Definition av begreppet undernäring

Transkript

1

2 OM UNDERNÄRING

3 Definition av begreppet undernäring Tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp. Källa: Socialstyrelsen

4 Identifiering av undernäring Ofrivillig viktförlust (negativ energibalans) Ätsvårigheter, till exempel aptitlöshet eller tugg- och sväljproblem Undervikt, BMI är mindre än 20 <70 år eller mindre än 22 >70 år Riskbedömningar som identifieringsverktyg Källa: Socialstyrelsen; att förebygga och behandla undernäring

5 Riskfaktorer för undernäring hos individen Fysiska Sjukdom, läkemedelsbehandling Nedsatt smak och luktsinne Otrygghet, rädsla, skam Avsaknad av meningsfullhet, förståelse Psykiska Motoriska störningar, muskelsvaghet Depression, psykisk ohälsa Otillräckligt näringsinnehåll Ej delaktig i matplaneringen Nedsatt munhälsa, smärta Ensamhet Avsaknad av hunger/ blir snabbt mätt Undernäring Mat kostar varför ska jag prioritera att äta? Källa: Socialstyrelsen, Näring för god vård och omsorg ISBN , Livsmedelsverket: Bra måltider i äldreomsorgen ISBN:

6 Riskfaktorer för undernäring hos organisationen Abstrakta Oengagerad personal Låg individanpassni ng i recepten Brist på hjälpmedel, produkter, livsmedel Stelbent matoch måltidslogistik Konkreta Okunskap hos personal För få måltidstillfällen Hög personalomsättning Olämplig måltidsmiljö Låg samverkan mellan olika verksamheter Otillräckliga rutiner el riskbedömningar Tidsbrist hos personal Undernäring Källa: Socialstyrelsen, Näring för god vård och omsorg ISBN , Livsmedelsverket: Bra måltider i äldreomsorgen ISBN: SKL: Undernäring, åtgärder för att förebygga, isbn Komplicerad upphandling

7 PROBLEM- BESKRIVNING

8 Ett vida känt (?) och onödigt stort problem Undernäring är ofta en oavsiktlig följd av åldrandet som kan förebyggas Förekomsten av undernärda äldre är fortfarande oacceptabelt hög Sex av tio är eller riskerar att bli undernärda Idag får bara ca var femte som är i riskzonen för undernäring hjälp De flesta med risk för undernäring återfinns inte på sjukhus eller särskilda boenden: de bor hemma Källa: Senior Alert, Nutritionsnätverket+SPF Seniorerna; Det undernärda Sverige Socialstyrelsen: Att förebygga och behandla undernäring,

9 En ökande befolkningsgrupp Antalet äldre kommer öka drastiskt de kommande åren Människor lever idag längre än tidigare Om problemen med undernäring tillåts fortgå i samma takt, står samhället inför en enorm kostnadsökning de kommande åren Källa: Statistiska Centralbyrån

10 Den äldres levnadsförhållanden Av alla som är 65 år eller äldre bor drygt 95 procent i ordinärt boende Andelen äldre med omfattande vård- och omsorgsbehov i ordinärt boende ökar när fler lever i sitt egna hem längre Det görs mycket få riskbedömningar i den kommunala hemsjukvården / i ordinärt boende. Undernäring uppmärksammas och åtgärdas ofta först när de äldre kommer i kontakt med sjukvården Ca 35 % av de som flyttar till särskilt boende är redan i risk för undernäring när de flyttar in Estimerat Särskilt boende, korttidsboende Ordinärt boende, m/u hemtjänst Antal +65 år (5 %) (95 %) Antal undernärda 16 % 14 % Antal i riskzonen 46 % 40 % Totalt antal undern Källa: Senior Alert, Statistiska centralbyrån Nutritionsnätverket+SPF Seniorerna; Det undernärda Sverige Elia M et al: Clinical and economic outcomes of nutrition interventions across the continuum of care

11 Befintligt måltidsstöd för ordinärt boende Matlåda vanligast Oförändrat sen 2006 Bra initiativ fått låg spridning För få alternativ! Källa: Livsmedelsverket; Fakta om offentliga måltider 2018 Kartläggning av måltider i kommunalt drivna förskolor, skolor och omsorgsverksamheter ISSN

