LINKÖPINGS UNIVERSITET HT 2015 Litteraturvetenskapliga teorier och metoder I Studiehandledning Kursansvarig lärare: Emma Eldelin E-post: emma.eldelin@liu.se Tel. 013 28 22 05
Välkommen till introduktionskursen i litteraturvetenskaplig teori och metod! I denna studiehandledning har jag samlat information och uppgifter som kan vara till nytta under kursens gång. För att du ska kunna tillgodogöra dig kursen på bästa sätt är det några saker som är speciellt viktiga att tänka på: Målet för detta kursmoment är att du ska förvärva grundläggande kunskaper om centrala frågor, begrepp och problemområden inom litteraturvetenskaplig teori och metod. På litteraturvetenskap 1 har vi valt att inleda med en kurs i teori och metod som vi tänker oss ska fungera som en grund för såväl det teoretiska som det praktiska och analytiska arbetet med litteraturen under terminens kommande kurser, i vilka du fördjupar dina litteraturhistoriska kunskaper och återkommande arbetar med litteraturvetenskaplig textanalys. Att kursen är inriktad mot teori och metod innebär dock inte att det kommer att saknas litterära exempel i denna kurs litterära texter kommer tvärtom att fungera som en återkommande utgångspunkt för att konkretisera teorierna om litteraturen och för diskussioner om litteraturvetenskapliga metoder och arbetssätt. I denna kurs förekommer tre slags undervisningsformer: föreläsningar, seminarier och textlaborationer. Föreläsningsformen bidrar med mer strukturella och övergripande synsätt och fungerar sammanhangsskapande, seminarierna innebär diskussion i mindre och större grupper, ofta utifrån särskilda instruktioner eller uppgifter. Textlaborationen är en lite mer experimentell form där vi arbetar praktiskt och tillämpande med litterära textexempel och diskuterar dessa utifrån några centrala litteraturvetenskapliga perspektiv och problemområden men utan på förhand styrande frågor. På seminarier och textlaborationer ges du alltså möjlighet att träna din förmåga att analysera, tolka, problematisera, diskutera och reflektera kring litteratur med hjälp av litteraturvetenskapliga perspektiv, begrepp och frågeställningar. I kursen ingår även en obligatorisk övningsuppgift i litterär textanalys (en analys av Sapfos Gudars like ), som ska fungera som en introduktion till textanalysen i terminens kommande kurser. Längre fram i denna kurshandledning finns instruktioner för övningsuppgiften i textanalys samt inför seminarier och textlaborationer. Vid litteraturvetenskapen betonar vi vikten av ett studentaktivt lärande, vilket i grunden innebär att det är du själv som ansvarar för din egen lärprocess. Som jag ser det ger du dig själv de bästa förutsättningarna för ditt lärande om du strävar efter en aktiv närvaro på kursen, vilket innebär att du är förberedd och har läst den aktuella kurslitteraturen vid respektive tillfälle för att kunna ta vara på dina möjligheter att delta i diskussionen om kursens kunskapsinnehåll, t.ex. genom att ställa frågor. Tänk på att ditt bidrag är viktigt även för dina kurskamrater och att samtalet om litteraturen berikas av våra olika perspektiv! Se även till att alltid ha med dig aktuell kurslitteratur till respektive tillfälle. 2
I det studentaktiva lärandet blir lärarens roll i sin tur att skapa förutsättningar för och stödja studentens eget lärande, t.ex. genom att ge återkoppling och forma utmanande och utvecklande arbetsuppgifter. Min förhoppning är att kursens pedagogiska upplägg ska kunna fungera som en fortlöpande dialog mellan lärare och studenter. Seminarierna och övningsuppgiften i textanalys är obligatoriska (jfr kursplanen). Frånvaro vid mer än ett seminarietillfälle innebär att du måste göra en skriftlig komplettering. Om detta blir aktuellt för dig kontakta mig för att få uppgiften. Se till att försöka få tag i kurslitteraturen i god tid innan kursstart! Vilken litteratur som ska läsas till respektive tillfälle framgår av momentschemat. Kursen är förhållandevis kort och har ett intensivt tempo, vilket innebär att du behöver planera din läsning