Lektionsförslag om etisk konsumtion utifrån sagan om Merakli och Jasiri - Maakera tur och retur

LÄRARHANDLEDNING Lektionsförslag om etisk konsumtion utifrån sagan om Merakli och Jasiri - Maakera tur och retur PROJEKTLEDARE: Celina Falk, handläggare för globala påverkansfrågor, Svenska Kyrkans Unga Idé och utformning av lektionsförslag: Karin Åkerlund, Liv och Lärande Formgivning: Engla Bertolino Wass, samordnare kommunikation, Svenska Kyrkans Unga Illustration: Engla Bertolino Wass, samordnare kommunikation, Svenska Kyrkans Unga och Lisa Bergström, frilansillustratör

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Beställ boken Maakera tur & retur och ladda hem lektionsförslagen på www.globalt.nu/hallbart Om lektionsförslagen 1 Jorden, vårt hem i universum 2 Ett oväntat besök 3 Vär(l)den på tallriken Kopieringsunderlag: - Var kommer maten ifrån - Faktaruta 4 Kan man få nog? Kopieringsunderlag: - Vilket hushåll väljer du? - Samtal & funderingar - Reaktioner på radiomeddelandet 5 Sopkonst och konstiga sopor Kopieringsunderlag: - Vad är sopor? 7 Lägg märke till märkningen Kopieringsunderlag: - Spaningsfrågor 8 Plastburkens eviga liv 9 Hur mycket vatten kostar det? Kopieringsunderlag: - Hur mycket vatten kostar det? - Hur mycket vatten förbrukar jag? 10 Luften, bilen och jag Kopieringsunderlag: - Transporter i Sverige 2008 - Personkilometer 11 En delad jord 12 Hur gjorde de förr? Kopieringsunderlag: - Intervjufrågor 6 Vinden vänder Kopieringsunderlag: - Tillverka en vindsnurra - Energispar Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga www.livochlarande.se Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.

Om lektionsförslagen Utgångspunkt i den nya läroplanen, Lgr 11 Enligt den nya läroplanen, Lgr 11, ska skolans undervisning belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Dessa lektionsförslag har utformats för att motsvara detta krav, samt med tanke på de övergripande perspektiv som enligt Lgr 11 all undervisning ska anlägga: - Ett historiskt perspektiv, som ger eleverna möjlighet att utveckla en förståelse för samtiden, en beredskap inför framtiden och förmåga till dynamiskt tänkande. - Ett miljöperspektiv, som ger eleverna möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. - Ett internationellt perspektiv, som ger eleverna möjlighet att se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang, att skapa internationell solidaritet och förståelse för kulturell mångfald och att leva med täta kontakter mellan kulturer och nationer. - Ett etiskt perspektiv, som ger eleverna en grund för och främjar deras förmåga att göra personliga ställningstaganden. AKTIV PEDAGOGIK Lektionsförslagen bygger på berättelsen Maakera tur & retur, som handlar om syskonen Jasiri och Merakli från planeten Maakera. Syskonen rymmer hemifrån och landar på planeten Jorden med sitt rymdskepp och får möta allt från sluminvånare i Iquitos utkanter till tomtefamiljen på Nordpolen innan de glada och nöjda, och pigga på nya äventyr, återvänder hem igen. Lektionsförslagen består främst av pedagogiska arbetsformer där eleverna är aktiva, både när det gäller att söka kunskap, finna ett personligt ställningstagande och uttrycka det. VAD KAN VI GÖRA? Lärande för hållbar utveckling ska öka elevernas handlingskompetens. Att uppleva att man kan påverka och förändra stärker elevernas känsla av ansvar och ger framtidshopp. Det gör dessutom kunskapssökandet meningsfullt och visar skolans och vuxenvärldens tillit till elevernas idéer och kreativitet. I ett flertal lektionsförslag föreslås att eleverna gör en utställning som ett sätt att påverka. Även utställningen kan utformas med interaktiva inslag. Var utställningarna ska visas har eleverna antagligen förslag på. Här är några exempel: bibliotek, på skolan, i samhället/staden, församlingshem, föreningsgårdar, moskéer, kommunhuset, sjukhus, ålderdomshem, vårdcentraler, affärer och köpcentra. Det går att använda lektionsförslagen i sin helhet eller plocka enskilda delar. Ett lektionsförslag kan också utvecklas till en temadag för klassen eller hela skolan.

