e Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ
|
|
- Lovisa Lundgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 NORMBRYTANDE BETEENDE e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? ~ uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ Anna-Karin Andershed Fil. dr. & universitetslektor i psykologi DAGENS FOKUS Vad är normbrytande beteende? - definition,,p prevalens, risk,,prognos Andershed, H., & Andershed, A-K. (2005). Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen? Stockholm: Gothia. Bedömning av risk för normbrytande beteende hos barn och unga Andershed, A-K., & Andershed, H. (2009). Bedömning av risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende hos unga: Hur kan vi använda teori och forskning i praktiken. I Barn och unga som begår brott. Handbok för socialtjänsten. Ungdomar som begår brott - vilka insatser fungerar? Andershed, H., Andershed, A-K., & Söderholm Carpelan K. (2010). Ungdomar som begår brott. Vilka insatser fungerar? Stockholm: Gothia. itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr 1
2 VILKA BARN OCH UNGA ÄR DET VI TALAR OM? Barn som uppvisar normbrytande beteende Bt Beteende sombryter mot rådande d normer och regler i den miljö individen befinner sig aggressiva, utagerande beteenden mot andra människor och djur t.ex. slå, sparka, hota icke-aggressiva normbrytande beteenden t.ex. bryta mot föräldrars regler, snatta, stjäla saker, vandalisera, skolka från skolan, klottra Kärt barn har många namn antisocialt beteende, barndomskriminalitet (child delinquency eller child criminality), utagerande beteende itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr PSYKIATRISK DIAGNOS: UPPFÖRANDESTÖRNING (Conduct Disorder: Diagnostic and Statistical Manual Of Mental Disorders IV) Ett upprepat och stabilt mönster av beteenden där andras grundläggande gg rättigheter eller åldersadekvata samhälleliga normer och regler bryts. minst 3 av 15 kriterier (under de senaste 12 månaderna, och minst ett under de senaste 6 månaderna) Aggressivt beteende mot människor och djur (t.ex. mobbar/hotar, slåss) Förstörelse av egendom (t.ex. vandaliserar) Bedräglighet eller stöld (t.ex. gör inbrott, ljuger) Allvarliga brott mot regler (stannar hemifrån, rymmer, skolkar innan 13 års ålder) Det avvikande beteendet orsakar kliniskt signifikant funktionsnedsättning socialt, i arbete eller studier itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr 2
3 HUR VANLIGT ÄR NORMBRYTANDE BETEENDE? Det beror på mått, skärningspunkter, gp diagnos eller ej, tidsramar 3 till 4 gånger vanligare hos pojkar (t.ex. Moffitt m.fl., 2001) En av de vanligaste sökorsakerna till BUP (Kopp & Gillberg, 2003; Svensk BUP-förening, 2003) Verkar inte ha ökat nämnvärt under de senaste 20 åren (se t.ex. Espiritum.fl., it 2001) itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr FÖREKOMST ÖVER ÅLDRAR AV NORMBRYTANDE BETEENDE Normbrytande beteende % 70 Olika prevalens i olika åldrar 12 år: mellan 1 och 10% i normalpopulationsstudier (t.ex. Espiritu m.fl., 2001; Moffitt m.fl., 2001) Tonåren: en majoritet (t.ex. Stattin & Magnusson, 1991) Dessutom är det en liten grupp personer som står för majoriteten av brott 10 Pojkar Flickor Barndom Ungdom Vuxenålder Ålder itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr 3
4 VARFÖR UTVECKLAR ETT BARN NORMBRYTANDE BETEENDE? Finns inget enkelt svar och inte bara ett svar Ta hänsyn både till förhållanden som rör individens egenskaper, erfarenheter och förutsättningar, och till egenskaper och förhållanden i miljön (t.ex. Stattin & Magnusson, 1996) omgivningen g idiid individen itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr RISK OCH SKYDDSFAKTORER En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall En skyddande faktor är en egenskap, händelse, förhållande eller process som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall genom att agera som en buffert mot eller mekanism som förändrar effekterna av att exponeras för risk ik 4
5 RISK OCH SKYDDSFAKTORER Föräldrarnas ork, engagemang eller stöd Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier Föräldrarnas medvetenhet och motivation Positiv skolanknytning och prestationer Positiva förhållningssätt eller problemlösningsförmåga Positiva umgängen och aktiviteter Den unges medvetenhet och motivation Föräldrarnas egna svårigheter Svårigheter i föräldra-barnrelationen Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier Trotsighet, ilska eller oräddhet Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder Nedstämdhet eller självskadande beteende Normbrytande beteende Alkohol- eller droganvändning Problematiska kamratrelationer Den unges könstillhörighet Debutålder i normbrytande beteende Den unges och familjens etnicitet Fysiologi och neuropsykologi Familjestruktur och demografi itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr SAMMANSÄTTNING AV RISKFAKTORER När risker återfinns på flera nivåer (t.ex. individ och familj) samtidigt är risken för normbrytande beteende större (se Campbell m.fl., 2000) När fler än en riskfaktor är närvarande hos ett och samma barn är risken för normbrytande beteende större = kumulativ riskfaktorsmodell (t.ex. Loeber, 1990) Samma sammansättning av riskfaktorer gäller inte för samtliga barn som utvecklar normbrytande beteende ekvifinalitet (Cicchetti & Rogosch, 1996) Vissa kombinationer av riskfaktorer är särskilt illavarlsande itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr 5
