Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, bitr. professor Högskolan Kristianstad Elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterad undernäring Tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp. Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Socialstyrelsen Sarkopeni: Förlust av muskelmassa stryka och funktion Malnutrition is reported present in 5% of the entire population 10% in those over 65 years 15% in ages 75-80 living at home 35-40% of all hospital admissions up to 60% in care homes 20 million in EU How many? Uppskattning undernäring i Sverige (baserat på data från UK) Invånare 10 milj I risk för undernäring (5%) 500 000 Utanför sjukhus 465 000 Ur Healthy Ageing profiles 1
Sjukdomsrelaterda undernäring varför ett problem? Ökar Ökat behov av vård oberoende av vårdform Risk för infektioner Risk för komplikationer Behov av sjukhusvård Ökad vårdtid Risk att dö av sjukdom Kostar! Elia M, Stratton RJ. Calculating the cost of disease-related malnutrition in the UK in 2007. In: Combating malnutrition: recommendations for action. A report from the Advisory Group on Malnutrition led by BAPEN ed: M Elia, C.A. Russell. London: BAPEN; 2009. Report No.: 978 899467 36 5. Sjukdomsrelaterad undernäring går 2 vägar: Anorexi Lågt intag Symtom Etiologi Sjukdom fysisk eller psykisk Funktionshinder Behandling huvudsakligen läkemedel Sjukdom Vävnadsnedbrytning Inflammation Katabolism Ätbeteende EI Kliniska tecken Diagnos Viktsförlust Behov Sjukdomsrelaterad undernäring Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Ätbeteende orsakar undernäring Äter vid alla måltider men för lite Begränsat livsmedelsval Äter bra vid någon eller några måltider men totalt för lite Kan inte äta utan hjälp Ätbeteende som varierar från dag till dag ++ + ++ ++ + +++ + + + -- --- - -- ----- - ---- ---- 2
Disease Depression Demens Dysfagi Dentition Drugs Dysgeusi Dysfunktion Disease related malnutrition I vård av kroniskt sjuka äldre är prevalensen (30-70%) Patientsäkerhet Avvikelse Händelseanalys Lex Maria Sjukdomsrelaterda undernäring varför ett problem? Ökar Ökat behov av vård oberoende av vårdform Risk för infektioner Risk för komplikationer Behov av sjukhusvård Ökad vårdtid Risk att dö av sjukdom Kostar! Elia M, Stratton RJ. Calculating the cost of disease-related malnutrition in the UK in 2007. In: Combating malnutrition: recommendations for action. A report from the Advisory Group on Malnutrition led by BAPEN ed: M Elia, C.A. Russell. London: BAPEN; 2009. Report No.: 978 899467 36 5. Gör vården säkrare www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet Gäller både hälso- och sjukvård och äldreomsorg 3
Näring för god vård och omsorg En vägledning för att förebygga och behandla undernäring ISBN 978-91-86885-39-7, Artikelnr 2011-9-2 Publicerad www.socialstyrelsen.se, september 2011 1. Riskidentifiering och -bedömning Alla patienter skall riskbedöm inom ett dygn: Fråga patienten, dennes närstående eller tidigare vårdenhet om: 1. Ofrivillig viktförlust oavsett tidsförlopp och omfattning. Har Du gått ned i vikt? 2. Ätsvårigheter t.ex. aptitlöshet, tugg- och sväljningsproblem, och motoriska funktionsnedsättningar. Kan Du äta som vanligt? 3. Mät längd och vikt samt räkna ut Body Mass Index (BMI: vikt i kg/längd i m 2 ) 4
