Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Transkript

1 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Hasselbol Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel bankgiro 40. Skäggebergsskolan Skäggebergsvägen 13 fax org nr Sunne Sunne

2 2 (20) Innehåll Förskolan Hasselbol Sunne kommun... 1 Presentation av förskolan... 3 Kunskap och kompetens... 4 Bakgrund... 4 Vision för förskolan Sunne kommun... 5 Vad ska känneteckna undervisningen... 5 Utveckling och lärande matematik... 6 Utveckling och lärande rörelse/motorik Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskola hem Normer och värden... 20

3 3 (20) Presentation av förskolan Förskolan Hasselbol Hos oss är barn kompetenta och vi ger dem verktygen och möjligheterna till att lyckas vi tror på deras förmåga och behandlar dem med respekt. Förskolan Hasselbol har 4 avdelningar för totalt 72 barn och ligger i bostadsområdet Brårud, på östra sidan Fryken. Förskolan har nära till skog, grönområde, ishall och gymnastikhall. Vi besöker skogen regelbundet och under säsong är de äldsta barnen till ishallen en gång i veckan. Gymnastikhall/fotbollshall finns möjlighet att boka tid i. För oss är det viktigt att ta med barnens intressen, tankar och frågor i vår planering av verksamheten. Hasselbol har eget tillagningskök med egen kock och förskolan är byggt i passivhusteknik. Kortfattat kan tekniken förklaras med att man bygger energisnålt. Värmeförluster minimeras genom effektiv ventilation, att ta tillvara värme från de som finns i huset, elektriska apparater och instrålad sol. Tjock isolering samt fönster och dörrar med hög isolationsförmåga ingår också i tekniken. Vi på Hasselbol arbetar utifrån systematisk kvalitetsarbete dvs. planering- uppföljningutvärdering och utveckling. Detta kan ni se i våra dokumentationer t.ex. barnens portfolio. Vi är en miljöförskola och har startat vårt jobb mot Grön Flagg. Hållbar utveckling är ett av våra ledord. Just nu arbetar vi utifrån tre utvecklingsmål: Närmiljö, Kretslopp och Konsumtion. Exempel på det är att vi har kompost, vi återbrukar material i inomhus och utomhusmiljön och vi sår och planterar. Vi har vår egen mini köksträdgård där vi skördar sallad, persilja, dill mm

4 4 (20) Kunskap och kompetens Bakgrund Enligt läroplanen ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. I samarbete med hemmet ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska ges möjlighet att utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans verksamhet ska enligt skollag utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov. Verksamheten ska utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Förskolan ska lägga grunden för fortsatt utbildning och livslångt lärande. Förskolans miljö ska vara trygg, främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. Ett medvetet bruk av leken ska prägla verksamheten där varje barns utveckling och lärande främjas. Alla verksamheter ska kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla den egna verksamheten. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om verksamhetens kvalitet. Vid utvärdering genomlyses verksamhetens organisation, innehåll och genomförande för att barnens ska ges bästa förutsättningar till utveckling och lärande. Kunskap om varje barns utveckling och lärande är nödvändig för att utvärdera, upprätthålla och utveckla förskolans kvalitet. Konkret handlar det om att observera, dokumentera, följa och analysera barnens lärprocesser och lärstrategier som synliggörs i barnets portfolio. Verksamheten ska även observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen i läroplanen och därmed bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet. Det pedagogiska arbetet vid en förskola ska enligt skollagen ledas och samordnas av förskolechef. Förskolechefen har ansvar för förskolans kvalitet och inom givna ramar ett särskilt ansvar för att arbetsformer utvecklas så att barnens utveckling, lärande och inflytande främjas. Enligt skollag framgår att huvudmannen ska använda förskollärare som har utbildning som är avsedd för den undervisning som förskolan ska bedriva. Utöver förskollärare får det i undervisningen finnas annan personal med sådan utbildning med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas. Värdeord som genomsyrar vår verksamhet är respekt, utveckling och professionalism.

5 5 (20) Vision för förskolan Sunne kommun Alla barn i Sunne ska utvecklas till sin fulla potential Vad ska känneteckna undervisningen Allt lärande utgår från barnets starka sidor. Undervisningen grundas utifrån det systematiska kvalitetsarbetet planering, uppföljning, utvärdering och utveckling. Den sociala gemenskapen på förskolan och arbetet med värdegrunden tydliggörs i likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling. Lärmiljön ska utgå från det kompetenta barnet och stimulera barnet i sitt fortsätta lärande och utveckling. Förskola och vårdnadshavare ska samarbeta för barnets bästa.

