BEST rapporte [Boverket & ekosystemtjästera] Får ekosystemtjäster tillräckligt stöd i PBL?
Författare Helea Haso, miljövetare, Malmö stad Åke Hesslekras, ehetschef, Malmö stad Juliet Lidgre, plaarkitekt, Malmö stad Aa Perso, ekolog, Malmö stad Aa Westerberg, stadsjurist, Malmö stad Mikael Ström Remi, plaarkitekt, Malmö stad Kari Görli, ladskapsarkitekt, Ekologigruppe AB Sua Pfeiffer, ladskapsarkitekt, Ekologigruppe AB Jessica Sväel, ladskapsarkitekt/praktikat, Ekologigruppe AB Joel Tillgre, miljövetarstudet, Luds uiversitet Omslag och fotografier: Juliet Lidgre Layout: Stia Adersso, SBK, Malmö stad Tryck: Bojaa Lukac, SBK, Malmö stad Projektet geomfördes på plaehet tre, plaerigsavdelige på stadsbyggadskotoret i Malmö Stad, jui 2015-jauari 2016, med ekoomiskt stöd av Boverket. Malmö 2016
INNEHÅLL SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...6 STADEN, MÄNNISKAN OCH MILJÖN...7 EKOSYSTEMTJÄNSTER I STADEN...8 POLITIK, FYSISK PLANERING OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER...9 MÅL OCH SYFTE MED BEST...9 METOD... 10 ENKÄTSTUDIE... 11 INTERVJUSTUDIE... 14 DISKUSSION... 24 KOMMENTARER TILL PLANBESTÄMMELSER... 28 OMVÄRLDSBEVAKNING... 43 REFERENSER... 45 BEST-projektet - 3
SAMMANFATTNING Ekosystemtjäster är e förutsättig för vår överlevad på jorde. I stade sker produktioe av ekosystemtjäster av de ekosystem som är kuta till de gröblå ifrastrukture. De lågsiktiga försörjige av ekosystemtjäster i de täta hållbara stade är därmed beroede av hur vi haterar de gröblå ifrastrukture iom de fysiska plaerige. Vikte av att ta häsy till ekosystemtjäster tas upp i såväl iteratioella som atioella miljömål och i regeriges betäkade SOU 2013:68 poägteras att itegrerige av ekosystemtjäster behöver ske iom måga politikerområde och samhällssektorer. Pla och bygglage (PBL) har e avgörade roll för möjlighete att skapa förutsättigar för de gröblå ifrastrukture och följaktlige produktioe av ekosystemtjäster. I detta projekt har vi därför studerat vilket befitligt lagstöd PBL erbjuder med syftet att bevara, stärka och skapa gröblå ifrastruktur. Vi har äve studerat det rådade kuskapsläget krig ekosystemtjästbegreppet blad kommuala och regioala tjästemä med asvar för de fysiska plaerige, samt hur de uvarade itegrerige av ekosystemtjäster fugerar gällade översiktsplaerig, detaljplaerig, tillgåg på plaerigsuderlag och i själva plaerigsprocesse. I BEST-projektet igick följade kommuala aktörer: Malmö (projektledare), Kristiastad, Trelleborg, Ystad, Vellige, Eskilstua, Upplads Väsby och Stockholm samt regioala aktörer i form av Lässtyrelse i Skåe, Lässtyrelse i Stockholm, Regio Skåe samt Stockholm läs ladstig (via Tillväxt- och regioplaeförvaltige). Flera olika aalysmetoder avädes för att ge svar på frågora. E kvatitativ ekätstudie utfördes med kommuala och regioala tjästemä frå hela ladet, med asvar för de fysiska plaerige, för att skapa e helhetsbild av uläget. E kvalitativ itervjustudie geomfördes med respodeter frå de deltagade aktörera i BEST-projektet, för att yasera bilde av situatioe och göra edslag i kokreta plaexempel. E aalys av plabestämmelser frå 21 detaljplaer frå de medverkade kommuera geomfördes för att udersöka vilka bestämmelser som aväds idag samt vilket lagstöd de iehar. Slutlige utfördes e omvärldsbevakig för att udersöka hur adra läder arbetar med itegrerige av ekosystemtjäster i de fysiska plaerige. 4 - BEST-projektet
Resultatet visar att det fis ett stort behov av e kuskapshöjig krig ekosystemtjästbegreppet på både kommual och regioal ivå. Det är också tydligt att edast e lite adel av de 147 kommuera som deltog i ekätstudie har översiktsplaer som ikluderar ekosystemtjästbegreppet. Av de översiktsplaer som var ataga frå 2013 och framåt var det edast 30 procet av plaera som haterar begreppet. De kvatitativa ekäte visar att de flesta kommuala tjästemä arbetat med eller käer till exempel på detaljplaer där häsy tagits till ågo ekosystemtjäst iom plaprocesse. Dagvattehaterig var de ekosystemtjäst som flest respodeter arbetat med vid detaljplaerig och detta bekräftas äve uder itervjuera. Flertalet ekätrespodeter upplevde möjlighete att skydda, stärka och skapa ekosystemtjäster som relativt begräsad. Aalyse av plabestämmelsera visar på ett stort atal bestämmelser med samma syfte me med olika formulerigar och med avstamp i olika PBL-paragrafer. Måga bestämmelser, bedömdes äve ha iget eller bristade lagstöd och/eller var svåra att följa upp då resurser sakas för tillsy. Det fas också stora skillader i hur lågt de deltagade kommuera hade kommit gällade kartläggig och framtagade av uderlagsmaterial. Utifrå att fråga om ekosystemtjäster är systembärade och därmed avgörade för e hållbar fysisk plaerig och urbaiserig, behövs e högre politisk prioritet i fråga. BEST-projektet idetifierar flera utveckligsområde så som gemesamma riktlijer för framtagadet av ett ehetligt och relevat uderlagsmaterial, riktlijer för e ädamålselig och likvärdig tillämpig av PBL samt e geerell kuskapshöjig på både kommual och regioal ivå. Resultate frå projektet visar äve att det fis ett stort egagemag på hadläggarivå me också ett stort behov av stöd och e gemesam sy frå atioell ivå. De eskilda kommuera och de regioala mydighetera har geom de fysiska plaerige ett asvar för e hållbar stadsutvecklig, me för att kua bemästra kombiatioe av förtätig, som e effekt av urbaiserige, och de gröblå ifrastukture krävs ett tydligt och samlat grepp frå Boverket för att hatera och stärka ekosystemtjäster med hjälp av PBL. BEST-projektet - 5
BAKGRUND Läs mer om Malmös arbete med ekosystemtjäster på Stadsbyggadskotoret (MEST 2015). På plaavdelige i Malmö stad startades i ovember 2014 projektet MEST_pla (Malmö Ekosystemtjäster plaavdelige) med syftet att udersöka om, och i så fall är och var itegrerige av ekosystemtjäster i plaprocesse ka omsättas i praktike, och då framförallt på detaljplaeivå. Som e del av frågebatteriet om, är och var asökte MEST_pla om stöd frå Boverket för att geomföra ett atioellt utveckligsprojekt för att öka kuskape krig metoder och arbetssätt för e mer ehetlig och effektiv tillämpig av Pla- och bygglage (PBL) i fråga om ekosystemtjäster. BEST-projektet (Boverket och Ekosystemtjäster) har geomförts med detta stöd för att udersöka utrymmet iom PBL för arbetet med ekosystemtjäster iom de fysiska plaerige. Arbetet fokuserar på detaljplae då dea är det eda juridiskt bidade dokumetet iom PBL. Bild: Aa Persso 6 - BEST-projektet I BEST-projektet igick följade åtta kommuer: Malmö (projektledare), Kristiastad, Trelleborg, Ystad, Vellige, Eskilstua, Upplads Väsby och Stockholm samt regioala aktörer i form av Lässtyrelse i Skåe, Lässtyrelse i Stockholm, Regio Skåe samt Stockholm läs ladstig (via Tillväxt- och regioplaeförvaltige).