1. Riskidentifiering och -bedömning Alla patienter skall riskbedöm inom ett dygn: Patienter <70 år är underviktiga om BMI är <20. Patienter >70 år är underviktiga om BMI är <22. Risk för undernäring föreligger om patienten har en eller flera av ovanstående riskfaktorer. De tre faktorerna kan bara identifiera risk för undernäring. Ett lågt BMI utan viktförlust och ätsvårigheter behöver inte betyda att ett behandlingskrävande nutritionsproblem föreligger. Nutritionsbehandling ordination, dokumentation Indikation Mål Typ Tid mängd Uppföljning Energigivande ämnen: Kolhydrater* 4 kcal/g = 17 kj Protein 4 kcal/g = 17 kj Fett 9 kcal/g = 37 kj Alkohol 7 kcal/g = 29 kj 1kcal=4,2kJ 1000 kj = 1 Megajoule (MJ) * glykemiska kolhydrater, dvs de som bryts ned i tunntarmen E Rothenberg utb Goda levnadsvanor Energi & proteinrik kost (E-kost) Äldre människor med kroniska sjukdomar har ofta sämre aptit och näringstillstånd. Målsättningen är att en portion med halva volymen jämfört med SNR-kosten ska ge tillräckligt med näring. Sprida målttiderna, 3 huvudmål och minst 3 mellanmål 10 20 % av energin från protein Protein Rekommendationer ges som E% och g/kg kroppsvikt och dag Barn och vuxna: 10 20 E% Äldre: 15 20 E% BEHOVET ÖKAR VID SJUKDOM 5
Mer vitamin D och selen Vitamin D (RI) 10 µg/dag för barn > 2 år och vuxna 20 µg/dag för äldre > 75 år Selen (RI) Kvinnor: 50 µg/dag Män: 60 µg/dag Gravida & ammande: 60 µg/dag Hur kan man göra nattfastan kortare? Vilka lägger sig tidigt? Vilka vaknar mitt i natten? Vilka vaknar först? Går det att ge något i sängen? När ger vi mediciner? Kan natten förbereda något? Sängfösare Rekommendationer för kosternas näringsinnehåll Betecknin g SNR-kost A-kost E-kost Friska & diabetiker Allmän kost för sjuka Energi/protein rik kost E% 10-15 15-20 15-25 Protein E% Fett 30 35-40 40-50 E% Kolh 55-60 40-50 25-45 Kostfiber Enligt SNR Lägre än SNR Lägre än SNR Vitaminer Enligt SNR Enligt SNR Enligt SNR SNR= Svenska Närings- Mineraler Enligt SNR Enligt SNR Enligt SNR Rekommendationer Hur hjälper man dem med problem? Det är viktigt med: Sittställning Konsistensanpassning av mat och dryck Att mata lugnt Invänta sväljning innan nästa tugga/klunk Får dessa personer i sig tilläckligt? Måltidsordning MÅLTID TIDER ENERGIFÖRDELNING (%) kcal Frukost 07.00-08.30 15-20 320-430 Mellanmål 09.30-10.30 10-15 210-320 Lunch 11.00-13.00 20-25 430-540 Mellanmål 14.00-15.00 10-15 210-320 Middag 17.00-18.30 20-25 430-540 Kvällsmål 20.00-21.00 10-20 210-430 Bistånd nutrition ätstödjande åtgärder Inköp Matdistribution Värma och servera Laga frukost, ta fram tillbehör Hjälpmedel Extra mellanmål / nattfastan Dela maten på tallriken, hälla upp dryck Sitta med / verbal påstötning Hjälpa till att föra maten till munnen / mata 6
Anpassad konsistens vid tugg/sväljsvårigheter Hackad/lättuggad Sufflé/timbal Gelékost Patienter som serveras rätter med anpassad konsistens har ofta stora problem att äta tillräckligt. Problemen är större ju mer fördelad och förtunnad kosten är, och det är därför viktigt att eftersträva en konsistens som liknar vanlig mat och att om möjligt utgå från rätter med lämplig konsistens från början. Viktigt med munhygien Munntorrhet försämra tandstatus Ta hjälp av folktandvården Etablera rutiner för munvård Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Magnus Rahm/Joakim Edvinsson 7
Översikt över vårdtagare tidigare registreringar Individuella åtgärder bör kompletteras med generella: Registrering inträffade händelser Fall, trycksår och vikt Koppling till folkbokföringsregistret Vårdpreventiva processen regelbunden utbildning prevention och behandling av vårdkomplikationer måltidsordning nattfastan < 11 timmar kost med hög sensorisk kvalitet Syfte: förebyggande vård av äldre Malnutrition Trycksår Fall www.gp.se Tunstallbloggen Blogspot.se Dålig munhälsa Blåsdysfunktio n 8