Lokal arbetsplan la sa r 2014/15



Relevanta dokument
Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016. Barn och utbildning

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Kvalitetsarbete i förskolan

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. I Ur och Skur Västbyggeby förskola 2012/2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Välkommen till vår förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

HUSMUSEN UTSIKTENS FÖRSKOLA

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Smedens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Verksamhetsplan. Markgatans enhet Markgatans förskola avd. Röd, Blå, Grön, Gul, Backstugan & Ekstugan 2015/16

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Avdelningsplan! för! Havet!

Arbetsplan för Kometen

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Kvalitetsredovisning Läsår

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Skolplan för Svedala kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Vilka är Pysslingen Förskolor?

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Tranbärets månadsbrev augusti 2016

INNEHÅLL UTVECKLINGSSAMTAL KARLAVAGNEN

Arbetsplan för Hamneda förskola

Förskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Arbetsplan Årsunda förskola

Fritidshem och skola i samspel

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Arbetsplan för Fågelvägens förskola Avdelningen Myggan

Systematiskt kvalitetsarbete

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Skogsgläntan

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Arbetsplan

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Verksamhetsplan. för. En Reggio Emilia inspirerad förskola

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN

Lärande & utveckling.

Arbetsplan för Hjorten

Förskolan är till för ditt barn

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Förskollärarprogrammet

Kvalitetsdokument

Systematiskt kvalitetsarbete

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

SOLGLÄNTANS LIKABEHANDLINGSPLAN MÅL

Arbetsplan för Ullvigårdens enhet Holken

Ljungarums förskoleområde. Verksamhetsplan för 2015/2016

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016

Transkript:

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan Skäggebergsvägen 13 fax 212000-1843 org nr 686 80 Sunne Sunne

2 (15) Innehåll Förskolan Barnens Hus Sunne kommun... 3 Bakgrund... 5 Vision för förskolan Sunne kommun... 6 Utveckling och lärande matematik... 7 Utveckling och lärande naturvetenskap och teknik... 8 Barns inflytande... 9 Utveckling och lärande social utveckling... 10 Utveckling och lärande rörelse/motorik... 11 Utveckling och lärande språk och kommunikation... 12 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet... 13 Förskola hem... 14 Normer och värden... 15

3 (15) Förskolan Barnens Hus Förskolan Barnens Hus ligger i ljuvliga Lysvik, nära till natur, sjön Fryken, promenadstråk, gympasal, skola, kyrka mm. Vi har en stor gård där barnen kan utvecklas och utmanas i en trygg och lugn miljö. För oss är det viktigt att stimulera barnens alla sinnen för att skapa en god kunskapsgrund och lust att lära. Vi försöker vara nära och delaktiga i barns lek och lyhörda på deras egna intressen och behov. Vi är övertygade om att alla barn utvecklas i mötet med andra barn och vuxna. Genom utmana barnen istället för att ge dem färdiga lösningar lär sig barnen att bemästra det mesta. Det jag tillsammans med någon annan bemästrade igår kan jag själv idag / Vygotsky Vår förskola har tre åldersindelade avdelningar Sländan, Humlan och Fjärilen. Här jobbar personal och barn mot gemensamma mål. Barnens Hus har tre avdelningar; Sländan, Humlan och Fjärilen På Sländan går 1-2 åringar, Humlan 3-4 åringar och Fjärilen 5-åringar. 1. I vårt dagliga arbete så utgår vi från Läroplanen för förskolan (Lpfö 98). Vid våra olika aktiviteter så utgår vi ifrån barnens olika behov av utmaning och anpassar aktiviterna efter dem. Vad vi anser vara viktigt i vårt arbete Värdegrunden Språkutveckling Lek Skapande Rörelse och hälsa Föräldrasamverkan Förskolans uppdrag.../citat/... är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen skall barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas...

4 (15) Några exempel på vad vi gör Eftersom vi lär med alla våra sinnen, vill vi använda många olika uttrycksmedel i vår verksamhet. Vi lägger stor vikt vid lekens betydelse. Leken ger barnet möjlighet att uttrycka och bearbeta känslor, upplevelser och erfarenheter Vi arbetar mycket med skapande där vi ger barnen möjlighet att prova på många olika material och uttryckssätt För att främja barnens språkutveckling använder vi bokstäver, namnlappar, rim, ramsor (ex. matramsor), sång, musik och sagoläsning varje dag För att stimulera barnens rörelsebehov gör vi utflykter, har gymnastik och olika rörelselekar Vi tycker att utevistelse varje dag är viktigt för barnens hälsa och är ute minst en gång om dagen. För att dokumentera barnens utveckling arbetar vi med portfolio. Det innebär att vi samlar bilder, material och intervjuer som visar på barnens utveckling inom olika områden. Det är också ett sätt för barnen att bli medvetna om sitt eget lärande Vi har valt att arbeta med barnen i olika åldersgrupper i tvärgrupper mellan avdelningen Humlan och Sländan Vi firar traditioner såsom julfirande och påskfirande