STADEN, MÄNNISKAN OCH MILJÖN Stade är e viktig mötesplats för mäiskor och erbjuder jobb och utbildigsmöjligheter samt förutsättigar för ett rikt kulturliv. Uder låg tid har det pågått e urbaiserig och idag bor mer ä hälfte av världes befolkig i städer. När fler mäiskor söker sig till städer ökar trycket på bostäder och exploaterig av y mark och adele gröyta miskar därför i måga sveska städer (SCB 2010). Exploaterige ka ske på två sätt, atige expaderar stade ut i det omkrigliggade ladskapet (så kallad urba sprawl) där atur och jordbruksmark tas i aspråk eller så förtätas de befitliga bebyggelse (så kallad ifill). Att jordbruksmark tas i aspråk är problematiskt i relatio till att adele jordbruksmark miskar per världsmedborgare (Fig. 1). De övergripade strategi för måga städer är tätt och gröt me det fis e överhägade risk att gröblå ifrastruktur exploateras vid förtätigsprojekt. E miskad adel gröblå ifrastruktur ka ha e egativ iverka på både samhället och eskilda medborgare då dea, som e del av de urbaa ekosysteme, producerar ekosystemtjäster. Det är därför viktigt att itegrera ekosystemtjäster som e utgågspukt i plaerigs och beslutsprocesser för att i framtide å e hållbar stadsutvecklig. Då pla och bygglage (PBL) är det regelverk som reglerar markavädig och stadsbebyggelse i Sverige är det väsetligt att studera om och i så fall hur de uvarade PBL stöder itegrerige av ett ekosystemtjästperspektiv i de fysiska plaerige. Grö(blå) ifrastruktur är ett ätverk beståede av aturliga och semi-aturliga miljöer av hög kvalitet, samt adra gröa miljöer, vilka är strategiskt plaerade, utformade och skötta i syfte att leverera ett brett spektrum av ekosystemtjäster samt skydda biologisk mågfald, både i städer och på ladsbygde (EC 2013a). Ekosystemtjäster är de fuktioer hos ekosystem som gyar oss mäiskor, det vill säga upprätthåller eller förbättrar mäiskors välmåede och livsvillkor och kategoriseras valigtvis i fyra grupper: stödjade, reglerade, kulturella och försörjade ekosystemtjäster (MEA 2005, TEEB 2010, NVV 2014). Figur 1. Adele tillgäglig jordbruksmark per världsmedborgare. Eligt FNs mat och jordbruksorgaisatios (FAOs) prediktioer miskar adele tillgäglig jordbruksmark globalt frå 0.45 till 0.2 ha per perso mella 1960 till 2020. År 2050 räkar FAO med att adele tillgäglig jordbruksmark är 0.1 ha per perso. Bilde är låad av EC (2013b). Läs mer om grö ifrastruktur, här: Buildig a Gree Ifrastructure for Europe (EC 2013 a) Läs mer om hårdgörade av mark, här: Hard surfaces, hidde costs (EC 2013 b) Läs mer om ekosystemtjästbegreppet på Naturvårdsverkets sida: (NVV 2014) BEST-projektet - 7
Läs mer om urbaa ekosystemtjäster här: TEEB maual for cities: ecosystem services i urba maagemet. (TEEB 2010) EKOSYSTEMTJÄNSTER I STADEN Ekosystemtjäster är de fuktioer hos ekosysteme som gyar oss mäiskor, det vill säga upprätthåller eller förbättrar mäiskors välmåede och livsvillkor och kategoriseras valigtvis i fyra grupper: stödjade, reglerade, kulturella och försörjade ekosystemtjäster (Fig. 2). Väl fugerade ekosystem ka alltså leverera stora samhällsvister i och med att e hög produktio av ekosystemtjäster ka leda till midre behov av ivesterigar i tekiska lösigar. Vissa ekosystemtjäster är speciellt viktiga i ett urbat perspektiv. Blad dessa ikluderas tjäster som dagvattehaterig, klimatreglerig, luftreig, bullerdämpig, de kulturella ekosystemtjästera och de uderstödjade tjäste biologisk mågfald (Gomez-Baggethu & Barto 2013). De kulturella tjästera som rekreatio och rofylldhet är viktiga för stades ivåare och flera iteratioella studier har visat på ett positivt sambad mella vistelse i gröa miljöer och vår fysiska och psykiska hälsa (Dadvad m.fl. 2015; Tzoulas m.fl. 2007). Dagvattehaterig är ofta ett problem i städer då de höga adele hårdgjord yta miskar ifiltratiosgrade av dagvatte, vilket i si tur ökar riske för översvämigar. Städer ka vara flera grader varmare ä de omgivade ladsbygde ( urba heat islads ), vilket beror på att byggader och ifrastruktur absorberar värme och miskar luftcirkulatioe (Hardi & Jese 2007). Träd och aa vegetatio bidrar med e avkylade effekt på lokalklimatet geom vatteavdustig och skuggeffekt (Hardi & Jese 2007). Luftkvalitetsormera överskrids ofta vid hårt trafikerade gator me växter har förmåga att absorbera partiklar och gatuträd och aa vegetatio ka därmed hjälpa till att rea lufte frå luftföroreigar. PRODUCERANDE REGLERANDE KULTURELLA Mat Material (djur och växtfibrer) Eergi (biobräsle) Dricksvatte Geetiska resurser Biokemikalier, medici och aturmedici Reig av vatte Flödesreglerig Erosiosskydd Polierig Reglerig av skadedjur Återförig av ärigsäme Reig av luft Klimatreglerig Fröspridig Bullerdämpig Koldioxidbidig UNDERSTÖDJANDE Biologisk mågfald Vattecykel Närigscykler Jordformatio Fotosytes Hälsa och fritidsupplevelser Turism Estetiska värde Sociala relatioer Udervisig och kuskap Tysta område Itellektuell och adlig ispiratio Veteskapliga upptäckter Figur 2. Kategoriserig av ekosystemtjäster i fyra grupper: stödjade, reglerade, kulturella och försörjade ekosystemtjäster efter MEA (2005). Figure är låad frå Ekologigruppe AB. 8 - BEST-projektet
POLITIK, FYSISK PLANERING OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER Ekosystemtjäster är ett relativt ytt begrepp iom politik och förvaltig. Begreppet har sitt ursprug som ett pedagogiskt verktyg iom de akademiska världe för att visa på de ytta som erhålls frå ekosysteme. År 2010 i Nagoya atog världes läder de så kallade Aichimåle, i e strategisk pla iom FN:s kovetio om biologisk mågfald (CBD 2010). Aichimåle hadlar om att stoppa förluste av biologisk mågfald samt att säkra resilieta ekosystem och produktioe av ekosystemtjäster, och stäcker sig fram till 2020. Både EUs strategi för biologisk mågfald (EC 2012) och vårt eget miljömålsarbete, där det 2012 tillkom tio etappmål om biologisk mågfald, grudar sig på dessa mål. Två av de sveska etappmåle omfattar ekosystemtjäster: Ekosystemtjäster och resilies och De biologiska mågfaldes och ekosystemtjästeras värde. Vidare behadlas ekosystemtjäster i regeriges betäkade SOU 2013:68 Syliggöra värdet av ekosystemtjäster Åtgärder för välfärd geom biologisk mågfald och ekosystemtjäster, där det blad aat poägteras att itegrerige av ekosystemtjäster behöver ske iom måga politikerområde och samhällssektorer. MÅL OCH SYFTE MED BEST Det fis alltså ett politiskt mål att itegrera ekosystemtjäster i plaerigs och beslutsprocesser, fråga är dock hur detta mål ka implemeteras i de kommuala fysiska plaerige? I projektet fokuserar vi på om och i så fall hur ekosystemtjäster ka itegreras i de fysiska plaerige