Skolelederkonferansen



Relevanta dokument
Om synligt lärande Visible Learning

Uppgift 3 IS. Lärande och samhälle

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL

Rapport: I vilken utstra ckning anva nds forskningsbaserade metoder i skolan

Barn- och ungdomsförvaltningen

I vilken utsträ ckning änvä nds forskningsbäseräde metoder i skolän ä k 7-9

Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte. Knut Sundell

Program för KVALITETSUTVECKLING i UBF: s gymnasieskolor

1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess

Bedömning Begrepp och benämningar

Handlingsplan Matematik F - Gy

Skolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan?

Eskilstuna När kunskap och omsorg går hand i hand

HISTORIEN OM STUDIETEKNIK

Schemalagd lunch och Pedagogiskt ledarskap. Gustav Adolfsskolan i Alingsås Ann-Christin Pinola, rektor

Svensk skolutveckling i otakt med aktuell skolforskning

Lokal arbetsplan Läsåret

lärande i klassrummet?

LGS- Ledningsgruppen för samverkan

SYNLIGT LÄRANDE Hatties forskning i svensk belysning

1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess

Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal

Program för kvalitetsutveckling. Framgångsrikt lärande

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

Jan Håkansson

Inledning. Bakgrund till de sjunkande resultaten i skolan

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Skolan som hälsofrämjande arena- några viktiga hörnstenar

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! Versionsdatum

Jörgen From, Umeå universitet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

Karriärvägar i Borlänges kommunala skolor

Ledarskap i klassrummet

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Å K 6-9

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa PILOTSTUDIE ENKÄT TILL LÄRARE I MATEMATIK, ÅRSKURS 7 ARBETSKOPIA

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Närvaroteamet, Sundsvall

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan

Samarbetet med föräldrar. HUR och VARFÖR? Micaela Romantschuk, ped.mag, verksamhetsledare

Barn och Familj

F aktorer som påverkar skolfram gång

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken

Idrott och hälsa. en kvalitetsgranskning i grundskolans årskurs 7 9

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Hur lär sig elever i gymnasieskolan?

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Skäggebergsskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

Samarbetet med föräldrar. HUR och VARFÖR? Micaela Romantschuk, ped.mag, verksamhetsledare

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Huddinges pedagogiska plattform. Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Anna Rosén Förstelärare Lärande organisation för ökad måluppfyllelse i gröna miljöer

Miljongapet. Lön för mödan. - om skolan och samhällsekonomin. Stefan Fölster

Systematiskt kvalitetsarbete

Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

Utveckling av bedömningskulturen. Direktör Gun Oker-Blom Undervisningsrådet Maj-Len Engelholm 2017

SKOLPLAN kunskap till 100 procent. Fastställd av kommunfullmäktige 12 december 2011 PLAN

Online ID: Skol ID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS Skolenkät. Årskurs 4. PIRLS/TIMSS Skolverket Stockholm

Synligt lärande. Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat

Skolenkät. Årskurs 8. Skolverket Stockholm

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017

Hur kan vi studera effekterna av digitala läromedel? Åke Grönlund Örebro universitet

Lektionens mönster. Har i stort sett varit likadan sedan folkskolans start

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

2018 FSK år3 VårdnadshavareSandaredskolan

Skolenkäten 2015 Analys av insamlade enkätsvar våren och hösten 2015

Plan för studie-och yrkesvägledning för Abrahamsbergsskolan F-9)

Utbildningsplan Grundlärare, inriktning mot grundskolans årskurs 4-6 för läsåret 2016/2017

Beslut för gymnasieskola

Beslut för Grundskola och Gymnasieskola

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

Presentation Karin Eriksson, rektor sedan 1993 på Hedskolan i Gällivare kommun Karin med vy över Kebnekaise m ö h och Tualpagorni

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SYV 2019/2020. Plan för att tillgodose elevens behov av studie- och yrkesvägledning

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

Kunskap och kompetens för samtid och framtid

Dnr: 2018/ Id: Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Vimarskolan. Grundskola F-9, fritidshem samt grundsärskola

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Nordic International School Lorem Ipsum v.1 / 2017 Nordic International School 1

KVALITETSSAMMANFATTNING VÄSTRA SKOLAN LÄSÅR

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Matematikundervisning för framtiden

Verksamhetsplan. version 2. En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen.

Barn- och utbildningsplan

Transkript:

Skolelederkonferansen 2013 Tirsdag 22 oktober, 09:45 Hans Gabre Skolutvecklare Livets Ords Kristna Skolor, Uppsala, Sverige

2009 SYNLIGT LÄRANDE VISIBLE LEARNING A SYNTHESIS OF OVER 800 META ANALYSES RELATING TO ACIEVEMENT JOHN HATTIE The Hub, N452 Faculty of Education The University of Auckland 74 Epsom Avenue, Epsom Auckland 1023 NEW ZEALAND 800+ metaanalyser 52 000 studier 83+ miljoner elever 10 års arbete

SYNLIGT LÄRANDE 2013 JOHN HATTIE The Hub, N452 Faculty of Education The University of Auckland 74 Epsom Avenue, Epsom Auckland 1023 NEW ZEALAND 913 metaanalyser 60 000+ studier 88+ miljoner elever 14 års arbete

