Barn- och utbildningsplan

Transkript

1 Barn- och utbildningsplan Så gör vi Karlskoga till en framstående utbildningsort. Politiska prioriteringar.

2 Förord Denna barn- och utbildningsplan är en politisk viljeyttring för arbetet med att förbättra verksamheten i Karlskogas förskolor, grundskolor och tillhörande verksamheter under åren Redan år 2010 uttryckte Karlskoga kommunfullmäktige i sin vision för år 2020 att kommunen då skall vara känd för att vara en pedagogiskt och kunskapsmässigt banbrytande utbildningsort från förskola till högskola. Karlskoga erbjuder redan ett rikt utbud av utbildningar med hög kvalitet, men skolresultaten är inte idag sådana att Karlskoga kan sägas vara en framstående utbildningsort. För att nå visionens mål behövs ett brett och kraftfullt förbättringsarbete under de närmaste åren. För att lyckas krävs många olika insatser, att många hjälper till och att alla drar åt samma håll. Syftet med denna plan, som har ett brett politiskt stöd, är därför att peka ut en gemensam riktning för arbetet fram till år Den tar inte ställning till enskildheter, eftersom sådana beslut tas i särskild ordning, men är avsedd att vara en vägledning när sådana beslut ska fattas. Arbetsgruppen som tagit fram planen har bestått av Yvonne Nilsson (S), Lars Hultkrantz (L), Anneli Bramvehl (M) och Angelica Gustafvson (V) med tjänstemannastöd från Lena Öijen.

3 Inledning Skolan ska vara kompensatorisk och likvärdig. Den ska skapa en jämlikhet i livschanser genom att väga upp skillnader i barns bakgrund. Det innebär att alla barn och elever ska ha möjlighet att nå så långt som möjligt vilket kräver att skolan anpassar sitt arbetssätt utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Skolan ska också bedriva ett främjande och förebyggande arbete där rätt stöd sätts in i rätt tid. Tre centrala kunskapsmål: 1. Varje elev i årskurs 9 når minst betyget E i varje ämne 2. Alla elever blir behöriga till minst ett yrkesförberedande gymnasieprogram 3. Alla barn och elever når så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar (så höga meritvärden som möjligt) För att nå de nationella målen krävs bland annat motiverade lärare med god kunskapsnivå, att eleverna får studiero, en god attityd till skola och utbildning samt ett kvalitetsarbete där verksamheten systematiskt och kontinuerligt följs upp och utvecklas.

4 Område 1: Skolans måluppfyllelse Med skolans måluppfyllelse avses samtliga verksamheters arbete mot de nationella målen. Avgörande för måluppfyllelsen är undervisningens kvalitet, alltså vad som sker i varje klassrum, varje dag. År 2020 genomsyras hela styrkedjan av följande: Skolan är kompensatorisk och integrerande. Alla elevers förmågor tas till vara och alla elever ska känna att de lyckas. Hög förmåga hos personal att ge varje barn/elev ett gott bemötande. Skolans chefer har möjlighet att utöva ett pedagogiskt nära ledarskap med fokus på uppföljning, återkoppling och utveckling. Med egna kvalitetssystem säkerställs en hög genomsnittlig kvalitet på undervisningen. Förvaltningen utgör ett brett och professionellt stöd. Politiska prioriteringar för utveckling av det pedagogiska arbetet Minska antalet barn/elever per förskollärare/lärare. Vidareutveckla och stärka undervisningens kvalitet. Öka inkluderingen mellan grundsärskola och grundskola. Tidiga insatser i förskola, förskoleklass, fritidshem och tidiga skolår. Förbättra och utveckla de gemensamma administrativa systemen. Säkra kompetensförsörjning/utveckling av lärare och skolpersonal. Politiska prioriteringar för förebyggande och främjande insatser för barn och ungas utveckling Förstärka barn- och elevhälsan så att det hälsofrämjande och förebyggande uppdraget via tidiga insatser kan utvecklas. Skapa bättre förutsättningar för rektor att kunna arbeta mer behovsstyrt. Ta fram en kommunal samverkansmodell ihop med folkhälsonämnden. Politiska prioriteringar för barn och elever med utländsk bakgrund Mer stöd under skoldagen, exempelvis utökad studiehandledning, svenska som andraspråk, modersmålsundervisning och lovskola. Mer luft i systemet genom personella och lokalmässiga resurser. Fortsatt kompetensutveckling av personal för att underlätta övergången till ordinarie undervisning och till svensk skola.