med uvarade PBL, för att på så sätt bidra till ett hållbart markutyttjade och e hållbar samhällsplaerig. Projektet förvätas bidra med ökad kuskap om möjlighetera och svårighetera att tillämpa koceptet ekosystemtjäster iom fysisk plaerig, samt utgöra grud för diskussioer krig e evetuell apassig av PBL för att möta potetiella svårigheter. Iom BEST-projektet behadlas följade frågeställigar: Hur väl käer kommuala tjästemä, med asvar för de fysiska plaerige, till begreppet ekosystemtjäster? Hur väl itegrerat är arbetet med ekosystemtjäster i de kommuala fysiska plaerige idag, frå plaerigsuderlag till juridiskt bidade plaer? Vilka problem fis iom fysisk plaerig gällade styrig och tilllämpig av åtgärder med syftet att stärka ekosystemtjäster i de fysiska plaerige? Vilka förutsättigar fis idag att hatera ekosystemtjäster i plaerigsprocesse iom ramara för PBL, med fokus på detaljplaerig? Vilka praktiska och juridiska redskap upplever kommuera ett behov av som stöd i sitt arbete? Vilka evetuella behov av apassig av PBL fis för att kua driva på e utvecklig av dessa frågor? Två etappmål i miljömålssystemet kuta till ekosystemtjäster Ekosystemtjäster och resilies Viktiga ekosystemtjäster och faktorer som påverkar deras vidmakthållade är idetifierade och systematiserade seast år 2013 De biologiska mågfaldes och ekosystemtjästeras värde Seast år 2018 ska betydelse av biologisk mågfald och värdet av ekosystemtjäster vara allmät käda och itegreras i ekoomiska ställigstagade, politiska avvägade och adra beslut i samhället där så är relevat och skäligt. Läs mer om EUs strategi för biologisk mågfald här: (EC 2012) BEST-projektet - 9
METOD För att besvara frågeställigara har flera olika aalysmetoder aväts (för e utförlig beskrivig av metodera se bilaga 1). För att få ett brett och kvatitativt uderlag till rapporte geomfördes tre ekätstudier vilka riktade sig till plahadläggare på detaljplaeivå på kommuera samt tjästemä med asvar för plafrågor på regioal ivå. Kommuekäte utgick till 289 kommuer* me då ågra kommuer delar plaerigsehet var det högsta möjliga atalet respodeter 279. Lässtyrelseekäte utgick till samtliga 21 lässtyrelser och regioekäte till de tio regioera samt Tillväxt- och regioplaeförvaltige (TRF) i Stockholms läs ladstig. Ekätfrågora utgick frå uderlagsfrågora till samtalsitervjuera och fis i bilaga 1. Majoritete av frågora ställdes med fasta svarsalterativ, där respodete fick möjlighet att kryssa i svar som Ja, Nej, Vet ej eller age e siffra på e skala 1-5. Gruppitervjuer geomfördes med tjästemä frå de kommuala och regioala aktörera i BEST-projektet för att få e kvalitativ bild av deras arbete med ekosystemtjäster vid plaerig. Itervjuera delades upp efter de tre tjästekategorier: ekologer/miljöstrateger, översiktsplaerare och plahadläggare och geomfördes i Stockholm och Malmö med två olika itervjuledare frå Ekologigruppe AB. Vid varje itervjutillfälle deltog två-fyra tjästemä iom samma kategori. Totalt geomfördes io gruppitervjuer à tre timmar. Varje itervju utgick frå ett atal frågor (bilaga 1) samt ett atal detaljplaer som respektive kommu valt ut. I ett seare skede extraherades frå de utvalda detaljplaera, samtliga plabestämmelser kopplade till ekosystemtjäster, för e aalys krig lag stöd och lämplighet för varje agive plabestämmelse. Aalyse geomfördes av stadsjurist Aa Westberg och plaarkitekt Mikael Ström Remi båda verksamma på stadsbyggadskotoret i Malmö stad. Det geomfördes äve e omvärldsbevakig för att studera adra läders arbete med ekosystemtjäster i plaerigsprocesse. I rapporte ikluderas e sammafattig av dea aalys meda e fullstädig rapport fis tillgäglig på BEST-projektets hemsida på Boverket. För e utförligare beskrivig av samtliga metoder, ekätfrågor samt itervjufrågor se bilaga 1 på BEST-projektets hemsida på Boverket. *Malmö stad deltog ite i ekätstudie då flera tjästemä svarat på e testversio av ekäte i ett utveckligsskede atalet blir därför 289 istället för 290. 10 - BEST-projektet
Resultate frå ekätstudie, itervjustudie, aalyse av plabestämmelsera och omvärldsbevakige preseteras var för sig. ENKÄTSTUDIE Vilka svarade? Kommuekäte erhöll svar frå 140 av 279 respodeter. Svarsfrekvese frå respektive kommugrupp eligt Sveriges kommuer och ladstigs (SKL) klassificerig (SKL 2011) varierade frå 37,5 % för kommuer i glesbefolkad regio till 62,9 % för kommuer i tätbefolkad regio (Tabell 1). Respodetgruppe utgjordes till största del av plahadläggare på detaljplaeivå (73,6 %). Övriga respodeter var kommuekologer eller miljöplaerare (5,0 %), översiktsplaerare (2,9 %) eller iehade e aa yrkesbefattig (18,6 %). Kösfördelige hos de svarade var ågot ojäm: 62,1 % var kvior och 33,6 % var mä (4,3 % valde att ite age ett kö). Respodeteras ålder sträckte sig frå 24 till 67 år och medelålder var 40 år. Av Sveriges 21 lässtyrelser svarade 12 stycke på ekäte. Hälfte av de svarade agav att deras yrkesbefattig var plahadläggare på detaljplaeivå och resterade agav Aat. Svarsgruppe utgjordes av tio kvior och två mä och ålder varierade mella 27 och 38 år med e medelålder på 33 år. Regioekäte erhöll svar frå 6 av 11 regioehetera. Respodetgruppe bestod av samhällsplaerare, strateger och översiktsplaerare och utgjordes av fyra kvior och två mä, med e ålder frå 30 till 65 år och e medelålder på 45 år. Hälfte av Sveriges kommuer svarade på ekäte. De flesta som svarade var plahadläggare. Tabell 1. Svarsfrekvese frå respektive kommugrupp eligt Sveriges kommuers och ladstigs (SKL) klassificerig (SKL 2011). KOMMUNGRUPPER TOTALT Kommuer i tätbefolkad 22 35 62,9 % regio Förortskommuer till 23 38 60,5 % storstädera Varuproducerade 30 54 55,6 % kommuer Turism- och besöksärigskommuer 11 20 55,0 % Glesbygdkommuer 10 20 50,0 % Större städer 15 31 48,4 % Förortskommuer till större 10 22 45,5 % städer Pedligskommuer 21 51 41,2 % Kommuer i glesbefolkad 6 16 37,5 % regio Storstäder 1 2 50 % Alla kommuer iom samtliga grupper 149 289 51,6 % BEST-projektet - 11