6 RISKEN FÖR KRIMINELLT BETEENDE I VUXEN ÅLDER ÄR RELATIVT STOR Ca 50% av pojkar och ca 20% av flickor som debuterat i barndomen uppvisar kriminellt beteende i vuxen ålder Ju tidigare debut desto större risk för fortsatt kriminellt beteende Större risk för fortsatt kriminalitet vid barndomsdebuterande än vid ungdomsdebuterande normbrytande beteende Risk för andra sociala och psykiatriska problem i vuxen ålder T.ex. Endast 15% av pojkar med utpräglat normbrytande beteende i barndomen är helt utan psykiatriska och sociala problem i vuxen ålder T.ex. Över 80% av barn med utpräglat tidigt normbrytande beteende återfinns med någon typ av psykiatrisk diagnos i vuxen ålder itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr om man då ska göra en BEDÖMNING AV RISK FÖR NORMBRYTANDE BETEENDE hos barn och unga 6
7 SOM FOKUSERAR PÅ FORSKNINGS BASERADE RISKER OCH SKYDD Komplex, individuell sammansättning av risk och skydd kdd En bra bedömning som en del av en effektiv utredning måste vara individuell, där man identifierar de faktorer som driver och upprätthåller det normbrytande beteendet Direkta (proximala) och föränderliga (dynamiska) riskoch skyddsfaktorer mest relevanta för bedömning, förebyggande arbete och behandling Föräldrarnas ork, engagemang eller stöd Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier Föräldrarnas medvetenhet och motivation Positiv skolanknytning och prestationer Positiva umgängen och aktiviteter Den unges medvetenhet och motivation i Föräldrarnas egna svårigheter Föräldrarnas svårigheter med uppfo Trotsighet, ilska eller oräddhet Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrat Svårigheter med medkänsla, skuld eller å Bristfälliga språkliga förmågor eller sk Negativa problemlösningar, tolkningar Nedstämdhet d eller självskadande d beteend Normbrytande beteende Alkohol- eller droganvändning Problematiska kamratrelationer Uxw ÅÇ Çz tä Ü á~ y Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx VARFÖR GÖRA EN BEDÖMNING TILL ATT BÖRJA MED? Vad är det man vill uppnå? Vad är syftet? Att problemen ska minska Bedömning som en grund för att fatta beslut Vad? Var? När? Hur? Insatser, metoder, placeringar, dos, tidsramar, pedagogik Prevention (behandling) snarare än prediktion En E bedömning är nödvändig di för att man ska kunna veta vad man ska rikta in sig på Uxw ÅÇ Çz tä Ü á~ y Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx 7
8 HUR BRA BEDÖMNINGAR KAN VI GÖRA UTAN INSTRUMENT? Gör man korrekta bedömningar/utredningar i era verksamheter? Kommer oberoende bedömare fram till samma sak, om de bedömer samma barn/familjer? Gör vi mer korrekta bedömningar om vi använder ett strukturerat instrument? Låt oss se efter! Tre fall först utan instrument och sedan med Viktigt att ni gör så korrekta bedömningar som möjligt Uxw ÅÇ Çz tä Ü á~ y Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx FALL 1: ÄR LINJERNA A OCH B LIKA LÅNGA? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika långa. Inte lika långa. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de inte är lika långa Vi gör korrekt och samma bedömning! A B Uxw ÅÇ Çz tä Ü á~ y Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx 8
9 SLUTSATSER? Svårt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall utan instrument Lätt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall med instrument Är ni osäkra när ni gör bedömningen? Varför inte svara vet ej? Uxw ÅÇ Çz tä Ü á~ y Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx JAMEN, DET HÄR ÄR JU INTE SAMMA SAK SOM NÄR MAN BEDÖMER ETT BARN OCH EN FAMILJ! Nej det är sannolikt mycket, mycket svårare än att bedöma längden på ett streck Om det var riktiga fall med barn och familjer med komplexa sociala problem? Mycket svårare att göra korrekta bedömningar och ju svårare och mer komplext något är, desto större behov har vi av stöd och struktur Uxw ÅÇ Çz tä Ü á~ y Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx 9
10 VINSTEN MED ETT STRUKTURERAT FÖRFARANDE Strukturerad inventering av risker och skydd av betydelse för aktuell problematik ger Samstämmighet mellan olika bedömare (interbedömarreliabilitet) Mindre risk för godtycklighet och risk att missa ett väsentligt område Förbättrar underlaget inför val av insatser dokumentationen möjligheten att utvärdera kvalitet, ökar säkerhet Bidrar till bildandet av ett gemensamt språk gemensamma definitioner Uxw ÅÇ Çz tä Ü á~ y Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx EXEMPEL PÅ STRUKTURERADE BEDÖMNINGSINSTRUMENT Early Assessment of Risk List for Boys / Girls (EARL 20-B / EARL 21-G) Syfte: att bedöma risken för antisocialt beteende hos pojkar/flickor under 12 år, samt tjäna som bas för val av insatser Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY) Syfte: bedöma risken för våld bland ungdomar, år, samt tjäna som bas för val av insatser ESTER Syfte: Risk-behovsbedömning av risker och skydd bland unga (0-18 år) med eller i riskzonen för normbrytande beteende Kan användas både i förebyggande och behandlande sammanhang Gjort för uppföljning över tid t.ex. Före och efter insats Gjort för att kunna användas av samtliga verksamheter Uxw ÅÇ Çz tä Ü á~ y Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx 10
