Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus Västerås Psykisk ohälsa och missbruk, hur hänger det ihop i ett arv och miljöperspektiv? Kent W. Nilsson www.ltv.se/salve Drogfokus, Norrköping 2012-10-24
Bakgrund?
Samsjuklighet drogmissbruk och psykiatriska tillstånd bland ungdomar Depressioner 15-25% Ångestsyndrom & PTSD 15-25% Uppförandestörningar 60-80% AD/HD 30-50% Bipolära sjukdomar 10-15% Svårt att hitta drogberoende ungdomar utan psykiatrisk samsjuklighet (NIH online)
Svenska data från Maria Ungdom; en långtidsregisterstudie Missbruk + kriminalitet Missbruk + kriminalitet + fysisk sjuklighet Kvinnor Män Populationen Kliniken Populationen Kliniken 2,2% 28,8% 9,4% 40,5% 0,9% 24,7% 5,3% 27,2% Missbruk + psykisk sjuklighet Missbruk + psykisk sjuklighet + kriminalitet 0,9% 13,5% 1,8% 13,6% 0,6% 10,9% 1,5% 13,0% Larm, Hodgins, Tengström & Larsson 2012 Hodgins, Larm, Molero-Samuleson, Tengström, Larsson 2009
Svenska data från Maria Ungdom - Ökad risk för negativa utfall fram till 50 års ålder - Även om man bara tagits för en fylla - Högre risk för kvinnor än män - Speciellt för; tidig död, drogmissbruk och kriminalitet - Fortsatt missbruk i vuxen ålder förklarade inte riskökningen för; - Död - Fysisk sjuklighet - Psykisk sjuklighet - Kriminalitet - Fattigdom
Svenska data från Maria Ungdom - Ju allvarligare missbruk eller avvikande beteende på Maria ungdom, desto sämre utfall - Ju allvarligare missbruk eller avvikande beteende på Maria ungdom, desto intensivare och längre behandling - Riskökningen kan inte förklaras med faktorer som uppstått efter 21 år ålder. - Livslinjen styrs förmodligen av faktorer som påverkar tidigt i livet..
5-års uppföljningar av missbrukande ungdomar I samarbete med Prof. Sheilagh Hodgins Maria Ungdom Björstad et al, manuskript
Ung och beroende (Maria Ungdom) - 81 pojkar och 99 flickor - 90% av flickorna & 81% av pojkarna hade minst en psykiatrisk diagnos utöver missbruket - I medeltal tre ytterligare diagnoser - De flesta diagnoser före missbruket - Skiljer sig från sina närmaste syskon - Ej kända av socialtjänsten eller BUP Hodgins et al 2010 Hodgins et al 2007
Ung och beroende (Maria Ungdom) - 8% hade minst en dom för våldsbrott - 27% hade minst en dom för icke-våldsbrott - 45% rapporterade våld mot andra - 76% rapporterade annan brottslighet - Uppförandestörning var den förklarande faktorn (62% pojkar & 45% flickor) Hodgins et al 2010
5-årsuppföljningen 44% Alcohol missbruk/beroende 35% Drog missbruk/beroende 39% rapporterar ickevåldsbrott 43% rapporterar aggressivt beteende 15% bär vapen
Antal negativa resultat Negative outcomes: diagnosis alcohol abuse/dependence; diagnosis drug abuse/dependence; number of other diagnoses; aggressive behaviour; nonviolent crimes
Behandling sedan 18 årsdagen Behandling för: Alkohol/drog problem 42.5% Aggressivt/antisocialt beteende 12.3% Andra psykiatriska tillstånd 51.4% Individuell terapi 47.9% Behandling; Bästa prediktorn för negativt resultat!!!!
Syskon; samma kön & närmast I syskonskaran KLIENT SYSKON Aggressivt beteende 43% 28% Icke-våldsbrått 36% 26% Antisocial personlighetsstörning 27% 3% Alkoholmissbruk/ beroende 43% 28% Drogmissbruk/beroende 35% 12% Psykosocial funktion 66 74
Vad predicerar fortsatt alkoholmissbruk?
Vad predicerar fortsatt alkoholmissbruk?
Vad predicerar fortsatt alkoholmissbruk?
Maria Ungdom & uppväxtmiljö?
