Lokalt Samverkansavtal



Relevanta dokument
Förnyelse Arbetsmiljö och Samverkan FAS

Avtal om samverkan inom Östersunds kommun

Samverkansavtal ESLÖVS KOMMUN

Utveckling genom samverkan ett gemensamt synsätt på verksamhetsutveckling, MBL och arbetsmiljölagen i Nacka kommun.

Lokalt kollektivavtal,

Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML) utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet.

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN

av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning. Angelholms kommun

Anvisning om psykosocial skyddsrond

Riktlinjer för medborgardialog

LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet

Riktlinjer systematiskt arbetsmiljöarbete - Bilaga 2. Fördelning av arbetsmiljöuppgifter samt returnering av arbetsmiljöuppgifter

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

Jämställdhetsplan

Lärarförbundet Skolledare inom avdelningen

Anvisning om arbetsgivaransvar enligt arbetsmiljölagen

ARBETSMILJÖPOLICY FÖR NORRMALMS STADSDELSNÄMNDS VERKSAMHETER

Skellefteå kommuns Samverkansavtal

Bilaga 1. Tele2 Sverige AB. Löneavtal

Förhandlingar om Traktamentsavtal TRAKT 04

Mellan Landskrona kommun, nedan kallad Landskrona och Svalövs kommun, nedan kallad Svalöv samt Bjuvs kommun, nedan kallad Bjuv har träffats

Avtal om lokal lönebildning i IT-företagen

BILAGA E INSTRUKTION FÖR ARBETSMILJÖOMBUD OCH HUVUDARBETSMILJÖOMBUD

Den sammanvägda bilden visar på en hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang.

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal

Lokalt samverkansavtal 2015

Vägledning till Lönebildningsavtal 2012

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

MBL-förhandling Vad gäller på HP

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet, bilaga 2.

Kommittédirektiv. Inrättandet av ett nytt universitet som omfattar verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Dir.

Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.

Vid Banverket skall en central samverkansgrupp utgöra forum för arbetsmiljöfrågor av övergripande betydelse.

Överenskommelse avseende uppföljningssystemet SUS

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Processinriktning. Anvisning. Diarienummer: KS 2015/2121 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare

Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal

Fråga 1: Vilka analyser gör ni angående sjukskrivningsnivåerna?

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

TEKNISKA FÖRVALTNINGEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

10-11 Lönejämförelse mellan kvinnor och män

Avgiftsbefrielseförsäkring

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Uppdragsbeskrivning för Team Stöd och Lärande

Rektors uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

BROMMA ARBETSMILJÖENKÄT 2014

Personlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare

Lag och avtal. - Beatrice Rodin, förhandlare, SKL

Avtal om samverkan för utveckling vid FMV

Skövde kommun Medarbetarundersökning 2015 Totalresultat

Ledaravtalet 1 (5) Giltighetstid Gäller tillsvidare. Livsmedelsföretagen och Ledarna är ense om följande huvudavtal.

Socialstyrelsens författningssamling

Verksamhetsplan 2016

Botkyrka kommuns medarbetarundersökning. Resultatrapport

LUNDS KOMMUN (3) Personal och förhandlingsutskott Nr

Avdelning 38 Hylte Bruk

Lärarförbundet Skolledare är det självklara valet

lönebildning Giltighetstid:

Framgångsrika skolkommuner SKL

meda rbeta rund ersök ning 2011

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Introduktion

Samverkansavtal Lunds kommun

Rutiner och information om systematiskt arbetsmiljöarbetet enligt AFS 2001:1 vid Lysekils FF

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

PM nr 1 inför löneöversyn 2016

Norrlands nations jämställdhetsplan Antagen av Landskapet den 20 november 2008

Samverkansavtal Uppsala Kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

REGLEMENTE SOCIALA MYNDIGHETSNÄMNDEN

Arbetsmiljöpolicy och Systematiskt arbetsmiljöarbete vid fastighetskontoret

Avtal om distansarbete

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Horisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal

Avtal avseende arbetsplatsförlagt lärande (APL)

Förtroendeförskrivning

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Resultatrapport medarbetarundersökning februari 2013 UKK Utbildnings- och Kulturkontoret

Cirkulärnr: 1998:71 Diarienr: 1998/1328 P-cirknr: :21 Nyckelord: Datum:

Verksamhetsplan 2014

Skolplan för Svedala kommun

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

Kommunstyrelsens verksamhetsplan och internbudget Kommunledningskontoret -Strategiskt stöd

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård

Likabehandlingsplan för läsåret

Kommunal författningssamling. Reglemente Organ

Svar på motion nr 15/2014 från Andreas Lennkvist Manriquez (V) - HBT-certifiering av kommunala verksamheter

