiska hinder. Olika former av allergier har förekommit och där har vi vid ett tillfälle haft en doftöverkänslig deltagare. Vi uppmanade då alla deltagare och personal att inte använda parfymer, rakvatten och övriga dofter och personen kände då inte av besvären. För att kunna fungera i ett dagligt arbete och också klara av att lära sig nya saker på ett nytt språk behöver det allmänna måendet vara gott. De hinder som vi stött på har varit orsakade av psykisk ohälsa och av att man mått dåligt fysiskt, dock inte av ett fysiskt handikapp. Man brukar säga att ett funktionshinder uppstår i mötet mellan individen och samhället och vad det gäller psykiska hinder kan just detta vara extra svårt. Bland våra deltagare har det funnits personer med svåra trauman efter krig och fängelsevistelser och där det varit viktigt att vara mycket lyhörd och förmedla vidare hjälp och stöd. Vi har arbetat mycket med att försöka skapa en öppen, trygg och välkomnande atmosfär i projektet. Många har upplevt ohälsa och trötthet på grund av olika kroniska sjukdomar som diabetes, högt blodtryck, magsår, hepatit och värk i kroppen. De har också känt sig stressade på grund av olika sociala och ekonomiska problem som skilsmässor, hemlöshet, skulder och familjemedlemmar som varit kvar i hemlandet. Vi har använt mycket tid i Sahil för att hjälpa till att slussa vidare till vårdcentraler och sjukhus och att överhuvudtaget försöka hitta rätt ansvarig person eller myndighet. Vi har också stärkt vårt innehåll när det gäller friskvård och sett att det finns ett mycket stort behov av sådana insatser. I målgruppen har det heller inte funnits ekonomiska möjligheter att betala för olika träningskort eller behandlingar som inte förskrivits av läkare. Några kvinnor med värkproblematik fick efter kontakt med sjukvården konstaterad D-vitaminbrist och blev efter behandling med vitaminet symptomfria. För att göra projektets resultat mer tillgängligt har det sammanfattats i en ljud dokumentation som länkats till Eskilstuna kommuns hemsida och denna finns på www.eskilstuna.se/sv/ Naringsliv-och-arbete/Arbetsmarknad/Projekt-Sahil/

Sid 14 (19) Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Projektet har inte arbetat med regionala prioriteringar. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Under projekttiden har vi på olika sätt försökt att informera och sprida kunskap om Sahil både internt och externt. Efterhand som projektet fortlöpt har vi blivit mer kända både bland presumtiva deltagare, arbetsgivare och internt i kommunens verksamheter. Vi har skickat pressinbjudningar och informerat om aktuella händelser i projektet och haft bra kontakt med media. Redan första dagen, när vi tog emot vår första grupp blev vi intervjuade av ÖstNytt och Eskilstuna Kuriren. Vi har också vid start av våra olika utbildningar medverkat i bildreportage i Eskilstuna Kuriren och Folket. I mars 2013 blev vi intervjuade av radio Södermanland som gjorde en sammanställning av resultat från pågående projekt i Eskilstuna kommun och vid vårt slutseminarie medverkade vi i Östnytt. Att synas i media har varit värdefullt för projektet eftersom vi nått ut till många invånare, arbetsgivare och intresserade i Eskilstuna och i flera län. Externa och interna kontakter Arbetsgivare Vi har skapat många kontakter med olika arbetsgivare och då fått möjlighet att informera om projektet. Hos flera av dessa har vi också haft deltagare i arbetsplatsförlagt lärande och det har inte bara varit platser i Eskilstuna utan också i Strängnäs, Västerås och Stockholm. Det har varit mycket värdefullt med arbetsplatsförlagt lärande för att lära mer om arbetsgivares krav och arbetssökandes situation. Ibland har önskemål kolliderat och olika hinder har blivit tydliga. Det har till exempel handlat om att vissa arbetsuppgifter varit omöjliga att genomföra av religiösa skäl. Det mesta har vi kunnat lösa genom samtal med arbetsgivare och arbetstagare och genom detta ökat förståelsen från båda håll. Som ett konkret exempel kan vi beskriva en situation där en kvinna som skulle städa på ett hotell inte kunde städa bort flaskor som innehållit alkohol. Det problemet löstes genom att hon kunde använda handskar när hon städade. Spridning och påverkan på andra sätt. Att synas utåt och att öka kunskapen om hur man tar kontakter i Eskilstuna har varit en del av vårt dagliga arbete. Vi har bjudit in föreläsare från många olika organisationer som Kommunal, IFS, Sweet Business, Studiefrämjandet, ABF, Sensus och olika kommunala verksamheter som budgetrådgivning och konsumentupplysning. På så vis har deltagare och medarbetare fått kontakter och nya nätverk. Tillsammans med deltagarna i Sahil har vi deltagit i olika offentliga arrangemang som i november 2011 när Trygga Eskilstuna, Brottsförebyggande rådet, bjöd in till möte på Mälardalens högskola. Mötet handlade om förebyggande arbete och integration ur olika aspekter. Det har varit värdefullt att delta i olika aktiviteter, vi har lärt oss mycket och knutit nya kontakter.