Jorden, vårt hem i universum Maakera tur & retur Sidan 3-5 Beskrivning Detta förslag är tänkt som en inledning till de följande och tar sin utgångspunkt i citatet nedan av Neil Armstrong, den första astronauten som landade på månen. Lektionen består av bildvisning och samtal, varpå eleverna skapar egna bilder och figurer. SYFTE MATERIAL TIDSÅTGÅNG Att väcka elevernas förundran över att det finns liv på jorden och stärka deras lust att lära sig mer, samt öka känslan av ansvar för människans och miljöns väl. Bilder, foton eller konstverk av planeten jorden, t ex på OH-blad, som Power Point-presentation eller på papper. Material för målning, collage och skulptur, se Genomförande moment 4. Lektionensförslaget tar ca två lektioner att genomföra. Det vi inte begriper, mysterier, väcker förundran och förundran är grunden för människans önskan att förstå. Neil Armstrong Genomförande Moment 1. Titta på bilder av planeten jorden Endast rymdfarare (och rymdvarelser som i sagan) har sett jorden utifrån. Vi andra får nöja oss med bilder, d v s foton tagna från rymdfarkoster och konstnärliga framställningar. Visa 3-4 olika bilder av jorden sedda från rymden. Bilderna kan laddas ner från www.google.com/images och kopieras på OH-blad eller PowerPoint. Skriver man artistic earth i sökrutan får man fram konstnärliga bilder av jorden. Be eleverna skriva ner det första de kommer att tänka på när de ser bilderna. Ett papper för varje bild. Samla in elevernas anteckningar och skriv dem på tavlan medan ni pratar tillsammans om hur de ska kategoriseras. Denna övning visar att det finns olika sätt att förhålla sig till jorden. KATEGORIERNA KAN VARA TILL EXEMPEL: CITAT OM VÅR PLANET JORDEN: Det slog mig plötsligt att den där lilla ärtan, blå och vacker, var jorden. Jag höll upp tummen och blundade med ett öga, då utplånades planeten jorden. Jag kände mig inte som en jätte. Jag kände mig mycket, mycket liten. Neil Armstrong - Den vackra jorden - Den hotade jorden - Den skrämmande jorden - Den spännande jorden Moment 2. Vad har sagts om jorden? Använd ett eller flera av citaten och uttrycken för att berätta om hur andra har förhållit sig till jorden och samtala med eleverna om de känner igen sig i dessa. Hur förstår eleverna dessa uttryck? Har eleverna egna formuleringar om jorden? Skriv i så fall ner dem för att senare använda dem i en utställning. (Se Vad kan vi göra?) Vi har inte ärvt jorden av våra föräldrar, vi har lånat den av våra barn. Kosmos är vår hembygd. En planet är allt du får. Jorden är det vi alla har tillsammans. Wendell Berry, amerikansk bonde och författare. Jorden räcker till för varje människas behov men inte för varje människas girighet. Mahatma Ghandi.

Moment 3. Människan på jorden Människan är inte så gammal på jorden. Jämfört med många andra varelser har vi bott på jorden en väldigt kort tid. Jorden har funnits i 4,5 miljoner år, universum är mycket äldre. För att illustrera hur kort tid människan varit på jorden kan man sträcka ut båda armarna så långt man kan och berätta att bredden symboliserar hela jordens historia. Allt komplext liv finns på en enda hand och med ett enda drag med en medelfin nagelfil skulle du kunna sudda ut människans historia. Ur Bill Bryson: En kortfattad historik över nästan allting. Samtala om elevernas funderingar kring människans roll på jorden. Får människor göra vad de vill med jorden? Är det människan som bestämmer över jorden? Är allt på jorden till för människans skull? Har allt som finns rätt att finnas, även om det inte är till nytta för människor? Är människan den viktigaste? Kan man tänka sig en jord utan människor i framtiden? Moment 4. Göra bilder och figurer av jorden Varje elev ska nu göra sin egen bild eller figur av jorden i olika tekniker och med olika material. Därigenom blir det synligt att jorden kan uppfattas på flera olika sätt. Här är några förslag: Måla Måla med gouache, vattenfärg, oljekritor eller akryl på papp eller lite tjockare underlag. Ge några i uppgift att måla jorden med Europa och Afrika i centrum, andra med Asien eller Nord- och Sydamerika i centrum. I denna övning är inte avsikten att göra en rätt bild utan mer elevens egen tolkning. Collage På ett stort vitt papper målar man en blå cirkel som föreställer jordklotet med allt dess vatten. Ur annat material river man ut kontinenterna och klistrar på. Man kan använda tidningar, gamla förpackningar, olikfärgade papper, servetter och annat som eleven kan hitta på. Göra ett jordklot Blås upp en rund ballong. Riv tidningspapper i små bitar och klistra fast dem på den uppblåsta ballongen med tapetklister. Låt torka. Måla sedan vatten och landmassor. Vad kan vi göra? Gör en utställning av bilderna och figurerna i klassrummet och låt varje elev säga något om sin egen skapelse. Det är viktigt att alla andra lyssnar och inte kommenterar, när en elev berättar om sin bild/figur. Poängen är just att tydliggöra att det finns många olika sätt att beskriva jorden på. Om eleverna formulerat egna uttryck kan de också sättas upp i utställningen. Fördjupningsmaterial Jörgen Sjöström: På spaning efter livets ursprung. Om astrobiologi, människans rötter och evolution. Norstedts 2010. Stefan Edman: Förundran. Tankar om vår stund på jorden. Cordia 2006. Bill Bryson: En kortfattad historik över nästan allting. Månpocket 2003. Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga (www.livochlarande.se) Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.