11 UNGDOMAR SOM BEGÅR BROTT i Ä~t ÇátàáxÜ yâçzxütür VILKA ÄR EFFEKTERNA AV OLIKA INSATSER? HUR FUNKAR âçzwéåáäüüwr âçzwéåáà}ùçáàr áùüá~ Äà ~ätä y vxütw ~ÉÇàt~àÑxÜáÉÇR ÅxwÄ ÇzR Vilka effekter på återfall i brott har de insatser som kan användas inom ramen för påföljden ungdomsvård? Vilka effekter på återfall i brott har ungdomstjänst (oavlönat arbete)? Vilka effekter på återfall i brott har särskilt kvalificerad kontaktperson (mentorskap)? Vilka effekter har medling för gärningsmän när det gäller återfall i brott och för brottsoffer när det exempelvis gäller hur nöjda de är med medlingen? fäxü zxr brott och för brottsoffer när det Vad vet vi i Sverige om insatser till ungdomar som begår brott och dess effekter på återfall i brott? 11
12 VAD INNEBÄR UNGDOMSVÅRD? Överlämnande till vård inom socialtjänsten ungdomsvård särskilt behov av vård eller andra insatser (SoL, LVU) den unge efter en kvalificerad bedömning anses löpa risk för fortsatt brottsligt beteende Motverka en ogynnsam utveckling Kan innebära en rad olika insatser eller kombinationer av insatser, som ges i form av öppenvård eller dygnsvård. samtalskontakt, förordnande av kontaktperson, placeringar i familjehem eller på institution, drogtest och familjeinsatser (Brottsförebyggande rådet, 2005). VAD INNEBÄR UNGDOMSTJÄNST? Unga lagöverträdare utan särskilt behov av vård eller andra insatser (SoL eller LVU) Oavlönat arbete + annan särskilt anordnad verksamhet (t.ex. samtal) Gränssättande och vägledande Bör utformas så att den unge upplever att brott inte är acceptabelt. Kan vid behov kombineras med ungdomsvård Kräver samtycke 12
13 VAD INNEBÄR SÄRSKILT KVALIFICERAD KONTAKTPERSON (MENTORSKAP)? Personligt stöd, tät kontakt, följa utveckling, motivera Skapa god kontakt med vårdnadshavare, skola och nätverk. Särskilda kvalifikationer tillgodose den unges behov av särskilt stöd och särskild vägledning för att motverka en risk för missbruk av beroendeframkallande d medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Tjänstemän inom socialtjänsten, polisen, skolan, ideella organisationer, kyrkliga samfund, idrottsrörelsen. VAD INNEBÄR MEDLING? Gärningsman och brottsoffer möts i närvaro av en opartisk medlare för att tala om brottet gärningsmannen = ökad insikt om brottets konsekvenser och möjlighet att reparera skadan brottsoffret = möjlighet att bearbeta upplevelser och känslor i samband med brottet. 13
14 áäâàátàáxü 10 #1 VISSA METODER FUNGERAR BÄTTRE ÄN ANDRA Ett gott uppsåt leder inte per automatik till ett gott resultat Val av metod bör inte göras godtyckligt [âü äxà ä wxààtr Välj insatser som är familje- och/eller KBTfokuserade, inom ramen för ungdomsvård Särskilt kvalificerad kontaktperson (mentorskap) och medling har visst stöd #1 14
15 UNGDOMSVÅRD VILKA SPECIFIKA METODER FUNGERAR? KBTbaserade insatser Familjebaserade insatser äüüw Scared Straight Äventyrsprogram Militärliknande utbildnings -läger #1 SAMMANFATTNING AV INSATSERNAS EFFEKTER \Çátàá Möjliga jg insatser inom påföljden Ungdomsvård Familjebaserade insatser Effekt i metaanalyser* Liten medelstor positiv Samstämmighet bland primärstudierna i metaanalyserna Medelhög entydig KBT baserade program Liten Medelhög medelstor positiv Äventyrsprogram Liten positiv Medelhög ( Wilderness programs ) Militärliknande utbildningsläger ( Boot camps ) Ingen Medelhög Avskräckande insatser Liten negativ Entydig ( Scared Straight ) Ungdomstjänst Okänd Underlag saknas _ àxç xyyx~à ca 10 % skillnad i antalet som återfaller i brott mellan insatsoch jämförelsegrupp; `xwxäáàéü xyyx~à ca 25 % skillnad i antalet som återfaller i brott mellan insatsoch jämförelsegrupp. Kontaktperson / mentorskap Liten positiv Dålig medelhög Medling vid brott (gärningsman) Liten positiv Medelhög #1 15
16 #1 VISSA METODER FUNGERAR BÄTTRE ÄN ANDRA Ett gott uppsåt leder inte per automatik till ett gott resultat Val av metod bör inte göras godtyckligt [âü äxà ä wxààtr Välj insatser som är familje- och/eller KBTfokuserade, inom ramen för ungdomsvård Särskilt kvalificerad kontaktperson (mentorskap) och medling har visst stöd #1 #2 TERAPEUTISKT INNEHÅLL KARAKTÄRISERAR EFFEKTIVA INSATSER Insatser som fungerar bättre än andra karaktäriseras av att de har en terapeutisk grundidé minska återfall i brott genom att påverka sätt att tänka, känna och bete sig Mer effektivt att ge någon typ av kvalificerad behandling utöver en juridisk påföljd t.ex. övervakning. Tàà ux{tçwät yâçzxütü #2 att endast straffa verkar inte ge resultat - i termer av att minska återfall i brott. 16
