Att bygga broar i ett större och i ett mindre perspektiv



Relevanta dokument
Matematik inom Frösakulls/Gullbrandstorps verksamhetsområde Halmstad En nulägesbeskrivning. Förskolan/Grundskolan

Sagt & gjort. House of Alvik

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete

Maria Sjödahl Nilsson Strandvägsskolan. Strandvägsskolan Grundsärskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Smålandsstenars skolområde Arbetsplan

Integration av forskning i undervisningen. PiteSkolforsk

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt fristående förskolor i Ängelholms kommun

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht Vt 2011

Kvalitetsredovisning ht vt 2010

Fullersta rektorsområde

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

ÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet?

Kvalitetsrapport Så här går det

2.1 Normer och värden

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Av kursplanen och betygskriterierna,

Problemlösning, utveckla förmågan att kommunicera matematik och använda matematikens uttrycksformer 5 F

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Resultatprofil. Alsike skola. Läsåret 2016/2017

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Åsenskolans. redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Att sätta lärares och elevers lärande i fokus

Föräldrar år 3 Föräldrar år 6

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Rektorsområde Vårby Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Årsta 2 förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

Teknik gör det osynliga synligt

Enkät i förskoleklass

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning vårterminen 2011

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Teamplan Ugglums skola F /2012

Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen

Arbetsplan för Saffranets förskola

Resultat nationella ämnesprov årskurs 3 läsåret 2009/2010

Kungsgårdens skolas arbetsplan

Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011

Verksamhetsplan för äventyrspedagogik Kvarnens Förskola

Observation inför samtal Förstå vad barnet förstår Samtal om barns erfarenheter. SPECIALPEDAGOGIKENS DAG 16 MARS 2011 Barbro Johansson Doktorand

Plan för matematikutvecklingen

Resultat nationella ämnesprov årskurs 5 läsåret 2009/2010

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

ARBETSPLAN MATEMATIK

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Häggvallskolan/Fridas Hage enhetens kvalitetsarbetet Grundskolan åk 1-9, obligatoriska särskolan åk 1-9 (10), förskoleklassen och skolbarnsomsorgen.

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun

Dokumentera och utveckla

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Verksamhetsrapport Valla skola

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell

Dokumentera och utveckla

Skolenkät 2016, föräldrar förskoleklass

Grön Flagg. Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som. Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor!

Uppbyggnad av Matematikverkstad

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Så svarade 128 lärare

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Mål för förskolans arbete

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

ämnesintegrerade simuleringar

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Sektorn för utbildning och kultur Copyright Härryda kommun

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Syfte "Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem" (Lgr11, s.

Grundskoleavdelningen Rektorsområde Utsälje Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Transkript:

Att bygga broar i ett större och i ett mindre perspektiv Torgeir Selle 01.11.2011 13:49 Som projektledare för Smil(e) vill jag med denna artikel inspirera er till att i undervisningen sätta in kunskapen och ämnena i ett sammanhang för lärare och elever och hur får vi barnen/eleverna att känna, att det som de möter i skolan, är meningsfullt? Utifrån målet att öka måluppfyllelsen och lusten för matematik, startade verksamhetsområdet Frösakull/Gullbrandstorp i Halmstad et utvecklingsarbete. Ett av de första projekten som startade i verksamhetsområdet var projektet Att bygga broar, i ett större och ett mindre perspektiv. I detta fanns det många olika perspektiv. Ett var elevperspektivet. Elever från Frösakullsskolan tillsammans med elever från Gullbrandstorpsskolan bildar i klass 6, gemensamma klasser, som är blandade ifrån båda skolorna. Nu ville vi att eleverna i klass 5 skulle samlas kring ett gemensamt projekt inom matematik och få dem att lösa en uppgift tillsammans, där elevernas inflytande blev stort och matematik satt i ett verkligt sammanhang. De skulle på ett naturligt sätt samarbeta och då komma att lära känna varandra och få en mjukare övergång till klass 6. De skulle bygga två fullskaliga broar, en på varje skola! Ett andra perspektiv blev läraren. Projektet blev ett konkret naturligt exempel på laborativt och elevaktivt arbete, som man som lärargrupp kunde ta sin utgångspunkt i. Lärarna som ansvarade för eleverna i klass 5 på de båda skolorna, fick en möjlighet att samarbeta kring matematiken i år 5 och samtidigt lära av varandra och där igenom få en större förståelse för de olika skolornas möjligheter, genom erfarenhets utbyte och en förståelse för varandras arbetssituation. Forskning visar att lärares kompetens är en av de viktigaste faktorerna för att nå hög måluppfyllelse. Därför ville vi inom ramen för projektet satsa på lärares kompetensutveckling inom metodik, för att utveckla lärares kompetens att skapa planeringar av undervisningen som strävar mot målen och förmågor. Ett tredje perspektiv var ämnesintegration. Utgångspunkten i projektet var att matematik fanns i alla ämnen. Ett mål med projektet var att finna en integration mellan matematik och så många andra ämnen som möjligt, så vi tydliggjorde att matematik finns runt omkring oss hela tiden. Projektet kom att lägga störst vikt vid att integrera de ämnen som naturligt fann en brytpunkt kring att bygga en bro, t.ex. slöjd, teknik, bild och so. 1 / 5