Regioera värderade si kuskap högre ä kommuera och lässtyrelse. Edast 15,7 % av kommuera agav att ekosystemtjästbegreppet tas upp i de gällade översiktsplae. Majoritete av de översiktsplaer som ämer ekosystemtjäster är frå 2013 eller 2014. Lässtyrelse studerar i låg utsträckig om kommuera tar häsy till ekosystemtjäster i översiktsplaer. De flesta kommuer agav dagvattehaterig som e ekosystemtjäst som de arbetat med vid detaljplaerig. Geerellt upplevde kommuera möjlighete att skydda, stärka och skapa ekosystemtjäster som relativt begräsad. Lässtyrelse studerar i låg utsträckig om kommuera tar häsy till ekosystemtjäster i detaljplaer. Kuskapsläget krig ekosystemtjäster? Respodetera i kommuera värderade si tidigare kuskap om ekosystemtjäster till 3,3 på e skala frå 1-5 där 5 motsvarar mycket väl och 1 ite alls. Medelkuskapsivå krig ekosystemtjästbegreppet var ågot högre hos de svarade som agett att begreppet aväds i kommues gällade översiktspla (3,8) ä de som agett att ekosystemtjäster ite ämdes i översiksplae (3,3) eller som agav svaret vet ej (2,8). Respodetera frå lässtyrelse värderade si kuskap om ekosystemtjäster till samma ivå som kommuera (3,3) meda respodetera frå regioera värderade si kuskap högre (4,3). Ekosystemtjästbegreppet i översiktsplaer? Hälfte (51 %) av de svarade kommuera har översiktsplaer frå det seaste årtiodet, 40,8 % har översiktsplaer frå 2000-talet och 8,2 % frå 1990-talet (Fig. 3). Edast 15,7 % av respodetera agav att ekosystemtjästbegreppet tas upp i de gällade översiktsplae. De äldsta översiktsplae som ämer begreppet ekosystemtjäst är frå 2009 och är atage av Göteborgs stad. Majoritete av översiktsplaera som ämer ekosystemtjäster är frå 2013 eller 2014. För de översiktsplaer i studie, som atagits år 2013 eller seare, aväds ekosystemtjästbegreppet i 37,9 % av plaera. Lässtyrelse agav att de i låg (2,5) utsträckig studerar om kommuera tar häsy till ekosystemtjäster i översiktsplae. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010-talet 2000-talet 1990-talet Figur 3. Atalet kommuer som har översikts-plaer frå 2010, 2000 respektive 1990-talet (=147). Ekosystemtjästbegreppet i detaljplaer Flertalet (82,1%) kommurespodeter agav att de arbetat med eller käer till exempel på detaljplaer där häsy tagits till ekosystemtjäster i plaprocesse. Av dessa agav 93 % dagvattehaterig som ett exempel på e ekosystemtjäst. Biologisk mågfald var e aa ekosystemtjäst som frekvet agavs meda edast ett fåtal agav reglerig av luftkvalitet, pollierig samt symbolik och adlighet (Fig. 4). Vidare agav flertalet (63,6 %) respodeter att de i ågo plabestämmelse tagit häsy till e ekosystemtjäst meda edast (11,4 %) agav att de avät sig av ekosystemtjästbegreppet i e plabeskrivig. Geerellt upplevdes möjlighete att styra ekosystemtjäster med avseede på att: skydda (2,9), stärka (2,6) samt skapa (2,8) ekosystemtjäster som relativt begräsad. Lässtyrelse agav att de i låg (2,2) utsträckig studerar om kommuera tar häsy till ekosystemtjäster i detaljplaer och upplevde att PBL ger dem små (1,4) möjligheter att styra förekomste av ekosystemtjäster i de detaljplaer de graskar. 12 - BEST-projektet
120 100 80 60 40 20 Figur 4. Frekvese av de ekosystemtjäster som respodetera eller deras kollegor arbetat med vid detaljplaerig. Svarspersoe hade möjlighet att kryssa i flera ekosystemtjäster. 0 Vägledade dokumet och lagstiftig Kommurespodetera värderade stödet frå vägledade dokumet för häsy till ekosystemtjäster vid detaljplaerig, relativt lågt. Edast 2,9 % av respodetera uppgav att stödet frå vägledade dokumet var högt (5) meda 19,3 % asåg att stödet var obetydligt (1). Medelvärdet för det upplevda stödet var 2,4. Översiktsplae och miljökvalitetsmåle var de mest frekvet ämda vägledade dokumete (Fig. 5). Var tiode svarade agav att de ite kude värdera vilket stöd de vägledade dokumete gav. 70 60 50 40 30 20 10 0 Figur 5. Omfattige av det stöd som de vägledade dokumete upplevs ge. Respodete hade möjlighet att kryssa i flera alterativ. Kommuera värderade stödet frå vägledade dokumet, för häsy till ekosystemtjäster i detaljplaerig, relativt lågt. Översiktsplae och miljökvalitetsmåle var de mest frekvet ämda vägledade dokumete. 2014:5 Respodetera asåg geerellt att PBL erbjuder små möjligheter att ta häsy till ekosystemtjäster vid detaljplaerig (medelvärde 2,6). Drygt e fjärdedel av respodetera agav att de ite visste vilka möjligheter PBL erbjuder för häsy till ekosystemtjäster. Av de svarade agav 38,6 % e lagparagraf i PBL som ka ge stöd för ekosystemtjäster vid detaljplaerig. Måga respodeter asåg att avskaffadet av särkravet i jauari 2015 försämrat deras möjligheter att ta häsy till ekosystemtjäster i detaljplaeprocesse (medelvärde 2,1). Dock svarade ästa hälfte av respodetera att de ite visste hur dea lagädrig påverkat dem. Fem av sex respodeter frå regioera svarade att det förekom ågo form av mellakommualt samarbete iom deras regio/ladstig i frågor krig ekosystemtjäster. Respodetera asåg geerellt att PBL ite erbjuder ågra stora möjligheter att ta häsy krig ekosystemtjäster vid detaljplaerig. BEST-projektet - 13
INTERVJUSTUDIE Neda sammafattas det samlade itervjuresultatet idelat i avsitt krig ekosystemtjästbegreppet, plaerigsuderlag, regioplaerig och mellakommuala samarbete, ekosystemtjäster i översiktsplae respektive detaljplae och plaprocesse ekosystemtjästbegreppet är pedagogiskt och avädbart för att belysa atures fuktioer och ytta för mäiska ekosystemtjästbegreppet ger möjlighet att itegrera exempelvis ett ekoomiskt perspektiv som aars lätt faller bort. e stor utmaig att kommuicera begreppet på ett tydligt sätt. behovet av att höja kuskapsivå blad kommuala tjästemä... och politiker. det fis e motsättig mella de traditioella atursida som vill vära ature för dess ege skull och det yttoperspektiv som lyfts med ekosystemtjästbegreppet. Ekosystemtjästbegreppet Breddar perspektive me svårt att kommuicera Måga av itervjudeltagara var överes om att begreppet är pedagogiskt och avädbart för att belysa atures fuktioer och ytta för mäiska, vilket itegrerar fler perspektiv i frågor som tidigare ebart hadlat om exempelvis aturvård. Begreppet ses ha e tygd som ger större seriositet och förstärker helhetstäkadet krig ekologi, hållbarhet och de plaetära gräsera. Ekosystemtjäster hadlar om frågor som plaerare har jobbat med läge, me begreppet ger möjlighet att itegrera exempelvis ett ekoomiskt perspektiv som aars lätt faller bort. Det gör att fler, såväl tjästemä och politiker som allmähete, ka ta till sig begreppet på ett aat sätt. Begreppet har äve e fuktio i dialoge med exploatörer, att lyfta ekosystemtjäster som komplemet eller ersättig för dyra tekiska system gör det lättare att få gehör geom ekoomiska icitamet. Respodetera är samtidigt kluva till begreppet och uppfattar det som e stor utmaig att kommuicera det på ett tydligt sätt. Det ka upplevas som krågligt och svårt att förstå för dem som ite är isatta i frågora, vilket ka försvåra kommuikatioe istället för att förekla de. Några mear att ekosystemtjäster bara är äu ett modeord för sådat de har arbetat med uder e lägre tid, och att det är vaskligt är ett begrepp blir populärt uder e tid för att så småigom bytas ut till ågot aat. Kuskapsfråga lyftes i flertalet itervjuer och behovet av att höja kuskapsivå blad kommuala tjästemä (på såväl stadsbyggadskotor, gatukotor som parkförvaltig) och politiker. Motsättig mella aturvärde och ytta Diskussioe om hur ekosysteme ska värderas ases viktig eftersom det fis e motsättig mella de traditioella atursida som vill vära ature för dess ege skull och det yttoperspektiv som lyfts med ekosystemtjästbegreppet. Samtidigt är det käsligt att sätta ett ekoomiskt värde på ature eftersom det är svårt att ikludera alla täkbara parametrar riske fis att värdet sätts alldeles för lågt. Att aväda sig av e ekoomisk värderig ka dock vara avädbart getemot byggherrar. Det måste då ite hadla om e exakt värderig uta ka sarare visa på de ekoomiska viste i att bygga ågot som är attraktivt och gröt. Måga av de itervjuade tjästemäe mear att vi bör kommuicera att ature gör ett jobb som samhället tjäar på, det vill säga, om vi ite tar häsy till ature kostar det oss pegar. 14 - BEST-projektet
