INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp



Relevanta dokument
INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

1 av 9 SKALÄRPRODUKT PROJEKTION AV EN VEKTOR PÅ EN RÄT LINJE. Skalärprodukt: För icke-nollvektorer u r och v r definieras skalärprodukten def

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

a) För den blandade tanken kan vi använda oss av temperaturspannet 60 till 37 C. ( ) (ej tom) Innan Olles dusch har vi: 6

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A, B OCH C

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C, D OCH E

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 Tor 25 sep 2014, kl 13:15-17:15


Addition och subtraktion

1 av 12. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Föreläsning 7b Längdskalan är L = 2 3

Räta linjer: RÄTA. Därför PM. Eftersom. x y z. (ekv1) Sida 1 av 11

Tentamen i Eleffektsystem 2C poäng

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

0 x 1, 0 y 2, 0 z 4. GAUSS DIVERGENSSATS. r r r r. r r k ut ur kroppen

Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se Matteboken.se Formelsamlingen.se Pluggakuten.se. Innehåll: Pluggtips Formelsamling Kursprov

Den stabila människan


TILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER. VOLYMBERÄKNING.

6 Strukturer hos tidsdiskreta system

a n = A2 n + B4 n. { 2 = A + B 6 = 2A + 4B, S(5, 2) = S(4, 1) + 2S(4, 2) = 1 + 2(S(3, 1) + 2S(3, 2)) = 3 + 4(S(2, 1) + 2S(2, 2)) = = 15.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

=============================================== Plan: Låt vara planet genom punkten )

...trött på att hacka is?

Mekanik. Fysik 4, Rörelselagarna. En kropps rörelse. Grafer. Likformig rörelse. Herman Norrgrann Sir Isaac Newton, Likformig rörelse

0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.

23 mars 2006, kl Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 22p. för Väl Godkänd av max. 35p.

Kontrollskrivning i Linjär algebra ,

i) oändligt många lösningar ii) exakt en lösning iii) ingen lösning?

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Höstvisa. I k k k k k kkk k j kz. l l l l. l l l l

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM

Elektrisk potential. Emma Björk

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

Allmän teori, linjära system

Vilka varor och tjänster samt länder handlar svenska företag med? - och varför?

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät?

TATA42: Föreläsning 2 Rotationsarea, tyngdpunkter och Pappos-Guldins formler

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 21, 27/1 2010:

Diskreta stokastiska variabler

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i en öppen omgivning D av punkten ) A =.

Skydda dricksvattnet. Att bo och verka i ett vattenskyddsområde

Datum: xxxxxx. Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Denna. Uppgift Låt u och w. Uppgift 2x. Uppgift.

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

TATA42: Föreläsning 1 Kurvlängd, area och volym

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

24 Integraler av masstyp

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag]

Träning i bevisföring

Tentamen 1 i Matematik 1, HF jan 2016, kl. 8:15-12:15

Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Torsdagen den 15 mars, Teoridel

1 av 13. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

TNA004 Analys II Sixten Nilsson. FÖ 1 Kap Inledning

13 Generaliserade dubbelintegraler


Ingenjörsmetodik IT & ME Föreläsare Dr. Gunnar Malm

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2015.

Kap.7 uppgifter ur äldre upplaga

Matris invers, invers linjär transformation.

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

Volym och dubbelintegraler över en rektangel

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

Så här gör du för att få biljett


Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

SF1625 Envariabelanalys

Induktion LCB 2000/2001

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

N atom m tot. r = Z m atom

SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER

Enhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: Basvektorer i tre dimensioner: = i. Enhetsvektor i riktningen v: v v. Definition: Vektorprodukt

Kompletterande formelsamling i hållfasthetslära

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Internetförsäljning av graviditetstester

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING

Transkript:

min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning LINJÄR VBILDNINGR INLEDNING: Fnktine bildning Beteckning ch gndbegepp Definitin En fnktin elle bildning fån en mängd till en mängd B ä en egel sm till je element i dn högst ett element i B tt fnktinen f bild bilds på beteckn i elle f Om f säge i tt ä bilden iginlen tt f ä en fnktin fån till B beteckn i på följnde sätt f : B Mängden fnktinens sttmängd eng: initil set Mängden B ä fnktinens målmängd elle kdmän eng: finl set tget set cdmin Df f B f Vf f : B Definitinsmängden eng: dmin D f till fnktinen f ä mängden ll iginle ds mängden ll på ilk f tillämps den gl mängden i gfen Vädemängden eng: nge V f ä mängden ll bilde sm fås då genmlöpe definitinsmängden elle me pecis V f { f : D f } Nte skillnden melln sttmängden ch definitinsmängen; ädemängden V f ch målmängden B Geneellt gälle: D f ch V f B Eempel Låt f : R R dä f Fö den hä fnktinen ä sttmängden R målmängden R definitinsmängden[-] ch ädemängden [] Eempel Ett disket eempel Fö fnktinen f sm definies med hjälp gfen gälle: f : B sttmängden { } målmängden B { b c d e} definitinsmängden ä D f { } ädemängden ä V f { c}

