NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN. Identifiering Bedömning Insats



Relevanta dokument
Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.

Välkommen till Miniprojekt Pinocchio Lerum

Projekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER

aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ

Konsultation med skolan

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

e Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Stockholmsenkäten 2014

Skolplan för Svedala kommun

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Kontaktperson/kontaktfamilj Institutionsvård

Qualis kvalitetssäkringssystem

Idrotten och FN s barnkonvention

FREDA-farlighetsbedömning

Projekt Pinocchio. Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med

Förskollärarprogrammet

Föräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen

Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Kvalitetsrapport Så här går det

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Tobaksfri skoltid vad kan man göra? Maria Nilsson Epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet

Fakta och förhållningssätt för professionella som möter utsatta barn

Unga föräldrars deltagande i föräldragrupper vid BVC. Jan Hjelte Ulf Hyvönen Magdalena Sjöberg

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Om sociala skillnader i hälsa och levnadsvanor

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

Stockholmsenkäten Årskurs 9. Temarapport Brott och utsatthet för brott Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Om risk- och skyddsfaktorer

-NYTT #4:

Barn som anhöriga: Hur går det i skolan?

Skydds- och riskfaktorer för normbrytande beteende Hur och varför i praktiskt arbete?

Förändringskonceptens bakgrund

Stockholm stad Förskoleundersökning Förskolan Pärlan

Vikten av att bättre utreda ungas behov innan insats - Risk- och skyddsfaktorer

Statens skolverks författningssamling

WORKSHOP. Coachande förhållningssätt & MI Motiverande samtal i vägledning. Studievägledarkonferens LIU 27 maj

Neuropsykiatrisk Resurs & Samverkan. Örebro

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

SKOLFS. Inledande bestämmelser. Introduktionsperioden. Syfte. Utvecklingsavdelningen Charlotte Wieslander (7) Dnr :1549

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Om autism information för föräldrar. Välkommen till första tillfället!

Föräldrasynpunkter på Nävergårdens förskola februari 2013

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Tränarguide del 1. Mattelek.

Ölycke rektorsområde Likabehandlingsplan

Vi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i

SOLGLÄNTANS LIKABEHANDLINGSPLAN MÅL

LPP RÖRELSE, LEK OCH HÄLSA ÅR 1-3

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Ohälsa i Sverige. Förebygg Nu Förebyggande insatser. Vad är risk- och skyddsfaktorer? Riskfaktorer och skyddsfaktorer

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

1 (5) Verksamhetsbeskrivning Dellens förskola

Fritidshem och skola i samspel

NS3042, Språkkonsultprogrammet, Kurs 3, 30 hp

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende

Vad är SOFIA-studien?

Anknytning och föräldrablivande i adoptionsfamiljer. Carolina Laine Leg. psykolog

Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Barnrätt. Den ojuridiska familjerätten. Reglernas funktioner. Handlingsdirigerande funktion Konfliktlösande funktion Skyddsfunktion

Skolans likabehandlingsarbete och integration Hur fungerar det?

Baseras på: Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Varför skriftliga omdömen? Ge elever och föräldrar en tydligare information om elevens kunskapsutveckling och vad som bedöms

PSYKISK HÄLSA OCH KÖN

Avdelningsplan! för! Havet!

Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR: I Ur och Skur Förskolan Upptäckarna

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Arbetsplan för Kometen

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016

Resultatprofil. Läsåret Alsike skola

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Bedömningsanvisningar Del I vt 2010 Skolverket har den beslutat att provet i matematik A för vt 2010 inte ska återanvändas.

Riktlinje för tilläggsbelopp för barn eller elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterad sjuklighet hur stor roll spelar sociala faktorer? Tomas Hemmingsson Sorad Stockholms universitet

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Landstinget i Östergötland

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Lokal examensbeskrivning

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Tystnadsplikt och sekretess i vården. Region Skåne Kristianstad Tel. vx

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.

AVLÖSARSERVICE I HEMMET 9:5 LSS

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Vet du vilka rättigheter du har?