6 6 (20) Utveckling och lärande matematik utvecklar sin förståelse för rum, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning, och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang Syfte: Detta behöver vi utveckla: Förväntat resultat: Mätbart mål: Hur/Vad Tid: VT 15 Ansvariga medarbetare:

7 7 (20) Utveckling och lärande naturvetenskap och teknik Lönnen & Eken utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, Syfte: I Sunne kommun görs en satsning inom teknik i förskolor via NT-utvecklare och kollegialt lärande. Tanken är att skapa ett större intresse för teknik hos barnen för att de sedan ska söka sig till tekniska yrken i framtiden. Satsningen har även som tanke att förskollärarna skall utveckla ett förhållningssätt till teknik i förskolan. Frågeställning: Vad är en enkel maskin och hur kan de användas? Hur/ Vad: Vad är enkla maskiner och hur använder vi oss av dem idag på förskolan? Tid: maj 2015 Ansvariga medarbetare: Victoria Ericsson, Ulrika Falk, Johanna Henriksson, Ulika Ranström, Malin Arn, Ingela Olsson, Kerstin Persson, Astrid Scholz, Kersin Jansson, Ewa Carlbom, Martin Eneling, Sofia Håkansson

8 8 (20) Utveckling och lärande naturvetenskap och teknik Eken utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, Hur/Vad Tillsammans med Sopan lär vi oss om Hållbar utveckling och om olika material, vi lär oss att återvinna för att på så sätt kunna förstå hur vi kan använda materialet igen. Tid Oktober Maj 2015 Ansvariga medarbetare Hela arbetslaget, Eken. Syfte Vi vill att barnen ska få en ökad medvetenhet och förståelse för varför vi återvinner material.

9 9 (20) Utveckling och lärande naturvetenskap och teknik Kastanjen utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, Vad: Undersöka vatten i olika former. Hur: Smälta snö och is, frysa vatten till is och avdunsta vatten. Tid: Januari maj 2015 Ansvariga medarbetare: Hela arbetslaget Syfte: Vid jul fick vi besök av bokresefigurerna Idde, Valle och Ester som hade med sig en varsin hink och spade. Valle hade med sig snö i sin hink och han delade med sig lite till Idde och Ester. Men efter en stund var snön borta och i flickornas hinkar fanns bara vatten. De frågade barnen vart snön hade tagit vägen och några av de äldre barnen från Björken och Kastanjen sa att den hade smält bort. Ester lämnade kvar sin hink där det fanns lite snö och lite vatten kvar. Barnen tyckte det var spännande. Efter det mötet vill vi fortsätta att utforska vatten i alla dess former.

10 10 (20) Utveckling och lärande naturvetenskap och teknik Kastanjen & Björken utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, Syfte: I Sunne kommun görs en satsning inom teknik i förskolor via NT-utvecklare och kollegialt lärande. Tanken är att skapa ett större intresse för teknik hos barnen för att de sedan ska söka sig till tekniska yrken i framtiden. Satsningen har även som tanke att förskollärarna skall utveckla ett förhållningssätt till teknik i förskolan. Frågeställning: Vad är en enkel maskin och hur kan de användas? Hur/ Vad: Till nästa träff 9 mars ska vi testa enkelt något ut the big five. Tid: maj 2015 Ansvariga medarbetare: Ida Lindberg, Jenny Sättermon, Marie Andersson, Cecilia Jonsson, Marie Hedström, Anna-Lena Skol, Irma Tazelaar, Kristin Gustavsson, Isa Skinnargård, Sofia Håkansson

11 11 (20) Barns inflytande Kastanjen & Björken utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Vad: Köket erbjuder en önskematsvecka där barnen får själva välja mat. Hur: Vi frågar barnen i matsituationen vad de tycker om för mat. Vi skriver ned ev kommentarer och frågor som dyker upp. Hypotesfråga: Kan vi genom att prata med barnen få fram en önskerätt som barnen gemensamt bestämt trots att de är så små och inte har ett utvecklat språk? Tid: Vecka , Lena vill ha besked fredag den 27:e Ansvarig medarbetare: Kristin och Jenny Syfte Ge barnen tillfälle att var delaktiga och påverka sin situation. Göra barnen medvetna om vad vi äter och vad det finns för olika maträtter. Att alla tycker olika om mat och att det är okej. Även att få känna på en demokratisk process.