17 EFFEKTER AV KÖN, ETNICITET OCH ANNAT? Kön, ålder och etnicitet generellt inte betydande effekter Institutionsbehandling eller öppenvård generellt inte avgörande för effektivitet Insatsens omfattning eller längd generellt inte avgörande Insatser I som ges i grupp, där gruppen består av många ungdomar med en historik av kriminellt beteende, finns förhöjd risk att insatsen blir mindre effektiv #2 hçzwéåtü Y ÜxuçzztÇwx áéå uxzüü Év{ uüéàà ux{tçwätçwx ÇátàáxÜ #3 ÄVEN MED DE EFFEKTIVA INSATSERNA FORTSÄTTER EN DEL UNGDOMAR ATT BEGÅ BROTT Effektivitet är ett relativt begrepp. De mest effektiva insatserna gör att fler ungdomar avstår från att begå brott jämfört med de ungdomar som inte får aktuell insats De ökar sannolikheten för goda resultat, men hjälper långt ifrån alla Trots det bör man ändå välja dessa insatser och metoder eftersom de ger oss större möjligheter att lyckas #3 17
18 DÄRFÖR ATT En enda ung människa som utvecklar problem kostar Humanekonomiskt Monetärt Barn med utpräglade beteendeproblem (t.ex. normbrytande beteende) löper en förhöjd risk för negativ psykosocial anpassning i vuxen ålder En framgångsrik insats kring barn och unga i riskzon /är/ i stort sett alltid utomordentligt lönsam (Nilsson & Wadeskog, 2008) Förändring av perspektivet, från en kortsiktig kostnad till en tämligen lönsam social investering Det är bättre att stämma i bäcken än i ån #3 #4 INDIVIDENS SPECIFIKA BEHOV OCH RISKNIVÅ SKA STYRA INSATSERNAS OMFATTNING OCH INNEHÅLL #4 Alla metoder och insatser fungerar inte lika bra för alla ungdomar som begår brott. Inriktade på olika saker och på olika sätt. Praktiker kan öka sannolikheten för goda behandlingsresultat genom att ta hänsyn till kriminogena behov (risk- och skyddsfaktorer) Understryker y vikten av bra och strukturerade risk- och behovsbedömningar för att användas som beslutsstöd inför val av insatser uxáäâàááà w 18
19 VIKTEN AV ATT FÖLJA RISK BEHOV RESPONSIVITETSPRINCIPERNA Ü á~ Riskprincipen (Vilka ska ges insatser?) Insatsens omfattning ska anpassas till nivån av risk för återfall i kriminalitet mer omfattande insatser till de med hög risk Behovsprincipen (Vad ska fokuseras i ux{éä insatserna) Insatser ska fokusera på den unges unika kriminogena behov (dvs. risk- och skyddsfaktorer) Responsivitetsprincipen p p p (Hur ska insatsen utformas och ges?) ÜxáÑÉÇá ä àxà Insatser ska involvera relevanta behandlingskomponenter och tillvägagångssätt, och genom detta på bästa sätt fokuserar på och kan påverka kriminogena faktorer #4 #5 METODEN/MANUALEN Év{ ANDRA SAKER ÄR VIKTIGA FÖR FRAMGÅNG Användning av en påvisat effektiv metod ger bättre förutsättningar för framgång i behandlingsarbetet b Om den unge inte vill förändra sitt beteende finns det dock troligen ingen manual eller metod som fungerar. Insatser till ungdomar som har begått brott bör generellt börja med att de unga ska förvärva insikt och motivation till att förändra sitt beteende Här spelar behandlarens egenskaper, förmågor och erfarenheter en betydande roll #5 19
20 Év{ #5 METODEN/MANUALEN ANDRA SAKER ÄR VIKTIGA FÖR FRAMGÅNG ;yéüàáa< Metoden/programmet är den professionelles verktyg Verktyget är inte självgående eller effektivt genom sin blotta närvaro Men, en strukturerad metod (t.ex. FFT) gör att man höjer lägstanivån Hur man använder verktyget och vad man i övrigt gör som behandlare kommer att påverka resultatet Den professionelle måste vara duktig på att använda metoden/verktyget t för att få ett bra resultat ha grundkunskaper om målgruppen, kunna motivera den unge och familjen, etc. ÑÜxv á áéå {tçàäxü~tüxç #5 #6 ANVÄND METODEN SÅ SOM DEN ÄR TÄNKT ATT ANVÄNDAS Hur den specifika insatsen faktiskt genomförs (implementeras) har betydelse för insatsens effektivitet itet Praktikern kan påverka effektiviteten av en viss metod ÑÜÉzÜtÅàÜÉ{xà använda den programtroget och på rätt sätt rätt utbildning, följa riktlinjer eller manualer forskarnärvaro i planering, implementering och utvärdering är positivt för effekter Den som redan från början vill anpassa eller förändra en insats bör överväga att inte använda insatsen alls stor risk att den inte kommer att ha några positiva effekter förändringarna kräver en ny utvärdering #6 20
21 #7 EVIDENSBASERAD PRAKTIK BESTÅR AV FLERA KOMPONENTER Evidensbaserad praktik med ungdomar som begår brott involverar minst tre källor kunskap från forskning den unges behov och önskemål den professionelle och dennes förmågor och erfarenheter #7 #7 EVIDENSBASERAD PRAKTIK BESTÅR AV FLERA KOMPONENTER ;yéüàáa< Kunskapen från forskning ger kunskap om vilka metoder som tenderar att fungera Baserat på denna kunskap kan vissa metoder väljas bort vi vet att de inte fungerar Praktikern använder sina kunskaper, förmågor och erfarenheter för att välja vilken av de effektiva metoderna som ska sättas in till en ung människa med de specifika behov (risker och skydd) och önskemål som han/hon har #7 21