Sid 15 (19) Vi har också blivit inbjudna av det Somaliska Ungdomsnätverket och deltagit i deras arrangemang ett flertal gånger. Där har vi kunnat informera om Sahil och ta del av information som varit viktig för målgruppen. Vid ett tillfälle föreläste vi om projektet för Vänsterpartiet i Eskilstuna. Den 21 maj 2013 bjöd projektet in till slutkonferens och kunskapsseminarium, på Munktellarenan i Eskilstuna och sextio personer deltog. Det var representanter från olika verksamheter i Eskilstuna kommun, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen i Södermanland, samordningsförbundet RAR, folkhögskolorna i Eskilstuna och Nyköping och deltagare i Sahil. Vid seminariet presenterade projektledare och personal resultatet i projektet och Ernst & Young redovisade den utvärdering som de ansvarat för. Deltagare i projektet gav även sin syn på innehåll och resultat av Sahil. Seminariet dokumenterades i en ljuddokumentation som sedan länkades till Eskilstuna kommuns hemsida för att öka tillgängligheten. Under ledning av länsstyrelsen Södermanland deltog vi tillsammans med flera kommuner, bland annat Nyköping, Flen och Oxelösund, i planeringen av en länsstudiedag om Somalia som genomfördes i oktober 2012 i Eskilstuna. Det var en dag som innehöll föreläsningar och workshops där våra handledare var ansvariga för var sin workshop och dagen var mycket välbesökt. Besök i projektet De besök vi haft i projektet har kommit både från andra verksamheter i Eskilstuna kommun och från projekt i andra kommuner. Vi har haft kontakt med olika ESF projekt och då både de som arbetat med samma målgrupp och andra. Projekt Ilays, från Örebro och Ljusnarsberg har besökt oss två gånger för att utbyta erfarenheter. Det har varit mycket givande att träffa projektpersonal och diskutera gemensamma frågor. Även projekt Botin från Köping och Isak från Strängnäs, Nyköping och Eskilstuna har besökt oss. De var vid besöken båda i en uppstartsfas och ville ta del av vårt arbetssätt och våra erfarenheter. I mars 2013 medverkade vi vid ESF-projektet Klippans slutseminarium i Borlänge. Vi har också haft besök av TIA temagruppen integration i arbetslivet med professor Ryszard Szulkin och forskningsassistent Clara Lindblom som arbetar med forskning kring ESFprojekt och deras metod, resultat och måluppfyllelse. Vid mötet redogjorde vi för vårt projekt och medverkade även vid ett senare tillfälle med synpunkter på ett enkätmaterial som de arbetat fram. Övrig information Vi har medverkat i ett internt projektnätverk i kommunen som träffats regelbundet och som haft målsättningen att skapa ett lärande kring projektarbete. Internt i kommunen har vi också informerat vid olika projektmässor och andra tillfällen och tagit fram speciella informationsfoldrar, varav en översatts till somaliska, för att informera om Sahil. I den andra All världens mat/all världens café-kursen arbetade deltagarna fram en bok med bilder från verksamheten och recept på maträtter. Huvudtanken med detta var att de som deltagit i utbildningen skulle kunna ha boken med vid anställningstillfällen. Bilaga 3 -Bok Genom projektet har vi fått en ökad generell kunskap om målgruppen och lärt oss mycket kring bemötande som nu tas tillvara i våra verksamheter där tidigare projektpersonal sprider kunskapen. Under våren 2013 genomfördes en intervjustudie gällande förvaltningens arbetsmarknadsprojekt och dess framgångsfaktorer, svårigheter och deltagares behov. Sammanställningen från denna studie kommer att ligga till grund för framtida projekt och