Ett oväntat besök Maakera tur & retur Sidan 5-7 Beskrivning Detta förslag fokuserar på hur olika kulturer förhåller sig till främlingar exemplifierat med hur man hälsar på okända och hur man värdesätter gästfrihet. Det inleds med en kort berättelse om bemötande av okända i Tanzania och hur det var förr i Sverige. Detta följs av elevernas muntliga berättelser eller framträdanden utifrån egna erfarenheter. Till dessa finns frågor att samtala om. SYFTE Att eleverna ska bli medvetna om olika kulturers särart - inklusive deras egen - utan att förstärka stereotyper och därmed lära sig respektera kulturell mångfald. MATERIAL TIDSÅTGÅNG Denna lektion förutsätter att klassen består av elever med olika kulturella erfarenheter. Om detta saknas, bör någon/några med icke-svensk bakgrund bjudas in. Lektionensförslaget tar ca två lektioner att genomföra. Genomförande Moment 1. Hälsa på okända I olika kulturer bemöter man okända på olika sätt. I några kulturer är gästfrihet en plikt, i andra lär man sig att vara mer återhållsam. Hur man bemöter någon man inte känner kan säga mycket om vem man själv är. Så här gör man i Tanzania: En person kommer till ett hus och säger Hodi, hodi i stället för att knacka eller ringa på dörren. Den som bor i huset öppnar dörren och säger Karibu, som betyder välkommen. Då stiger den nyanlände in i huset, erbjuds en stol att sätta sig på och bjuds på något, t ex ett glas vatten eller juice. Nu är den nyanlände en gäst, som ska behandlas väl. Den som bor i huset, värden, frågar Habari gani, som betyder Vilka nyheter och gästen svarar Nzuri, som betyder Bra. Värden fortsätter att fråga, t ex Habari gani ya watoto, som betyder Vilka nyheter om barnen och gästen svarar alltid först Nzuri, men lägger även till lite mer information. Gästen kan t ex berätta att den yngste är förkyld eller att en dotter fått ett jobb eller liknande. Värden frågar habari (nyheter) om t ex maken eller makan. Gästen kan också fråga habari om familjen, huset, området eller annat. När man tagit emot gästen på det här sättet har båda lärt känna varandra lite och då kan gästen berätta varför han/hon kommit, vad hans/hennes ärende är. Så här gjorde man i Sverige förr i tiden: En äldre lärare kan berätta hur barn skulle hälsa på okända vuxna i Sverige på 1940- och 50-talen för att visa hur seder och bruk är olika och förändras inom samma kultur. Om inte någon äldre person finns tillgänglig kan berättelsen om Inger 66 år användas. Inger, 66 år, berättar hur hon som barn skulle hälsa på vuxna: När jag gick i mellanstadiet på 1950-talet fick vi barn höras och synas bara när de vuxna tillät det. Om vi fick besök av vuxna hemma skulle jag ta dem i hand, niga d v s böja lätt på båda knäna och säga god dag. Sen skulle jag vara tyst till någon vuxen frågade mig. När en pojke skulle hälsa på vuxna skulle han först ta av sig mössan innan han tog i hand och sade god dag. När jag pratade om vuxna sade jag Tant Greta och Farbror Johannes om mina föräldrars vänner. Var det mer ytligt bekanta skulle jag säga deras efternamn, t ex Tant Karlsson och Farbror Johansson. Släktingarna kallade jag moster, faster, morbror och farbror framför deras förnamn. Jag fick inte säga du eller ni till någon vuxen. När jag kom hem från skolan så kunde jag gå till någon granne om jag hade tråkigt. Dörrarna var aldrig låsta, så jag gick bara rakt in utan att knacka eller ringa på, tog av mig skorna i hallen, gick in i köket, sade hej och satte mig på en stol.

Där var alltid någon kvinna som höll på med något i köket. Ibland gav hon mig en liten arbetsuppgift. Jag kunde t ex få mala kaffe i kaffekvarnen eller skala potatis. Det kunde också sitta andra tanter vid köksbordet och dricka kaffe och då fick jag kanske saft och bulle. Om man träffade en lärare eller en annan vuxen på gatan, skulle man säga god dag - aldrig hej - och niga. Pojkarna skulle buga. Vi flickor lärde oss snabbt att niga gående eller springande. Träffade jag en skolkamrat - inte bara en klasskamrat - sade vi hej till varandra. Män hade ofta hatt när de gick ute. När de träffade någon, lyfte de på hatten som hälsning. Kanske gjorde de också en liten bugning i riktning mot den som de hälsade på. Kvinnor skulle inte lyfta på hatten. Jag växte upp i ett litet samhälle och där hälsade alla på alla. Kom det helt okända människor, så hälsade man på dem på samma sätt som på dem man kände. Moment 2. Få oväntad gäst Be eleverna och eventuella gäster berätta eller göra en kort teater om en situation då de fått besök av en oväntad gäst. Samtala utifrån följande frågor: Varför gjorde du som du gjorde? Vem har lärt dig hur du ska göra? Kunde du bemöta gästen på annat sätt? 3. Vara oväntad gäst Be nu eleverna och eventuella gäster berätta eller göra en kort teater om en situation då de själva varit oväntade gäster. Samtala utifrån samma frågor som ovan: Varför gjorde du som du gjorde? Vem har lärt dig hur du ska vara som gäst? Kunde du ha gjort annorlunda? Fördjupningsmaterial Sharon Todd: Att lära av den Andre. Studentlitteratur 2008. Sharon Todd: På väg mot ofullkomlighetens pedagogik: mänsklighet och kosmopolitism under omprövning. Liber 2010. Sök på hospitality på wikipedia. www. wikipedia.org. Här finns en kort översikt över gästfrihet i olika kulturer, religioner och mytologier genom historien. Pierre-Francoise Bethúne: Interreligiös gästfrihet. www.signum.se. Katolsk tidskrift om kyrka, kultur och samhälle. I olika kulturer bemöter man okända på olika sätt. I några kulturer är gästfrihet en plikt, i andra lär man sig att vara mer återhållsam. Hur man bemöter någon man inte känner kan säga mycket om vem man själv är. Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga (www.livochlarande.se) Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.

