Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom förskolan

Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom förskolan Rapport från nätverket 3KV (Kalmar, Karlskrona, Kristianstad och Växjö kommuner)

Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom förskolan 2006-2007 1. Sammanfattning... 3 2 Förskolans uppdrag... 4 2.1 Staten och kommunerna... 4 2.2 Bakgrund... 4 2.3 Syfte... 4 3. Förskolans organisation, innehåll och omfattning... 5 3.1 Kommunfakta... 5 3.2 Kalmar... 6 3.2.1 Organisation...6 3.2.2 Resursfördelning... 6 3.3 Karlskrona... 7 3.3.1 Organisation...7 3.3.2 Resursfördelning... 7 3.4 Kristianstad... 7 3.4.1 Organisation...7 3.4.2 Resursfördelning... 7 3.5 Växjö... 8 3.5.1 Organisation...8 3.5.2 Resursfördelning... 8 3.6 Specialavdelningar... 8 3.7 Förskoleavgifter... 8 3.8 Bidrag till enskilda förskolor... 9 4 Arbetsmetod, lärande och avgränsningar... 9 4.1 Arbetsmetod... 9 4.2 Lärande... 9 4.3 Avgränsningar... 10 5. Volymer och personal... 10 5.1. Volymer... 10 5.2. Personal... 11 5.2.1 Personal i kommunal förskola, totalt... 12 5.2.2 Vikariat och sjukfrånvaro... 12 6. Förskolans kostnader... 13 6.1 Sammanfattning kostnader... 13 6.2 Totalkostnad per barn... 14 6.3 Kostnad för pedagogisk personal per barn... 15 6.4 Måltidskostnad per barn... 15 6.5 Administrationskostnad per barn... 15 6.6 Lokalkostnad per barn... 16 7. Kvalitetsmått... 17 7.1 Sammanfattning av resultatet... 17 7.2 Attitydundersökningar... 20 7.2.1 Tillvägagångssätt... 20 7.3 Resultat... 21 7.3.1 Trygghet... 21 7.3.2Jämställdhet... 25 7.3.3. Barns inflytande och delaktighet... 27 7.3.4 Föräldrarnas inflytande och delaktighet... 29 1

8. Reflektioner och slutsatser... 31 8.1 Allmänt... 31 8.2 Kalmar... 31 8.3 Karlskrona... 32 8.4 Kristianstad... 33 8.5 Växjö... 34 8.7 Framtiden plan för fortsatt arbete... 34 9. Projektreflektion... 35 9.1 Datainsamling... 35 9.2 Webbenkät eller pappersenkät?... 36 9.3 Attitydundersökningen bortfall... 36 10. Begreppsförklaringar och definitioner... 38 2

1. Sammanfattning Ett projektarbete med fokus på förskolans verksamhet har under vinterhalvåret 2006 och 2007 genomförts i Kalmar, Karlskrona, Kristianstad och Växjö kommuner. Den kvalitets- och kostnadsjämförande studien, har gjorts utifrån ett kommunperspektiv med frågeställningen vad en kommun får ut i verksamhetsvolym och resultat för satsade pengar. Jämförelseprojektet har hämtat erfarenhet från tidigare jämförande studier kommunerna emellan. Projektet kan också betraktas som en lärande metodstudie som skall kunna bidra till att både utveckla förskolans verksamheter och skapa fruktbara möten mellan olika befattningshavare i nätverkskommunerna. De kvantitativa mått som studien omfattar avser exempelvis antal barn och personal i förskolans verksamheter och dess kostnader. Den kvalitativa delen i studien exemplifieras av en omfattande attitydundersökning. Vårdnadshavare till barn födda år 2002 och år 2005 samt pedagogisk personal för förskolans olika huvudmän (kommunala och enskilda förskolor) i de fyra kommunerna, har ingått i undersökningen. Studien har visat att trots befolkningsskillnader finns många likheter när det gäller volymer och personal. Kommunerna har olika kostnader medan sett till andelar uppvisar kommunerna likheter. Ungefär 70 % av totalkostnaden går till personal, 12 15 % till kostnader för lokaler och cirka 6 7 % till administration och måltider. Studerar man exempelvis totalkostnaden per barn visar det sig att den i både Karlskrona och Kalmar är betydligt högre än i Kristianstad och Växjö. Några förklaringar till detta kan vara hur resurser fördelas för barn i behov av stöd, hur hanteringen av lokaler går till, personalens lönelägen och utbildning. Överlag visar resultaten i den kvalitativa studien att nätverkskommunerna har en mycket god kvalitet i förskolan. Attitydundersökningen visar att föräldrarnas uppfattningar överensstämmer väl med den pedagogiska personalens självvärdering av sitt arbete. Detta gäller såväl den kommunala som den enskilda verksamheten. I ett fortsatt utvecklingsarbete med fokus på kommunjämförelser bör man utifrån ett nämndsoch verksamhetsledningsperspektiv, skapa förutsättningar för en djupare diskussion för att försöka att se både samband och möjligheter. Kommunala och enskilda förskolor bör nu själva göra en nulägesanalys för att jämförelsen skall kunna få en ytterligare dimension. Projektgruppen 3KV, augusti 2007 3