22 #8 ENDAST ETT FÅTAL AV DE INSATSER SOM ANVÄNDS ÄR UTVÄRDERADE I SVERIGE Två svenska utvärderingar av FFT stöd för att FFT kan minska återfall i brott bättre än ordinarie insatser En svensk utvärdering av MST inte större effektivitet än ordinarie socialtjänst både MST och ordinarie insatser är relaterade till förbättringar hos ungdomarna #8 #8 ENDAST ETT FÅTAL AV DE INSATSER SOM ANVÄNDS ÄR UTVÄRDERADE I SVERIGE ;yéüàáa< En svensk utvärdering av medling visst stöd för att medling kan minska återfallen i brott mer än ordinarie insatser En svensk utvärdering av ART (+annat) bland ungdomar på SiS-institution inget stöd för att insatsen är mer effektiv än ordinarie institutionsverksamhet Många brister i utvärderingen svårt att dra säkra slutsatser baserat på denna utvärdering Mentorskap och ungdomstjänst är hittills inte utvärderade i Sverige #8 22
23 #9 STORT BEHOV AV SVENSKA UTVÄRDERINGAR Vi spenderar stora summor skattemedel på och utsätter ungdomar och deras familjer för insatser som vi inte vet om de faktiskt fungerar Prioritera utvärderingar av de insatser som används i svensk praktik En stor del av ordinarie socialt arbete riktat till ungdomar som begår brott, är inte utvärderat Utvärderingarna måste inkludera en jämförelsegrupp och bör även följa hur väl den aktuella metoden genomförs #9 #9 STORT BEHOV AV SVENSKA UTVÄRDERINGAR ;yéüàáa< Utvärderingar bör fokusera på att identifiera specifika och mätbara gemensamma effektiva faktorer utöver det specifika program som används Vad är det i relationen mellan behandlaren och den unge som gör att de kan jobba bra ihop för att åstadkomma förändring? Hur kan man konkret motivera ungdomar som har begått brott till att sluta med det? Politiker och chefer har en viktig roll i att prioritera och avsätta pengar och tid för att utvärdera dessa insatser och verksamheter #9 23
24 #10 KOMPLETTERA FOKUS PÅ UNGDOMAR MED TIDIGA FÖREBYGGANDE INSATSER Begränsade effekter av insatser till ungdomar Många som riskerar att utveckla ett långvarigt normbrytande beteende debuterar redan i barndomen Viktigt med tidigt förebyggande arbete Förebyggande insatser som kan förebygga fortsatta och långvariga problem hos barn i riskgrupper Sannolikt ett effektivt sätt att minska antalet personer som utvecklar en livslång kriminell karriär à w zt ÇátàáxÜ #10 TILL SIST 24
25 STÄRK OCH SYSTEMATISERA SAMVERKAN ÖVER VERKSAMHETSGRÄNSER Olika verksamheter kan göra olika saker som alla kan vara viktiga för att hjälpa barnet och hans/hennes familj. Dessa verksamheter behöver känna till varandras ansvars- och kompetensområden för att på bästa sätt kunna planera och genomföra verksamhetsöverskridande samverkan och samarbete. Låt varje verksamhet göra det som verksamheten har förutsättningar att göra bäst och arbeta på att komplettera och stärka varandra. Förankra! Ha en plan! Använd samma verktyg! Dokumentera! Bit där det är mjukast! VAD VILL NI UPPNÅ FÖR VARJE ENSKILT BARN I RISKZON? Tycker ni att ni gör något bra? Gör en verksamhet vad man kan förvänta sig? (ge dem möjlighet att) VISA DET! Vi har stöttat familjen (hur? med vad? hur mycket? av vem?) Barnet mår bättre (vilka riskfaktorer förelåg vid den första mätningen? vilka resurser/skydd? i vilken grad? hur har de förändrats?) Exempel på möjliga mål för arbetet: Minska antalet riskfaktorer eller graden av risk för barnen Öka antalet eller graden av resurser/skydd för barnen Hur vet ni att ni minskat risk och ökat resurser/skydd? Genom att mäta strukturerat! Genom att använda strukturerade instrument har ni möjlighet att dokumentera och tydligt illustrera att det som görs fungerar Genom uppföljningar kan ni utvärdera vad ni gör 25
26 VI SER DEM VI VET VAD DE RISKERAR Ett barn i riskzon eller med redan etablerade problem, kommer med all sannolikhet att väcka någon slags uppmärksamhet på många plan genom sin egen eller föräldrarnas försorg t.ex. skola, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, elevhälsa, polis Barn med utpräglade beteendeproblem (t.ex. normbrytande beteende) löper en förhöjd risk för negativ psykosocial anpassning i vuxen ålder Kriminalitet, arbetslöshet, missbruk, psykiatriska problem, relationsproblem, etc. Goda skäl att tidigt identifiera, bedöma och sätta in insatser till unga så tidigt som möjligt Finns det några skäl att låta bli? TACK. 26
NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN. Identifiering Bedömning Insats
NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN Identifiering Bedömning Insats VILKA BARN ÄR DET VI TALAR OM? Barn som uppvisar normbrytande beteende Beteende som bryter mot rådande normer och regler i den miljö individen
Läs merRisk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.
Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Dagens fokus - Vad är risk och vad är skydd? - Exemplet normbrytande beteende - Bedömning av risk- och skyddsfaktorer - Kopplingen
Läs meraéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ
aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ Anna-Karin Andershed Fil. dr. & universitetslektor i psykologi verksam vid Akademin för Juridik, Psykologi och Socialt arbete Örebro
Läs merKonsultation med skolan
Konsultation med skolan När ett barn utreds och vid uppföljning av insatser behöver socialsekreterare i de flesta fall konsultera den pedagogiska kompetens som finns runt barnet för bedömning av barnets
Läs merBarns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting
Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Vissa grundläggande bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453) - När åtgärder rör