VÄR(L)DEN PÅ TALLRIKEN Maakera tur & retur Sidan 12-14 Beskrivning Detta förslag bygger på idén att den runda tallriken med mat, som vi har framför oss vid lunch och middag, är en symbol för vår samhörighet med jorden och mänskligheten. Eleverna undersöker först olika varors ursprung och hur deras egen konsumtion av mat relaterar dem till hela världen. Lektionen innehåller därefter både undervisande moment och konkreta arbetsuppgifter samt förslag på frågor att resonera om och ta ställning till. Detta förslag kan följas upp av lektionsförslag 7: Lägg märke till märken. SYFTE Syftet är att eleverna ska upptäcka varifrån maten kommer, förstå konsekvenserna för människor och miljö både när och fjärran, för att kunna göra medvetna val och påverka utvecklingen. MATERIAL Kopior av arbetsbladen Var kommer maten ifrån? och faktarutan i Genomförande moment 1 och 2. Arbetsbladen finns sist i detta lektionsförslag. TIDSÅTGÅNG Moment 1: Två lektioner Moment 2-5 : En lektion Moment 6: En lektion Genomförande Moment 1. Var kommer maten ifrån? Jorden är förutsättningen för all matproduktion. Det är jorden och människors arbete som gör det möjligt för oss att äta oss mätta. Vår mat kommer från många olika platser på jorden och har odlats och bearbetats av en mängd olika människor under mycket skiftande förhållanden. När vi lägger maten på tallriken enligt kostcirkeln, så har vi hela jorden framför oss. Den mat vi äter påverkar människors och jordens liv. Dela in klassen i grupper om tre, ge varje grupp en kopia av arbetsbladet Var kommer maten ifrån? och tilldela varje grupp ett lagom antal produkter. Gå till en livsmedelsbutik och be eleverna gå runt och se efter varifrån de olika produkterna kommer (produktionsländer) och anteckna det i arbetsbladets mittenspalt. Det kommer att finnas flera länder för varje kategori av produkter. Längst ner ska de ringa in vilken säsong (årstid) anteckningarna gjordes. Tillbaka i klassrummet ska eleverna rita ganska små teckningar av de produkter de skaffat sig information om och sätta upp dessa på en världskarta. Titta på kartan tillsammans med hela klassen och låt eleverna berätta om de upptäckt något de inte visste förut. Sverige importerar allt mer mat. För 15 år sedan var andelen importerad mat mat 25% av all den mat som åts i Sverige. I dag är det 45%. Moment 2. Min gård i världen Våra åkrar, ladugårdar, beteshagar och fruktträdgårdar ligger i stor utsträckning i Afrika, Asien och Latinamerika. På våra gårdar runt om i världen jobbar bönder och lantarbetare åt oss. Vi i Sverige är alltså beroende av och påverkar människor och miljö långt borta. Kopiera faktarutan nedan (finns även sist i lektionsförslaget) så att varje grupp får en lista och ge gruppen i uppgift att ur listan plocka två eller tre produkter som de själva brukar äta. Sedan ska varje elev skriva sitt namn på en liten lapp och sätta på världskartan i det land där dessa produkter kommer ifrån. Detta tydliggör att vi enbart genom att äta ingår i ett globalt sammanhang.

EXEMPEL PÅ Länder som producerar åt Sverige och vad de producerar: Brasilien Danmark Tyskland Indien Colombia USA Italien Elfenbenskusten Irland Spanien Nederländerna Kenya kaffe, sojabönor, apelsiner, kor, kakaobönor svin, kor, mjölk, korn raps, svin, mjölk, kor bomull, ris, kaffe, tobak, kaffe, bananer, bomull, kor sojabönor, bomull, mandel, ris, vindruvor, vete, kor, oliver, ris, vindruvor, kiwi, raps kakaobönor, bananer, kaffe, bomull, mango kor, mjölk, svin, får grapefrukt, apelsiner, mandel, ris, oliver kor, mjölk, svin kaffe, te, avokado, bönor, ananas Maten blir åksjuk. Svante Axelsson, generalsekreterare Svenska Naturskyddsföreningen Moment 3. Jorden runt på en fiskpinne Maten transporteras långa sträckor med båt och lastbil innan den hamnar på tallriken. Det gäller i ännu högre grad bearbetade livsmedel som fiskpinnar och bacon. Berätta nedanstående exempel och leta fram de nämnda länderna på världskartan: Findus fiskpinnar Torsken fångas i Nordostatlanten utanför Norges kust, fraktas till Kina för att fileas, skickas till Frankrike för att delas, paneras och förfriteras och körs till sist till butiker i Sverige. Det tar 40 dygn och blir mer än 4 410 mil Findus laxfjärilar Fångas utanför Chile, fileas och paketeras i Thailand och körs till Sverige. Det tar 35 dygn. Skinka och bacon Tulips bacon kan innehålla svenskt fläsk som körts till Tyskland för att rökas och tillbaka till Sverige igen. Swedish Meats skickar svenska skinkor för styckning till Polen. Wok I wokpåsarna finns t ex kyckling som fötts upp i Thailand eller Brasilien, slaktats och kokats där och sedan fraktats till Sverige, kanske via Holland och Tyskland. Från USA får ingen kyckling importeras till EU eftersom amerikanerna desinficerar sitt kycklingkött med klorin.