2 Förskolans uppdrag 2.1 Staten och kommunerna I skollagen regleras kommunernas uppdrag att anordna förskoleverksamhet för barn i åldern 1 5 år. Varje kommun svarar för att barn som stadigvarande vistas i kommunen erbjuds förskoleverksamhet. Verksamheten ska tillhandahållas för barn som har fyllt ett år, vars föräldrar förvärvsarbetar och/eller studerar samt omfattar också barn till arbetslösa och föräldralediga föräldrar. Alla barn skall erbjudas plats i allmän förskola från hösten det år de fyller fyra år. I förskolans läroplan, Lpfö 98, står att läsa att förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Den skall bedrivas i form av förskola, familjedaghem eller i annan kompletterande förskoleverksamhet. Verksamheten kan också anordnas av enskilda. 2.2 Bakgrund Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad (KKKVH) är fem kommuner i södra Sverige som av SCB (Statistiska centralbyrån) och Skolverket placeras i kommungruppen större städer. Kommunerna har jämfört sig med varandra mer eller mindre systematiskt under flera decennier. Jämförelser har gjorts på flera olika nivåer såsom exempelvis kommunledningsnivå, verksamhetsnivå och politisk nivå. Sedan år 2004 pågår ett liknande jämförelseprojekt för gymnasieskolorna i nätverket KKKVH. Projektrapporterna och arbetsmaterialet har bidragit till att utveckla gymnasieskolan i de olika kommunerna. Under 2006 formulerades ett uppdrag om att studera förskolans verksamhet i nätverkskommunerna, men vid detta tillfälle valde Halmstads kommun att avstå. 2.3 Syfte Syftet och målet med jämförelseprojektet är att: Ge nämnderna i de fyra kommunerna ett underlag om förskoleverksamhetens kostnad, volym och kvalitet. Använda metoder som gör det möjligt att lära av varandra. Kvalitetssäkra de uppgifter som jämförs på ett mer långtgående sätt än vad som görs i rapportering till Skolverket, SCB med flera. Få fram relevanta jämförelsetal inom de områden av förskolan som väljs ut för jämförelsen. Skapa förutsättningar för utveckling av metoder genom att uppmärksamma skillnader i ekonomi och kvalitet. Ta fram underlag för att finna områden att prioritera i förbättringsarbetet. Finna framgångsfaktorer. Söka svar på frågan vad får kommunen för satsade resurser? 4