för att hinna bearbeta den relativt informationstäta litteraturen. Aktuell kurslitteratur för denna kurs finns tillgänglig i bokhandeln och på biblioteken. Notera att universitetsbiblioteket har referensexemplar av kursböcker som Litteraturhistoriens grundbegrepp resp. Grundbok i litteraturvetenskap. Dessa böcker kan du inte låna hem, men har möjlighet att läsa på plats i biblioteket (de har även några utlåningsexemplar av dessa titlar). Det finns naturligtvis många andra sätt att få tag i kurslitteratur exempelvis kan du leta på de många folkbiblioteken i Linköping med kringkommuner. På http://www.kurslitteratur.se och http://www.kurslitteratur.org säljs begagnad kurslitteratur, se även http://www.bokborsen.se. Därutöver finns förstås en mängd antikvariat (för en överblick, se t.ex. http://www.antikvariat.net). För äldre svensk skönlitteratur rekommenderas Litteraturbanken där en stor mängd litteratur gjorts tillgänglig digitalt (för länk, se litteraturlistan). I slutet av studiehandledningen finns en lista på grundläggande litteraturvetenskapliga termer och begrepp som du bör bekanta dig med under kursen. Det är viktigt att du kan förklara innebörden i exempelvis begreppen epik eller epok, men också att du kan konkretisera dem genom att lyfta fram illustrativa exempel eller sammanhang där de används. Kursen examineras genom salstentamen. Observera att du måste anmäla dig till salstentor senast 10 dagar innan tentan. Anmälan görs på Studentportalen och du måste ha ett LiU-ID för att kunna logga in där. På tentan examineras kurslitteraturen, men perspektiven och frågorna är till stor del betingade av kursens upplägg och utformning. Det är därför viktigt dels att du läser och gör dig förtrogen med litteraturen, dels att du eftersträvar en aktiv närvaro på kursens undervisningstillfällen med dess olika pedagogiska former. Tentan kommer att bestå av några kortare begreppsfrågor ur listan på termer och begrepp, därefter följer två längre, resonerande frågor med utgångspunkt i historiska och teoretiska perspektiv på centrala litteraturvetenskapliga problemområden. Tentan avslutas med en mindre analysuppgift där det handlar om att diskutera möjliga tolkningar av en litterär text ur olika perspektiv. Tänk på att besvara dina frågor i sammanhängande, 3
resonerande text (inga punktuppställningar!) som är indelad i stycken. En exempeltenta hittar du på kursens hemsida. Jag hoppas att du kommer att tycka att kursen känns angelägen och inspirerande som en första ingång till litteraturen, och ställ gärna frågor om sådant du tycker är otydligt eller saknas i kursen. Återigen varmt välkommen! /Emma Eldelin 4
Inför seminariet 27 augusti Analysuppgift En kort analys av Sapfos Gudars like Läs igenom de tio översättningarna av Gudars like i kompendiet. Välj en av dem. Motivera ditt val. Redogör för vad du tror att dikten handlar om. Beskriv hur dikten är uppbyggd. Fundera på om det finns någon relation mellan diktens form och innehåll. Uppgiften lämnas in i utskriven version (1-2 sidor, radavstånd 1,5) senast måndagen den 24 augusti. Ange ditt namn längst upp på dokumentet. OBS! Ta med en egen kopia av analysen till det följande seminariet, då ni kommer att läsa och kommentera varandras analyser i mindre grupper. 5
Textlaborationer 27 och 31 augusti samt 1 och 3 september Uppgifter Fyra av kurstillfällena på denna kurs är s.k. textlaborationer. De syftar till att träna det praktiska arbetet med litterära texter utifrån centrala litteraturvetenskapliga perspektiv och problemområden. Inför varje tillfälle läses ett kapitel ur Grundbok i litteraturvetenskap, vilket introducerar ett av de många problemområden eller teman som kan aktualiseras i litteraturvetenskapliga studier. Tillsammans med detta kapitel läses några litterära exempel som ska fungera som utgångspunkt för diskussionen. Till textlaborationerna finns inga specifika frågor för respektive tillfälle, vilket är en indikation på att det finns flera möjliga sätt att ta sig an dessa uppgifter. Syftet är dock att du, med