Moment 4. Varför måste maten resa? Det blir billigare så, om man bara räknar matens värde i pengar. Lönerna är mycket lägre i Thailand, Brasilien, Kina och Polen och arbetsvillkoren oftast mycket sämre än i Sverige. Livsmedelsjättarna konkurrerar om låga priser. Berätta nedanstående exempel: - De som styckar skinka i Polen kostar arbetsgivaren ungefär 50 kronor per timme inklusive alla avgifter. En motsvarande svensk arbetare kostar 200 kronor per timme. - Det kostar 1 krona och 12 öre att skiva och förpacka ett baconpaket i Sverige och bara 28 öre i Polen. - Brasilien har infört en lag som minskat barn- och tvångsarbete och förbättrat situationen för migrantarbetare (som flyttar hemifrån för att få arbete) på kaffeplantager, men merparten av kaffet från Brasilien odlas i småskaliga familjejordbruk, där barnarbete fortfarande förekommer. Sverige importerar kaffe både från plantager och familjejordbruk. - Knappt 40 000 barn i Ghana jobbar med att röja mark for kakaoodling. Nästan hälften är mellan tio och fjorton år, men fler än 1000 barn är under tio år. Moment 5. Närproducerat Intresset för närproducerad mat ökar och det blir fler och fler gårdar som startar egna butiker, dit man kan komma och köpa mat. Mat, och särskilt grönsaker, som äts nära där den producerats håller sig fräschare och håller längre. Att den inte transporterats långa sträckor, anser en del vara mindre belastande för miljön. Det finns ingen allmänt accepterad definition på närproducerat. För några betyder det producerat i Sverige. För andra betyder det att maten producerats, förädlats och distribuerats inom ett avgränsat område av Sverige. Det blir då konsumenten själv som får avgöra vad man vill kalla närproducerat. Ta fram den lista som grupperna använde i affären för att kolla varifrån varorna kommer. Grupperna ska nu markera produkter som kan produceras i Sverige med ett kryss och produkter som kan produceras nära deras hem med en cirkel. Vill ni ta reda på om det är möjligt att rent faktiskt få tag på dessa produkter, kan man leta sig fram på www.matvision.se, som innehåller mycket konkret information om närproducerad mat. Att bara se på miljön i Sverige utan att ta hänsyn till miljön i andra länder, det är ohållbart i en värld som blir allt mer globaliserad. Det kan ju leda till att vi minskar påverkan på den svenska miljön men flyttar över problemen på till exempel Kina. Tom Hedlund, chef för miljömålskansliet vid Naturvårdsverket. Moment 6. Mat har flera värden - Mat har ett ekonomiskt värde, d v s ett pris i kronor. - Mat har också ett näringsvärde, d v s mängden näringsämnen som ett livsmedel innehåller; hur bra det är för kroppen. - Mat kan också ha rättvisevärde och miljövärde. Rättvisevärde, d v s hur bra maten är för dem som producerat den. Det handlar om producenternas och arbetarnas arbetsvillkor och förhållanden, om det förekommer barnarbete, löner, sociala förmåner och liknande. Ju bättre för producenterna och arbetarna, desto högre rättvisevärde. Miljövärde, d v s hur bra maten är för miljön. Det handlar om konstgödsel, bekämpningsmedel, energiförbrukning, utsläpp o s v. Ju bättre för miljön, desto högre miljövärde.

Berätta för eleverna om matens fyra olika värden. Grupperna ska därefter resonera sig fram till en gemensam bedömning av hur viktiga dessa värden är. De ska visa detta genom att dela in en cirkel i fyra tårtbitar. Ju större tårtbit, desto högre värde. Be grupperna i tur och ordning redovisa sin indelade cirkel och ge argument för sina val. När alla grupper redovisat kan en diskussion i hela klassen genomföras. Använd nedanstående exempel på hur ett sammanvägande av de olika värdena fungerar i samband med konkreta val. Kött Att transportera kött från Brasilien på båtar ger inte så stora utsläpp. Det är uppfödningen som ger de största utsläppen. I Brasilien betar korna utomhus och då bildas metangas som ökar växthuseffekten. Boskap i Sverige har ofta fötts upp på sojabönor som odlats i Brasilien, där man måste skövla regnskog för att odla dem och använder bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige. Grisar och kycklingar i Sverige äter mer sojabönor än kor men släpper ut mindre växthusgaser. Åker man bil till gårdsbutiken ute på landet för att köpa närproducerad mat ger det mycket utsläpp. Köper man kött från Brasilien, så får ett land med många fattiga större inkomster som de kan använda till utbildning, hälsa, vägar osv. Bönor Bönor innehåller liksom kött proteiner som vi behöver. Proteinet i bönor har högt näringsvärde. Produktionen av ett kilo bönor orsakar ett utsläpp av 0,2 kilo koldioxid medan en svensk kyckling orsakar 2,7 kilo koldioxid. Bönor från Brasilien har alltså ett högre miljövärde än kycklingar från Sverige. Att köpa bönor från Brasilien ger också landet inkomster, som de fattiga kan få del av. Tomater Tomatens miljövärde beror bl a på säsongen. Tomater från Holland under sommaren har lågt miljövärde, eftersom de odlas i växthus, som förbrukar mycket energi, konstgödsel och bekämpningsmedel. Då har närodlade svenska tomater högre miljövärde. Men om man åker bil ut på landet för att köpa dem sjunker deras miljövärde, eftersom bilen släpper ut stora mängder växthusgaser. På vintern har de spanska tomaterna högre miljövärde än de holländska och de svenska växthusodlade. Så här mycket koldioxid per kilo släpper de olika tomaterna ut: Svenska tomater Spanska tomater Holländska tomater 750 gram 500 gram 2 900 gram De lantarbetare som plockar tomaterna i Spanien och Italien är ofta så kallade illegala invandrare från Nordafrika. De lever för det mesta under dåliga arbetsförhållanden, får låga löner och har knappast några rättigheter eller skydd. Tomater har miljövärde och människorättsvärde som beror på säsongen och var de producerats. Vad kan vi göra? Se lektionsförslag 7: Lägg märke till märkning. Där finns förslag på hur klassen kan arbeta med rättvise- och miljömärkningarna. Fördjupningsmaterial På nedanstående hemsidor finns mer kunskap, information om material och förslag på pedagogiska arbetssätt: Sveriges konsumenter, www.sverigeskonsumenter.se Svenska naturskyddsföreningen, www.naturskyddsföreningen.se Livsmedelsverket, www.livsmedelsverket.se Jordbruksverket, www.jordbruksverket.se Svenska kyrkan, www.svenskakyrkan.se/internationellt Kommerskollegium, www.kommers.se Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga (www.livochlarande.se) Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.