3. Förskolans organisation, innehåll och omfattning 3.1 Kommunfakta Kalmar, Karlskrona, Kristianstad och Växjö betecknas av Statistiska centralbyrån (SCB) och Skolverket som kommungruppen större städer i den officiella statistiken. I kommungruppen större städer, d.v.s. kommuner med 50 000-200 000 invånare, finns 27 kommuner. Det befintliga nätverket har inte bara använts för jämförelser utan i än högre grad för samarbete inom främst det ekonomiska området av typen skiften i organisationer och resursfördelningsmodeller. Mot denna bakgrund ser också våra fyra kommuner väldigt lika ut när olika jämförelser görs. Nedan redovisas förutom befolkningsmängd aktuell statistik för förskoleverksamheten i kommunerna. Tabell 1 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Antal invånare 2006-12-31 61 321 61 844 76 540 78 473 I kommunerna bedrivs förskoleverksamhet till barn från ett år till dess de börjar förskoleklass. Förskoleverksamhet bedrivs i form av förskola, i kommunal och enskild regi, samt i familjedaghem och öppen förskola. I familjedaghem tar en dagbarnvårdare emot inskrivna barn i sitt hem. I den öppna förskolan erbjuds hemmavarande föräldrar och dagbarnvårdare möjlighet att tillsammans med personalen utveckla en pedagogisk gruppverksamhet för barnen kostnadsfritt och utan inskrivningsförfarande. I nedanstående tabell redovisas både antal och andel av inskrivna barn i jämförelsekommunernas verksamheter. Tabell 2 Förskoleverksamhet 2006-10-15 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Antal folkbokförda barn 1-5 år 3 013 3 479 3 993 4 339 Antal barn i förskoleverksamhet 2 624 3 003 3 483 3 748 Andel barn i förskoleverksamhet 87 % 86 % 87 % 86 % varav - i kommunal förskola 2 291 2 292 3 013 2 938 - i enskild verksamhet 208 358 348 532 - i familjedaghem 125 353 122 277 varav - andel i kommunal förskola 87 % 76 % 87 % 78 % - andel i enskild verksamhet 8 % 12 % 10 % 14 % - andel i familjedaghem 5 % 12 % 4 % 7 % Överst i tabellen anges det totala antalet barn som är i förskoleåldern och som teoretiskt sett skulle kunna gå i förskola. Därunder anges antal och andel barn som är inskrivna i någon form av förskoleverksamhet, dvs. kommunal förskola, enskild verksamhet eller familjedaghem. 5

Diagrammet nedan visar hur de barn som är placerade i förskoleverksamhet är fördelade mellan de olika verksamhetsformerna. Diagram 1 Andel barn i kommunal förskola Andel barn i enskild verksamhet Andel barn i familjedaghem Kalmar 87% 8% 5% Karlskrona 76% 12% 12% Kristianstad 87% 10% 4% Växjö 78% 14% 7% 3.2 Kalmar 3.2.1 Organisation Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskole- fritidshems- och grundskoleverksamhet inklusive grundsärskola i kommunen. Motsvarande ansvar har Södermöre kommundelsnämnd inom ramen för kommundelens verksamhet. Inom barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun ansvarsområde finns 24 självständiga förskole- och/eller skolenheter som samverkar i sex olika nätverk utifrån ett 1-16-årsperspektiv. I Södermöre (södra delen av kommunen) finns fem enheter med förskola till skolår 6 eller 9. Samtliga rektorer är direkt underställda respektive nämnd och förvaltningschef. Enheterna har även biträdande rektorer underställda respektive rektor. 3.2.2 Resursfördelning Budgeten för förskoleverksamheten är uppdelat i ett grundbidrag och ett enhetsbidrag. Grundbidraget består av ett belopp per barn och är timbaserat. Inledningsvis görs en prognos över antalet barn och den genomsnittliga vistelsetiden. Detta ger varje enhet sin rambudget (grundbidraget). Under året mäts, varje månad utom juli, det verkliga antalet inskrivna barn och deras schemalagda vistelsetid per förskola och utifrån detta justeras rambudgeten uppåt eller nedåt. Enhetsbidraget fördelas på samma sätt till både förskola och grundskola och bygger delvis på kriterier som Skolverket presenterar som indikatorer på att förutsättningarna kan skilja sig för barn, samt att i enhetsbidraget ligger de delar som kan variera mellan enheterna som t ex lokalkostnader, barn med stora behov av särskilt stöd och speciallösningar. Slutligen finns en del pengar centralt till gemensamma resurser. Det är bl.a. central administration och ledning, skolläkare och psykologer samt en del fortbildningsmedel för förvaltningsövergripande insatser. 6