12 12 (20) Utveckling och lärande social utveckling Lönnen utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter, samt ta ansvar för gemensamma regler, Hur/Vad: Vi vill slussa ut barnen i hallen i mindre grupper, ca 6 barn för att minska stress och trängsel. Vi vill uppmuntra till eget initiativ och ge barnen tid att pröva på egen hand. I samlingen innan utgång ska vi prata om vad vi behöver ta på oss idag och sätter upp ett klädschema med bilder i hallen för att tydliggöra vad och i vilken ordning man tar på sig. I grupperna har vi blandat barn med större och mindre behov av stöttning. Vi vill på detta sätt uppmuntra barnen att hjälpa varandra. Tid: Oktober -december Ansvariga medarbetare: Lönnens arbetslag Syfte Vi vill stärka och uppmuntra barnens egen förmåga till av- och påklädning i syfte att utveckla barnens självständighet och tillit till den egna förmågan.

13 13 (20) Utveckling och lärande social utveckling Björken utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter, samt ta ansvar för gemensamma regler, Hur/Vad Vi pedagoger ska genom att erbjuda en intressant lekmiljö med anpassat lekmaterial utifrån ålder och intresse, samt vara goda lekförebilder, inspirera barnen till lek. Vi vill att detta leder till att barnen utvecklar sin gemensamma och självständiga lek utan allt för mycket inblandning av oss pedagoger. Hypotesfråga: Vad behöver barnen ha för material för att deras intresse för en viss lek ska vakna? Hur ska vi pedagoger agera för att inspirera till lek? Tid November 2014 tom (jan 2015) förlängt tom maj 2015 (med utv mars & maj 2015) Ansvariga medarbetare Hela arbetslaget (Marie) Syfte (varför) Vi vill hjälpa barnen att få igång lek som varar över tid, utifrån barnets ålder, mognad etc. Vi ser att barnen har svårt att hålla fast vid en vald aktivitet. (Matlagning, roll-lek, duplo, klossar, bilar, djur)

14 14 (20) Utveckling och lärande rörelse/motorik Kastanjen utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama Föregående planering Under våren 2014 var vårt mål att kommas till skogen och detta uppnådde vi snabbare än vi hade räknat med. Vi förberedde barnen genom samtal i samlingen och i hallsituationen inför vår promenad i närområdet. Vårt mål var att alla barn på vår avdelning någon gång skulle komma till skogen med hjälp av sina starka ben. Antal barn varierar från dag till dag. Vi kommer under hösten och vintern att fortsätta våra promenader i närområdet och till skogen, där vi väver in Bokresan. Hur/Vad Genom promenader i närområdet, utanför förskolans staket, ska barnen få möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar nå vårt mål att komma till skogen. Detta ska vi uppnå genom att en dag i veckan promenera i olika grupperingar och variation på sträcka beroende på barnens motoriska färdigheter. Vi kommer även väva in vårt tema Bokresan i våra promenader och skogsbesök. Kanske kommer någon/några på besök? Tid sept dec 2014 Ansvariga medarbetare Hela arbetslaget Jenny Sättermon Syfte Vi lägger grunden för den livslånga hälsan och exempel på motion i vardagen är promenader. Av erfarenhet vet vi att många små barn åker kärra när de är ute på promenad med sina föräldrar. Vi vet att små barn kan och vill röra på sig och att rörelse och motorik är en viktig grundsten för utveckling och lärande.

15 15 (20) Utveckling och lärande språk och kommunikation Eken utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, Hur/Vad Vid måltiderna tänkte vi fördela barnen vid borden så att de äldre barnen sitter tillsammans vid ett bord, mellan vid ett annat och de yngre barnen sitter tillsammans vid ett annat bord. Barnen får även en egen bestämd plats vid bordet. Tid December Maj 2015 Ansvariga medarbetare Eken Syfte Vi upplever att de yngre barnen ofta får stå tillbaka i samtalet vid matbordet och att många samtal är styrda av oss vuxna. Vi vill skapa förutsättningar så att de yngre får större utrymme till samtal vid ett eget bord, samt att barnen pratar med varandra istället för att vi pedagoger ställer frågor. Hypotesfråga: Hur ger vi de yngsta barnen tid att kommunicera? Hur ger vi de äldre barnen möjlighet till en dialog, där även att lyssna är en del av samtalet?