Plaerigsuderlag Prioriterade frågor om ekosystemtjäster Blad de medverkade kommuera ases framförallt ekosystemtjäster relaterade till vattehaterig och klimatapassig som mest ageläga att styra i plaerige. Frågor krig översvämigsrisker är särskilt uppmärksammade och samtliga medverkade kommuer ämer öppe dagvattehaterig som e ekosystemtjäst de arbetat med. Översvämigsriskera ka dels bero på ökade skyfall, dels på höjda vatteivåer. Att just dagvattefråga är prioriterad i måga kommuer har att göra med de seaste åres översvämigar som har bidragit till att fråga uppmärksammats. I de skåska kustkommuera är äve höjda havsivåer och erosio ett stort problem som kommuera står iför samtidigt som trycket på exploaterig utmed kustera ökar. I exempelvis Ystad och Vellige har kommuera tagit fram hadligsplaer för kustera. Flera kommuer plaerar att börja med havsplaerig och evetuellt ikludera dea fråga i kommade översiktsplaer. E aa problematik som lyfts vid itervjuera är utbyggadsstrategier i kommuer med e stor adel jordbruksmark, särskilt i Skåe där de är av högsta kvalitet. Samtidigt som jordbruksmarke bör bevaras iebär e förtätig i befitliga tätorter att område med värde för atur och rekreatio får stryka på fote vid e bebyggelseutvecklig. I samtliga kommuer har möjlighete till rekreatio lyfts som e ageläge fråga och vikte av att kombiera adra ekosystemtjäster med rekreatio betoas. Det ka exempelvis hadla om att göra dagvattealäggigar tillgägliga med gågstråk och itegrera dessa i kommues gröblå ifrastruktur. Särskilt i de jordbruksitesiva kommuera är fråga krig rekreatio problematisk. I Trelleborg ages att edast 2 procet av kommues yta är allemasrättslig mark eftersom jordbruksmarke ite är tillgäglig för allmähete, vilket iebär e stor brist på område lämpliga för rekreatio. I Ystad fis ett kommufullmäktigebeslut om att kommue i stadsplaerige ska avsätta ytor i ärhete av bostäder, särskilt i fastigheter med lägeheter, för att de boede ska kua ha ega odligar. Värdet av biologisk mågfald lyfts också upp som ett särskilt viktigt område att prioritera i och med att det iebär e förutsättig för fugerade ekosystem på låg sikt. När det gäller biologisk mågfald fis e skillad mella Stockholm- respektive Skåeregioe. I Stockholmstrakte fis större sammahägade aturområde och dessa har kartlagts relativt utförligt. Här jobbar ma också aktivt med att bevara och utveckla spridigsvägar för olika arter. Blad de medverkade kommuera ases framförallt ekosystemtjäster relaterade till vattehaterig och klimatapassig som mest ageläga att styra i plaerige. E aa problematik är utbyggadsstrategier i kommuer med e stor adel jordbruksmark, särskilt i Skåe där de är av högsta kvalitet. möjlighete till rekreatio lyfts som e ageläge fråga och vikte av att kombiera adra ekosystemtjäster med rekreatio betoas. Värdet av biologisk mågfald lyfts också upp som ett särskilt viktigt område att prioritera i och med att det iebär e förutsättig för fugerade ekosystem på låg sikt. Plaerigsuderlag idag Geerellt har kommuera relativt god överblick över sia aturvärde med aalyser krig brister, hotspots, biologisk mågfald och viktiga friluftsstråk. Stockholm utmärker sig med utförliga GIS-uderlag som redovisar detaljerade kartläggigar av biotoper, ekologiskt käsliga område, habitatätverk och sociotopvärde. Av itervjuera framkom att de deltagade kommuera har tagit fram olika typer av dokumet BEST-projektet - 15
Statuse för de olika dokumetes skiljer sig mella kommuera I vissa fall aväds de edast som källa till iformatio, i adra fall fugerar de som vägledade dokumet. det sakas tydliga uderlag som visar hur gröblå ifrastrukture, de biologiska mågfalde och det ekologiska samspelet häger samma. I vissa kommuer väljer ma att lägga samma olika uderlag, såsom aturvårdspla, vattepla och friluftspla, till ett gemesamt dokumet. både respodetera och deras kollegor käer ite alltid till det uderlagsmaterial som fis tillgägligt för plaerige agåede ekosystemtjäster. som är relaterade till biologisk mågfald och ekosystemtjäster och som ka avädas som plaerigsuderlag. Dokumete haterar valigtvis e eller ett par ekosystemtjäster me det är ite självklart att begreppet ekosystemtjäst aväds. Exempel på plaerigsuderlag som ka avädas vid plaerig av ekosystemtjäster är: Dagvatte - Kommual policy och utredig, Gröpla, Gröstrukturprogram, Vattepla, Friluftspla, Natur- eller trädiveterigar av plaområde, Naturvårdspla eller program, Hadligspla för förvaltig och skydd av kuste, Natur- och kulturpla, Klimatapassigspla/program och skyfallspla, Bristaalys av gröytor för rekreatio, Trädpla samt Utveckligspla för ekosystemtjäster. Statuse för de olika dokumetes skiljer sig mella kommuera, och det är ite givet vilke betydelse de har i kommues plaerigsprocess. I vissa fall aväds de edast som källa till iformatio, i adra fall fugerar de som vägledade dokumet. Edast i ett fåtal fall är dokumete direkt kuta till översiktsplae. I exempelvis Ystad kommu har gröstrukturprogrammet gjorts som ett tillägg till översiktsplae och i Malmö har kommustyrelse gett stadsbyggadsämde i uppdrag att ta fram e Pla för Malmös vatte som tematiskt tillägg till översiktsplae. Äve Stockholms stads pla De gröa promeadstade, med mål och strategier för e utvecklig av parker och atur, är täkt att bli e del av översiktsplae. Några av respodetera framförde att det sakas tydliga uderlag som visar hur de gröblå ifrastrukture, de biologiska mågfalde och det ekologiska samspelet häger samma. De mear att det fis iformatio om utvalda område utifrå specifika aspekter i olika dokumet, me att det sakas ett helhetsgrepp om hur de olika områdea och aspektera häger samma. I vissa kommuer väljer ma att lägga samma olika uderlag, såsom aturvårdspla, vattepla och friluftspla, till ett gemesamt dokumet. Exempelvis i Eskilstua görs detta i ett förvaltigsöverskridade arbete på uppdrag av kommuledigskotoret. Geom att plae atas av fullmäktige fis förhoppige att alla ämder ser de som sitt dokumet och att äve de kommuala bolage får ett tydligt uppdrag. I Upplads Väsby har det gjorts e kartläggig utifrå ett ekosystemtjästperspektiv vilke har samlats i ett dokumet med tillhörade GIS-skikt. Att samla de olika ekosystemtjästera i ett dokumet och i kartform uderlättar argumetatioe och måga upplever reda ett stort stöd i arbetet med både detaljplaer och med de ya översiktsplae. Det framgick uder ågra itervjuer att det förekommer att både respodeter och deras kollegor ite käer till allt uderlagsmaterial som fis tillgägligt för plaerige agåede ekosystemtjäster. Detta iebär e risk att översiktsplaer och detaljplaer arbetas fram och atas uta att häsy tas till befitlig iformatio eller tidigare ställigstagade. 16 - BEST-projektet