3.3 Karlskrona 3.3.1 Organisation Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskole- grundskole- och fritidshemsverksamhet samt all särskoleverksamhet i kommunen. Verksamhetsansvaret är fördelat på 13 rektorsområden som samverkar i samverkansområden. Som stödfunktioner finns t ex resursskola och resurscentrum. Utöver enskild verksamhet finns två förskolor som drivs på entreprenad. På Barn- och ungdomskontoret sker övergripande kvalitets- utvecklings- och planeringsarbete samt administrativt arbete. Sex administrativa centra finns för lokal administration. Samtliga rektorerna är direkt underställda respektive nämnd och förvaltningschef. Vissa enheter har även rektorsassistenter. 3.3.2 Resursfördelning Varje förskoleavdelning får timbidrag för en schabloniserad timvolym på 685 timmar per vecka. Budgeterade timmar jämförs med verkligt producerade timmar månadsvis och regleras ekonomiskt per tertial. En liten del av förskolans totala budget bygger på kriterier som Skolverket presenterar. Kommunens två förskolor på entreprenad får anslag enligt avtal. 3.4 Kristianstad 3.4.1 Organisation Barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet är organiserad i en central förvaltning och nio skolområden. Sju av områdena har ansvar för förskola, grundskola, särskola, resursskola samt förvaltningsövergripande verksamheter såsom en Stöd- och hälsoenhet och modersmålsverksamheten. För gymnasie- och vuxenutbildning finns två skolområden. Varje skolområde leds av en skolchef, beroende på områdets storlek finns ett varierat antal rektorer, och i varje område finns en administrativ chef. 3.4.2 Resursfördelning Budgeten för förskola är uppdelat i ett grundbidrag, hälften av resursen fördelas utifrån antalet barn och den andra halvan fördelas utifrån den genomsnittliga vistelsetiden per barn och en tilläggsresurs. Tilläggsresursen fördelas på samma sätt till förskola och grundskola och bygger på kriterier som Skolverket presenterar. Utöver den fördelade tilläggsresursen finns förvaltningsövergripande resurser i exempelvis Stöd- och hälsoenheten, modersmål och central administration. Varje månad mäts antalet inskrivna barn per förskola och utifrån det faktiska antalet barn tilldelas medel. Inledningsvis görs en prognos, som ger en rambudget men det faktiska antalet barn påverkar resurserna skolområdet erhåller. 7

3.5 Växjö 3.5.1 Organisation Skol- och barnomsorgsnämndens ansvar omfattar barn och ungdomar från 1 16 år och är organiserat i två verksamhetsområden (norr och söder) som leds av respektive verksamhetschefer. Totalt inom de båda verksamhetsområdena finns 19 resultatenhetschefer som tillika är rektorer. Varje enhet, förskola och grundskola, har en rektor som är pedagogisk ledare samt har personal- och ekonomiskt ansvar för enheten. 3.5.2 Resursfördelning Förskolor och familjedaghem, såväl kommunala som enskilda har samma grundbudget. Utifrån en vägning av barn och åldersindelning sker en resursfördelning med utgångspunkt från ålder och vistelsetid. En kategori finns i åldern 1 3 år och med vistelsetider under eller över 15 h/vecka. Den andra kategorin finns i åldern 4-5 år och med vistelsetider under eller över 15 h/vecka. Familjedaghemmen får sin budget inklusive de 5 % som på förskolan fördelas enligt särskilt index för varje enskild förskola. De enskilda förskolorna har samma grundbudget som de kommunala. Därefter sker en särskild avräkning utifrån föräldraavgifter samt tillskott utifrån bl a administration och moms. Lokalkostnaderna hanteras genom förvaltningens centrala administration. Antalet placerade barn i förskoleverksamheten mäts vid två tillfällen per år. 3.6 Specialavdelningar Specialavdelningar finns i samtliga kommuner, till exempel finns kvälls-, natt- och helgomsorg samt avdelningar för barn med allergier eller hörselskador. Dessa specialavdelningar får riktade medel utanför resursfördelningsmodellen. 3.7 Förskoleavgifter Förskoleavgift debiteras 12 månader om året i alla kommuner utom i Kalmar där man debiteras 11 månader. Avgiften bygger på maxtaxans principer och lagen om allmän förskola. Avgiften är procentuellt beräknad på familjens sammanlagda inkomst. Fr.o.m. det fjärde barnet i familjen betalas ingen avgift. För barn som har plats i förskola på grund av förälders arbetslöshet, föräldraledighet, allmän förskola eller har behov av särskilt stöd utgår lägre avgift. Uppsägningstiden är två månader i samtliga kommuner. 8

