Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012

Kuggom daghem Kuggom daghem är ett tvåspråkigt daghem. I daghemmet finns två heldagsgrupper; Mymlan är för 0-3 årigar och 3-6 åringarna har en egen heldagsgrupp. I båda grupperna finns det också barn som har deltidsvård. Den svenskspråkiga förskolan och förskolebarnens morgon- och kvällsvård utgör en del av daghemmets verksamhet. Kuggom daghem är beläget på en lugn plats i slutet av Skogsbärvägen. Det är ungefär 5km väg till Lovisa centrum. Daghemmet omges av skog och en kuperad sandgropsterräng. Via en port i staketet som omger daghemmet kan barnen gå in i skogen för att leka och utforska. 2

Småbarnsfostrans värderingar och mål Trygghet Vi vill att alla barn ska ha det tryggt och bra i daghemmet. De vuxna har alltid ansvar för barnen. I vårt daghem känner alla varandra och bryr sig om varandra. Vi utgår från barnet Barn är olika och utvecklas i egen takt. Varje barn bemöts utgående från sin egen utvecklingsnivå. I planen för småbarnsfostran bokförs vilka stödbehov barnet har. Varje barn har en individuell plan som görs i samråd med föräldrarna. Glädje Vardagliga erfarenheter skänker barnen glädje liksom också deras framsteg. Glädjen är en viktig del i småbarnsfostran. Vi förbinder oss till vår grunduppgift Fostrarna är medvetna om sin grunduppgift och vet vad som förväntas av dem. De finns i daghemmet för barnen och är alltid till hands. Samarbete Alla grupper i daghemmet har gemensamma fester och teman som också förverkligas tillsammans. Föräldramöten, utvecklingssamtal och fester utgör en fostringsgemenskap vilket betyder att både föräldrar och personal samarbetar för barnets bästa. Målet för småbarnsfostran i vårt daghem är att stöda barnet utgående från dess utvecklingsnivå och ålder. 3

Inlärningsmiljö Gården i vårt daghem är trygg och barnvänlig. Mymlorna har en egen inhägnad där de kan leka ifred utan att hamna i fötterna på de äldre barnen. Daghemmet är beläget mitt i naturen. Via en port i staketet kan barnen gå ut i skogen och t.ex. följa med årstidsväxlingarna. I skogen finns svampar, bär, käppar, kottar etc, som barnen kan undersöka och använda som lekmaterial. På gården finns två lekstugor och två sandlådor som barnen kan leka i. Två klätterställningar, en rutschbana och sex gungor ger möjlighet till motoriska övningar liksom också de träd som växer på gården. Den närbelägen skogen med sin omväxlande terräng ger barnen andra sorters möjligheter att öva sin motorik. Inomhus finns gott om utrymme att leka och röra på sig. Det finns skilda rum eller vrår för olika sorters lek. Utrymmena ger möjlighet att lätt dela barnen i mindre grupper. Åldersanpassade spel och leksaker är lättillgängliga för barnen. Barnen lär sig av varandra och med varandra. Trygga vuxna som är närvarande i barnets vardag reagerar på dess behov och känslor. 4

Språklig utveckling och språkets betydelse inom småbarnsfostran Vårt daghem är ett tvåspråkigt daghem. Båda heldagsgrupperna har en svenskspråkig majoritet. För tillfället har finskspråkiga barn ingen egen grupp eftersom de är så få. Varje barn fostras och lärs på sitt eget modersmål. Fördragsamheten för det andra språket ökar då båda språken utgör en del av barnets vardag. Barnen har också bekantat sig med teckenspråket via stödtecken. Att stödja språkutvecklingen är en del av vår dagliga verksamhet. Vi diskuterar dagligen med barnen om många vardagliga saker. Dagligen läses det sagor i alla grupper. Sånger, rim, ramsor, spel och olika lekar stöder också barnets språkutveckling. Allt detta görs ålders- och utvecklingsanpassat och på barnets modersmål. I ett litet daghem med små grupper får barnen mer individuell uppmärksamhet. Brister i språkutvecklingen och behov av extra övning är lättare att märka då växelverkan mellan barn och vårdare är intensiv. 5