Föräldrarna? - 80% mödrar & 67% fäder hade minst en psykiatrisk diagnos - 30% mödrar & 78% fäder hade missbruk och - eller personlighetsstörning - 19% mödrar & 46% fäder var dömda - 2,5% mödrar & 13% fäder var dömda för våldsbrott Hodgins et al 2010 Hodgins et al 2007
Föräldrarna? - 45% mödrar & 39% fäder rapporterade blivit fysiskt misshandlade av partner - 15% mödrar & 14% fäder rapporterade blivit sexuellt misshandlade av partner Hodgins et al 2010 Hodgins et al 2007
Barnens uppväxtvillkor - 23% flickor & 9% pojkar hade blivit extremt fysiskt misshandlade - 28% flickor & 28% pojkar hade blivit svårt fysiskt misshandlade - Mer än en tredjedel hade upplevt sexuella övergrepp - Ca 40% hade blivit fysiskt misshandlade av jämnåriga det senaste året Hodgins et al 2010 Hodgins et al 2007
Barnens uppväxtvillkor Maria ungdom populationen -Maria ungdom i relation till sina föräldrar: - Mindre värme - Mindre förståelse - Mindre tillit - Mer oro - Mindre förtrolighet - Mindre anknytning Hodgins et al 2010 Hodgins et al 2007
Nästa generation - 25 av 86 (29%) flickor hade fött minst ett barn (ca 8 år tidigare än andra) - Överrepresentation av; - Fäder med alkohol eller drogberoende - Mödrar med alkohol eller drogberoende - Föräldrar med psykisk sjukdom - Fysisk misshandel - Sexuella övergrepp
Nästa generation - 80 % av de unga mödrarna hade uppförandestörning och eller trotssyndrom
Sammanfattning (Maria Ungdom) - Skiljer sig från sina närmaste syskon - Psykiatrisk samsjuklighet är mycket stor - Börjar oftast före missbruket - Hög förekomst av fysisk, psykisk och sexuell misshandel - En stor andel föräldrar med; - Psykiatrisk sjuklighet - Missbruk - Kriminalitet - En stor andel av flickorna uppvisar samma problem som sina föräldrar och har själva blivit föräldrar
Livet är långt ifrån rättvist!
Ungdomar
De bråkar och ställer till det för sig..
De stjäl och vandaliserar
Ungdomar partajar, ofta med alkohol och ibland droger
Ibland blir det för mycket
Alkoholen får oönskade konsekvenser
Många ungdomar mår dåligt och blir deprimerade
Varför?
Tabula Rasa - John Locke (1632-1704) - the mind has no innate ideas, all that we know comes from experience
Den sociologiska synen Sammanbrottet av det traditionella samhället skapar otillfredsställelse, konflikt och avvikelse. (Durkheim 1895 & 1912). Durkheim
Den sociologiska synen Chicago skolan och dess idéer om staden som ett ekosystem styrt av naturligt urval (Burgess 1926). Burgess
Den sociologiska synen Chicago skolan, zoner, social disorganisation, svåra hemförhållanden, dålig ekonomi m.m. (Shaw & McKay 1942). Shaw & McKay
Den psykologiska synen Barndomserfarenheter t. ex. missbruk och kriminalitet förekommer oftare bland ungdomar som varit utsatta för övergrepp (Widom, Science, 1989)
Den psykologiska synen Det finns många typer av övergrepp; Psykiska övergrepp, Försummelse, Fysiska övergrepp, Sexuella övergrepp. Hemma, av föräldrar Av syskon Andra släktingar Inom barnomsorgen eller i skolan.
Den biologiska synen Kriminalitet har biologiska orsaker (Lombroso 1911), som för det mesta är nedärvda (Galton 1904). Sir F Galton Lombroso
En idé som förändrade värden - Charles Darwin - 152 år sedan boken som förändrade världen.. - Den bästa idé någon någonsin har haft!
Den evolutionära synen Människans psykologi, beteende m.m. är format av evolutionen (G*E). Kvinnor och män skiljer sig på vissa områden, där det varit evolutionärt framgångsrikt. The Blank Slate (2002). (Ett oskrivet blad och andra myter om människans natur) S Pinker
Det stora genombrottet T.E. Moffit, A Caspi. Caspi, A., McClay, J., Moffitt, T.E., Mill, J., Martin, J., Craig, I.W., Taylor, A. and Poulton, R. (2002) Role of genotype in the cycle of violence in maltreated children. Science, 297, 851-4. Caspi, A., Sugden, K., Moffitt, T.E., Taylor, A., Craig, I.W., Harrington, H., McClay, J., Mill, J., Martin, J., Braithwaite, A. et al. (2003) Influence of life stress on depression: moderation by a polymorphism in the 5-HTT gene. Science, 301, 386-9.
Hur stor är ärftligheten?
Sådan fader sådan son. Cloninger, Bohman, Sigvardsson, von Knorring 1985 Cloninger, Sigvardsson, Gilligan, von Knorring, Reich, Bohman, 1988
En gen eller flera gener? (Goldman et al 2005)
Synaps
Alkohol?