3.8 Bidrag till enskilda förskolor Enligt skollagen (SL) är kommuner skyldiga att utbetala bidrag för verksamhet bedriven i enskild regi. Enligt reglerna måste kommunen ge godkännande om verksamheten är öppen för alla barn och uppfyller kraven på kvalitet och säkerhet samt kraven i SL 2 a kap. 3. Kraven i 3 är kopplade till själva godkännandet och inte som tidigare till bidragsbeslutet. Kommunen är inte skyldig att lämna bidrag om verksamheten innebär påtagliga negativa följder för mot-svarande verksamhet i kommunen eller om verksamheten tar ut avgifter som är oskäligt höga. De enskilda förskolorna tilldelas bidrag på liknande grunder som de kommunala förskolorna och reduceras med kommunens avgiftsfinansieringsgrad då de tar in sina egna föräldraavgifter. 4 Arbetsmetod, lärande och avgränsningar 4.1 Arbetsmetod I detta jämförelseprojekt om förskolan har projektgruppen hämtat erfarenhet från det tidigare nämnda Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom gymnasieskolan 2006. I projektgruppen ingår representanter från de fyra olika kommunerna som har tilldelats uppgifter inom ekonomi, verksamhet och personal. Arbetsgrupperna har under projektets gång återrapporterat till en styrgrupp bestående av representanter från både de olika barn-, skola- och ungdomsförvaltningarna och från kommunledningskontorens ekonomifunktioner. Stort fokus har lagts vid att hålla samman projektgruppen och det gemensamma uppdraget. Initialt lades stor kraft på planering och genomförande av en attitydundersökning och projektets övriga jämförelser. Projektgruppen arbetade fram enkäter, för personal och för vårdnadshavare. En särskild dataansvarig utsågs till det praktiska arbetet med enkäten. Övriga arbetsgrupper fann modeller och strukturer för jämförelser. Avslutningsvis genomförde hela projektgruppen en gemensam värdering och reflektion av resultaten. 4.2 Lärande Projektets uppdrag är att lägga en plattform för jämförelser i kvalitet och effektivitet kommunerna emellan. Projektet skall därmed betraktas som en lärande metodstudie. Sammantaget skall detta kunna bidra till att utveckla förskolans verksamhet och till att skapa möten mellan olika befattningshavare i nätverkskommunerna. 9