Fokus lades på att praktiskt genomföra ett bygge av två broar, men även på att synliggöra integrationen och visa hur de olika ämnena har nytta av varandra för att öka måluppfyllelsen inom matematik och lusten att lära. Det fjärde perspektivet handlade om att utveckla en känsla att alla som jobbar kring barnen, känner att de är delaktiga. Inom projektet använde vi den kompetens som våra vaktmästare besitter kring konstruktion och materialkunskap och integrerade dem i arbetet med barnen. Målet med detta var att få ett närmande mellan lärare och övrig personal och att eleverna ser på övrig personal med andra ögon. Arbetet startade med att en planeringsgrupp hade flera träffar. I gruppen ingick klasslärare, slöjdlärare och vaktmästare. Som kick-off på projektet hade eleverna en gemensam uppstart där de fick se många av världens mest berömda broar på bild. De såg också olika typer av broar och fick i mixade grupper pröva på att konstruera broar tillsammans, en modell av en bro med hjälp av enbart sugrör, papper och nålar! Vi diskuterade med elevrna och tillsammns var vi överens om att målet med detta arbete var: Ni ska lära känna varandra. Nå målen som vi jobbar i och med brobyggandet inom matematik, teknik, bild, svenska och slöjd. Lära av varandra Många ämnen inblandade. Vi beskrev även för eleverna vilka mål vi ville att de skulle nå med brobyggandet. Nedan ser du målen i matematik. Du ska kunna bygga en bro som modell i skala 1:10 i samarbete med andra. ha kunskap om olika broars egenskaper. kunna redogöra för varför en bro ser ut som den gör och dess begränsning, så man vet vad den ska användas till. kunna använda begreppen inom längdenheter mellan m - mm. Kunna ta utgångspunkt i en egen idé och kunna utveckla den till ett genomförbart projekt. Förstå och använda begreppen area, omkrets, yta, enhet, vinkel, rät, spetsig, trubbig. Vi diskuterade även hur de skulle bedömas. Du kan göra en ritning i skala 1:10. utifrån en ritning bygga en 3D-modell. skriftligt och muntligt beskriver tre olika broars utseende och egenskaper. delta och ta ansvar i byggandet av en verklig bro i samarbete med andra och beskriva varför den ser ut som den gör, utifrån hållbarhet och utseende. enheterna m - mm och kan använda dessa i praktiskt arbete. lösa de uppgifter som finns i de nationella proven för år 5 vt 2008 som berör målen i detta arbete. 2 / 5

Tidsplan var att i januari till mars ta reda på fakta, göra ritningar och modeller och i april till maj bygga verkliga broarna. På skolorna delades sedan elever in i grupper som fick till uppgift att ge förslag på en bro som skulle byggas på skolan. När det var färdigt var det dags att börja bygga modeller i samma skala... Det tog flera slöjdtimmar timmar att få dem färdiga Under projektets gång har de två skolornas elever varit och tittat på varandras modeller. På olika sätt blev sedan två broar av modellerna uttagna att få bli förebild för de riktiga broarna. De har även valt en bro i världen som de har tagit fram fakta om och redovisat för varandra. Ett annat inslag var att eleverna fick besöka kommunens Teknikskola, flickor och killar för sig, men mixade från båda skolorna. 3 / 5 Under ett par veckor i april-maj byggdes sedan broarna av femteklassarna på skolorna med hjälp av vaktmästare på skolan, slöjdlärare och lärare. Även föräldrar deltog.

Den 14 maj sjösattes den ena bron tvärs över ett av skolans dagvattensdiken med hjälp av en lastbil, och två dagar efter var det dags för invigning. Alla skolans elever var med och lyssnade på en av eleverna som berättade om projektet, och såg på när de fyra konstruktörerna klippte det blå-gula bandet. Efter det fick alla som ville premiärgå bron, och det ville alla de 160 eleverna! Bron på Frösakullsskolan Bron på Gullbrandstopsskolan byggdes utanför slöjdsalen och fick sedan transporteras av eleverna till sin slutgiltiga plats utanför skolans förskoleklass. Även vid invigningen av bron på Gullbrandstorpsskolan hölls tal och klipptes band. Denna bild hamnade i tidningen och visar många stolta elever! Denna artikel är ett sätt att beskriva hur arbetet med elever kan fungera kring modellen med idé-ritning-modell-färdig produkt och hade inte gått att genomföra utan engagerad personal som ser till möjligheterna och inte till problemen. Ingen kan göra allt, men alla gör lite, så räcker det väldigt långt! Vi alla som var inblandade hoppas att broarna får stå kvar i många år, och att de elever som varit med och byggt dem återvänder då och då för att se till dem! 4 / 5

Lärare, vaktmästare och elever på Frösakullsskolan och Gullbrandtorpsskolan Halmstad 5 / 5