12 STORT EKONOMISKT & INDIVIDUELLT LIDANDE

13 Undernäringens följder Personligt lidande Yrsel, depression, nedsatt allmäntillstånd Sarkopeni muskelförtvining och muskelsvaghet Fallolyckor, trycksår, infektioner Längre sjukhusvistelser och rehabilitering Följdsjukdomar, vårdkomplikationer och för tidig död Ekonomiskt lidande Längre sjukhusvistelser och rehabilitering Ökat vårdbehov vid hemkomst Fördyrande måltidsinsatser t.ex. specialkost och äthjälpmedel Källa: International osteoporosis foundation (bild) Livsmedelsverket; Bra måltider i äldreomsorgen Socialstyrelsen; Att förebygga och behandla undernäring

14 Omkostnader och sparpotential Samhällskostnaderna för undernäringens direkta och indirekta följder uppgår till tiotals miljarder kronor per år En undernärd patient kostar ca mer att vårda per dygn än en välnärd Undernäringen inom vård och omsorg kostar nästan dubbelt så mycket som övervikt Sjukhusvistelsen för en undernärd patient är ca 3,4 dagar längre än för en välnärd patient $$ $ Ingen samlad statistik finns att tillgå på undernäringens totala samhällskostnader i både sjukvård och omsorg för Sverige Källa: Hälsoekonomi vid undernäring bland äldre; Kjeld Møller Pedersen, professor i hälsoekonomi, Syddansk Universitet (perspektiv.nu) Nutritionsnätverket+SPF Seniorerna; Det undernärda Sverige Elia M et al: Clinical and economic outcomes of nutrition interventions across the continuum of care

15 Räkneexempel från andra länder (SPF Seniorerna /NN) Kostnaderna är beräknade som den marginella extra kostnad som uppstår inom sjukvård och äldreomsorg på grund av undernäring. I tabellen nedan presenteras resultaten och vad de skulle motsvara för Sverige, baserat på befolkningsmängd. De siffror som redovisas är mellan 6-11 år gamla. Tar man hänsyn till den kostnadsökning som skett under den tiden skulle de svenska resultaten vara ca 40 % högre, tex 32 Miljarder SEK jämfört med UK. Källa: Nutritionsnätverket+SPF Seniorerna; Det undernärda Sverige Elia M et al: Clinical and economic outcomes of nutrition interventions across the continuum of care

16 Fallolyckor som konkret exempel Drygt tre personer om dagen dör och över per år skadar sig allvarligt till följd av fallolyckor. Antalet fallolyckor har mer än dubblats sedan är I Sverige finns en nolltolerans för dödsfall i trafikolycka men någon motsvarande policy saknas för fallrelaterade dödsfall Drygt nio av tio som omkommer i fallolyckor är äldre personer över 65 år Förutom ett mänskligt lidande kostar fallolyckor samhället drygt 11 miljarder kronor/år Förekomsten av fallrisk var bland dem utan risk för malnutrition 25 % men högre bland dem med moderat och hög malnutritionsrisk, nästan 40% Källa: Tidningen Svensk Geriatrik 1/2014 MSB: Samhällets kostnader för fallolyckor resultat, MSB Socialstyrelsen: fallstatistik 2017,

17 SÅ VARFÖR ÄR ANTALET UNDERNÄRDA ÄNNU HÖGT?

18 Fråga som engagerar Råd och riktlinjer SKL Undernäring åtgärder för att förebygga SLV Bättre måltider i äldreomsorgen - vad har gjorts och vad behöver göras Socialstyrelsen Att förebygga och behandla undernäring Intresseorganisationer uppmanar SPF Seniorerna, Nutritionsnätverket Dietisternas riksförbund PRO Kost & Näring Många genomförda satsningar med goda resultat men det finns ännu problem Källa: Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, Livsmedelsverket: bättre måltider i äldreomsorgen. Vad har gjorts och vad behöver göras? ISSN