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merBedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Läs merHälso- och sjukvårdslagen
Hälso- och sjukvårdslagen Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor
Läs merSkolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Läs merUNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008. Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!
FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008 UNGDOMSVARIANTEN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten! Målområden för folkhälsoarbetet i Götene kommun är: Barn och ungdomars hälsa, Drogförebyggande arbete, Psykisk hälsa, Trygga
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Läs merRisk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?
Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,
Läs merTränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Läs merSkriva B gammalt nationellt prov
Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska
Läs merRiktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Läs merVet du vilka rättigheter du har?
Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). När du kommer till
Läs merFörskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Läs merDisclosure. SOMP-I skapades av Kristina Persson. SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget
Disclosure SOMP-I skapades av Kristina Persson SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget Fördelen med standardiserade metoder Mer information jämfört med
Läs merRiktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Läs merElevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström
Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,
Läs merFREDA-farlighetsbedömning
FREDA-farlighetsbedömning Råd för användning FREDA-farlighetsbedömning görs i samtal med den våldsutsatta. Det är viktigt att förklara varför man gör FREDA-farlighetsbedömning. Det vanligaste skälet är
Läs merSid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag
Sid. 87-99 i boken Rekrytering Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Nedan finner du en intervjuguide med förslag på frågor som du kan använda under intervjun. Det är många frågor så välj de du tycker
Läs merBoll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll
1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera
Läs merSyftet med en personlig handlingsplan
Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om
Läs merLikabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
Läs merKvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Innehållskvalitet Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Utveckling och lärande Formellt och informellt Att lyckas
Läs merKvalitetsgaranti - Enheten för vuxna
ENHETEN FÖR VUXNA Sid 1 (5) Giltig 2015 - Inom enheten för vuxna utreder och föreslår vi insatser för dig som ansöker om ekonomiskt bistånd, söker stöd på grund av våld i nära relation eller vill ha hjälp
Läs merSpecialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.
Resurscentrum 2006-04-05 Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.
Läs merMotion av Fredrik Ahlstedt (M) om ett tryggare Uppsala
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Davidsson Per Eriksson Per Datum 2016-05-31 Diarienummer KSN-2016-0473 Kommunstyrelsen Motion av Fredrik Ahlstedt (M) om ett tryggare Uppsala Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merLedarskap 2010 2011, Såstaholm
Ledarskap 2010 2011, Såstaholm Välkommen till SLA:s ledarskapskurs! Vill du öka lönsamheten i ditt företag? Utnyttja då möjligheten att investera i dig själv och samtidigt öka lönsamheten i ditt företag
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012. Antal svar: 50
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012 Antal svar: 50 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande
Läs merFlyktingläget på Tjörn Februari 2016
Flyktingläget på Tjörn Februari 2016 Tjörns kommuns uppdrag Uppdrag från regeringen, dvs Migrationsverket: Ta emot och ordna boende och integration för de flyktingar som anländer till Sverige. Nationell
Läs merNär du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:
1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning
Läs merBRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet
BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
Läs merSammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Läs merFör dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN
För dig som är valutaväxlare Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN MARS 2016 DU MÅSTE FÖLJA LAGAR OCH REGLER Som valutaväxlare ska du följa
Läs merLågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder
Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade
Läs merEnkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Läs merRutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merFrågor relaterade till åtgärdsförslagen för 2009 i centralt ungdomsforum 2009-04-23 Finns det regler om hur mycket elever får pressas i skolan?
Sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från möte 2009-10-19 med socialnämnden (IFO-utskott) och elever i åk 7-9 från Rosenlundsskolan och från Bäckadalsgymnasiets bygg- och industriprogram
Läs merPlan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande behandling.
Läs merBegreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård
Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Mikael Selvin ¹, Kjerstin Almqvist ², Lars Kjellin ¹, Agneta Schröder ¹ 1) University Health Care Research Center, Faculty of Medicine and Health, Örebro
Läs merYrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård
Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR SOCIALTJÄNSTENS BARN- OCH UNGDOMSVÅRD 1 Guide till webbaserat stöd Socialnämnden ansvarar för
Läs merUpprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer
Upprättad 2009-03-30 AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer INNEHÅLL Avvikelser och risker 3 Definitioner 3 Ansvarsfördelning 4 Rutiner avvikelse 5 Rutiner riskhantering 5 Orsaker till risker och avvikelser
Läs merKontaktperson/kontaktfamilj Institutionsvård
Utveckling inom Dygnsvården -Strukturell- -Metodologisk Metodologisk- 21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag. Öppna insatser och
Läs merElevers rätt till kunskap och särskilt stöd
Juridisk vägledning Granskad juni 2012 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Personalen är skyldig att anmäla
Läs merLPP RÖRELSE, LEK OCH HÄLSA ÅR 1-3
LPP RÖRELSE, LEK OCH HÄLSA ÅR 1-3 Beskrivning av elevgrupp Fritidshemmet består av tre fritidslärare och 28 elever i åldrarna 7-10 år. Då behovet av att röra på sig är stort och fritidshemmets utrymmen
Läs merVerktyg för individuell bedömning av mat och matsituation för äldre Underlag för nutritionsbedömning Intervju och förändringsförslag Protokoll för
Verktyg för individuell bedömning av mat och matsituation för äldre Underlag för nutritionsbedömning Intervju och förändringsförslag Protokoll för förändringar Uppföljning På den här cd-skivan hittar du
Läs merHandlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merKompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning
Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1, dnr 2016:428 Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning Steg 1 2 3 Läs mer om anpassning i
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018
1 (5) Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018 Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: SN 2015-03-18 106, VON 2015-03-26
Läs merFritidshem och skola i samspel
Fritidshem och skola i samspel Pedagogisk plan för fritidshemmen på UTBYNÄSSKOLAN 1 Fritidshemmet är en frivillig verksamhet som ligger utanför skolans timplan. Alla som arbetar i skolan har som uppdrag
Läs merAVLÖSARSERVICE I HEMMET 9:5 LSS
Kvalitetsdokument AVLÖSARSERVICE I HEMMET 9:5 LSS Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12- 08 146 Socialförvaltningen Gotlands Kommun Innehåll Avlösarservice 3 Beslut
Läs merSvenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.
Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.
Läs merFöräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen
Föräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen I denna serie har även utkommit: y Arv y Enklare redovisning y Sambor och deras gemensamma hem y Ägarlägenheter Gratis exemplar av broschyrerna kan beställas
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Roma, Hogrän och Vänge förskolor, Roma förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merUngas attityder om prevention och droger
Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle Ungas attityder om prevention och droger Linda Nilsson 2012-09-18 RNS Attitydundersökning Genomfördes hösten 2011 300 svar Majoritet kvinnor Samtliga från gymnasieskolan
Läs merEnkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
Läs merStrukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER
Strukturerad bedömning En kort presentation av EARL och ESTER Identifiering och utredning En förutsättning för en tidig insats är en tidig identifiering. En effektiv utredning måste vara individuell Identifiering
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-15 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs merSammanfattning Landstingsförbundet Federation of County Councils Provinziallandtagsverband Fédération des conseils généraux
Sammanfattning Detta är den första rapporten från ett pågående forskningsuppdrag att utvärdera Genombrott som angreppssätt för att stödja utvecklings- och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården. Denna
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2015:246 Utkom från trycket den 12 maj 2015 utfärdad den 30 april 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
Läs merRutin för lönegrundande medarbetarsamtal
Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal Det lönegrundande medarbetarsamtalet syftar till att: vara ett instrument för planering, styrning och utvärdering, vara ett medel för att föra ut verksamhetens
Läs merProcessinriktning. Anvisning. Diarienummer: KS 2015/2121 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare
Processinriktning Anvisning Diarienummer: KS 2015/2121 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare Beredande organ: Kommunledningssektorn Beslutad av: Förvaltningsledningen
Läs merPresentationsövningar
Varje möte då temadialog används bör inledas med en presentationsövning. har flera syften. Både föräldrar och ledare har nytta av att gå igenom samtliga deltagares namn och dessutom få en tydlig bild av
Läs merFakta och förhållningssätt för professionella som möter utsatta barn
Fakta och förhållningssätt för professionella som möter utsatta barn Malmö den 21 mars 2011 Nicklas Kartengren, projektsamordnare Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN Berättelser
Läs merVarför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!