min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning Element i mängden ch B kn tl ekte mtise elle nd mtemtisk bjekt Element i behöe inte smm tp sm element i B Eempeliss fnktinen : R R f f bild -dimensinell på -dimensinell ekte LINJÄR VBILDNINGR Definitin Linjä bildning Låt V ch W tå ektm t e VR n ch WR m En fnktin fån V till W säges en linjä bildning linjä fnktin elle linjä tnsfmtin m följnde tå illk ä ppflld Villk fö ll V Villk k k fö je sklä k ch ll V Eempel bildningen : R R definied sm bild -dimensinell ekte på -dimensinell ekte Vi kn is tt nstående bildning ä linjä genm tt ski m på mtis fm Då ä enkelt tt inse tt illk ch ä ppflld: ip distibti lgen fö mtismlt Dett is tt Villk i definitinen ä ppflld k k k k mtis ch egenskpe fö mlt melln tl I åt fll ch dämed ä en linjä bildning

min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning nmäkning : Vi kn esätt illkn ch med ett illk ch nge följnde ekilent definitin: Definitin b En fnktin fån V till W säges en linjä bildning linjä fnktin elle linjä tnsfmtin m följnde illk ä ppfllt k s k s fö ll k s R ch ll V Sts Om ä en linjä bildning fån V till W då gälle V W Beis: V V enligt illk i definitinen V W VSB nmäkning : Villket V W ä nödändigt men inte tilläckligt illk fö bildningens lineitet Eempel bildningen fån R till R sm definies ä INE linjä eftesm nmäkning Fån definitin elle h i tt m gälle k k L k p p k k k L p p så Med nd d m ekt ä en linjä kmbintin ekten L p så kn i beäkn med hjälp äden L se följnde eempel p Uppgift Låt en linjä bildning fån R till R sm stisfie ch dä Kn i med gien infmtin beäkn m

min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning i ii Lösning: i Vi kll m i kn ski sm en linjä kmbintin ch ge ch ch däfö Däfö kn i beäkn ii Den hä gången kn i INE ski sm en linjä kmbintin ch eftesm ektinen skn lösning ktlle själ Däfö kn i INE beäkn med hjälp gien infmtin MRISVBILDNING ä en LINJÄR VBILDNING Låt en mtis tp m n Fnktinen fån R n till R m definied sm dä n m R ch dämed R klls i å ksbk mtisbildning Vi kn nge bildningen med m sklä ektine: L m m m L L n n mn n n n Vje mtisbildning ä en linjä bildning eftesm följnde gälle enligt lg fö mtispetine ch k k ------------------------------------------------------------------ Bilde stnddbsekte: Låt en mtis H bilds stnddbsekten

min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning e e L e n? M M M S: klnn klnn n Dämed h i ist tt bilde bsekte ä klnne i mtisen ----------------------------------------------------------------------------- Vje LINJÄR VBILDNING fån R n till R m kn nges sm en MRISVBILDNING Vi h ist tt Vje mtisbildning ä en linjä bildning Bilde bsekte ä klnne i mtisen N sk i is mänt påstående tt je linjät bildning fån R n till R m kn nges sm en mtisbildning dä klnne i ä bilde bsekte e e n Låt en linjä bildning fån R n till R m Låt bilde stnddbsekten e e n Om i bild mtisen med sm kllne i ds då gälle e k e e k e e n k n e n lltså ch bild bsäkte på smm bilde k k n n Däfö fö en gdtcklig ekt e L nen R i h e L n en k L nkn ch e L nen k L nkn lltså ä n fö ll R s