Program för upphandling och inköp samt klausul om antidiskriminering och meddelarfrihet

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Lokalt avtal om samverkan för utveckling

Statens skolverks författningssamling

Reglemente för Utbildningsnämnden

Skolbeslut för vuxenutbildning

Transkript:

Lokalt Samverkansavtal

1 Inledning Trelleborgs kommun genom kommunstyrelsens personalutskott och förtecknade kollektivavtalsbärande organisationer har med detta avtal tillsammans utformat ett samverkanssystem som gäller för kommunens verksamhet och dess arbetsplatser. Avtalet innebär ett ömsesidigt ansvar för att utveckla samverkansformer, verksamhet och arbetsförhållanden utifrån mål, förutsättningar och behov. Samverkan är grunden för att Trelleborgs kommun ska vara en attraktiv, utvecklande och effektiv kommunal arbetsplats. Målet är att varje medarbetare ska kunna arbeta med glädje ett helt arbetsliv. Samverkanssystemet ska också understödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller medborgarnas krav på effektivitet, service och kvalitet. Utgångspunkten för samverkan är att så många frågor som möjligt behandlas av dem som direkt berörs i sitt arbete. Det handlar om delaktighet och inflytande för alla anställda och ett nära samarbete med fackliga företrädare. Samarbetet ska präglas av respekt och ömsesidigt förtroende. Det lokala samverkansavtalet är grunden för det fortsatta samarbetet.

2 1. Gemensamma utgångspunkter 1a Samverkanssystemet som beskrivs i detta avtal är en utveckling av den rättsliga grunden som finns i Medbestämmandelagen (MBL), Arbetsmiljölagen (AML), Förtroendemannalagen (FML) och Diskrimineringslagen (DiskrL) utifrån FAS 05 samt förhandlingsordningen i enlighet med KHA 94. 1b Syftet med samverkanssystemet är att från idé till beslut öka inflytandet och delaktigheten i arbetet genom att medarbetarna ges goda möjligheter till information och medskapande. Målet är att få en kontinuerlig utveckling av individen, arbetsplatsen, förvaltningarna och kommunens verksamhet. 1c Samverkanssystemet bygger på alla medarbetares bidrag till verksamhetens utveckling. Utgångspunkten är att alla medarbetare vill göra ett bra arbete, vara medskapande och känna glädje på arbetet. 1d Samverkan förutsätter en dialog om verksamhet, måluppfyllelse, resurser och arbetsmiljö innan beslut fattats. Genom att klargöra kort- och långsiktiga mål och samtala om verksamhetens uppdrag ges förutsättningar för såväl individernas, arbetsplatsernas som verksamhetens utveckling. 1e Ett väl fungerande samverkanssystem bygger på ett ansvarstagande och en vilja till medskapande från såväl arbetsgivarrepresentanter som medarbetare och fackligt förtroendevalda. Tillsammans skapar det förutsättningar för ett positivt arbetsklimat, en god arbetsmiljö och en verksamhet som utvecklas. 1f Alla, såväl arbetsgivare som medarbetare, har ett ansvar för att forma den atmosfär, de normer och de attityder som ska gälla på arbetsplatserna. 1g Som en del i samverkansavtalet ingår hälso- och arbetsmiljöarbetet vars mål är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Alla medarbetare ska få den information som behövs för att i anslutning till sina arbetsuppgifter kunna medverka i hälso- och arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Aktuella policys ska publiceras på Slättnet och samtliga medarbetare skall hållas informerade om det pågående hälso- och arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. 1h Alla medarbetare skall vara informerade om möjligheten att vända sig till företagshälsovården för rådgivning. Vid insatser från företagshälsovården skall arbetsledaren vara informerad och beställa åtgärden. Vid speciella tillfällen kan en sådan beställning dock göras av personalavdelningen i samråd med den enskilda medarbetaren. Inom företagshälsovården ska finnas sakkunskap inom områdena medicin, teknik, beteendevetenskap och ergonomi. 1i Arbetsmiljöarbete är ett strategiskt och långsiktigt arbete som ställer krav på kompetens hos chefer och skyddsombud. Arbetsgivaren ansvarar för och beslutar om att arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud kommer till stånd efter behandling i samverkansgrupp.