Läs merBRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN 2016-01-15
BRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN 2016-01-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 AVGRÄNSNINGAR & GENOMFÖRANDE... 3 3 RESULTAT... 3 3.1 AVSER BESÖKET ETT NYBESÖK...4
Läs merSkolenkäten våren 2015
Skolenkäten våren 2015 Enkätresultat för pedagogisk personal gymnasium Jämtlands Gymn, Wargentin 2C, Jämtlands Gymnasieförbund Antal pedagogisk personal: 11 Antal svarande: 9 Svarsfrekvens: 82 procent
Läs merFjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här
Läs merRiktlinjer för social dokumentation för utförare inom omsorg om funktionsnedsatta och äldreomsorg
Styrdokument, riktlinjer Kundvalskontoret 2014-01-08 Katarina Blomstrand 08-590 973 93 Dnr katarina.blomstrand@upplandsvasby.se SÄN/2014:17 Riktlinjer för social dokumentation för utförare inom omsorg
Läs merSamtalet ska dokumenteras för att möjliggöra uppföljning och minimera missförstånd medarbetare och chef emellan.
Författare: HR-koncern 2009-10-26 Reviderad: 2014-06-23 UTVECKLINGSSAMTAL Utvecklingssamtalet är ett mycket viktigt verktyg för att förbättra och utveckla våra medarbetare och våra verksamheter. Ett gott
Läs merSociala insatsgrupper
Sociala insatsgrupper Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil Christina Kiernan projektledare, Rikspolisstyrelsen 1 Ett uppdrag fyra delar I mars 2011 fick
Läs merBeslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram
Skolinspektionen Praktiska Sverige AB Org.nr. 556257-5786 Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Praktiska gymnasiet Stockholm belägen i Stockholms
Läs merFrågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017
Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017 Innehåll Generella frågor... 2 Vad är det som ändras 1 januari 2017?... 2 Vad behöver min förening
Läs merUtvärdering APL frågor till praktikant
Utvärdering APL frågor till praktikant Jag studerar på A. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0 ungdomar åk 1 B. Vård och Omsorgsprogrammet för 1 1,9 ungdomar åk 2 C. Vård och Omsorgsprogrammet för 8 15,4
Läs merBra att veta om sexuella övergrepp. För barn
Bra att veta om sexuella övergrepp För barn Om sexuella övergrepp Sexuella övergrepp är fel och behöver stoppas. Vad ett övergrepp är och var man kan få hjälp borde alla få veta. Det kan göra det lättare
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
Läs merVi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i
Under v. 45-50 genomfördes den årliga enkätundersökningen riktad till barn, elever, ungdomar och föräldrar i Lärande och kulturnämndens verksamheter. Resultaten som presenteras är kopplade till kommunfullmäktiges
Läs merSmedbergsskolans likabehandlingsplan 2013/2014
Smedbergsskolans likabehandlingsplan 2013/2014 Likabehandlingsplan 2013/2014 Främja Smedbergsskolans värdegrund ska ligga till grund för all verksamhet i skolan. Smedbergsskolans värdegrund Alla på skolan
Läs merBeslut för grundsärskola
Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Prästängsskolans grundsärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:
Läs merDokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet?
Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet? Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Ylva Ehn Oktober 2014 Vem beslutar om vad? Lagar Riksdagen Förordningar
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer
Läs merPersonliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun
Personliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun Kort historik I mitten av 1990.talet startade en försöksverksamhet med Personliga ombud i tio kommuner. Eftersom försöket föll väl ut kunde intresserade
Läs merEvidensbaserad praktik -till nytta för individen
Evidensbaserad praktik -till nytta för individen 2 Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande Evidensbaserad Praktik (EBP)? Bakgrund Regeringen och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting)
Läs merUtveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Läs merVälkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande
Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande 1 2 Det här är Arbetsförmedlingen Söker du jobb? Vill du veta mer om arbetsmarknaden? Behöver du tips och råd om hur du hittar
Läs merBulltofta förskola. Lokal Arbetsplan
Bulltofta förskola Lokal Arbetsplan Lokal arbetsplan Vår förskola Bulltofta förskola är en enavdelningsförskola på Kirseberg. Förskolan ligger mitt emot Bulltoftaskolan och har närhet till bland annat
Läs merSkolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.
Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra F-klass åk 3 Fritidshem Solenskolan Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var
Läs merLäroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet
Läroplanen i Gy 2011 - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Planering gymnasiet 24/11 Filmen visas 8/12 Genomgång av kunskapssyn + diskussionsfråga
Läs merRapport om arbetet med sociala insatsgrupper i Stockholms stad (1 april 1 december 2012)
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-699/2012 SID 1 (6) 2012-12-18 Handläggare: Åsa Levander Telefon: 08-508 25 415 asa.levander@stockholm.se Till
Läs mer