Samverkansavtal ESLÖVS KOMMUN

Transkript

1 Samverkansavtal i ESLÖVS KOMMUN

2 Inledning Samverkan omfattar alla de frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, och där medbestämmandelag (MBL) och arbetsmiljölag (AML) ställer krav på medinflytande för de anställda. Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande betydelse för verksamhetens resultat och utveckling. Utgångspunkter samverkan Eslövs kommuns samverkansavtal bygger på det centrala avtalets förutsättningar (FAS 05) och är ett lokalt ramavtal som via förhandling mellan varje förvaltning och deras fackliga organisationer skall anpassa avtalet till varje verksamhets specifika förutsättningar. En fungerande samverkan förutsätter kommunikation mellan såväl de olika delarna i organisationen som mellan chefer och arbetstagare på arbetsplatsen. Det är väsentligt att de fackliga representanterna ges möjlighet till kommunikation med sina medlemmar. Samverkan är en naturlig del av den löpande verksamheten, som inkluderar såväl anställda som ekonomi och organisationsfrågor. Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet. Kompetens för hälsa och arbetsmiljö Hälso- och arbetsmiljöarbetet är en integrerad del av verksamhetens vardag och utveckling. Arbetsmiljöutbildning skall genomföras NÄR BEHOV UPPSTÅR genom en för nuvarande 40 timmars utbildning för nyvalda skyddsombud och nyanställda arbetsledare samt en partsgemensam årligen återkommande fortbildning som framtages i samverkan med de fackliga organisationerna.. Frågor som rör hälsa och arbetsmiljö ska behandlas på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper. Företagshälsovårdens arbete med avstämning och utvärdering regleras i avtal som framtages i samverkan med de fackliga organisationerna. Företagshälsovården bidrar med expertkompetens inom områdena medicin, teknik, ergonomi och beteendevetenskap för att utforma säkra och ändamålsenliga arbetsmiljöer i verksamheten. Företagshälsovården skall i samverkan med arbetsgivare och fackliga organisationer ta fram arbetsmetoder och föreslå sådana insatser, i det hälsofrämjande, och förebyggande arbetet, som kan leda till önskad effekt. Arbetsorganisation, arbetsinnehåll och arbetstid ska utformas så att medarbetaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Företagshälsovården är en viktig del i rehabiliteringsarbetet som förutses ske i samverkan mellan arbetsgivare, arbetstagare och försäkringskassa. Parterna är överens om att det är viktigt med en bra fungerande struktur i rehabiliteringsarbetet och att utgångspunkterna för rehabiliteringen är att den anställde 2 (7)

3 kan återgå till arbete. Arbetsorganisation, arbetsförhållanden och arbetstid ska så långt som möjligt anpassas till medarbetarens förutsättningar och bidra till bästa möjliga hälsa och välbefinnande. Målet med avtalet Målet är ett samverkanssystem som ger förutsättningar för effektiv verksamhet, ett positivt arbetsklimat och en god hälsa och arbetsmiljö där inflytande, delaktighet och utveckling är en rättighet och skyldighet för alla anställda. Syftet med avtalet Syftet är att underlätta samverkan mellan parterna och att ge alla anställda möjlighet till delaktighet. Samverkan förutsätter en dialog mellan arbetsgivaren, arbetstagaren och deras fackliga organisationer om verksamhet, måluppfyllelse och resurser. Viktiga förutsättningar för en väl fungerande samverkan: tydliga mål för verksamheten en organisation med tydlig delegering av uppgifter och befogenheter klargjord arbetsfördelning mellan olika beslutsnivåer klargjord arbetsfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän ledarskap med en helhetssyn på verksamhet, anställda, organisation och resurser en ömsesidig vilja att fatta beslut i samverkan samverkanssystem som följer och löpande anpassas till organisation och beslutsnivåer Samverkanssystemet Inledning Grunden för samverkan är att så många frågor som möjligt behandlas av dem som direkt berörs i sitt arbete. Frågor ska behandlas på rätt nivå i samverkanssystemet. Individen Så många frågor som möjligt skall avgöras och lösas direkt mellan arbetsledare och medarbetare på arbetsstället. Det är betydelsefullt att dialogen mellan de anställda och arbetsledningen sker så att var och en har en möjlighet att framföra sina åsikter, dels i det dagliga arbetet, dels genom årliga medarbetarsamtal och lönesamtal mellan medarbetare och chef. Hänvisning Mer information om utvecklingssamtal finner du i dokumentet Utvecklingssamtal 3 (7)