Regioplaerig och mellakommuala samarbete Det fis skillader i hur det arbetas med ekosystemtjäster på regioal ivå. I Stockholms lä arbetar Tillväxt- och regioplaeförvaltige (TRF) kotiuerligt med framtagadet av plaerigsuderlag parallellt med processarbete och kuskapsöverförig för att sätta ageda krig de gröa frågora. Stort fokus läggs på dialog och mellakommuala itresse. Regioes strategiska plaerig formuleras i dokumetet Regioal utveckligspla för Stockholmsregioe (RUFS) som är e viljeyttrig för de fysiska plaerige. I RUFS 2010 äms begreppet ekosystemtjäster ågra estaka gåger. TRF arbetar just u med framtagade av e y regioal utveckligspla där större fokus läggs på ett samhällsekoomiskt och socialt perspektiv ä tidigare och där ett större utrymme ges åt ekosystemtjästperspektivet. Iom regioe ses ekosystemtjäster som ett ramverk för att stärka de gröa värdea och e stor vikt läggs vid att kommuicera dessa, exempelvis i skrifte Ekosystemtjäster i stockholmsregioe (TMR 2013). Det fis skillader i hur det arbetas med ekosystemtjäster på regioal ivå. I de regioala utveckligsstrategi Det öppa Skåe uttrycks olika framtidsstrategier om e flerkärig regio och arbetet att koppla samma dea med kommueras översiktsplaer görs iom Strukturbild för Skåe. Detta sker geom ett atal tematiska kuskapsuderlag för att belysa frågor kopplade till markavädig, strukturer och regioal utvecklig, däriblad ett gröstrukturprogram där frågor krig ekosystemtjäster belyses. Strukturbild för Skåe fugerar äve som e area för diskussio och för att sätta de fysiska plaerige i ett regioalt perspektiv. I Skåe pågår äve ett mellakommualt arbete krig klimatsamverka som bedrivs av Lässtyrelse, Regio Skåe och Kommuförbudet Skåe. Lässtyrelse har äve e samordade fuktio krig frågor om jordbruksmarke och i regioe bedrivs ett arbete med e livsmedelsstrategi. E kommade fråga för mellakommualt samarbete hadlar om havsfrågor. Ekosystemtjäster i översiktsplae Begreppet ekosystemtjäster äms edast i två av de medverkade kommueras översiktsplaer; Kristiastad (atage 2013) och Malmö (atage 2014), samt i ett fåtal fördjupade översiktsplaer. Flera av de medverkade kommuera ager att de plaerar att aväda ekosystemtjästbegreppet i kommade översiktsplaer. Översiktsplae ses som ett möjligt verktyg för att forma e övergripade gröblå ifrastruktur där produktioe av olika tjäster vägs samma för e prioriterrig av de mest värdefulla områdea Markavädigskarta redovisar de fysiska strukture och ases vara de viktigaste dele av översiktsplae eftersom de aväds som uderlag för avvägigar och ställigstagade i detaljplaeprocesse. De ekosystemtjäster som äms som mest relevata kopplade till de Markavädigskarta ases vara de viktigaste dele av översiktsplae eftersom de aväds som uderlag för avvägigar och ställigstagade i detaljplaeprocesse. BEST-projektet - 17
gröblå ifrastrukture är reglerade tjäster som dagvattehaterig och klimatreglerig me också producerade tjäster som matproduktio är lämpliga att väga i, tillsammas med de kulturella ekosystemtjästera. ekosystemtjäster bör belysas i översiktsplae på ett tydligare sätt så att dea ka ligga som uderlag för dessa frågor vid detaljplaeläggig. resoemag krig att lyfta ekosystemtjästfrågor i e miljökosekvesbeskrivig (MKB) för översiktsplae ytterst viktigt med tydlig kommuikatio och lätthaterlig och tillgäglig iformatio krig ekosystemtjäster för att dessa ska få geomslagskraft i plaerige. måga exempel där det är otydligt om plabestämmelser kopplade till ekosystemtjäster har lagstöd i PBL Det eklaste sättet att säkra e viss ambitiosivå av ekosystemtjäster är eligt flera plahadläggare att plalägga för allmä platsmark då det är e större utmaig att styra utvecklige på kvartersmark. viktigt att formulera plaes syfte så att utrymme ges för de ekosystemtjäster som behöver tillgodoses iom området. Här ka det vara värdefullt att täka djupare och större ä det iitiala motivet till plaarbetet och vad ett geomförade av plae ka få för kosekveser utaför själva plaområdet. Uder itervjuera framkom öskemål om att helhetsgreppet krig ekosystemtjäster bör belysas i översiktsplae på ett tydligare sätt så att dea ka ligga som uderlag för dessa frågor vid detaljplaeläggig. Det öskas iformatio krig ekosystemtjäster, såsom e aalys av tillgågar, brister och potetial. Om översiktsplae iehöll ställigstagade krig ekosystemtjäster skulle de kua fugera som stöd vid val av plats för exploaterig och för att age vilka frågor som är viktiga att hatera vid detaljplaerig. Någo ämde också att översiktsplae borde få e större juridisk tygd för att udvika ogysamma avsteg frå dea. Äve resoemag krig att lyfta ekosystemtjästfrågor i e miljökosekvesbeskrivig (MKB) för översiktsplae framkom uder itervjuera. Det framfördes äve att det är ytterst viktigt med e tydlig kommuikatio och lätthaterlig och tillgäglig iformatio krig ekosystemtjäster för att dessa ska få geomslagskraft i plaerige. Idag häger mycket på i vilke grad asvariga tjästemä är iformerade, itresserade och egagerade i dessa frågor. Geom att samla iformatio om ekosystemtjäster i samma kartsystem som aa iformatio kopplad till plaläggig fis det större förutsättigar för att dessa frågor hateras iom e pla. Ekosystemtjäster i detaljplae Plabestämmelser De detaljplaer som har fugerat som uderlag för itervjuera visar på måga exempel där det är otydligt om plabestämmelser kopplade till ekosystemtjäster har lagstöd i PBL. I blad aat Stockholm diskuterar ma att ebart göra plaer som reglerar sådat som ka få straffpåföljd. Adra kommuer försöker styra mer i sia plakartor och mear att det bör gå att skriva i bestämmelser för att styra utvecklige åt ett öskat håll, äve om de är svåra att följa upp. Det eklaste sättet att säkra e viss ambitiosivå av ekosystemtjäster är eligt flera plahadläggare att plalägga för allmä platsmark då det är e större utmaig att styra utvecklige på kvartersmark. På allmä platsmark ses avädigsslage PARK och NATUR ofta som ett sätt att skydda gröa värde äve om det ite ger ågra garatier för att vegetatio kommer att bevaras (Tabell 2). Iom kvartersmark styrs ekosystemtjäster valige geom skydd av träd, vegetatiostak, markytas geomsläpplighet eller adele trädbevuxe yta. Syftet med plae Uder itervjuera påtalades att det är viktigt att formulera plaes syfte så att utrymme ges för att geom plabestämmelser styra de ekosystemtjäster som behöver tillgodoses iom området. Här ka det vara värdefullt att täka djupare och större ä det iitiala motivet till pla- 18 - BEST-projektet