utgångspunkt i det aktuella kapitlet från Grundboken, ska reflektera över möjliga sätt att läsa, diskutera och tolka de litterära exemplen. Vilken typ av frågor blir relevanta att ställa till texten utifrån just detta perspektiv och problemområde? För att göra det lite tydligare beskriver jag ett konkret exempel: Vid den första textlaborationen (27 augusti) handlar det om författaren som ett återkommande tema eller problemområde i litteraturvetenskapliga analyser. Kapitlet om författare i Grundboken är, som alla kapitlen, uppdelat i tre delar: först ges en historisk bakgrund till författarbegreppet, därefter följer ett avsnitt om hur man kan arbeta praktiskt och metodiskt med författaren som ett perspektiv i litterär textanalys, och kapitlet avslutas med en översikt över några moderna teorier om författarens betydelse för litteraturanalysen (se Carin Franzéns inledning för en mer utförlig presentation av bokens och kapitlens upplägg). Som litterära textexempel har jag i det här fallet valt två dikter, en av William Shakespeare och en av Kristina Lugn (se textkompendiet). Tanken är att du ska reflektera över på vilka sätt dessa bägge exempel kan diskuteras utifrån de perspektiv och frågor kapitlet om författaren väcker. Kan t.ex. någon aspekt av författarbegreppets historiska bakgrund kasta ljus över dessa exempel? Kan du dra nytta av resonemangen i praktikavsnittet om hur man konkret kan använda författaren eller någon form av biografisk metod som analysredskap vid textanalys? Vilken typ av frågor kan du ställa till de litterära texterna utifrån de teorier om författaren och litteraturen som presenteras i detta kapitel? Presenteras särskilda begrepp som du kan använda dig av? Etc. Om författarna och texterna är obekanta för dig kan du även behöva ta reda på mer information, exempelvis i litteraturhistoriska handböcker eller uppslagsverk (se förslagen på referenslitteratur i litteraturlistan). Under textlaborationerna diskuterar vi vad ni kommit fram till i mindre och större grupper (här är det alltså viktigt att du kommer förberedd till undervisningen, gärna med en nedskriven sammanfattning av dina tankar och de eventuella frågor som dykt upp under det förberedande arbetet). Laborationerna kommer alltså att ta utgångspunkt i ert förberedda arbete och i ett slags gemensam kunskapsprocess där jag ger respons på era iakttagelser och frågor. Mot slutet av laborationerna kommer jag särskilt kommentera de historiska och teoretiska avsnitten i respektive kapitel, men det finns naturligtvis även utrymme för att ställa ytterligare frågor och för att diskutera de praktikorienterade avsnitten i respektive kapitel och de litterära exempel som dyker upp där, om så önskas. 6
Till textlaborationen to 27 augusti läses alltså kapitlet Författare i Grundbok i litteraturvetenskap, tillsammans med dikterna av William Shakespeare och Kristina Lugn i kompendiet. Förbered dina tankar om de litterära exemplen med hjälp av de perspektiv och frågor som aktualiseras av kapitlet Författare. Till textlaborationen må 31 augusti läses kapitlet Språk i Grundbok i litteraturvetenskap, tillsammans med litterära exempel från Charles Baudelaire och Malte Persson i kompendiet samt August Strindbergs Ett halft ark papper (digitalt tillgänglig i Litteraturbanken, länk i litteraturlistan). Förbered dig på samma sätt som vid föregående textlaboration. Till textlaborationen ti 1 september läses kapitlet Medier i Grundbok i litteraturvetenskap, tillsammans med litterära exempel från Lina Ekdahl och Teju Cole. Ekdahls dikt Den svenska modellen finns tillgänglig i kompendiet men även i författarens egen uppläsning som ljudfil på nätet (se länk i litteraturlistan) se till att ta del av båda versionerna för att kunna fundera över förhållandet mellan dem! Teju Coles Twitterprojekt Small Fates finns tillgängligt digitalt på länk i litteraturlistan. Där finns även en länk till en text där Cole berättar om bakgrunden till projektet. Förbered dina reflektioner på samma sätt som vid föregående tillfällen. Till textlaborationen to 3 september läses kapitlet Läsare i Grundbok i litteraturvetenskap, samt de litterära exemplen från Virginia Woolf och Jonas Hassen Khemiri i kompendiet. Förbered dina reflektioner på samma sätt som tidigare här med hjälp av de perspektiv och frågor som aktualiseras av kapitlet Läsare. 7