4.3 Avgränsningar Inom projektets ram redovisas subjektiva och objektiva jämförelser för att om möjligt få ett svar på frågan: Vad får kommunen för de satsade resurserna? Projektet omfattar förskolor i våra kommunala och enskilda verksamheter. Familjedaghem omfattas ej av projektuppdraget. Enbart vårdnadshavare till förskolebarn som är 2 och 5 år berörs av attitydundersökningen. En totalundersökning ansågs för omfattande. Därför valdes dels en åldersgrupp vars föräldrar har några års erfarenhet av förskolan och dels en åldersgrupp som inte har lika stor erfarenhet av förskolans verksamhet. Personalenkäten riktade sig till samtliga förskollärare och barnskötare i kommunal förskola och till de enskilda förskolor som var intresserade av att deltaga. 5. Volymer och personal 5.1. Volymer Trots skillnaderna i befolkningsmängd finns likheter i befolkningsstrukturen. Cirka 5 % av andelen invånare utgörs av 1-5-åringar. Karlskrona har störst andel och Kalmar minst. Tabell 3 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Antal invånare 61 321 61 844 76 540 78 473 Andelen 1-5 åringar av invånarna 4,9 % 5,6 % 5,2 % 5,5 % Antal folkbokförda barn 1-5 år 3 013 3 479 3 993 4 339 varav - antal barn i förskoleverksamhet 2 624 3 003 3 483 3 748 - andel barn i förskoleverksamhet 87 % 86 % 87 % 86 % Tabellen ovan visar antalet folkbokförda barn i förskoleålder och antalet barn som är placerade i någon form av förskoleverksamhet. Kommunernas andel barn som är placerade i förskoleverksamhet är i stort sett densamma. I vilken verksamhetsform föräldrarna väljer att placera sina barn visas i följande tabell: Tabell 4 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Antal barn i förskoleverksamhet 2 624 3 003 3 483 3 748 varav - andel i kommunal förskola 87 % 76 % 87 % 78 % - andel i enskild verksamhet 8 % 12 % 10 % 14 % - andel i familjedaghem 5 % 12 % 4 % 7 % Barn/årsarbetare i förskoleverksamhet 5,0 5,0 5,3 5,2 Av de barn som är placerade i förskola återfinns 87 % i kommunala förskolan i Kalmar och Kristianstad vilket är en markant högre andel än i Karlskrona och Växjö. I Karlskrona och Växjö återfinns vart fjärde barn i enskild verksamhet eller familjedaghem. 10

En anmärkningsvärd särskillnad är andelen barn i familjedaghem, där Karlskrona har en mycket högre andel placerade än övriga kommuner. Växjö har också en avvikelse; andelen placerade barn i enskild verksamhet är klart högre än övriga. Antal barn per årsarbetare, dvs. personaltätheten, varierar från 5,0 till 5,3 inom gruppen. Genomsnittet för riket och större städer är 5,1 barn per årsarbetare. Av förskolans läroplan framgår att barn med annat modersmål än svenska skall få möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Barn som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Forskning pekar på modersmålets stora betydelse för barnets utveckling oavsett om barnets första språk är teckenspråk, svenska eller något annat av världens alla språk. Förskolan skall sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. I många kommuner har modersmålsstöd i förskolan minskat under de senast 10-15 åren. Dessa nerdragningar byggde inte på pedagogiska avväganden utan på besparingskrav, menar Skolutvecklingsmyndigheten i en rapport 2006. Av den officiella statistiken framgår att drygt 15 % av förskolebarnen i riket har ett annat modersmål än svenska. Andelen barn med annat modersmål än svenska skiljer sig mellan jämförelsekommunerna. Nedanstående statistik bygger på kommunernas egna uppgifter, där föräldrar anger barnets modersmål i samband med inskrivning i förskolan. Tabell 5 Antal barn 1-5 år med annat modersmål än svenska Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö 219 153 587 283 Flest barn med annat modersmål än svenska finns i Kristianstad som har gjort en satsning på modersmålsstödet. I Kalmar finns en mycket liten verksamhet. I Karlskrona och Växjö genomförs inte modersmålsstöd i förskolan på samma sätt som de övriga. I Kristianstad, fanns 2,6 tjänst till modersmålsstöd i förskolan i Kalmar 1,0 under 2006. 5.2. Personal Skollagen anger att det skall finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. I verksamheten arbetar förskollärare och annan högskoleutbildad personal samt barnskötare. Kommunerna uppvisar skillnader i fördelningen av personalen vilket visas i nedanstående diagram. SCB och Skolverket anger i sin statistik att Kalmar har 76 %, Kristianstad 63 %, Växjö 60 % och Karlskrona 56 % pedagogisk personal i förskolorna. Projektgruppens material (som redovisas i nedanstående tabell) baseras på personalkategorier i kommunal verksamhet. I denna utmärker sig Kalmar genom att ha en hög andel förskollärare jämfört med de andra kommunerna. Karlskrona och Kristianstad har en högre andel specialpedagoger som arbetar i den kommunala förskoleverksamheten. 11

