Kristianstad kommun Gustaf Hellströmskolan Barnskola 2 Itis rapport Juni år 2001 Ett sätt att utveckla dokumentationen och arbetssättet i det tematiska arbetet med hjälp av datorn, digital kamera, skanner och intranät. Detta för att bättre ta tillvara barnens arbete och ge det en högre status. Gitte Larsson Mattias Bergdahl Britt-Marie Steinberger Lena Ohlsson
Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund projektbeskrivning - syfte 3 Tillvägagångssätt och litteraturhänvisningar 5 Slutsats resultat 8 Diskussion 9 Litteraturförteckning 10 2
Inledning Vi känner att det inte finns mycket skrivet material, när det gäller tematiskt arbetssätt för det yngre skolbarnen. Därför vill vi att vår rapport skall vara en inspirationskälla, för pedagoger som vill utveckla sitt tematiska arbete. I vårt projekt har barnen fått mycket tid att arbeta med sitt tema. Redskap de har använt är: skanner, digital kamera, Works och Netscape. Vi har fått in de flesta skolämnen i vårt tema. Bakgrund projektbeskrivning Vårt arbetslag består av lågstadielärare, förskollärare och fritidspedagog. Vi arbetar med 28 barn i åldrarna 6-8 år. Vår skola är en mångkulturell skola där ca 60% av barnen har en invandrarbakgrund, likaså i vår klass. Skolan ligger i ett höghusområde i utkanten av Kristianstad. Så här arbetade vi innan. Vi arbetade delvis tematiskt. Detta innebar att vi utifrån ett bestämt ämne gjorde tankekartor tillsammans med barnen. Därefter delades barnen in i grupper. De skrev frågor i sin forskarbok. Därefter sökte barnen svar på sina frågor genom att leta fakta i böcker och intervjua vuxna. De skrev sina svar i forskarboken. Till sist redovisade de för klassen muntligt och visuellt. Redskapen vi använde var böcker, intervju och skriva/rita på papper. Grundtanken nu med det tematiska arbetet är likvärdig med det vi gjorde tidigare. Vi vill däremot utveckla barnens användande av ordbehandlingsprogram, ta kort med den digitala kameran, skanna bilder och lägga till text. Dessa texter vill vi spara på servern så alla har tillgång till dem, oavsett vilken dator som används. Dessa dokumentationer/böcker har vi tänkt använda i det dagliga arbetet och vid utställningar. Redskap vi vill använda är datorn, digitalkamera, skanner, böcker, intervju och skriva/rita. Syfte Det som inspirerade oss till att börja projektet var att vi bättre ville ta tillvara barnens arbete och ge det en högre status. Utvecklingen av temaarbetet ligger i att tidigare gjorde varje barn sin bok och tog hem, medan de nu sparar allt på datorn och gör en gemensam bok, som många kan läsa flera gånger. Genom att arbetet får fler läsare och större användningsområde så får det också ett 3
större värde. Denna värdeökning kommer både skolans nuvarande och framtida elever/personal tillgodo. Vi vill att eleverna ska använda datorn med tillbehör som ett bra och naturligt redskap. Dessa dokumentationer kan användas om igen som läromedel. Det blir också en dokumentation av den personliga utvecklingen hos var och en av eleverna. Barnen ska känna att datorn med tillbehör, tillhör det vardagliga arbetet. Detta projekt ska ligga till grund för en fortsatt utveckling av vårt temaarbete. Genom att intervjua barn och oss pedagoger i arbetslaget kunde vi utvärdera utvecklingen av temaarbetet. Vi har också kontinuerligt dokumenterat processen i projektet. Frågor vi vill ha svar på Hur kan vi naturligare få in datorn i vårt dagliga arbete? Hur kan vi utveckla dokumentationen av vårt tematiska arbete? Hur kan vi göra det tematiska arbetet roligare och mer varierat? 4