4 Samverkansgrupp Samverkansgrupper ska knytas till beslutsnivåerna i verksamheten och ansluta till linjeorganisationen. Syftet är att skapa ett forum för dialog mellan arbetsgivaren och de Kollektivavtalsslutande organisationernas företrädare där parterna har gemensamt ansvar för att aktualisera frågor om verksamhetens utveckling, hälsa och arbetsmiljö. Man ska ges möjlighet att gemensamt delta i planerings- och beslutsprocessen och överblicka och följa upp verksamheten. Arbetsgivarens representanter ansvarar för att frågor behandlas i samverkansgrupp innan beslut fattas. Samverkansgrupp ska vara skyddskommitté enligt AML: s regler. Samverkansgruppen skall enligt AML 6 kapitel 9 inom sitt verksamhetsområde, Bl.a. följa upp hälso- och arbetsmiljöförhållandena, det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), samt arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet och även initiera utbildnings- och informationsinsatser rörande arbetsmiljö och hälsa. Möten med samverkansgrupp ska dokumenteras genom protokoll som justeras av båda parter. Kallelse med dagordning ska skickas ut i god tid, minst 10 dagar före mötet. Ärenden som de fackliga organisationerna vill tillföra dagordningen ska vara inlämnade i god tid före utskick av kallelsen. Beslut i samverkan Arbetsgivaren är ansvarig för beslut och verkställighet i alla verksamhetsfrågor. Arbetssättet på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper ska präglas av att genom samråd nå consensus (enighet) före beslut. Consensus i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt MBL 11, 19, 38. Vid konkurrensutsättning då personal och deras anställningsvillkor kan förändras skall detta förhandlas enligt MBL. Vid oenighet mellan parterna i sådan samverkansgrupp kan arbetstagarorganisationen begära att arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet enligt MBL. Denna förhandling kan ske i samverkansgruppen och det upprättas särskilt protokoll för denna fråga. Finns det flera samverkansnivåer inom förvaltningen kan vid oenighet arbetstagarorganisationerna begära bordläggning och att frågan återupptas nivån över. Individärende, kollektivavtals- och tvisteförhandlingar ska inte behandlas i samverkansgrupp. Samråd i samverkansgrupp utgör tillika behandling i skyddskommitté enligt AML 6 kap 9. Vid oenighet i arbetsmiljöfrågor kan på begäran av ledamot hänskjuta frågan till arbetsmiljöverket enligt arbetsmiljöförordningen 9 Organisation / former för samverkan Medarbetarens inflytande är basen i samverkanssystemet. Den enskildes arbete påverkar och påverkas av arbetsgruppen och den närmaste arbetsledningen 4 (7)