Tabell 2. Plabestämmelser frå de studerade detaljplaera som har aväds i syfte att skydda och utveckla ekosystemtjäster. SKYDDA ekosystemtjäster Park Natur Vegetatio som vidskydd Skydd av trädallé Bevarade av äg Skydd av åkerholmar Bevarade av värdefulla träd Bevarade av träd av geo tekiska skäl Bevarade av gröytor och geomsläppliga material. UTVECKLA ekosystemtjäster Dagvattehaterig: Vattegeomsläppliga ytor för ifiltratio Dike för ifiltratio och avledig Damm för fördröjig Mark tillgäglig för öppe dagvattehaterig Översvämigsytor som ka fördröja stigade vatte Fördröjigsyta iom aturmark Nytt läge för befitlig bäck Övriga ekosystemtjäster: Adel gröyta på tomte Utplacerig av veddepåer och mulmholkar för isekter Träd ska fias i aslutig till gator Atal träd som ska plateras per parkerigsplats Att odligslotter ska aläggas Att byggad ska utföras med sedumtak Träd som bullerskydd arbetet och vad ett geomförade av plae ka få för kosekveser utaför själva plaområdet. Ett väl formulerat syfte lägger grude för e argumetatio krig ekosystemtjäster och plabestämmelsera ska tydligt kopplas till syftet. Vissa kommuer, exempelvis Upplads Väsby, hävisar äve direkt till syftet i plabestämmelse på plakarta vilket ka ge större förståelse för plae samt miska tröskel för bygglovshadläggare att läsa i plabeskrivige. Aväd regelverket proaktivt Skyddsåtgärder och miljökvalitetsormer för vatte är ett starkt påtryckigsmedel som ka avädas för att styra mer proaktivt. Dagvatteåtgärder ka ikluderas med hävisig till att miljökvalitetsormer ska kua uppås. Geom att koppla adra ekosystemtjäster till miljökvalitetsormer går det att åstadkomma e multifuktio av tjäster. Om plaområdet gräsar till Natura 2000-område ka ma ställa adra krav och kräva kompesatiosåtgärder. Uppföljig, vite och tillsy Det lyfts fram att det är viktigt att se till att plabestämmelse går att följa upp iom kommues rutier. Marklovplikt är ett exempel på e fugerade uppföljig. Reda idag har dock måga kommuer svårt att hia med tillsye för byggader, att hia med detta äve för utemiljö riskerar att prioriteras i adra had. Om vite ska utgå, mear ma, bör detta vara av e rimlig storlek för att det ite ska vara för billigt att frågå e bestämmelse. Plabestämmelser på kvartersmark ka aars bli verkigslösa; låga vitesbelopp gör att privata ägare tycker att det är värt att ta risker. Plaområdets struktur Det går att aväda plaområdets struktur och utformig för att öka förutsättigara för öskade ekosystemtjäster. Det ka hadla om kvartersstrukturer, gator och gåg- och cykelvägars sträckig eller för- Geom att koppla adra ekosystemtjäster till miljökvalitetsormer går det att åstadkomma e multifuktio av tjäster. svårt att hia med tillsy för byggader, att hia med detta äve för utemiljö riskerar att prioriteras i adra had. Det går att aväda plaområdets struktur och utformig för att öka förutsättigara för e produktio av öskade ekosystemtjäster. BEST-projektet - 19
delig och lokaliserig av kvartersmark och allmä platsmark. Exempelvis ka e gåg- och cykelväg mella privata tomter och ett gröområde förhidra att de boede aekterar gröområdet och således öka allmähetes tillgäglighet för rekreatio. Ett aat exempel hadlar om att i e gles plastruktur där tät bebyggelse ite är aktuell i dagsläget (me evetuellt framöver) säkerställa att e framtida förtätig är möjlig geom struktures utformig och därmed miska riske för urba sprawl och ett ieffektivt markutyttjade. Ett aat plaexempel visar på hur höjdsättige har aväts som verktyg, i kombiatio med adra bestämmelser för mark och vegetatio, för att få igeom e öppe dagvattehaterig iom kvartersmark i e detaljpla. Det ases motsägelsefullt att PBL tillåter att ma aväder adra typer av verktyg som exempelvis gestaltigsprogram trots att dessa ite får ågo juridisk status. Det vore därför itressat att också ge dem e juridisk giltighet. det fis e möjlighet att skriva i i avtalet att dessa krav överförs till framtida avtal vid evetuell försäljig. Det framgår av itervjuera och de studerade plaexemple att det geerellt sett fis e ambitio att styra ekosystemtjäster, me att ett lagstöd ofta sakas. Gestaltigsprogram och gestaltigspriciper Uder itervjuera diskuterades möjlighete att låta gestaltigsprogram ite bara hadla om form- och materialmässig gestaltig uta också om fuktioer, exempelvis möjliggörade av spridig för vissa arter eller vattereade fuktioer. Här skulle riktlijer för biologisk mågfald, ekologiska samspel och adra ekosystemtjäster kua ges. I plae för Järvägsparke i Upplads Väsby avädes gestaltigspriciper med skrivelse att gestaltigspricipera ska vara vägledade vid prövig av bygglov. Ambitioera ka bidra till bättre lösigar, me eftersom åtgärdera i sig ite kräver bygglov är de svåra att följa upp. Det ases motsägelsefullt att PBL tillåter att ma aväder adra typer av verktyg som exempelvis gestaltigsprogram trots att dessa ite får ågo juridisk status. Det vore därför itressat att också ge dem e juridisk giltighet. E respodet agav att det fis krav på e beskrivig av hur de allmäa platsmarke ska utformas och det har diskuterats huruvida det i sambad med dea beskrivig går att styra ekosystemtjäster. Äve dea åtgärd är dock svår att följa upp och får därmed saolikt ite ågo större juridisk verka. Exploaterigsavtal Kommuer som äger mark har möjlighet att styra geom att reglera måga frågor i civilrättsliga avtal och det ges flera exempel på att detta också görs. Eskilstua kyter avtal med exploatöre exempelvis gällade dagvatte. I Kristiastad har ma i ett exploaterigsavtal agett att det kvalitetsprogram som är kutet till detaljplae ska följas. Detta verktyg blir dock problematiskt i de fall marke säljs vidare eftersom exploaterigsavtalet då upphör att gälla. E respodet påpekar dock att det fis e möjlighet att skriva i i avtalet att dessa krav överförs till framtida avtal vid evetuell försäljig. PBLs begräsigar vid detaljplaerig Det framgår av itervjuera och de studerade plaexemple att det geerellt sett fis e ambitio att styra ekosystemtjäster, me att ett lagstöd ofta sakas. Ma aväder sig av plabestämmelser som ite alla gåger är föreliga med PBL och som därmed sakar juridisk verka, och som dessutom är svåra att följa upp. De medverkade tjästemäe mear vidare att det ofta fis ett politiskt stöd och 20 - BEST-projektet