138 faktorer påverkar elevernas inlärning Brytpunkten 0,40

Det vi gör i skolan har effekt. Medeleffekten på skolresultat = 0,40 (Brytpunkt) Rankningsskala: Hög Medel Låg 0.41 0.16 0.40 0.00 0.15 Stark effekt Svag effekt Ingen effekt Knappast någon mätbar effekt alls. Skadlig effekt

Exempel: Minskad klasstorlek Mindre klasser ger bättre elevresultat!? Har mindre klasser en bra effekt (influens) på elevernas inlärningsprocess? Hög 0.41 Medel 0.16 0.40 Låg 0.00 0.15

Exempel från Sverige: Under 10 år citerades 814 publikationer i internationella vetenskapliga tidskrifter. 7 handlade om pedagogik. Av all pedagogisk forskning, handlar < 10 % om metoder för elevers inlärning och utveckling. bra mindre bra

Exempel från Sverige: Åldersblandade klasser Eleven själv bestämmer sin inlärning Läsundervisning enligt helordsmetoden Problembaserad inlärning Hög 0.41 Medel 0.16 0.40 Låg 0.00 0.15

Vilken effekt har dessa metoder? 1 Snabbare studiegång (uppflyttning) 2 Nivå- och begåvningsgruppering 3 Gemensam inlärning 4 Undervisning med feed back 5 Läsundervisning med ljudmetoden Hög Medel Låg

Vilken effekt har dessa metoder? 6 Individualiserad undervisning Hög Medel Låg 7 Öppen klasstillhörighet vs. traditionell 8 Läsning med repetition 9 Kvarhållande (gå om en årskurs) 10 Byta skola

Vilken effekt har dessa metoder? 11 Relationen lärare elev 12 Studieteknik 13 Lärarens ämneskunskaper 14 Elevens förväntningar 15 Lärarens trovärdighet i elevernas ögon Hög Medel Låg

LÄXOR Ska eleverna ha läxor? Är det bra med läxor? Vilken typ av läxor ska eleverna ha? DeBaz 1994: 42 000 elever, 77 effekter, 0,39 (Hemläxor i naturvetenskap) Coper, Robinson & Patall 2006: 58 000 elever, 69 effekter, 0,28 (Hemläxor 1987-2004) Effektstorleken mellan läxor och elevprestationer: 0,40 Elever i gymnasieskolan: 0,50 Yngre elever i grundskolan: - 0,08

LÄXOR 5 rapporter om hemläxor, 1984-2006 105 282 elever, 161 studier Totala effekten: 0,29 Läxor plats 88 av samtliga 138 faktorer som påverkar elevernas skolresultat 15 % förbättring av studietakten Läxor påskyndar elevernas prestationer med c:a ett skolår Genomsnittlig prestationen hos elever i de klasser som fick läxor var 62 % högre än prestationsnivån hos elever i som inte hade läxor.

Läxa - Bra eller Dåligt Elever i Primary school (åk 1-5) 0.15 Elever i Secondary school (åk 6-12) 0.64 Läxa, genomsnittsvärde för alla elever 0.29

Låg effekt: 0 0,15 Katastroferna Åldersintegrerade klasser 0.04 Elevkontroll över lärandet 0.04 Mentorsskap 0.15 Läsundervisning, helordsmetoden 0.06 Problembaserat lärande 0.15 Lärarens ämneskunskaper 0.09 Kön, studieprestationer man/kvinna 0.12

Måttlig effekt: 0.16 0,40 Medel - effekt Läxa 0.29 Hembesök (av skolpersonal) 0.29 Effektiv lärandetid för eleven 0.38 Datorstödd inlärning 0.37 Återkommande tester och prov 0.34 Attityd till Ma och NO 0.36 Kreativitet, drama, konst, musik 0.35

Några av vinnarna Hög effekt: 0.41 Föräldraengagemang Ledarskap i klassrummet 0.51 0.52 Kamrathandledning 0.55 Hemmiljön 0.57 Direkt strukturerad undervisning 0.59 Läsundervisning enligt ljudmetoden 0.60 Förtroendefulla relationer, lärare-elev 0.72 Feed back (återkoppling) 0.73 Uppförande i klassrummet (studiero) 0.80

REKTOR - SKOLLEDNING Identifiera vad som har betydelse LÄRARE ELEVEN SJÄLV Faktorer som har betydelse för inlärningen i procent

Sammanfattning Läraren: - är den enskilt viktigaste faktorn för bra inlärning - måste ge inriktning och vara den som bestämmer - behöver vara klar och tydlig - måste vara överlåten/engagerad och bry sig om eleven - behöver vara medveten om varje elevs kunskapsnivå och hans/hennes sätt att tänka, samt - kunna justera undervisningen efter det

och Synlig Undervisning Synligt Lärande När läraren SER inlärningen genom elevens ögon När eleven SER sig själv som sin egen lärare

Synlig Undervisning Synligt Lärande Ju mer eleven kan bli som läraren och ju mer läraren kan se elevens perspektiv, desto bättre blir resultatet!

Skolelederkonferansen 2013 Tack för mig Hans Gabre Skolutvecklare Livets Ords Kristna Skolor, Uppsala, Sverige