Barnets sätt att fungera Barnets lek Genom leken lär sig barn många viktiga färdigheter. Gemensamma lekar utvecklar barnets sociala färdigheter. I vårt daghem har barn i olika åldrar möjlighet att leka med varandra både utomhus och under den tid då det inte är ledd verksamhet. Den fria leken, där fantasin får flöda, är lika viktig som den ledda. Det ges tid och rum till lek. Mångsidiga utrymmen och redskap samt den omkringliggande naturen inspirerar barnen till lek. Fysisk aktivitet Att klättra, springa och gunga är en del av barns dagliga fysiska aktivitet. Naturen och daghemmets gård erbjuder mångsidiga möjligheter till olika aktiviteter. Alla grupper har mulleverksamhet och går ibland på promenad. En gång i veckan samlas husets alla barn och fostrare för att sjunga och ha sånglekar tillsammans. 6

Skapande verksamhet Musik, bildkonst och hantverk är delar av barns skapande verksamhet. Kritor, färgpennor, tuscher och papper finns alltid tillhanda. För de äldre barnen är också saxarna alltid tillgängliga. På daghemmet bekantar vi oss med olika material och tekniker. Barn ges tid till skapande verksamhet och deras egen kreativitet uppmuntras. Fostrarna stöder även barnen att pröva på nya och utmanande färdigheter. Barnet utforskar I naturen finns det mycket som barn funderar på och undersöker. I mulleskogen använder barnen alla sina sinnen och hela sin kropp för att undersöka naturen. Fostraren och barnen undersöker och förundras tillsammans över fynd som hittas. Barnen uppmuntras till att undersöka och pröva på nya saker. 7

Fostringsgemenskap Föräldrarnas egna synsätt på fostran och deras önskemål utgör viktiga delar då barnets småfo planeras och förverkligas. Målet är att barnet skall ses och förstås. Grunden för en fungerande fostringsgemenskap läggs redan då barnet och barnets föräldrar bekantar sig med dagvårdsplatsen. Föräldrarna uppmanas att bekanta sig med daghemmets verksamhet i lugn och ro innan daghemsstarten. Under det första besöket och under inskolningsskedet läggs grunden för det fortsatta förhållandet. Inskolningsskedet ger också en bra möjlighet för föräldrarna att bekanta sig med hela personalen. Fostrarna försöker medvetet bygga upp en tillitsfull relation till föräldrarna för att växelverkan mellan daghem och hem ska fungera. I Mymlan är gruppen uppdelad så att de två fostrarna är egenvårdare för varsin grupp barn. Varje år och vid behov gås småfon igenom med föräldrarna. Fostringsrutiner och överenskomma mål skrivs upp. Ibland tas kontakt med daghemmets samarbetspartner som t.ex. med rådgivningen. Detta sker givetvis i samspråk med föräldrarna. För att föräldrar skall få kontakt med varandra och kunna bilda fostringsgemenskap ordnas t.ex. fars- och morsdagskaffe, föräldrakväll, vår- och julfest. 8

Inriktningar Barn lär sig hela tiden då de är i växelverkan med människor och miljö. I daghemmet är inlärningen inte ämnesindelad. Barnen vägleds i olika inriktningar så att de så småningom tillägnar sig sådana färdigheter som hjälper dem att lära sig beundra, förstå och uppleva omvärldens fenomen. När man väljer enskilda, konkreta inriktningar är det av avgörande betydelse vad barnen intresserar sig för, hurudana behov de har och vilka de lokala förhöllanderna är. I daghemmets dagliga verksamhet bekantar sig barnet med det matematiska och logiska tänkandet. Leksaker sorteras enligt färg, form och grupptillhörighet. Då det städas borde det hittas rätt låda för varje leksak. Under morgonsamlingen räknas det hur många barn som är på plats. Barnen funderar också ofta på vem som är äldst och vem som är yngst, vem som är längst, kortast osv. Då barnet tar mat åt sig måste det fundera om en mindre mängd mat räcker eller skall tallriken fyllas. Barn i Mymlan bekantar sig med olika former via sina formlådor. Äldre barn kan spela Colorama där man förutom form också måste tänka på att få den färg som tärningen visar. Under knytte- och skogsmullefärderna sorteras och mäts många saker. Som mått fungerar t.ex. barnets handled, fot eller en garnända. På gården börjar barnen bekanta sig med naturen. Daghemmet omges av en mångsidig natur som erbjuder många möjligheter till observation och förundran. Barnen bekantar sig också med naturen och dess fenomen genom årstidsväxlingar och väderlek. Via sagor och sånger blir också många saker som hänför sig till naturen bekanta och t.ex. namn på olika djur lärs in. 9