16 16 (20) Utveckling och lärande språk och kommunikation Lönnen tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtal om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Hur/Vad Efter att haft besök av kommunens talpedagog uppmärksammades att många av barnen behöver tränas i munmotorik eftersom de har svårt att uttala och forma vissa grundläggande ljud. Vi brukar läsa en ramsa innan varje måltid, nu vill vi istället ta en munmotorikövning för att på så vis få in munmotoriken på ett naturligt sätt och att det blir kontinuerlig träning. Vi hoppas att detta ska ge resultat på barnens uttal. I våra olika samlingar vill vi på ett lustfyllt och roligt sätt väva in övningar i artikulation och uttal och utgå från det ljudbaserade praxis-alfabetet. Vi vill att alla barn ska få minst en bok läst för sig varje dag. De barn som sover/vilar på madrass får sin lässtund innan lunch. Vi har valt att ha cd-skivor med sagor istället för musik på liggvilan för att barnen ska få träna sig i att lyssna och skapa egna bilder i huvudet. Tid: Start okt Maj Ansvariga medarbetare: Hela Lönnens arbetslag Syfte Vi vill stärka barnens uttal och munmotorik då vi ser att flera av våra barn har stora behov av sådana övningar.

17 17 (20) Utveckling och lärande språk och kommunikation Kastanjen & Björken tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtal om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Vad: Vi ska jobba med Bokresan under ht-14 och vt-15. Utifrån förslag från uppdragspedagogerna valde vi boken Alla tre gräver en grop. Hur: Vi delar in oss i olika små grupper. Kastanjen och Björken ska skapa en tvärgrupp med de äldsta barnen. De ska träffas en-två gånger i veckan och ha samling med olika planerade aktiviteter på lilla torget. De yngsta barnen stannar på avdelningarna och har ibland gemensam samling och ibland enskild, där bokresan står i fokus. Som en uppstart av projektet använder vi oss av bildkanonen för att se boken på bokbio. Hypotesfråga: Kan vi genom att arbeta med Bokresan Alla tre gräver en grop erbjuda barnen olika sätt att utveckla språket, genom att prova på olika uttrycksformer? Tid: Aug-14 maj-15 Ansvariga medarbetare: Jenny Sättermon, Kristin Gustavsson och Marie Andersson Syfte: Språket är viktigt för att kunna uttrycka och förmedla känslor, åsikter, erfarenheter etc. Det är också därigenom man kan få nya erfarenheter och kunskaper. Därför är förskolans arbete med språket en stor byggsten i barnets framtid. Vi vill sätta fokus på vikten av att läsa och uppleva böcker tillsammans med barnen i förskolan. Genom kreativitet vill vi att barnens intresse för böcker väcks redan i tidiga åren. Pedagogerna ska ha möjlighet att inspireras av varandras olika metoder men också i valet av böcker. kommit upp spontant kring t.ex. sociala samspels situationer där barnen vill ha samma sak, färger och mönster, olika huvudbonader, I februari såg vi i boken att de gräver med en stövel när spaden är nedgrävd. Barnen började spontant gräva med våra stövlar på mattan och grävde ned varandra. Vid nästa tillfälle introducerades tre mössor som liknar de Idde, Valle och Ester har och tre par gummistövlar. Med vår hjälp gestaltade barnen själva berättelsen med stor inlevelse. Normer och värden

18 18 (20) Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När övergången till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Syfte: Förväntat resultat: Hur/Vad Tid Ansvariga medarbetare

19 19 (20) Förskola hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns forstran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjlighet till inflytande. Syfte: Förväntat resultat: Hur/Vad Tid Ansvariga medarbetare

20 20 (20) Normer och värden Lönnen öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Hur/vad: I arbetet med adventskalendern vill vi fokusera på att både stärka individens självkänsla och gruppens och ta hänsyn till varandras behov. Varje morgon gör vi en mysig adventssamling där ett barn i taget får öppna en lucka som barnen själva har gjort och dekorerat. I detta får varje barn träning i att ta plats och stå i centrum framför gruppen. I varje lucka finns en samarbetsövning eller lek där vi tränar på dessa värden. Dessa övningar tänker vi oss att ha som en bank av övningar som vi gör till våra, som en gemensam repertoar. Vi vill visa barnen på att vi människor är olika och har olika styrkor och svagheter, t ex genom att visa att vi vuxna är olika och att vi behöver hjälpa varandra. Vi behöver varandra. Tid: Under december i arbetet med adventskalendern Syfte: Vi vill stärka barnens självkänsla och hjälpa dem att se olikheter som en styrka. Att ha ett tillåtande och generöst förhållningssätt gentemot varandra. Att komma fram till att vi behöver varandra och kan hjälpa varandra.