Seminarium 7 september, Tillämpning och repetition Seminarieuppgift Inför seminariet: Syftet är att diskutera möjliga tillämpningar av de olika teoretiska perspektiv och metoder som tagits upp under kursen på en litterär text, Franz Kafkas Förvandlingen. Inför seminariet arbetar ni förberedande i mindre grupper utifrån de olika perspektiv och problemområden som introducerats under kursen (författare, språk, medier, läsare). Under seminariet inleder vi med diskussion i s.k. tvärgrupper, där ni i nya konstellationer får redogöra för varandra vad ni kommit fram till. Därefter sammanställer vi gemensamt slutsatser och tar upp eventuella frågor i helgrupp. Förbered er genom att vid sidan av att läsa Förvandlingen orientera er om författaren och verket i litteraturvetenskaplig handbokslitteratur eller genom att söka vidare efter litteratur om Kafka med hjälp av bibliotekets resurser. Repetera dessutom gärna relevanta delar av den litteratur som lästs till tidigare tillfällen i kursen. Observera att alla även bör ha lyssnat på Förvandlingen som radioteater för att kunna tillgodogöra sig diskussionen om de mediala aspekterna (se länk i litteraturlistan). Se till att föra anteckningar över ert arbete i respektive grupp för att ha ett underlag att utgå från i tvärgruppsdiskussionen. Förslag på frågor: Grupp 1: På vilka sätt kan författaren som perspektiv bidra till tolkningen av Förvandlingen? Hur skulle du gå tillväga vid en biografisk analys? Vilken typ av frågor skulle du ställa? Vilka aspekter i och/eller utanför texten skulle du fokusera på? Grupp 1: På vilka sätt kan språk/stil, komposition, berättarteknik och genre bidra till tolkningen av Förvandlingen? Vilken typ av frågor skulle du ställa till texten? Vilka detaljer och aspekter i texten skulle du fokusera på? Grupp 3: På vilka sätt kan ett medialt perspektiv bidra till tolkningen av Förvandlingen? Hur skulle du gå tillväga, och vilka frågor skulle du ställa? Vilka aspekter i och/eller utanför texten skulle du fokusera på? Hur förhåller sig Förvandlingen i bokform till radioteaterversionen? Grupp 4: På vilka sätt kan läsaren som perspektiv bidra till tolkningen av Förvandlingen? Hur skulle du gå tillväga? Vilka frågor blir intressanta att ställa? Vilka aspekter i och/eller utanför texten skulle du fokusera på? Alla: Vilka fördelar/problem kan finnas med respektive perspektiv i analysen av Förvandlingen? Vad skulle du behöva skaffa dig mer kunskap om för att göra en fördjupad tolkning? 8
Lista på termer och begrepp Nedan finns en lista på de termer och begrepp som du bör skaffa dig kännedom om under kursen. Du hittar definitioner och beskrivningar av de flesta begrepp i kurslitteraturen och de kommer att beröras under kursens gång. Du kan även använda dig av Kenneth Åströms Termlexikon i litteraturvetenskap och övrig föreslagen referenslitteratur, samt Nationalencyklopedin. Som hjälp kan även litteraturvetenskapliga handböcker som Den svenska litteraturen, Litteraturens historia i världen resp. Litteraturens historia i Sverige fungera. Titta också på bibliotekets referenshylla för litteraturvetenskap där det finns fler litteraturvetenskapliga uppslagsverk och handböcker, liksom i litteraturvetenskapens ämnesguide på universitetsbibliotekets hemsida: http://guide.bibl.liu.se/litteraturvetenskap. Där kan du exempelvis söka dig vidare till olika elektroniskt tillgängliga uppslagsverk under fliken Databaser, e-böcker m.m. allitteration anapest bunden vers codex daktyl dramatik epik epok/period epos fabel/historia fri vers främmandegöring förväntningshorisont genre intentionellt felslut intertextualitet intrig jamb kanon lyrik/poesi mimesis prosa rim strof tomrum troké verk vers versfot/takt versmått/meter 9