3 1j Genom detta avtal skapas förutsättningar för att alla viktiga frågor beaktas ur verksamhets-, medbestämmande-, jämställdhets-, mångfalds-, hälsooch arbetsmiljösynpunkt. 2. Medarbetarsamtal 2a Medarbetarsamtal är ett viktigt hjälpmedel för att uppnå den dialog mellan chef och medarbetare som leder till förståelse, motivation, engagemang och utveckling. Detta ska ge förutsättningar för individuell yrkesmässig utveckling liksom till ett ökat självbestämmande och ansvarstagande för alla medarbetare. 2b Väl förberedda medarbetarsamtal mellan medarbetare och närmsta lönesättande chef ska ske årligen. Chefen ska i medarbetarsamtalet, utifrån verksamhetens mål, föra en dialog om åstadkomna resultat i förhållande till diskuterade och ställda förväntningar samt medarbetarens fortsatta utveckling. Medarbetaren ska också ges möjlighet att uttrycka sina förväntningar på chefen och verksamheten. 2c Samtalen ska dokumenteras, följas upp och bland annat resultera i individuella kompetensutvecklingsplaner. 2d Medarbetarsamtal är ett viktigt redskap för chefen för att tidigt fånga upp signaler om brister i såväl den psykosociala som den fysiska arbetsmiljön. 3. Samverkansnivåer 3a Samverkan sker på arbetsplatsträff och i samverkansgrupp. 3b Arbetsplatsträff ska hållas på samtliga arbetsplatser. 3c Från verksamhetsnivå eller motsvarande och uppåt, ska samverkansgrupp finnas. 3d På kommunövergripande nivå fullgörs samverkan i KÖS (Kommunövergripande samverkansgrupp).

4 4. Arbetsplatsträffar uppgifter och arbetsformer 4a Arbetsplatsträffar är ett forum för en regelbunden dialog på arbetsplatsen där medarbetare och närmaste chef deltar och där utveckling, mål, arbetsmiljö samt planering och uppföljning av verksamheten inom det egna området ställs i fokus. Dessa skall ge ökade förutsättningar för individuellt yrkesmässigt inflytande för alla medarbetare. 4b Chefen ansvarar för att arbetsplatsträffarna genomförs regelbundet, dock vid minst 8 tillfällen per år. 4c Om medarbetaren har tjänstgöring på mer än en arbetsplats skall medarbetaren delta i de arbetsplatsträffar där närmaste chef deltar. 4d Närmaste chef ska tillsammans med medarbetarna aktivt medverka till att de gemensamma utgångspunkterna för det lokala samverkansavtalet enligt FAS 05 beaktas vid arbetsplatsträffarna. Skyddsombuden/motsvarande kan genom sin roll och kompetens, bidra till att hälso- och arbetsmiljöaspekterna beaktas i de frågor som behandlas. 4e Arbetsplatsträffarna kan även kombineras med information från facklig företrädare. 4f Arbetsplatsträffarna organiseras, genomförs och dokumenteras så att de som har sitt arbete förlagt på arbetsplatsen har möjlighet att följa den pågående dialogen. 4g Arbetsplatsträffarnas dialog ersätter inte den samverkan som sker i samverkansgrupp.

5 5. Samverkansgruppernas uppgifter 5a Medbestämmande är grunden för samverkansgruppens arbete med jämställdhetsfrågor, arbetsmiljöfrågor, mångfaldsfrågor och verksamhetsutveckling. 5b Samverkansgrupperna skall främst vara ett forum för information, diskussion och samverkan före beslut i aktuella övergripande personal- och verksamhetsfrågor inom vilka arbetsgivarerepresentanten har delegation att fatta beslut. 5c Frågor som har delegerats till viss samverkansnivå skall också avgöras på denna nivå. 5d Dagordning ska upprättas före samverkansmöte. Såväl arbetsivare som arbetstagarorganisation kan väcka fråga i samverkansgrupperna. 5e I samverkansgrupperna har representanter för såväl arbetsgivaren som arbetstagarorganisationerna ett ansvar för att utveckla gruppens arbete. 5f Samverkansgrupperna ska vid planering av förändring beakta konsekvenser för arbetsmiljö och jämställdhet. Även Diskrimineringslagen ska tas i beaktande i beslutsprocessen. 5g Arbetsgivaren har huvudansvaret för att bedriva ett fortlöpande systematiskt arbetsmiljöarbete samt jämställdhetsarbete. 5h Samverkansgrupp är tillika skyddskommitté enligt AML:s regler 5i Uppkommer frågor i samverkansgrupp som inte omfattas av arbetsgivarrepresentantens ansvar och befogenhet skall ärendet skyndsamt returneras till närmast högre beslutsnivå för behandling. 5j KÖS har till uppgift att utifrån avtalets gemensamma utgångspunkter arbeta kommunövergripande med utvecklings-, medbestämmande-, jämställdhets-, mångfalds- och arbetsmiljöfrågor.