5 På övriga nivåer i organisationen sker samverkan mellan arbetsgivarföreträdare och de anställdas fackliga organisationer Facklig information Den fackliga informationen skall förläggas så att arbetet inte hindras. De lokala fackliga organisationerna har rätt att samla de anställda till facklig information på betald arbetstid. Varje arbetstagare har rätt till högst fem timmars betald ledighet per år för facklig information. Arbetsplatsträff Arbetsplatsträffar skall hållas ca: en gång per månad och utgöra en naturlig del av verksamheten. Alla som har sitt huvudsakliga arbete förlagt till arbetsplatsen ska kallas och delta. I samband med arbetsplatsträffar ges fackliga organisationer möjlighet att informera sina medlemmar. Arbetsorganisation och arbetssätt måste ständigt omprövas och förnyas. Det är därmed av vikt att hälso- och arbetsmiljöarbetet i huvudsak bedrivs på arbetsplatsnivå där arbetsplatsombudens/skyddsombudens särskilda kompetens är värdefull och kan användas. Hänvisning Mer information om arbetsplatsträffar finner du i dokumentet Arbetsplatsträff Samverkansnivåer Samverkan genom representativt inflytande på olika nivåer i organisationen (Verksamhet, avdelning, enhet, grupp ) Exempel på samverkans- och informationsområden: Hälso- och arbetsmiljöfrågor Delegation och beslutsbefogenhet inom arbetsmiljö Uppgiftsfördelningen inom arbetsmiljöområdet Arbetsmiljöutbildning Arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete Planering och beställning av företagshälsovård. Företagshälsovård Ömsesidig information Verksamhets- och organisationsutveckling Personalstatistik Personalutveckling Kompetensutveckling Fortbildning Policydokument Jämställdhetsarbete Mångfald Budget, verksamhetsplaner Bokslut, uppföljning Uppföljning och utvärdering Resursfördelning 5 (7)

6 Samverkan på förvaltningsorganisatorisk enhet på lokal nivå Benämnes: LOSAM (Lokal samverkansgrupp) + namnet på den förvaltningsorganisatoriska enheten LOSAM Namnet på den förvaltningsorganisatoriska enheten behandlar medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor inom verksamhetsområdet. Samverkans- och informationsområden: Utveckling Personal Organisation Arbetsmiljö Ekonomi Diskriminering Samverkan på förvaltningscentral nivå Benämnes: FÖSAM (Förvaltningens samverkansgrupp) FÖSAM behandlar medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor som är av förvaltningsövergripande natur. Samverkans- och informationsområden: Utveckling Personal Organisation Arbetsmiljö Ekonomi Diskriminering Samverkan på kommuncentral nivå Benämnes: CESAM (Central samverkansgrupp) CESAM behandlar medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor som är kommunövergripande och av principiell natur. Samverkans- och informationsområden: Utveckling Personal Organisation Arbetsmiljö Ekonomi Diskriminering Representation och mötesfrekvens CESAMs samansättning: Arbetsgivaren företräds av kommundirektör och förvaltningschefer. Arbetstagarna företräds av fackliga representanter för de kollektivavtalsslutande organisationerna, som har en övergripande funktion och bred förankring i hela kommunen. 6 (7)

7 Representant från företagshälsovård adjungeras vid behov eftersom CESAM också är skyddskommitté. Antal sammanträden per år skall uppgå till minst sex eller därutöver då part begär. De andra samverkansgrupperna fastställer var för sig antal arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter och även antal möten dock minst sex möten per år. Den övergripande samverkansgruppen inom respektive sektor/motsvarande ska också i en särskild överenskommelse fastställa formerna för arbetsplatsträffar och på vilka nivåer de ska genomföras samt antal samverkansgrupper inom sektorn/motsvarande. Oberoende av representation i samverkansgrupperna ska kallelse och protokoll skickas för kännedom till berörda kollektivavtalsslutande organisationer. Protokoll Arbetsgivaren ansvarar för protokoll. Protokoll från LOSAM sändes till FÖSAM. Protokoll från FÖSAM sändes till CESAM Protokoll från CESAM sändes till Arbetsgivarutskottet. Förhandlingsordning Vid tvist om samverkansavtalet gäller förhandlingsordning i enlighet med KHA 94. Giltighetstid Samverkansavtalet gäller from och tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Uppsägningen ska vara skriftlig och åtföljas av förslag till nytt avtal. Samverkansavtalet ska följas upp årligen i CESAM 7 (7)