5 (15) Kunskap och kompetens Bakgrund Enligt läroplanen ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. I samarbete med hemmet ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska ges möjlighet att utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans verksamhet ska enligt skollag utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov. Verksamheten ska utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Förskolan ska lägga grunden för fortsatt utbildning och livslångt lärande. Förskolans miljö ska vara trygg, främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. Ett medvetet bruk av leken ska prägla verksamheten där varje barns utveckling och lärande främjas. Alla verksamheter ska kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla den egna verksamheten. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om verksamhetens kvalitet. Vid utvärdering genomlyses verksamhetens organisation, innehåll och genomförande för att barnens ska ges bästa förutsättningar till utveckling och lärande. Kunskap om varje barns utveckling och lärande är nödvändig för att utvärdera, upprätthålla och utveckla förskolans kvalitet. Konkret handlar det om att observera, dokumentera, följa och analysera barnens lärprocesser och lärstrategier som synliggörs i barnets portfolio. Verksamheten ska även observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen i läroplanen och därmed bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet. Det pedagogiska arbetet vid en förskola ska enligt skollagen ledas och samordnas av förskolechef. Förskolechefen har ansvar för förskolans kvalitet och inom givna ramar ett särskilt ansvar för att arbetsformer utvecklas så att barnens utveckling, lärande och inflytande främjas. Enligt skollag framgår att huvudmannen ska använda förskollärare som har utbildning som är avsedd för den undervisning som förskolan ska bedriva. Utöver förskollärare får det i undervisningen finnas annan personal med sådan utbildning med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas. Värdeord som genomsyrar vår verksamhet är respekt, utveckling och professionalism.

6 (15) Vision för förskolan Sunne kommun Alla barn i Sunne ska utvecklas till sin fulla potential Vad ska känneteckna undervisningen Allt lärande utgår från barnets starka sidor. Undervisningen grundas utifrån det systematiska kvalitetsarbetet planering, uppföljning, utvärdering och utveckling. Den sociala gemenskapen på förskolan och arbetet med värdegrunden tydliggörs i likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling. Lärmiljön ska utgå från det kompetenta barnet och stimulera barnet i sitt fortsätta lärande och utveckling. Förskola och vårdnadshavare ska samarbeta för barnets bästa.

7 (15) Utveckling och lärande matematik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning, och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang Vi kommer under hösten 14 och våren 15 lägga fokus på mätning och tid. Detta gör vi för att barnen ofta ställer frågor och kommentarar om tid och mätning, till exempel När ska jag gå hem? Hur lång tid är det kvar? Hur långt hoppar du? Nu är jag längre än dig. osv. Hur/Vad Vi kommer under hösten -14 och våren -15 att jobba med matematik och vi har då valt att jobba lite extra med mätning och tid. Vi kommer att väva in vårt temaarbete och bokresan i vår pedagogiska planering. Vi kommer att: Använda oss av timglas Göra mätstickor Göra längdsnören Tid: VT 15 Ansvariga medarbetare:

8 (15) Utveckling och lärande naturvetenskap och teknik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap I Sunne kommun görs en satsning inom teknik i förskolor via NT-utvecklare och kollegialt lärande. Tanken är att skapa ett större intresse för teknik hos barnen för att de sedan ska söka sig till tekniska yrken i framtiden. Satsningen har även som tanke att förskollärarna skall utveckla ett förhållningssätt till teknik i förskolan. Frågeställning:Vad är en enkel maskin och hur kan de användas? Vi har tänkt undersöka & upptäcka det lutande planet, samt några fler ur big five Vi vill skapa goda förutsättningar för att barnen ska få olika erfarenheter av lutande plan och friktion. Att lyssna på barnen i leken och se vad som intresserar dem. Vilka strategier de använder och vilka erfarenheter de har. På vilka sätt kan vi utmana och inspirera barnen. Tid Ansvariga medarbetare