19 Vad är ett ekosystem? Alla levande varelser och den livsmiljö som finns inom ett visst område bildar tillsammans ett ekologiskt system. Ett exempel på området är en blomkruka eller en insjö. Här samverkar djur och växter. De påverkar varandras livsmiljöer och betingelser, vilket kan beskrivas i näringsvävar. Hela biosfären går att betrakta som ett ekosystem likaväl som en skog eller en liten damm. Ekosystem består av en levande del (biotisk) och en icke levande (abiotiska) inom det avgränsade området. Ekosystemets levande delar är uppbyggda i tre nivåer, ett samhälle vari det finns flera populationer av olika sorters växt- och djurarter där varje art är en individ som gör att ekosystemet fungerar. - Arthur Tansley, 1936

20 Vad menar vi med ekosystemet runt den äldre? Varför ska jag äta? Vad behöver jag äta? Vad vill jag äta? Hur får jag information om vad som är bra för min hälsa? Hur kan jag fömedla vad jag vill äta till måltidsansvariga och anhöriga? Varför ska jag lägga pengar på mat? Hur vill och kan jag äta maten? Hemma ensam/sällskap? Restaurang ensam/sällskap? Äta själv eller få hjälp? Kombo? Anpassad mat - finns den? Lagad från grunden? Halv, helfabrikat? Konsistens? Smak? Doft? Näringstäthet? Var hittar jag den? DEN ÄLDRE Hur vill och kan jag få maten? Gå och handla själv/tillsammans? Handla på nätet/butik Matkasse/matlåda Restaurang Matlag Hemtjänst serverar Hemtjänst

21 Vilka funktioner bidrar i ekosystemet? Lagar, regler, direktiv och policy Riskdag, regering, departement, verk Genomförande inom lag och policy: Region (HoS) Kommun (omsorg) Produkter varor ex livsmedel, måltider, tekniska hjälpmedel Företag Tjänster ex hemtjänst, distribution, sociala sammanhang: Företag, kommun, ideell sektor, Forskning och nya rön ex om aptit, näring, prevention för äldre: Högskolor, Universitet, Forskningsinstitut, Företag

22 PROJEKTET: NOLLVISION GENOM INNOVATION I SAMVERKAN

23 Nollvisionen steg 1 Definiera och visualisera ekosystemet runt den äldre individen Optimera samarbete och resursanvändning i ekosystemet (koppla samman stuprören ) Synliggöra och ta fram nya lösningar som kan hjälpa till att få bort undernäringen Summera en strategi med praktiska lösningsförslag som är implementerbara

24 Nollvisionen steg 2 Implementera strategin! Pilotstudie i utvalda kommuner Följa upp satta KPI:er över tid där åtgärder satts in Effektmätning Projektutvärdering och förslag för fortsättning

25 Innovationsgillet som metod i förstudien Utgår från en berättelse individen kommer till tals Samverkan mellan deltagare från hela ekosystemet koppla samman stuprören Reflektera kring orsaken till befintliga problem och finna lösningar Tre teman Idag: Varför och hur uppstår undernäring i ordinärt boende? 10 april: Vilka produkter och tjänster behövs för att förebygga undernäring på kort och lång sikt? 6 maj: Hur integrerar man dessa i ekosystemet runt den äldre på ett hållbart, systemiskt och långsiktigt sätt? Lösningarna blir underlag till Nollvisionens strategi och handlingsplan

26 Tid- och aktivitetsplan Vad? Syfte Ansvariga Tidplan AP1 kartläggning Problembeskrivning, analys Livsmedelsakademin Jan-feb AP2 innovationsgillen Hitta lösningar Utvalda inbjudna Mars-april AP3 vision mål KPI:er Identifiera delmål, KPI:er Livsmedelsakademin April-maj AP4 resursanalys Identifiera resurser, tillgångar Livsmedelsakademin Maj-juni AP5 riskanalys, kommunikation Etablera samverkansform Livsmedelsakademin Maj-juni AP6 verksamhetsplan år 1-2 Strategi och handlingsplan Livsmedelsakademin Juni-juli Skarp projektstart/pilot November 2019

27