VÄR(L)DEN PÅ TALLRIKEN Var kommer maten ifrån? Fyll i tabellen och fundera kring hur de olika årstiderna påverkar. PRODUKT PRODUKTIONSLÄNDER närproducerat/importerat Mjölk Ost Olja Vete Ris Potatis Kålrot Morot Purjolök Aubergine Tomat Vitkål Paprika Vindruvor Bananer Äpple Pärom Jordgubbar Kyckling Lamm Nötkött Griskött Fisk Bönor (torkade) Linser (torkade) Kryssa i vilken årstid det är: sommar höst vinter vår

faktaruta Länder som producerar VAROR åt Sverige och vad de producerar: Brasilien Danmark Tyskland Indien Colombia USA Italien Elfenbenskusten Irland Spanien Nederländerna Kenya kaffe, sojabönor, apelsiner, kor, kakaobönor svin, kor, mjölk, korn raps, svin, mjölk, kor bomull, ris, kaffe, tobak, kaffe, bananer, bomull, kor sojabönor, bomull, mandel, ris, vindruvor, vete, kor, oliver, ris, vindruvor, kiwi, raps kakaobönor, bananer, kaffe, bomull, mango kor, mjölk, svin, får grapefrukt, apelsiner, mandel, ris, oliver kor, mjölk, svin kaffe, te, avokado, bönor, ananas Sverige importerar allt mer mat. För 15 år sedan var andelen importerad mat 25% av all den mat som åts i Sverige. I dag är det 45%.

Kan man få nog? Maakera tur & retur Sidan 6-7 Beskrivning Detta förslag fokuserar på frågan om konsumtion som meningsbärande livsinnehåll och alternativen sedda utifrån ett perspektiv av hållbar utveckling. För att ge eleverna möjlighet att förstå vad detta innebär utgår förslaget från en fiktiv scen, där ett drastiskt köpstopp införs under ett år. Ett radiomeddelande är utgångspunkten för två alternativa arbetssätt. I alternativ A väljer eleverna först sammansättning av ett hushåll och skriver sedan var sin berättelse. I alternativ B väljer eleverna mellan olika reaktioner på meddelandet som underlag för samtal och funderingar. Båda alternativen utgår från att Sverige är mångkulturellt. Därför läses meddelandet på flera språk. SYFTE MATERIAL TIDSÅTGÅNG Syftet är att stimulera eleverna till kritiskt tänkande kring konsumtion, livsstil och värderingar i förhållande till hållbar utveckling. Översättningar till för klassen aktuella språk av radiomeddelandet. Ta till exempel hjälp av hemspråkslärare. OH eller PowerPoint-presentation av hushållens sammansättning i alternativ A, se arbetsbladet Vilket hushåll väljer du? sist i detta lektionsförslag. Kopior av arbetsbladet Reaktioner på radiomeddelandet i alternativ B. Arbetsbladet finns sist i detta lektionsförslag. Varje alternativ: Två lektioner Genomförande Moment 1. Radiomeddelandet Läs upp nedanstående situation för hela klassen. Be elever läsa upp radiomeddelandena på de språk som är representerade i klassen, om du inte själv talar dem. Situationsbeskrivning Medlemmarna i ett hushåll sitter och äter frukost en lördag morgon. Radions P3 är påslagen, men knappt någon lyssnar. Plötsligt bryts sändningen, volymen höjs av sig själv och ni hör en speakerröst säga: Detta är ett viktigt meddelande! Om en timme kommer alla butiker att stängas, endast livsmedel och apoteksvaror kommer att säljas det närmaste året. Inget nytt kommer att kunna köpas. Begagnade varor kommer att få säljas och reparationer kommer att kunna utföras. Detta beslut har regeringen och företagen tagit tillsammans på grund av den svåra resursbrist som uppstått till följd av överkonsumtionen. This is an important message! Within an hour all shops will be closed and only food and pharmacy products will be sold. You will not be able to buy anything new for a year. Recycled products can be purchased and repairs will be carried out. The government and the companies have together taken this decision because of the grave shortage of resources, which is a consequence of over-consumption. Meddelandet läses upp på andra språk. ALTERNATIV A: SKRIV EN BERÄTTELSE Varje elev ska nu skriva en berättelse om vad som händer kring frukostbordet efter detta meddelande. Vad säger medlemmarna i hushållet? Vad gör de? Vad tänker de? Men först ska de sätta samman sitt hushåll Moment 1. Välj ett hushåll Förklara för eleverna att hushåll kan ha väldigt olika sammansättning och använd gärna statistik från faktarutan. Ta gärna lite tid att prata om det, så att eleverna kan göra ett medvetet val av hushåll innan de börjar skriva sin berättelse. Presentera sedan de olika hushållssammansättningarna. Hushåll 5 är en möjlighet för eleven att skapa sin egen sammansättning. Se kopieringsunderlaget Vilket hushåll väljer du? Moment 2. Nu kan eleverna skriva sina berättelser