Inom den samhälleliga inriktningen bekantar barnen sig med olika yrken och serviceformer. T.ex. under 112-dagen är olika räddningstjänster aktuella. I sagor, rim, sånger och lekar uppmärksammas den historiska inriktningen. Många högtidsdagar firas enligt gamla traditioner. Förskolebarnen besöker årligen Mickos museum där de bekantar sig med gamla föremål. Den estetiska inriktningen styr barnet att märka och uppskatta skönhet, harmoni och rytm i världen omkring sig. Det ges tid och möjlighet till individuellt kreativt skapande. Spänning och glädje är viktiga delar inom den estetiska inriktningen. Etiken skapar en grund för växelverkan. Barnens vardag består av situationer och händelser som granskas utgående från rättvisa, jämlikhet och hur man förhållar sig till djur och natur. Barnen ser på de vuxna och lär sig av dem hur människor skall bemötas och hur meningsskiljaktigheter kan lösas. En god självkänsla ger förutsättningar för att möta andra människor med respekt. Under StegVisstunder en gång per vecka övar sig 4-5åringar i sociala färdigheter. Inom religions- och livsåskådningfostran uppmärksammas olika religioner och åskådningar. Andra religioner och åskådningar respekteras. På daghemmet uppmärksammas och firas den evangelisk-lutherska religionens största högtider. Pernå församlings barnarbetsledare besöker daghemmet en gång i månaden och berättar och åskådliggör flanellograf berättelser från barnens bibel.

Stöd för uppväxt och inlärning inom småbarnsfostran Ett barn kan behöva särskilt stöd för olika delområden i sin utveckling. Stödåtgärder ordnas i det daghem där barnet finns och inleds i ett så tidigt skede som möjligt. Inlärningsmiljön anpassas efter barnets behov. Den dagliga fostran planeras och genomförs på det sätt som bäst främjar barnets utveckling. Barnets grundläggande färdigheter tränas upp och barnets självkänsla stärks. Daghemmet har tillgång till en ambulerande specialbarnträdgårdslärares tjänster. Specialbarnträdgårdsläraren erbjuder dagvårdspersonalen handledning och konsultation för det dagliga arbetet och planeringen av det. Tillsammans med övriga samarbetsparter utreds behovet av stödåtgärder och hur åtgärderna kan genomföras. Vid behov gör dagvårdspersonalen upp en individuell plan för särskilt stöd (IP). Den bifogas till barnets egen plan för småbarnsfostran. Mångkulturell småbarnsfostran Småbarnsfostran stöder mångkulturella barn och deras familjer, som är ofta invandrare, att växa till medborgare med två kultur. För att stärka barnets identitet är det viktigt att barnets språk och kultur värdesätts. Det mångkulturella syns i daghemmet vardag i barnens lekar, sånger, seder och berättelser. Samtidigt fostras alla barn att respektera olikheter och kulturell mångfald. För tillfället finns det ingen barn med invandrarbakrund i Kuggom daghem. 11

Mångprofessionellt samarbete Kuggom daghems samarbetsparter inom småbarnfostran Haddom skola Pernå församling Specialbarnträdgårdslärarna Barnskydd, familjearbete Lovisa psykiatriska poliklinik, barn- och ungdomsmottagningen Barnrådgivning, psykolog, psykiatrisk sjukskötare för barn och ungdom, familjerådgivning, talterapeut, ergoterapeut, fysioterapeut Folkhälsan och Barnets Borg Kårkulla och Eteva 12