Sid 16 (19) verksamheter och arbetsmetoder inom området och visar vilka erfarenheter förvaltningen har med sig från sina många arbetsmarknadsprojekt. Sahil var en del i denna studie och dess negativa och positiva erfarenheter togs tillvara och kommer att ha inflytande på framtida insatser för målgruppen. Projektets resultat presenteras i mitten av oktober för Arbetsmarknads och familjenämnden i Eskilstuna kommun. I november är projektet inbjudet till ett seminarium anordnat av länsstyrelsen i Sörmland för att berätta om erfarenheter och resultat. Under det första året i Sahil kom två somaliska kvinnor med en idé om hur språkinlärning skulle kunna underlättas för analfabeter. De menade att det skulle vara lättare att först lära sig läsa och skriva på sitt hemspråk och därefter gå vidare till svenska. Idén fördes vidare inom Arbetsmarknads och familjeförvaltningen och resulterade i att två somalisktalande och två arabisktalande lärare projektanställdes för att pröva denna metod under sex månader. Projektet avslutades under 2011 men erfarenheterna togs tillvara och två personal anställdes på SFI. Dessa håller idag alfabetisering i somaliska och arabiska i SFI:s regi. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Projekt Sahil har följts upp och utvärderats både internt och externt under projekttiden. Det första som skedde för utvärderingen var att kontakt togs med teknikkonsultföretaget Ramböll under våren 2010. De tog fram en uppföljningsmodell för projekt Sahil innehållande de metoder som ansågs mest lämpliga för projektet. Uppföljningsmodellen innehöll bland annat en enkätmall som sedan använts för att få inblick i vad projektets deltagare anser sig ha fått ut av sin medverkan i Sahil. Deltagarna har fått besvara frågor om hur de har upplevt projektet och vad projektet har bidragit till i en enkät. Under hösten 2010 kopplades en intern uppföljare på projektet som har följt dess utveckling via statistik, projektledarintervjuer och deltagarenkäter. Den utvecklare som gjort uppföljningarna har ansvarat för arbetet med att fördela enkäten och samla in svaren. Den interna uppföljaren har tagit fram två uppföljningsrapporter under projekttiden. Detta arbete beskrivs närmare under avsnittet egenutvärdering. Inför det avslutande året i Sahil har en extern utvärderare, i form av revisionsföretaget Ernst & Young, anlitats för att ta fram en oberoende slututvärdering. De inledde sitt arbete med att ta fram en utvärderingsstruktur till projektet som sedan har följts. Till denna utvärdering har den interna uppföljaren delat ut enkäter till deltagare och intervjuat ett antal tidigare deltagare för att förmedla resultatet till Ernst & Young för sammanställning. Utvärderaren har även tagit del av diverse projektmaterial och statistik samt intervjuat projektpersonalen för att få en övergripande bild av projektet och dess aktiviteter. Ernst & Young sammanställde allt material till en slututvärderingsrapport. Rapporten och de framkomna resultaten presenterades sedan av utvärderaren Anders Hellqvist vid det kunskaps och slutseminarium som projektet genomförde i maj 2013. Då den externa slututvärderingen sammanställdes i samband med projektets avslut har dess resultat inte kunnat påverka projektets innehåll. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet?