min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning Dämed h i ist tt je tt je linjät bildning fån R n till R m kn nges sm en mtisbildning dä klnne i ä bilde stnddbsekten e e n Uppgift Låt den bildning sm definies dä Låt e ch e e e Bestäm e e ch S: e e e Definitin VBILDNINGENS MRIS Låt en linjä bildning fån R n till R m Låt bilde stnddbsekten e e n Då klls mtisen elle stnddmtis fö bildningen fö bildningens mtis i stndd bsen Beteckning Den mtis sm hö till bildningen beteckn i ftst med [] nmäkning:iktig Ett enkelt sätt tt beis tt en gien fnktin fån R n till R m ä en linjä bildning ä tt nge fnktinen sm en mtisbildning Uppgift Vis tt bildningen fån R till R sm definies enligt dä ä en linjä bildning ch bestäm ch

min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning Lösning: ds dä stnddmtisen ä ch Vi h dämed beist tt ä en linjä bildning eftesm ch k k gälle enligt lg fö mtispetine Uppgift Bestäm stnddmtisen fö den linjä bildning sm innebä tt je ekt i R bilds på sin tgnl pjektin på ektn ds pj Lösning: Metd Vi bestämme ett nltiskt ttck fö Däefte skie i på mtisfmen Denn fm beis tt ä linjä ch tt stnddmtisen ] [ Låt en ekt i R då gälle 9 pj 9 Dämed h i beist tt ä en linjäbildning ch tt 9 ] [ Metd Denn metd gälle m i edn h ist tt ä en linjä pet Föst bestämme i e e ch e sm bild klnne i stnddmtisen ] [ / / / e e

min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning 8 / / / e e / / / e e Hä 9 / / / / / / / / / ] [ 9 S: 9 ] [ SMMNS LINJÄR VBILDNINGR Vi betkt smmnstt linjä bildning dä beteckn Låt den mtis tp sm hö till en linjä bildning låt ide den mtis tp sm hö till en linjä bildning då ä den bildningens mtis sm hö till smmnstt bildningen eftesm ssciti lgen fö mtismltipliktin Uppgift Låt den mtis sm hö till en linjä bildning den mtis sm hö till en linjä bildning Bestäm mtisen fö smmnstt bildningen Lösning: Uppgift KS 9 Utck ekt sm en linjäkmbintin ekten ch b Fö en linjä bidning med bildningsmtisen gälle

min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning ch nänd esltt i fö tt bestämm Lösning : S: b nmäkning : Låt en bs i mmet V Låt en linjä bildning fån V till W Eftesm je ekt i V kn skis sm en linjä kmbintin bsekte då gälle Med nd d m i et h bsekte i V bilds då kn i bestämm bilden je ekt i V Uppgift Vi betkt en bildning fån R till R dä stnddbsen bilds enligt följnde Kdinte i båd m äkns med seende på stndd bse Bestäm b Bestäm c Bestäm bildningens mtis [] Lösning: Om i beteckn ekte i stnddbsen ch ch då h i 9

min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning ch däfö S b S b S c Set få i fån b elle diekt m i skie bilden bsekte sm klnne i mtisen Uppgift 8 Käe knskp m ines mtise Vi betkt en bildning fån R till R med mtisen Bestäm bildningens mtis m ch dä Lösning: smt Villken ch kn i ski sm en mtisektin [ ] [ ] ds kte BC Eftesm detb ä mtisen B en ineteb mtis

min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning Inesen ä B Fån BC h i C B Vi kn enkelt kntlle esltt: OK S: bildningens mtis ä OK nmäkning : Låt en bs i mmet V ch en bs i mmet W Låt ide en bildning fån V till W Mtisen [] kn i bild genm på följnde tå sätt Metd Vi skie ektklnne bilde bsekten sm klnne i mtisen lltså [ ] då skie i sm en kdintektn i f-bsen sm i skie sm föst klnn På smm sätt ftsätte i med Uppgift 9 Låt en bildning fån en -dimensinell m V med bsen till ett - dimensinellm W med bsen sm stisfie Då ä i kdint fm

min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning ch dämed Uppgift KS 8 Bestäm mtisen fö den linjä bildning sm innebä tt je ekt i mmet bilds på sin tgnl pjektin på linjen t Lösning: Låt en gdtckligt pnkt i R O ch 9 pj sm i kn ski på fmen / / / / / / / / 9 / bildningens mtis ä / / / / / / / / 9 / / / / / / / / / 9 / Uppgift KS 8 Bestäm mtisen fö den linjä bildning sm innebä tt je ekt i mmet bilds på sin tgnl pjektin på linjen t Lösning: Låt en gdtckligt pnkt O ch