5 Område 2: Lärmiljö fysiskt och digitalt En god lärmiljö är inkluderande och tillgänglig för alla barn och elever och extraanpassningar görs inom klassens ram. Alla barn och elever vågar, vill och kan utvecklas efter läroplanens mål. Förskolans omsorgsbehov och barngruppernas storlek Det nuvarande placeringstalet bör sänkas så snart som möjligt. Ett lämpligt etappmål är 17 barn/avdelning. Politiska prioriteringar Att nå etappmålet 17 barn/avdelning skulle med det barnantal som finns i utgångsläget kräva ett tillskott på avdelningar. För att klara en tioprocentig ökning av antalet barn skulle det krävas ytterligare tio avdelningar. Hur snabbt målet kan uppnås kommer att vara beroende av kommunens ekonomiska förutsättningar och hur efterfrågan på förskoleplatser utvecklas.

6 Grundskolan och dess verksamheters inom- och utomhusmiljöer Förskole-, skol- och arbetslokaler ska hålla god byggnadsteknisk standard och vara tillräckliga för alla verksamhetsformer. De fysiska inom- och utomhusmiljöerna ska vara utformade som genomtänkta pedagogiska lärmiljöer. Trafiksituationen runt skolorna ska vara säker. Politiska prioriteringar Kartlägga och planera: Behov av ny- och utbyggnader av förskolor/skolor. Renovering och underhåll av de skollokaler som inte åtgärdats på länge. Förändringar av utomhusmiljöerna så att de blir bättre lämpade som pedagogiska lärmiljöer och stimulerar till fysisk aktivitet. Skolans digitalisering Förskolor/skolor präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara. Elever och personal har digital kompetens i linje med samhällets efterfrågan och ökade krav. Förvaltningen arbetar på ett systematiskt sätt med IT som ett naturligt inslag i undervisning och annan verksamhet. Politiska prioriteringar God nätåtkomst för en god digital utveckling. Kontinuerlig uppdatering och förnyelse av hårdvaru-/mjukvarubeståndet. Uppföljning och utvärdering av digitaliseringen i skolan.

7 Område 3: Attityderna och tilliten till skola och utbildning Område 3 utgår från ett kommunövergripande projekt kring attityder till utbildning som startar 2017 som ett komplement till skolans egna satsningar. Skolan kan inte göra allt själv utan samhället runtomkring behöver vara med och bidra till ökade kunskapsresultat. År 2020 finns ett kvalitetsåtagande mellan skola och hem. Åtagandet handlar om vad skolan förväntar sig av föräldrarna, så som sömn, frukost, läxläsning och intresse för sitt barns skolgång samt vad föräldrarna kan förvänta sig av skolan, exempelvis när det gäller kommunikation med vårdnadshavare och verksamhetens kvalitet. Politiska prioriteringar Ett kvalitetsåtagande mellan skola och hem. Diskussion och uppmärksamhet kring de attityder som finns om skola och utbildning och hur vi utifrån våra olika roller kan bidra till förbättring. Dialog och arbete om fritidsgårdarnas utvidgade uppdrag och innehåll på strategisk presidienivå.

8 Barn- och utbilningsplanen är en politisk viljeyttring för förbättringsarbetet inom förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Karlskoga kommun. Denna folder är en kortversion. Den fullständiga planen finns att läsa på kommunens webbplats Foto: Karlskoga kommun, Nina Simonen, Scandinav Bildbyrå