5.2.1 Personal i kommunal förskola, totalt Personaljämförelser har alltid inneburit en hel del komplikationer i uppföljningsperspektivet. Leverantörer av personaladministrativa datorsystem presenterar olika lösningar. Traditionerna hur registrering och bokföring sker är exempel på sådana faktorer som försvårar jämförelser. Centralt för hela projektstudien har varit att finna och utveckla adekvata modeller för jämförelser. Bl a har projektstudien strävat efter redovisningsmodeller som används nationellt (SCB). Tabell 6 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Antal årsarbetare 463 477 622 553 varav Förskollärare m.fl. 337 72 % 278 57 % 398 63 % 338 61 % barnskötare 125 28 % 189 41 % 218 36 % 212 39 % specialpedagoger 3 10 2 % 6 1 % 2 Kommunerna uppvisar skillnader i fördelningen av den personal som arbetar i förskolan, dvs. förskollärare respektive barnskötare. Den största skillnaden finns mellan Kalmar och Karlskrona. Kalmar utmärker sig genom att ha en hög andel förskollärare jämfört med de andra kommunerna medan Karlskrona har en hög andel barnskötare. Specialpedagoger arbetar med att ge stöd och handledning till personalen i förskolan. I Kalmar ingår dessa i nätverksteam. Samtliga sju skolområden i Kristianstad har specialpedagoger, som arbetar renodlat i förskolan. I Karlskrona har en särskild satsning gjorts på förskolorna genom att anställa 10 specialpedagoger. I Växjö finns två centralt placerade specialpedagoger. Övriga specialpedagoger har uppdrag som är verksamhetsförlagda på flera olika förskoleenheter. 5.2.2 Vikariat och sjukfrånvaro Sjukfrånvaro och vikariat är ett problematiskt område att jämföra. I nedanstående tabell visas 2006 års siffror. Någon analys låter sig inte göras i jämförelseprojektet. Sjukfrånvaron är ett prioriterat arbetsområde i samtliga kommuner. Tabell 7 Totalt, tillsvidareanställda årsarbetare Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö 463 477 622 553 Månadsvikarier 80 38 62 45 Timvikarier 33 36 43 48 Summa vikarier 113 74 105 93 Sjukdagar per tillsvidareanställd 36 27 33 27 Totalt antal tillsvidareanställda hämtas från tabell 6 och ingår ovan som ett relationstal. Kalmar har flest sjukdagar per tillsvidareanställd. Strax under ligger Kristianstad och ytterliggare en rejäl bit ner ligger Karlskrona och Växjö. Det som visar skillnader är i vilken grad vikarier tillsätts. I proportion till antalet tillsvidareanställda (översta raden i tabellen) så är det en klart högre andel vikarier som nyttjats i Kalmar jämfört med övriga kommuner. 12

5.2.3 Lönesättning De genomsnittliga lönerna i riket 2006 var för en barnskötare 17600 kr och för en förskollärare 20700 kr enligt SCB. I jämförelsekommunerna har barnskötarna högre lön än riksgenomsnittet. Förskollärarnas löner ligger något över. Mellan den lägsta och högsta medellönen för förskollärare skiljer det sig 2,2 %, och för barnskötare 2,6 %. Kristianstad är den kommun som har de högsta medellönerna för förskollärare och barnskötare. Kalmar har lägst medellön för förskollärare och Karlskrona motsvarande för barnskötare. Specialpedagogerna i förskolan har väsentligt högre löner Tabell 8 Medellön Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Förskollärare 20 851 21 077 21 329 21 023 Barnskötare 18 675 18 517 19 005 18 706 Specialpedagoger -- 25 092 24 112 -- Yrkeskategori med färre än 5 anställda redovisas ej 6. Förskolans kostnader 6.1 Sammanfattning kostnader Förskolans verksamhet är under stark expansion i samtliga kommuner. Allt fler föräldrar väljer att placera sina barn i förskoleverksamhet. Ur ett totalkostnadsperspektiv grupperar sig de fyra kommunerna i två grupper. I den ena gruppen finns Kristianstad med en total kostnad per barn under 100 000 kr, och i den andra gruppen finns övriga tre kommuner som har en kostnad per barn över 100 000 kr. Av totalkostnad per barn går cirka 70% till pedagogisk personal i barngrupp. Redovisningen består av olika kostnadsposter, kostnadsområde, som redovisas per barn. Varje kostnadsmått redovisas även med måttets andel i förhållande till totalkostnaden per barn. Det vill säga, hur stor andel en viss kostnad utgör av respektive kommuns kostnad. Alla kommuner har olika kostnader, medan sett till andel, visar kommunerna stora likheter. Cirka 70 % av totalkostnaden går till personal. Administration och måltider står för cirka 6 7 % vardera. 13