min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning pj sm i kn ski på fmen / / / / / 8 / / 8 / / / bildningens mtis ä / / Uppgift / / 8 / 8 8 / 8 / / KS 9 En bildning definies genm tt je ekt i mden spegls i plnet Bestäm bildningens mtis Lösning: Låt en gdtckligt pnkt ch S pnktens spegelbild Vi beteckn O N ch OS Se bilden nedn Lägg mäke till tt pnkten O ligge i plnet O P S Då gälle: P pj N N N N N 9 / / /

min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning O P 9 / / / 9 N pj O S O OS sm i kn ski på fmen S: bildningens mtis ä Uppgift En bildning definies genm tt je ekt i mden pjices tgnlt inkelät på plnet Bestäm bildningens mtis Lösning: Låt en gdtckligt pnkt ch P dess tgnl pjektin på plnet Vi beteckn O N ch OP Se bilden nedn Lägg mäke till tt pnkten O ligge i plnet

min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning Då gälle: / / / 9 N N N N pj P N 9 / / / 9 P O P O OP sm i kn ski på fmen S: bildningens mtis ä Uppgift En bildning definies genm tt je ekt i mden pjices tgnlt inkelät på plnet ds på - plnet Bestäm bildningens mtis

min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning b Bestäm bilden ektn Lösning: Vi kn gö sm i föegående ppgift men den hä gången ä det enkle tt bild te bsekte i j ch k ch ski des bilde sm klnne i mtisen Otgnl pjektinen ektn i på - plnet ä smm ekt i fö den edn ligge i plnet Däfö ä mtisens föst klnn lik med Smm gälle fö ektn j ch däfö ä mtisens nd klnn lik med Otgnl pjektinen ektn k på - plnet ä nll-ektn ch däfö ä tedje klnn i lik med Dämed ä bildningens mtis b

min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning Någ eempel i D mmet: Uppgift Bestäm mtisen fö den linjä bildning sm innebä tt je ekt i plnet bilds på sin tgnl pjektin på linjen Lösning: Föst bestämme i en iktningsekt Vi älje tå pnkte på linjen en pnkt P pnkt P En iktningsekt ä P P Låt en gdtckligt pnkt O ch pj 9 sm i kn ski på fmen / / / 9 / / / bildningens mtis ä / 9 / Uppgift Bestäm mtisen fö den linjä bildning sm innebä tt je ekt i plnet spegls i linjen Lösning: Föst bestämme i en iktningsekt Vi älje tå pnkte på linjen en pnkt P pnkt P En iktningsekt ä P P Låt en gdtckligt pnkt O ch OP pj 9 P O S Fån figen se i tt P OP O ch

min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning OS O P O OP O OP O 9 9 sm i kn ski på fmen / / / / / / bildningens mtis ä / / Uppgift Bestäm mtisen fö den linjä bildning sm innebä tt je ekt i plnet spegls i -eln Lösning: Vi kn gö sm i föegående ppgift men den hä gången ä det enkle tt bild tå bsekte i ch j ch ski des bilde sm klnne i Spegelbilden ektn i id spegling i -eln ä smm ekt i Däfö ä mtisens föst klnn lik med Spegelbilden ektn j id spegling i -eln ä j Däfö ä mtisens nd klnn lik med Dämed ä bildningens mtis Uppgift 8 Bestäm mtisen fö den linjä bildning sm innebä tt je ekt i plnet tes inkeln θ king ig Lösning: Vi kn med hjälp klssisk gemeti is tt ttin ä en linjä bildning Fö tt bestämm stnddmtisen bestämme i bilde bsekte ch skie de sm klnne i bildningens mtis: Vektn i csθ bilds på sinθ ektn sinθ j bilds på csθ se nednstående fig 8

min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning 9 θ O θ Däfö θ θ θ θ cs sin sin cs Uppgift 9 Bestäm mtisen fö den linjä bildning sm innebä tt je ekt i - plnet tes inkeln π b Bestäm bilden ektn Lösning: Stnddmtisen fö ttinen inkeln π ä se föegående ppgiften cs sin sin cs ] [ π π π π b S ] [ b Uppgift Rttinen i D king -eln Bestäm mtisen fö den linjä bildning sm innebä tt je ekt i R tes inkeln θ king eln Lösning: Fö tt bestämm stnddmtisen bestämme i bilde bsekte ch skie de sm klnne i bildningens mtis: Vektn i te inkeln θ i -plnet ch däfö bilds på sin cs θ θ it fig Vektn j te inkeln θ i -plnet ch däfö bilds på cs sin θ θ

min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning Vektn k sm ligge på -eln te inte lls ch däfö bilds på sig själ Vi skie bilden bsekte sm klnne i ch få csθ sinθ sinθ csθ