6 6. Arbetsformer för samverkansgrupp 6a Respektive samverkansgrupp kommer överens om formerna för gruppens arbete. Samverkansgrupp bestämmer antal samverkansmöten, dock minst 8 tillfällen per år. Undantag kan förekomma när parterna är överens om att så ska ske, dock ej färre än fyra samverkansgrupper per år. 6b Antal ledamöter och ersättare överenskommes inom respektive samverkansgrupp av arbetsgivaren och kollektivavtalsbärande organisation. Dock bör antalet ledamöter och ersättare begränsas. Samtliga kollektivavtalsbärande organisationer har rätt att ha representant i samverkansgruppen. 6c Ordförande utses av arbetsgivaren. 6d Arbetsgivarens ledamöter och ersättare i samverkansgrupp utses utifrån deras funktion i organisationen. 6e Kommundirektör och personalchef ingår som ordinarie ledamöter i KÖS. 6f Kollektivavtalsbärande organisation utser representanter och ersättare som ska ingå i samverkansgruppen. Sådan representant/er har möjlighet till medverkan av sakkunnig. 6g Former för elev- och studerandemedverkan i arbetsmiljöarbetet på arbetsstället utarbetas av berörda förvaltningar. 6h För ett väl fungerande arbete i samverkansgruppen och för att ledamöterna skall kunna fullgöra sitt uppdrag krävs att de i skälig tid före samverkan får och tar del av information och faktaunderlag. Facklig representant/ersättare i samverkansgrupp har rätt till skälig tid för det fackliga uppdraget i samverkansgruppen. 6i Samverkansgruppens arbete skall dokumenteras i gemensamma protokoll.

7 7. Undantag från samverkan 7a Undantagna från samverkanssystemet på alla nivåer är frågor som rör förändringar av enskilda arbetstagares arbets- och anställningsförhållanden,vilka behandlas enligt kollektivavtal/mbl: s regler. 7b Kollektivavtal tecknas ej inom ramen för samverkansavtalet. 7c Ärenden vilka avser avstängning eller disciplinära åtgärder undantas från samverkan. 7d Beslutar arbetsgivare att verksamhet skall övergå från egen regi till alternativ driftsform skall förhandling ske enligt MBL: s regler. 7e Beslutar arbetsgivare (oavsett beslutsnivå) att anlita entreprenör, skall reglerna om förhandling enligt MBL 38 tillämpas. 7f Om lokal part finner att en fråga ej lämpar sig för behandling i samverkanssystemet tillämpas MBL respektive AML i sin helhet i den frågan. 8. MBL 11 och 19 i samverkan 8a Då ärende behandlats i samverkansgruppen har arbetsgivarens skyldighet enligt MBL 11 och 19 fullgjorts. 9. Förhandlingar 9a I samverkansgruppen kan arbetstagarorganisation (oavsett beslutsnivå) begära förhandling enligt MBL 12. 9b Arbetstagarorganisationerna kan begära förhandling enligt MBL 14 på samtliga samverkansnivåer. 9c I de frågor som beslutas av nämnd/styrelse och kommunfullmäktige och när förhandling enligt MBL 14 begärts sker slutgiltig förhandling på förvaltningsnivå.. Anmärkning När enighet uppnås i sakfråga som behandlas i samverkansgrupp, skall överenskommelse ej ha verkan av lokalt kollektivavtal (KHA 6). Anmärkning Förhandlingar i intresse- och rättstvister förs alltid av kommunens centrala personalorgan.

8 10. Giltighet och uppsägning Detta avtal gäller tillsvidare från och med 2010-07-01 med en ömsesidig uppsägningstid av 6 månader. Uppsägning ska vara skriftlig och innehålla motivering till uppsägningen. Avtalet utvärderas och följs upp av KÖS under september 2011. Justeras: Trelleborg 2010-02-11 För Trelleborgs Kommun Ulf Bingsgård För Akademikerförbundet SSR Anders Lindström För DIK-förbundet För Fackförbundet SKTF Veronica Svensson Kenneth Johansson För Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Fredrik Linné För Jusek För Ledarna Lina Månsdotter Sven Tilly För Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Peter Tenghamn

9 För Lärarförbundet För Lärarnas Riksförbund Maria Rönn Ronnie Johansson För Naturvetareförbundet För SRAT Jonny Andersson Ann Garö För Svenska Kommunalarbetareförbundet Helene Magnusson För Sveriges Arkitekter För Sveriges Ingenjörer Emma Sallnäs Stefan Andersson För Sveriges Psykologförbund För Sveriges Skolledarförbund Lars Karlsson Sonja Andersson För Vårdförbundet Stefan Bergman