6.2 Totalkostnad per barn Kristianstad redovisar generellt en lägre totalkostnad än övriga kommuner, när det gäller verksamhet i kommunal regi. När det gäller bidraget till de enskilda verksamheterna ligger Karlskrona och Kristianstad klart högre än de övriga kommunerna. Diagram 2 110 000 Totalkostnad Nettokostnad Bidrag till enskild verksamhet 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Tabell 9 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Totalkostnad per barn Totalkostnad 103 150 105 401 97 281 101 137 Nettokostnad 95 651 94 106 88 860 92 280 Bidrag till enskild verksamhet 73 264 106 372 98 643 76 349 Avgiftsfinansieringsgrad 7 % 11 % 9 % 9 % Vistelsetid, timsnitt (beställd tid) Timmar per barn i 30,0 kommunal 27,7 verksamhet 32,3 28,5 Ingen uppg. Nettokostnad per barn i kommunal verksamhet, d v s. när bruttokostnaden justerats för avgiftsintäkterna, kan relateras till det bidrag som lämnas till enskild verksamhet. Här återfinns en tydlig diskrepans i Växjö och Kalmar, där den kommunala delen har betydligt högre kostnad per barn jämfört med enskild verksamhet. För Karlskrona och Kristianstad gäller det omvända. Den enskilda verksamheten erhåller totalt sett mer per barn än i den kommunala verksamheten. En förklaringsfaktor kan vara hur resurser fördelas för barn i behov av särskilt stöd, lokalhanteringsfrågor med mera. Den så kallade avgiftsfinansieringsgraden visar hur stor del av verksamheten som finansieras med föräldraavgifter. Kalmar har en lägre finansieringsgrad än de övriga kommunerna vilket beror på att Kalmar endast tar ut avgifter 11 månader om året. De andra tar ut avgifter 12 månader om året. 14

6.3 Kostnad för pedagogisk personal per barn Tabell 10 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Andel av total 69 % 69 % 70 % 70 % År 2006 (kr) 70 809 73 225 68 213 70 551 Kostnadsandelen för personal i barngrupp är väldigt lika mellan kommunerna. Räknat i pengar avviker dock Karlskrona. En förklaringsfaktor kan vara den längre vistelsetiden som finns i Karlskrona. Medellöner och personalsammansättning kan också påverka liksom oregelbunden vistelsetid och sjukfrånvaro. 6.4 Måltidskostnad per barn Tabell 11 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Andel av total 6 % 6 % 7 % 6 % År 2006 (kr) 6 251 6 630 6 411 6 095 Kostnaden för producerade måltider (livsmedel och personal) är den kostnadspost där kommunerna uppvisar mest likheter gällande kostnad och andel av totalkostnaden. Karlskrona har under senare år gjort en medveten satsning på kosten vilket även syns i form av något högre kostnader per barn. Kristianstad ligger strax under och håller för närvarande på med en större omorganisation för att gå över till en central kostenhet. Även i Kalmar kan en översyn av kostorganisationen komma att göras inom de närmaste åren. 6.5 Administrationskostnad per barn Tabell 12 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Andel av total 7 % 6 % 7 % 7 % År 2006 (kr) 6 868 6 121 6 621 6 727 Administrationskostnad avser den lokala och centrala organisationen av administrations- och ledningspersonal. Kommunerna har även här liknande kostnader per barn. Att jämföra omfattning av administration mellan kommuner är bekymmersamt då den kommunala organisationen skiljer sig. Vissa kommuner har större lokal administration medan andra har en större central organisation. Att dra slutsatser av administrationskostnaden för respektive kommun är i detta läge omöjligt. 15