Transkript:

NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN Identifiering Bedömning Insats

VILKA BARN ÄR DET VI TALAR OM? Barn som uppvisar normbrytande beteende Beteende som bryter mot rådande normer och regler i den miljö individen befinner sig aggressiva, utagerande beteenden mot andra människor och djur t.ex. slå, sparka, hota icke-aggressiva normbrytande beteenden t.ex. bryta mot föräldrars regler, snatta, stjäla saker, vandalisera, skolka från skolan, klottra

FÖREKOMST ÖVER TID AV NORMBRYTANDE BETEENDE Normbrytande beteende % 70 10 Pojkar Flickor 12 17 22 Barndom Ungdom Vuxenålder Ålder

RISKEN FÖR KRIMINELLT BETEENDE I VUXEN ÅLDER ÄR RELATIVT STOR Ca 50% av pojkar och ca 20% av flickor som debuterat i barndomen uppvisar kriminellt beteende i vuxen ålder Ju tidigare debut desto större risk för fortsatt kriminellt beteende Större risk för fortsatt kriminalitet vid barndomsdebuterande än vid ungdomsdebuterande normbrytande beteende Risk för andra sociala och psykiatriska problem i vuxen ålder T.ex. Endast 15% av pojkar med utpräglat normbrytande beteende i barndomen är helt utan psykiatriska och sociala problem i vuxen ålder T.ex. Över 80% av barn med utpräglat tidigt normbrytande beteende återfinns med någon typ av psykiatrisk diagnos i vuxen ålder

VAD ÄR ORSAKERNA TILL NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN? Finns inget enkelt svar och inte bara ett svar Ta hänsyn både till förhållanden som rör individens egenskaper, erfarenheter och förutsättningar, och till egenskaper och förhållanden i miljön (t.ex. Stattin & Magnusson, 1996)

RISKFAKTORER ÅTERFINNS PÅ FLERA NIVÅER

RISK- OCH SKYDDSFAKTORER Direkta (proximala) och föränderliga (dynamiska) riskfaktorer Den unge Trotsighet, ilska eller oräddhet Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder Nedstämdhet eller självskadande beteende Normbrytande beteende Alkohol- eller droganvändning Problematiska kamratrelationer Familjen Föräldrars egna svårigheter Svårigheter i föräldra-barnrelationen Föräldrars svårigheter med uppfostringsstrategier Direkta (proximala) och föränderliga (dynamiska) skyddsfaktorer Den unge Familjen Positiv skolanknytning och prestationer Positiva förhållningssätt eller problemlösningar Positiva umgängen och aktiviteter Den unges medvetenhet och motivation Föräldrarnas ork, engagemang eller stöd Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier Föräldrarnas medvetenhet och motivation Indirekta (distala) och oföränderliga (statiska) risk- och skyddsfaktorer Den unges könstillhörighet Debutålder i normbrytande beteende Etnicitet Fysiologi och neuropsykologi Familjestruktur och demografi

SAMMANSÄTTNING AV RISKFAKTORER När risker återfinns på flera nivåer (t.ex. individ och familj) samtidigt är risken för normbrytande beteende större (se Campbell m.fl., 2000) När fler än en riskfaktor är närvarande hos ett och samma barn är risken för normbrytande beteende större = kumulativ riskfaktorsmodell (t.ex. Loeber, 1990) Samma sammansättning av riskfaktorer gäller inte för samtliga barn som utvecklar normbrytande beteende Vissa riskfaktorer förklarar utvecklingen hos vissa barn medan andra riskfaktorer förklarar utvecklingen hos andra barn Detta innebär att en effektiv utredning måste vara individuell Identifiering av faktorer som driver och upprätthåller det normbrytande beteendet hos just det barnet

IDENTIFIERING OCH UTREDNING En förutsättning för en tidig insats är en tidig identifiering. En effektiv utredning måste vara individuell Identifiering av faktorer som driver och upprätthåller det normbrytande beteendet hos just det barnet. Ett gemensamt arbetssätt såsom gemensamma definitioner, bedömnings- och utvärderingsinstrument kan vara en viktig del i att förbättra och effektivisera samarbetet över verksamhetsgränser med barnen och deras familjer.