Tillvägagångssätt och litteraturhänvisningar. Gustaf Hellströmskolan följer en miljöplan. I år är det vattnets år. Under höstterminen gav vi våra barn en förförståelse, genom att arbeta med vattnets kretslopp. På vårterminen har vi gått vidare med hav, sjö och å. Detta har blivit vårt Itis- projekt. Varje delmoment i vår har inletts med en naturupplevelse. Vi startade projektet med att intervjua barnen och gjorde en inventering i deras dator och tema kunskaper. Frågor vi ställde till barnen var: Vad använder du datorn till? Resultatet blev att ca.80% i första hand spelade spel och ca.40% kunde även Works, resten hade väldigt liten datorvana. Nästa fråga var: Vad är temaarbete för dig? Resultatet blev att ca. 95 % svarade med att räkna upp tillvägagångssätten, skriva, rita och läsa, resten visste inte vad temaarbete var. Vi har provat på olika gruppindelningar och utvecklat vårt projekt genom detta. Efter utvärderingen av gruppindelningarna, såg vi en vinst med att pedagogerna valde grupper. Vi upptäckte att kompisval tog mycket tid i anspråk, till organisatoriska frågor och kompisprat. I artikeln Lusten att lära och lusten att leda: om inlärningsstilar, IT och skolutveckling Ingela Cronsioe, fanns mycket intressant läsning. Den tog upp många tänkvärdheter om att alla kan bli motiverade och alla kan lära sig. Under vårt temaarbete har det automatiskt kommit in många olika inlärningsstilar. Barnen har hittat olika arbetsplatser, hörnor och rum, där de har läst, skrivit, ritat och diskuterat med kamrater. De har också använt fler sinnen genom att skapa i papiermache och lera. Genom att vi gjorde en vattenmusikal tillsammans med vår musiklärare kom även sång och rörelse in. Rörelsebehovet har ofta tillgodosetts på ett naturligt sätt under arbetets gång, eftersom barnen fått ett stort ansvar att gå till biblioteket, förflytta sig till datorn och skannern, osv. Ett sätt att få barnen motiverade har också varit att allt har skrivits in snyggt på datorn. Ingens arbete har då sett sämre eller bättre ut än någon annans. Både teckningar och foto har blivit mycket lyckade på datorn. När vi gjort första delen av projektarbetet upptäckte vi att de yngsta barnen blivit åsidosatta i gruppen. Eftersom de ännu inte kan skriva eller läsa blev de 5
ofta hänvisade till att rita. I andra delen av projektet skapade vi en egen grupp för de yngsta och därmed kom deras kompetens också bättre till sin rätt. Vi utökade även antalet temapass, för att slutligen ha enbart tema i schema Utökningen av schemat har kommit att ske genom att de flesta skolämnen ingått, mer eller mindre. I musiken har vi gjort en vattenmusikal. När det gäller skapande, så har vi gjort ett landskap. Barnen har också gjort egna matteproblem med anknytning till vatten. Tillsammans har vi gjort tankekartor. Sedan har barnen valt område att forska om. Gruppen har sedan formulerat frågor och därefter sökt svar på dessa. De har omvandlat fråga-svar till en berättelse, som de sedan skrivit in på datorn. Efter att vi läst Att tänka med pennan och med datorn Ingegärd Sandström Madsen, fick vi bekräftat hur viktig skrivprocessen är. Hur barnen lär genom ett varierat skrivande. Det inre språket sätter igång tankeprocessen och skrivandet leder till ett bättre lärande. Detta har vi utnyttjat genom att låta barnen skriva stolpar, svar eller kortfattad text med pennan och sedan ge feedback innan texten skrivits samman till en berättelse på datorn. I och med att texten behandlas flera gånger finns hela tiden möjlighet till analys och korrigering av texterna. Barnen har kommit långt i sitt datoranvändande. De hittar själva och öppnar filer. De skannar bilder, tar foto, skriver texter och lägger in på intranätet. Allt med stöd av oss vuxna så klart. När vi övergick till enbart tema på schemat uppstod ibland situationer då