tjästemäe chasar och skriver i bestämmelser för att på så vis förmedla e ambitio. Att edast kua styra utformige och ite de fuktio som öskas uppås ses som ett stort problem. Exempelvis är det möjligt att kräva ett gröt tak, me ite dess förmåga att fördröja regvatte, vilket är de effekt som oftast öskas. På samma sätt är det komplicerat att styra biologisk mågfald och förutsättigar för det ekologiska samspelet iom e pla, som måga gåger äve har att göra med de framtida skötsel, och äve påverkas av ett större geografiskt sammahag, det vill säga av omgivade plaer och markavädig. De stora svårighete ligger framförallt i att ställa krav iom kvartersmark. Dagvattehaterig är e av de ekosystemtjäster som har uppmärksammats mest uder de seaste åre. Att styra dea i e pla är problematiskt och i själva verket ka edast platse för e fördröjigsyta säkras i e detaljpla, me igetig om hur fördröjige ska gå till. Några kommuer meddelar att de aväder sig av krav om att dagvattelösig eller dagvatteflödet ska godkäas för att få bygglov. I Malmö har ma istället avät sig av e iformatiosruta på plakarta med agiva rekommedatioer för fördröjig. Dea ruta är visserlige ite ågo plabestämmelse, me ager e ambitiosivå för dagvattefråga. Det är oklart vad dessa rutor får för verka i ett bygglovsskede. Behov att styra utemiljös fuktio Respodetera ser ett behov av verktyg för att ställa krav på fysiska och biologiska fuktioer sarare ä kokret utformig, exempelvis e ytas vattefördröjade eller klimatreglerade fuktio. Grö- och vattefrågor borde kua regleras på likade sätt som kulturmiljö, där det idag fis mycket detaljerade paragrafer. Ofta är dessutom de gröa värdea tätt sammakopplade med områdets karaktär, vilket skulle kua avädas som argumet för bevarade. Om e ädrig av fuktioera skulle kräva marklov skulle det också bli möjligt att följa upp. Neda sammafattas exempel på vad respodetera öskar kua styra. Respodetera ser ett behov av verktyg för att ställa krav på fysiska och biologiska fuktioer sarare ä kokret utformig, exempelvis e ytas vattefördröjade eller klimatreglerade fuktio. Växters fuktio: Öska om att kua reglera de fuktio som träde ger, exempelvis erosiosskydd, skugga och vidskydd. Det fis vissa möjligheter att reglera detta reda idag me det råder oeighet krig i vilke utsträckig det är möjligt eller lämpligt iom rame för de uvarade lagstiftige. Fuktioer för dagvattehaterig: Det är idag svårt att styra adel grö eller ifiltrerbar tomtmark eftersom det ite är bygglovs- eller marklovspliktigt och därför ite ka följas upp. Prickmark är ige garati för att vegetatio kommer att fias. Idag går ma ofta omvägar krig utformigsbestämmelser, exempelvis geom att reglera gröa tak istället för själva fuktioe som hadlar om att fördröja dagvattet. Med uvarade system riskerar ma lösigar som ite gör det jobb ma verklige vill uppå. Utformig av gatumiljöer är viktiga me tyvärr ite bygglovspliktiga. Det vore öskvärt att styra dagvattehaterig i gata geom detaljerade gatusektioer som visar att dagvatte ska hateras i öppa system. BEST-projektet - 21
Markes fuktio: För gårdsmiljöer på bjälklag efterfrågas e möjlighet att kua reglera jorddjupet så att fuktioer för odlig eller rekreativ gröska ka uppås. Idag är det ite möjligt att styra mägde jord uta bara kostruktioes bärförmåga. Lekfuktioer: För förskolegårdar ka ma bara styra att det ska fias friyta, ma hade velat ha verktyg för att också styra utformig eller fuktioer. PBL ger verktyg för att styra över detaljer som exempelvis fasadfärger, me det sakas möjlighet att styra över pricipiella övergripade frågor som har betydelse för hållbar utvecklig. Lagstiftige fokuserar i stor utsträckig på byggadera i sig trots att vi idag lägger allt större vikt vid det som häder i rummet mella huse och hur detta rum ska utformas. Stort fokus bör läggas på att utveckla process- och dialogverktyg. e ekolog bör vara ivolverad i plaerige på alla skalor. Behov av ytterligare styrmedel iom detaljpla Måga respodeter upplever att det ite är rimligt att PBL ite ka reglera frågor krig ekosystemtjäster samtidigt som det fis ett regerigsuppdrag att ta med ekosystemtjästperspektivet i plaerige. PBL ger verktyg för att styra över detaljer som exempelvis fasadfärger, me det sakas möjlighet att styra över pricipiella övergripade frågor som har betydelse för hållbar utvecklig. Lagstiftige fokuserar i stor utsträckig på byggadera i sig trots att vi idag lägger allt större vikt vid det som häder i rummet mella huse och hur detta rum ska utformas. Plaerigsprocesse Kotiuitet i plaerigsprocesse Flera av plaerara mear att plaerigsprocesse måga gåger är viktigare ä själva plae, vilket gäller för både översikts- och detaljplaerig, me framförallt kopplige däremella. Stort fokus bör därför läggas på att utveckla process- och dialogverktyg. Processera skiljer sig mycket mella stora och små kommuer. På de större kommuera är det lägre avståd mella de olika förvaltigara och det blir därför svårare att hålla koll på vad de adra förvaltigara arbetar med. Lyckade samarbete beror därför måga gåger på vilka persoer som driver frågora. På de midre kommuera är avståde kortare och käedome om vilka tjästemä som är asvariga för olika frågor blir därmed bättre. Måga gåger är det till och med samma persoer som arbetar med översiktsplaerig och detaljplaerig, vilket iebär att överförige mella dessa två skalivåer sarare beror på e evetuell omsättig av persoal. I frågor gällade ekosystemtjäster fas det blad måga respodeter e öska om att e ekolog bör vara ivolverad i plaerige på alla skalor. Plaerige fokuseras ofta till de översiktliga ivå respektive detaljplaeivå, och i måga fall missar ma stege däremella, dvs. fördjupigar och områdesplaer. Dessa mellasteg, aser ågra av plaerara, är viktiga för att sätta detaljplaera i ett sammahag och förverkliga itetioera frå översiktsplae. Ett aat verktyg är skelettplaer, vilket dock ite har testats i ågo större utsträckig i de deltagade kommuera me som flera tjästemä tycker är itressata att titta ärmre på. Skelettplae är e större detaljpla som fastställer gatustruktur, kvartersgräser, allmä platsmark och vatteområde, 22 - BEST-projektet