Alkohol, Arv & Miljö Alkoholrelaterat problembeteende hos pojkar Nilsson KW, Sjöberg RL, Wargelius H-L, Leppert J, Lindström L, Oreland L. The MAO-A gene, family function and maltreatment as predictors of destructive behavior during male adolescent alcohol consumption. Addiction 2007 Alkoholrelaterat problembeteende hos flickor Nilsson, K.W., Wargelius H.L., Sjöberg R.L., Leppert, J. and Oreland, L. The MAO-A gene, platelet MAO-B activity & Psychosocial environment in female adolescent alcohol related problem behaviour. Drug and Alcohol Dependence, 2008
Alkoholrelaterat problembeteende hos pojkar
Alkoholrelaterat problembeteende hos flickor
Kriminalitet?
Kriminalitet bland pojkar Nilsson KW, Sjöberg RL, Damberg M, Leppert J, Ohrvik J, Alm PO, Lindstrom L, Oreland L Role of MAO-A genotype & psychosocial factors in male adolescent Criminal activity: A population based study. Biological Psychiatry. 2006 Kriminalitet bland flickor Sjoberg, R.L., Nilsson, K.W., Leppert, J., Öhrvik, J., Alm, P.-O., Lindström, L. and Oreland, L. (2005) Criminal activity in adolescent girls role of MAO-A genotype and psychosocial factors Am J Med Gen 2006
Den Bio-Psykosociala modellen och kriminalitet bland pojkar 12,00 Boys MAO-A gene 3 repeats 4 repeats 10,00 Med Total criminality index 8,00 6,00 4,00 2,00 No risk social risk (home & maltreated) Risk
Den Bio-Psykosociala modellen och kriminalitet bland flickor
En eller ett par studier är ingen vetenskaplig sanning! Resultat måste upprepas
Alkoholrelaterat problembeteende hos pojkar och flickor Nilsson KW, Comasco E, Åslund C, Nordquist N, Leppert J, Oreland L. MAOA genotype, family relations and sexual abuse as predictors of adolescent alcohol consumption. Addiction Biology 2010
11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 MAO-A Gen*miljö; Riskökning för flickor Unadjusted O.R. 6,8 Adjusted O.R. 10,3 SS-ref. LS LL
MAO-A & Criminality; among Boys and Girls Åslund C, Nordquist N, Comasco E, Leppert J, Oreland L, Nilsson KW. Maltreatment, MAOA, and delinquency: Sex differences in gene-environment interaction in a large population-based cohort of adolescents. Behavior Genetics, 2009.
MAO-A Gäng och Vapen
MAO-A Gäng och Vapen (Beaver et al 2010) Bland gängmedlemmar
MAO-A Gäng och Vapen (Beaver et al 2010) Pojkar/män med den lågaktiva allelen Ökad risk att vara gängmedlem Ökad riska att använda vapen i gängrelaterat våld Inga resultat bland flickor
Gener i sin miljö
Ger generna de psykosociala problemen?? Experiment med apor Alkohol, depression, aggressivitet, m.m. ger liknande resultat
Psykosocial uppväxtmiljö?
Familjens relationer? Men familjens relationer beror väl på mammas och pappas gener???
Är familjerelationer eller socialt stöd bra mått på psykosocial miljö?
Miljö - socialt stöd Socialt stöd, ofta använt koncept inom medicin och socialvetenskap Predicerar hälsa, dödlighet Predicerar missbruk och psykiska sjukdomar Medierar emotionella reaktioner på stress Kendler 1997
Miljö - socialt stöd - Multidimensionellt koncept - Tämligen stabilt över tid - Till stor del ärftligt (40-80%)! Stöd från vänner 43% Relativt stöd 44% Relativa problem 49% Problem med vänner 59% Förtrogenhet 66% Social integration 75% Kendler 1997
Arv & Miljö - Strax efter födelsen förklaras t.ex. 90% av variationen i serotoninnivåer i hjärnan av ärftlighet - Vid pubertet endast 50% av variationen ärftlig - Miljömanipulationer påverkar starkt - Arv viktigt -erfarenheter viktiga - Arv och miljö kan ofta samverka negativt - Det är sannolikt att en individ med svagt serotonergt system har föräldrar med samma avvikelser och liknande beteendemönster - Uppväxtmiljön kommer att göra ont värre Higley et al 1993
Sammanfattning G*E - Vissa gener interagerar med psykosociala faktorer på ett sätt som kan predicera alkoholkonsumtion, kriminalitet, depression, personlighet m.m. - Analyser av generna utan psykosocialt kontext har mycket litet förklaringsvärde - Våra data tyder även på att t.ex. alkoholrelaterat problembeteende, depression och kriminalitet kan ha könsspecifika genetiska förklaringar
Maskrosbarn & Orkidébarn 12,00 Boys MAO-A gene 3 repeats 4 repeats 10,00 Med Total criminality index 8,00 6,00 4,00 2,00 Boyce & Ellis, 2005 No risk social risk (home & maltreated) Risk
Centre for Clinical Research Uppsala University, Västmanlands hospital, Västerås Kent W. Nilsson Tack för er uppmärksamhet! www.ltv.se/salve