Sid 17 (19) Projektledarna har kontinuerligt fört en enkel dagbok över händelser i projektet som en del i ett lärande och som en grund för utveckling. Vissa perioder har dock blivit sämre dokumenterade på grund av tidsbrist. Varje deltagare har haft en egen handlingsplan och kring den har samtal förts för att stämma av mål och måluppfyllelse. Där har både deltagarens och medarbetarnas insatser kunnat följas och diskuteras. I en del fall har fler berörda som enheten för ekonomiskt bistånd och Arbetsförmedlingen också involverats. I de kurser som genomförts har kursledning använt sig av praktiska och teoretiska test. Varje deltagares aktiviteter har dokumenterats och den interna deltagarstatistiken har utgjort ett viktigt verktyg för att följa upp utfallet på deltagarnivå samt projektets målsättningar på kort och på lång sikt. En enkel Excel-modell har använts för detta ändamål. Under hösten 2010 kopplades en intern uppföljare till projekt Sahil. Uppföljaren arbetar som utvecklare på arbetsmarknads- och familjeförvaltningens kvalitetsenhet och har haft som uppgift att följa projektet och ta fram årliga uppföljningar. Då Ramböll i sin uppföljningsmodell tagit fram en enkät till projektets deltagare beslutades att denna skulle användas men även översättas till arabiska och somaliska för att underlätta för deltagarna. Enkäten har delats ut direkt till deltagare på plats i projekt Sahil medan de som slutat i projektet eller inte varit närvarande fått enkäten via post. Vid första tillfället upptäcktes att det finns en stor enkätovana inom målgruppen vilket medförde att deltagarna medan enkäten besvarades, diskuterade sinsemellan för att skapa förståelse. Detta gör att enkätens resultat kan vara lite missvisande då deltagarna till viss del samarbetat. Svarsfrekvensen har varit hög bland de deltagare som varit på plats medan den var betydligt lägre bland de deltagare som fick enkäten med posten. Svaren från enkäterna har förts in i en Excel-fil och sammanställts till uppföljningsrapporterna. Svarsfrekvensen var vid den första uppföljningsrapporten 56 % och vid den andra 64 %. I samband med de båda uppföljningsrapporternas färdigställande har en presentation av resultatet gjorts för projektets styrgrupp. Rapporterna finns bifogade och resultaten kan ses i dessa. Inför slututvärderingen, som genomfördes externt av revisionsföretaget Ernst & Young, har uppföljaren fortsatt att dela ut enkäter till deltagarna. I detta skede togs även en intervjumall fram i samarbete med utvärderaren och uppföljaren genomförde sedan intervjuer med ett antal tidigare projektdeltagare. Resultaten från dessa har förmedlats till Ernst & Youngs utvärderare för sammanställning i en utvärderingsrapport. De interna uppföljningarna har varit vägledande för arbetet i projektet och förändringar har gjorts efterhand när svagheter har upptäckts. Vi såg att språkträningen behövde utvecklas för att bättre anpassas till deltagare med låg SFI-nivå. Därför ansökte vi om att få förlänga Sahil ytterligare tio månader och då särskilt inrikta oss på att träna svenska. Det blev lyckosamt genom att flera av de som deltog under det sista året fick traineejobb eller gick vidare till högre SFI-studier. Vidare svarade kvinnor och män olika på hur bra de kände till jämställdheten i det svenska samhället. Kvinnorna ansåg sig ha vissa kunskaper om jämställdhet och skulle vilja lära sig mer medan männen sade sig vara mer införstådda. Det ledde till att vi delade in kvinnor och män i könsseparata grupper för föreläsning och diskussion.

Sid 18 (19) Ett annat resultat av enkätsvaren var att kvinnorna svarade att de var mer nöjda med projektaktiviteterna medan männen i högre grad än kvinnorna svarade att projektet ökat deras möjligheter. Kvinnorna har också känt sig mindre delaktiga i projektet än männen. Med detta som bakgrund har vi på olika sätt försökt stärka kvinnornas syn på sina möjligheter och få dem att ta fler initiativ. Vi har i arbetet gentemot männen försökt att involvera dem mer i projektets aktiviteter. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Det som vi ser har varit framgångsrikt under projektet är att vi har haft möjlighet att arbeta individbaserat och att vi har haft tid att, tillsammans med deltagaren, pröva olika vägar till arbete eller studier. Många deltagare har varit mycket trötta på praktik och haft flera praktikplatser som de inte ansett lett till något resultat. När det gäller praktik är det av största vikt att förarbetet görs grundligt och gemensamt. Det skall finnas en handlingsplan som beskriver förväntningarna på praktiken och vilket lärande som skall ske. Lika viktigt är att följa upp genom samtal med praktikant/arbetsgivare och stämma av vad som avtalats. Om praktikant eller arbetsgivare är missnöjda med något måste det redas ut och ibland kan det leda till att man bestämmer sig för att bryta och då är det också viktigt att göra ett bra avslut. Efter praktikperiodens slut skall praktikanten ha fått ett betyg eller intyg och en eller flera referenspersoner som kan styrka uppgifter och insats. Metoden arbetsplatsförlagt lärande bygger på att både deltagare och projektmedarbetare är aktiva för att hitta öppningar. Det är ett arbete som måste göras gemensamt och med ett förtroende som grund. Deltagaren styr över vilken bransch och vilken arbetsgivare som ska kontaktas och det är alltid ett eget val. Projektledaren kontaktar arbetsgivaren för att utreda möjligheten till ett arbetsplatsförlagt lärande och anställning. Under tiden som detta arbete pågår är deltagaren också aktiv i projektets andra delar och ingen tid får användas till att vänta. Det är annars lätt att komma in i ett läge där ingenting händer och allt hopp ställs till en kontakt. Vi har uppmuntrat deltagare som velat ta den första kontakten själv men också erbjudit hjälp med detta steg om man så önskat. Vi har i det sammanhanget reflekterat över begreppet empowerment som innebär att man har makt över sin egen situation, sina arbetsuppgifter och där motsatsen är passivitet och inlärd hjälplöshet. Vi har försökt stärka våra deltagare i att ta kontroll över sin situation och att ta initiativ eftersom det utgjort en viktig del i vårt arbete med att motverka utanförskap. Samtidigt har vi tagit många kontakter med arbetsgivare för att få till ett första möte och en väg in på arbetsmarknaden. Detta arbetssätt skulle kunna stå i motsättning till empowerment men vi anser istället att det stärkt deltagarna i och med att det många gånger lett fram till en anställning. Det finns en utmaning i att planera den dagliga verksamheten så att den passar alla deltagare och utvecklar deras kunskaper och möjligheter. Arbetet med var och ens handlingsplan är centralt och det bygger på många enskilda samtal. Det gäller att planera verksamheten så att det finns utrymme både för gruppaktiviteter och insatser för enskilda deltagare och det krävs ganska stora personalresurser för att klara detta. Om man får kontakt med en arbetsplats som vill anställa måste man kunna frigöra tid för möten. Det kan inte vänta och den som har

Sid 19 (19) chans att få en anställning måste prioriteras. Det är heller inte alltid möjligt att förutse när det händer eftersom man hela tiden arbetar med ett stort antal kontakter. Lika viktigt är det att de som inte har öppningar inom räckhåll erbjuds ett meningsfullt och utvecklande innehåll varje dag. Många deltagare i Sahil har gjort stora framsteg under projekttiden genom att de utbildat sig, praktiserat och utvecklat förmågan att prata svenska. Ändå har det inte alltid räckt till för att få en anställning beroende på olika saker. Det kan handla om att arbetsgivaren sökt någon med mer erfarenhet eller att det funnits tveksamhet kring språkkunskaperna. Det kan kännas mycket negativt för en deltagare som kämpat att mötas av nya hinder. En ny möjlighet öppnade sig när Eskilstuna kommun hösten 2012 införde så kallade traineé jobb som innebär en anställning i en kommunal verksamhet under ett år. Dessa jobb har fungerat som det steg som behövdes för att utvecklas vidare och under det sista året i Sahil har flera deltagare fått sådana anställningar. Under projekttiden har vi förändrat innehåll i och längd på utbildningarna både inom storkök och inom lokalvård efterhand när vi sett att det behövts för en bättre måluppfyllelse. Vi har gjort det efter dialog med ESF och utbildningsanordnarna. I utvärderingen skriver Ernst & Young att det är en av Sahils starka sidor att ha lärt av erfarenheter som uppstått under projekttiden och att ha sökt nya vägar. Projekt bör ha en tydlig plan och tydliga mål säger Ernst & Young men framgången ligger ofta i förmågan att ändra planen. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Kontaktpersoner Sune Granroth Projektansvarig sune.granroth@eskilstuna.se 073-950 67 78 Kerstin Söhr Projektledare kerstin.sohr@eskilstuna.se 073-950 67 83 AnneMarie Andersson Projektledare anne-marie.andersson@eskilstuna.se 073-950 00 68 Lyssna på vad vi gjort i Projekt SAHIL: www.eskilstuna.se/sv/naringsliv-och-arbete/arbetsmarknad/projekt-sahil