barnen väntade på datorn, behövde hjälp eller var klara för tillfället. Detta kopplade vi till Det finns inte någon IT-pedagogik Ann-Catrin Johansson. Vi lät barnen arbeta med sin vanliga planering ett tag och i artikeln fick vi stöd och tips om hur det kunde fungera. Ingen behöver sitta sysslolös om man har ett löpande arbete vid sidan om. (Underrubriken Hur bemästrar man kaos? ). Barnen berättar för varandra, efter varje delmoment de tagit reda på. Att framträda och lyssna är något vi lägger stor vikt vid. Eftersom social kompetens också ingår som en röd tråd i temaarbetet. I studiematerialet Tema, Ett sätt att arbeta Ett sätt att lära Britt-Marie Holmlund, fick vi mycket bekräftelse på att det vi gör är rätt och vi läste en hel del här med stor igenkännelse. Att läsa, samtala, skriva och skapa är de viktiga 6
hörnstenarna i temaarbete. Vi fick också en del tips på olika dataprogram, som kan underlätta arbetet. Vi har däremot ännu inte hunnit testa något av dessa. Övrig litteratur: Internet på gott och ont, Skolverket Fönster mot omvärlden - Europeiska skoldatanätet, Jan Hylèn Med eller utan filter, KK-stiftelsen Ögon, öron och ord/redskap för källkritik, Ann Wiklund Elever på BUF On-Line policy IKT-policy för Barn- och utbildningsförvaltningen Denna litteratur har vi läst och inspirerats av, men inte kopplat till vår rapport. 7
Slutsats resultat Vi har på ett naturligt sätt fått in datorn i vårt dagliga arbete. Alla elever tycker det är roligt att sätta sig vid datorn och jobba med temat. Vi har utvecklat dokumentationen mycket i vårt temaarbete. Vi har använt Netscape med alla dess tillbehör, den digitala kameran och skanner. Utöver detta har barnen skrivit texter i Works. Temaarbetet har blivit mer varierat p.g.a. att fler ämnen involverats. Barnen har haft frihet under ansvar och med detta upplevt det som roligare. Detta kan vi se eftersom vi ställde samma intervjufrågor igen. Vad använder du datorn till? Ca 60% svarade att de använde Works i första hand. Den andra frågan var: Vad är temaarbete för dig? Den stora skillnaden var att ca 90% i första hand svarade att det var roligt. Barnen har fått mer arbetsro och ett lugn har märkts i klassrummet. Detta tror vi beror på att barnen fått mer tid till sitt arbete. Vi känner en stor vinst i att dokumentationerna finns bevarade för framtida bruk. Dessa är sparade på cd-skivor som barnen vid ett senare tillfälle kan gå tillbaka till. 8
Diskussion Sammanfattningsvis har Itis- projektet varit positivt och vi har sett en utveckling av vårt tema arbete. Itis- projektet har drivit oss framåt. Uppbackning av Itis-handledaren och mer planeringstid har höjt vår kompetens. Under en fyra veckors period låg vårt projekt stilla p.g.a. olika omständigheter. En konsekvens av detta är att vi fått planera om och kortat ner vissa delmoment. Rutinerna kring det tekniska måste förbättras, eftersom mycket material används av många personer. Vi bör även tänka på att det är samma person som intervjuar vid varje tillfälle och att frågorna är utvärderingsbara. Vi kommer att fortsätta detta tematiska arbetssätt med dokumentation på datorn. Vi vill också införa drama som ett arbetssätt i temaarbetet. Vi hoppas kunna gå vidare och utveckla dokumentation av den enskilde elevens arbeten (Potfolio). 9
Litteraturförteckning Tema Ett sätt att arbeta Ett sätt att lära, Britt-Marie Holmlund, lärare, Ekhammarskolan, Upplands-Bro Lusten att lära och lusten att leda: Om inlärningsstilar, IT och Skolutveckling, Ingela Cronsioe Att tänka med penna och med dator, Ingegärd Sandström Madsèn, Högskolan, Kristianstad Det finns inte någon IT-pedagogik, Ann Catrin Johansson, Lärarfortbildare, Chef för MagasiNet, Gävle 10