faktaruta: hushållens sammansättning i sverige Av 30 elvaåringar bor - 20 tillsammans med sina ursprungliga föräldrar, inklusive adoptivföräldrar. Adoptivföräldrar kan vara av samma kön. - 6 tillsammans med en av sina ursprungliga föräldrar. - 1-2 tillsammans med en ursprunglig förälder och en styvförälder. ALTERNATIV B: SAMTAL OCH REFLEKTION OM REAKTIONER PÅ MEDDELANDET Hur många som bor tillsammans med mor- eller farföräldrar finns det tyvärr ingen statistik på. Moment 1. Reaktioner Efter radiomeddelandet får varje elev listan som visar några olika typer av reaktioner, se kopieringsunderlaget Reaktioner på radiomeddelandet. Eleven kan sätta tre kryss i högerspalten fördelade så här: - Ett kryss för elevens egen reaktion. - Ett kryss för hur eleven tror kompisarna skulle reagera. - Ett kryss för hur eleven tror vuxna vid frukostbordet skulle reagera. Den nedersta raden är till för att eleverna ska kunna skriva en egen reaktion, om de inte tycker att alternativen på listan passar. Ge eleverna tid att fundera. Moment 2. Samtal och funderingar Samla in elevernas ifyllda listor och sammanställ dem på ett OH-blad eller i en PowerPoint-presentation. Presentera den sammanställda listan för klassen. Den ger en bild av opinionsläget och utifrån den kan ett samtal utvecklas om livsstil och värderingar. Först tittar man på vad man kan se av sammanställningen. - Finns det skillnad på hur eleven själv svarat och vad eleven tror om kompisarnas reaktion? - Skillnader mellan eleven själv och vuxna? - Skillnader mellan vad eleven tror om vuxna och kompisar? Därefter resonerar man sig fram till en indelning av de olika reaktionerna på radiomeddelandet i tre kategorier: positiv, negativ och positiv/negativ. Nedan finner du en indelning så som idégivaren tänkt sig, men det är fullt möjligt att klassen kan resonera sig fram till en annan uppdelning. Positiv Negativ Positiv/negativ Å, vad skönt. Nu slipper jag jaga runt i affärer och får mer tid att spela gitarr. Då går jag och lägger mig igen och läser en bok. Vad mycket pengar vi får över. Vad ska vi göra med dem? Men jag bara MÅSTE ha ett par märkesjeans, annars blir jag retad i skolan. Får vi inga julklappar nu? Födelsedagspresenter? Vad ska vi göra på lördagarna nu då, när affärerna är stängda? Kom, vi åker genast till köpcentret och handlar tusen nya saker. Förklara för mig vad de sa, för jag kan inget av de språk som meddelandet kom på.

Moment 3. Samtal och funderingar Nu ska samtalet formas i en öppen och tillåtande atmosfär för att fördjupa reflektionen över konsumtion, livsstil och värderingar. Nedanstående frågor, som kan ha fler svar än ett, kan användas: vad tycker du? - Varför finns det en skillnad om den finns mellan vad eleven själv svarat och vad eleven tror om andra? - Finns det en skillnad mellan vad man tycker innerst inne och vad man kan säga högt att man tycker? - Vem bestämmer vad man kan säga högt att man tycker? - Hur vet man vad man tycker innerst inne? Hur tar man reda på det? - Är det viktigt att man tycker lika? - Eller är det viktigt att det finns olika åsikter i en klass, i en kompisgrupp, i samhället? Jordens resurser - Tror du att det är resursbrist i världen? T ex på olja, mat, mineraler, skog, vatten o s v? - Tror du att vi måste börja spara på jordens resurser? - Eller kommer vi att hitta nya tekniska lösningar, så att vi inte behöver ändra vår livsstil? - Ska vi lära oss att tänka långt in i framtiden så att resurserna räcker till dem? - Eller tror du att de kommer att fixa det själva? Konsumtion - Har alla människor på jorden rätt till samma levnadsstandard? - Om alla skulle leva med den levnadsstandard som finns i Sverige, skulle det behövas tre jordklot till. Det finns inte. Så vad gör vi? - Om det blev köpstopp och ert hushåll fick mycket tid över, vad tycker du att ni då skulle göra? - Vad skulle ni använda tiden till? - Kan man någonsin bli nöjd med vad man har? - Kan det vara roligt att hitta på sätt att återanvända och reparera? Känslor - Vad blir du allra mest glad av? - Vad är allra viktigast för dig? - Är det något man kan köpa eller är det något som inte förbrukar jordens resurser? - Kan man köpa det du längtar allra mest efter? - Kan man ändra sig? Titta på listan över reaktioner och tänk efter om du skulle svara likadant nu eller om du ändrat dig efter samtalet? Vad kan vi göra? Publicera elevernas berättelser på skolans hemsida och gör reklam för den på anslagstavlor och i kommunikationen mellan skola och föräldrar. Sammanställ berättelserna i ett häfte och låt eleverna sälja signerade exemplar till självkostnadspris till t ex familj, släkt, vänner, grannar och vid olika samlingar i skolan. Inkomsterna kan gå till klasskassan. Fördjupningsmaterial En köpfri dag. www.bnd.nu Mycket vill ha mer. Forskning och Framsteg 8/2006. www.fof.se/tidning Världsnaturfonden. Om Overshoot-day, den dag på året då vi överskridit jordens biologiska produktionsförmåga. www.wwf.se www.footprintnetwork.org Zygmunt Bauman: Konsumtionsliv. Daidalos 2008. Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga (www.livochlarande.se) Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.