9 (15) Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Vi vill synliggöra barnens inflytande i förskolan och visa dem att de har möjlighet att påverka sin situation på förskolan Hur/Vad Vi kommer under hösten -14 att jobba med barns inflytande med hjälp av Barbafamiljen som är vårt temaarbete. Precis som Barbafamiljen så har barnen olika egenskaper och intressen som är viktiga att ta tillvara på. Vi vill därför ge barnen möjlighet att vara med och påverka vårt temaarbete. Vi vill ge varje barn möjlighet att själva välja en Barbafigur, utifrån eget intresse, som kommer att vara med på en aktivitet som barnet planerat. Tid Ansvariga medarbetare

10 (15) Utveckling och lärande social utveckling Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter, samt ta ansvar för gemensamma regler För att synliggöra mångfald och jämnställdhet för våra barn som är ett till två år behöver vi jobba konkret och praktiskt. Barnen behöver få kroppsliga upplevelser för att förstå innebörden och lära sig i sin sociala utveckling. Vi är alla olika men tillsammans så blir det bra Hur/vad I projektet bokresan har vi valt att utgå från boken Ingrid och Ivar. Barnen ska få uppleva och lära via sina sinnen och utforska sin kreativitet i det skapande rummet. Vi hade tänkt leka/utöva samma saker som Ingrid och Ivar leker med. Deltasand konstruera, känna, forma, samspela Vatten hälla, mäta, känna skillnader på kallt & varmt. Skapande med våra kroppar hand & fot avtryck, filmålningar, kroppsmålning mm. Musik spela och sjunga tillsammans. Tid

11 (15) Utveckling och lärande rörelse/motorik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama : Lära barnen att klä sig själva och i vilken ordning man bör sätta på sig kläderna för att påklädningen ska gå så smidigt som möjligt för barnen. Inledning: Vi har valt att sätta lite extra krut på att lära barnen klä på sig själva och då främst ytterkläderna. Att klä på sig är en avancerad motorisk övning som kräver mycket träning och innehåller även en hel del problemlösning. Vad är det bäst att börja med skor, mössa, vantar osv. för att påklädningen ska gå så smidigt som möjligt? Vi har upplevt att flera barn börjat med t.ex. vantarna vilket gör det svårt för dem att klä på sig de andra kläderna sen. Hur/Vad En pedagog får agera modell och så ska vi andra tillsammans hjälpa henne att ta på sig ytterkläderna. Vi diskuterar oss fram tillsammans vilken ordning man ska ta på oss kläderna och markerar dem med siffror, 1 för det man börjar med osv. Vi skriver ut bilder på ytterkläder och siffror på som vi sätter upp i hallen så barnen lätt kan se när de ska klä på sig. Tänker på att det inte blir för många barn i hallen. Närvarande pedagoger Ge barnen tid att klä på sig själva. Tid Ansvariga medarbetare

12 (15) Utveckling och lärande språk och kommunikation Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtal om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Vi vill stimulera och utveckla barnens språkutveckling på ett lekfullt sätt. Barnen i gruppen är 1-2år och vi vill ge dem ett rikt och nyanserat ordförråd och kroppsspråk. Vi har tänkt utgå från materialet Babblarna då vi ser glädje och lust hos barnen sedan vi startat detta tema. Vi: Sjunger och dansar Läser böckerna om babblarna Har med figurerna i vardagen Tid Ansvariga medarbetare

13 (15) Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När övergången till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Vi vill skapa en trygg övergång mellan förskola och förskoleklass. Vi samarbetar med fritids och skola kring våra femåringar och avdelningen fjärilen. Vi har överlämningssamtal där parterna pratar kring barnen och kommande utmaningar till ny utveckling. Genom ett samarbete får barnen lära känna de äldre barnen som redan går på skola/fritids samt att de får lära känna miljön och personal succesivt. Lokalerna är olika på våra områden och då speciellt matsalen på skolan. Genom att få prova några gånger innan barnen börjar på fritids/skola gör att lärandet kan starta direkt från terminstarten. Inskolningen är mer eller mindre redan klar och barnen vet redan vilka förväntningar vi har på dem. Tid Ansvariga medarbetare

14 (15) Förskola hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns forstran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjlighet till inflytande. Vi delar ut enkäter till föräldrarna för att få reda på utvecklingsområden på vår förskola. Varje år skickar vi ut föräldraenkäter med frågor angående förskolans trygghet, trivsel och utveckling. Utifrån den enkäten bygger vi sedan vår likabehandlingsplan. Vi tycker föräldrarnas synpunkter är viktiga för oss. Frågor om trygghet och säkerhet är en viktig grund i förskolan och då kan vi också utvärdera vår likabehandlingsplan för att få ett mätbart resultat. Tid Ansvariga medarbetare

15 (15) Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. (Se Likabehandlingsplan)