Kan man få nog? vilket hushåll väljer du? Hushåll 1: Hushåll 2: Hushåll 3: Hushåll 4: Hushåll 5: 11-årig flicka, pappa, farmor som pratar tigrinja men inte svenska, 17-årig storebror. 11-årig pojke, mamma, tre bröder som är 20 år, 15 år och 2 år. 11 årig pojke, två pappor, kompis som är 11 år. 11-årig flicka eller pojke, mamma, pappa, äldre storasyster på 13 år. bestäm själv vem som sitter vid frukostbordet. Reaktioner på radiomeddelandet Reaktioner på radiomeddelandet Jag Kompisarna Vuxen Å, vad skönt. Nu slipper jag jaga runt i affärer och får mer tid att spela gitarr. Men jag bara måste ha ett par märkesjeans, annars blir jag retad i skolan. Och jag som tänkt riva ut köket och sätta in ett helt nytt. Vad ska jag nu hitta på att göra i höst? Får vi inga julklappar nu? Födelsedagspresenter? Kom, vi åker genast till köpcentret och handlar tusen nya saker. Då går jag och lägger mig igen och läser en bok. Vad ska vi göra på lördagarna nu då när affärerna är stängda? Vad mycket pengar vi får över. Vad ska vi göra med dem? Förklara för mig vad de sade, för jag kan inget av de språk som meddelandet kom på.

Sopkonst och konstiga sopor Maakera tur & retur Sidan 8-9 Beskrivning Detta förslag vill stimulera till nytänkande kring frågor om sopor och inspirera till nyskapande konst av sådant som slängs. Det innehåller underlag för samtal och kritiskt tänkande kring sopor och hänvisar till nutida konstnärer och designer, som inspiration till eget skapande av sopkonstverk. SYFTE MATERIAL TIDSÅTGÅNG Syftet är att eleverna ska öva upp sitt kritiska tänkande, upptäcka att vad vi kallar sopor beror på hur man ser på det och använda sin kreativitet. Kopior av arbetsbladet Vad är sopor? som finns sist i lektionsförslaget Diverse material, se de enskilda förslagen under Genomförande moment 4. Moment 1-3: En lektion. Moment 4: En lektion för varje enskilt aktivitet. Genomförande Bara för att vi slänger något, försvinner det inte. Det förflyttas till en annan plats, omvandlas eller återvinns. Man kan t o m göra konst av sopor. Ett flertal konstnärer arbetar i dag just med det vi kallar sopor. De kan vara inspiratörer för att locka fram den kreativitet som behövs för att hitta nya lösningar på hur vi ska nå en hållbar utveckling. Moment 1. Vad är en sopa? Den här övningen syftar till att tänka kritiskt kring vår inställning till sopor. Dela in eleverna i mindre grupper om t ex fem. Ge varje grupp en kopia på kopieringsunderlaget Vad är sopor? och be dem diskutera sig fram till gemensamma svar på vad de anser vara en sopa. I vänsterspalten antecknar de sina skäl för vad de tycker. De fyra tomma raderna är till för elevernas egna exempel. Moment 2. Samtal och funderingar Gå igenom listan genom att ta upp en sak i taget och be grupperna redovisa hur de resonerade. Bygg vidare på elevernas egna funderingar kring frågor som: När blir något en sopa? Vem bestämmer vad som är en sopa? Är allt vi slänger verkligen sopor? Moment 3. Återanvändning Be nu grupperna komma på olika sätt att återanvända de olika sakerna och anteckna dem i högerspalten i arbetsbladet. Be eleverna rapportera vad de skrivit i högerspalten och anteckna förslagen på blädderblock, så att alla kan se alla förslag. Med hjälp av övningarna ovan har eleverna börjat se på sopor på ett annat sätt, börjat upptäcka möjligheterna för återanvändning. Nästa steg är att upptäcka den kreativa möjligheten i att göra konst av sopor. Moment 4. Göra konst av sopor Det går att göra konst av (nästan) alla sopor. Här är förslag på fyra aktiviteter som kan användas som de är eller fungera som inspiration till att hitta på egna idéer. PLASTBURKAR Be eleverna att under en vecka ta med sig de plastburkar som slängs i deras hushåll. Rengjorda, naturligtvis. Visa bilden nedan för eleverna som inspiration att göra egna plastburksfigurer. Be varje elev välja en av de insamlade burkarna och göra en egen figur. Designern Jenny Lundgren har gjort figurer av plastburkar. Se www.jennylundgren.se

METALLBURKAR Be eleverna att under en vecka ta med sig de metallburkar som slängs i deras hushåll. Rengjorda, naturligtvis. Samla dem i en låda, det synliggör mängden av en typ av sopor. TEXTIL Be eleverna att ta med sig något eller några plagg hemifrån som de tänkt slänga. Nytvättade, naturligtvis. Ta fram överblivna tygbitar från textilslöjden. Om det behövs kan man komplettera med tyger inköpta i secondhand-butiker. Konstnären Ola Wikström har gjort ett flertal pixeltavlor. Dem hittar man på http://jagvilltillaruba.blogspot.com/search/label/pixeltavlor TRÄ Spara alla små träbitar som bli över i träslöjden. Om det behövs kan man komplettera med gratis träbitar från en brädgård. Konstnären Jacob Dahlgren gör skulpturer av träbitar. Hans verk finns på http://jacobdahlgren. com Vad kan man göra? Gör en utställning av konstverken. Lägg ut foton på skolans hemsida. Fördjupningsmaterial www.sopor.nu Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga (www.livochlarande.se) Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.

Sopkonst och konstiga sopor vad är sopor? Diskutera er fram till gemensamma svar på vad ni tycker är en sopa. I mittenspalten kan ni anteckna varför ni tycker som ni tycker. De fyra tomma raderna är till för egna exempel. Högerspalten ska användas senare. exempel på saker SOPA eller inte? Förslag på återanvändning En T-shirt jag inte vill ha längre En tom konservburk En tom leksaksförpackning En tom schampoflaska En trasig stol