Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML) utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet.
|
|
- Britt Lundström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Avtal om samverkan En fungerande samverkan förutsätter en dialog mellan såväl de olika nivåerna i organisationen som mellan arbetsgivare och arbetstagare på arbetsplatserna. Det är viktigt att understryka att vid samverkan i samverkansgrupp, samverkanskommitté och samverkansråd ska arbetstagarparten utses av den fackliga organisationen. Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML) utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet. Syfte Säkerställa medarbetarnas möjlighet till inflytande och delaktighet och underlätta samverkan mellan parterna. Integrera arbetsmiljö- och medbestämmandefrågor i frågeställningar rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Understödja en fortlöpande utveckling av verksamheten, utifrån politiska mål, så att den uppfyller kommuninvånarnas krav på kvalitet, effektivitet och service. Bidra till att uppfylla Örnsköldsviks kommuns personalidé.
2 Hörnstenar i samverkansavtalet Individen i samverkan Varje medarbetare ska få möjligheter och förutsättningar att påverka sitt eget arbete. Det ska bland annat ske genom årligen organiserade utvecklingssamtal mellan medarbetare och närmaste chef. Det ska dokumenteras att samtal har hållits. Kommunens arbetsplatser ska vara en lärande miljö där medskapande och dagligt lärande är grunden för ständig utveckling av verksamhet och medarbetare. Kompetensutveckling för den enskilde och grupper har avgörande betydelse för möjligheterna att uppfylla de fastställda verksamhetsmålen. Medarbetaren har rätt att medverka i förändringsarbete och skyldighet att verka för en god arbetsmiljö. Huvudansvaret för arbetsmiljön åligger arbetsgivaren. Arbetsplatsträffar För att ge inspiration och idéer till utveckling är syftet med arbetsplatsträffar att skapa ett forum för dialog mellan medarbetare och företrädare för arbetsgivaren för att gemensamt arbeta med planering och uppföljning av arbetet inom det egna området. Såväl den fysiska som den psykosociala delen av arbetsmiljön ska behandlas på arbetsplatsträffar. Alla som har sitt arbete förlagt till arbetsplatsen/arbetslaget har rätt att delta. Arbetsplatsträffen ska i huvudsak vara inriktad på dialog. Karaktären på den information, som ges vid dessa tillfällen ska syfta till utökad dialog. Arbetsplatsträffar ska vara planerade och hållas minst en gång per månad, men gärna oftare. Dagordning utsändes i god tid före träffen, arbetsmiljö är en stående punkt. Frågor och förslag från medarbetare meddelas om möjligt ansvarig chef före träffen. Skriftliga minnesanteckningar ska föras. Anteckningarna förvaras lättillgängliga för all personal.
3 Samverkansorganisationen Utgångspunkten för samverkan är att samtliga frågor behandlas av dem som direkt berörs i sitt arbete. Medarbetarens inflytande är basen för samverkanssystemet: Arbetsplatsträffar är ett viktigt forum och en förutsättning för ett fungerande samverkanssystem. De bör organiseras så att de som regel inte omfattar mer än 15 personer. Här läggs grunden för beslut som berör förhållandet arbetstagare arbetsgivare. Information på en arbetsplatsträff måste föregås eller efterföljas av samverkan mellan parterna (arbetsgivare och berörd facklig organisation) i samverkansgrupp eller kommitté om det är betydande förändring som berör personal. På övriga nivåer i organisationen sker samverkan mellan arbetsgivare och medarbetarnas fackliga organisation i olika typer av samverkansorgan: Samverkansgrupp finns på enhets- och avdelningsnivå. Där sker samverkan i frågor som behandlats i arbetsplatsträffarna. Samverkanskommitté finns på förvaltningsnivå och ersätter också skyddskommittéerna. Samverkanskommitté ska fullgöra skyddskommittés arbetsuppgifter enligt arbetsmiljölagen och integrera arbetsmiljöfrågorna med övriga verksamhetsfrågor. Den ska vara policyskapande i arbetsmiljöfrågor och planera, kontrollera och följa upp arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete. Samverkansråd finns på kommunledningsnivå. Samverkansrådets arbetsuppgifter: Ansvarar för att Samverkansavtalet intentioner efterlevs Övergripande arbetsmiljöfrågor både fysisk och psykosocial arbetsmiljö Företagshälsovårdsfrågor Medbestämmandeorgan (kommunstyrelse- och fullmäktigeärenden) Policyfrågor Personalpolitik
4 Jämställdhets- och mångfaldsfrågor Utbildnings- och utvecklingsfrågor Avdelningsnivå Beslut Arbetsplatsträ ffar Samverkansg rupper Ev. åter för ytterligare diskussion Förvaltningsnivå Samverkanskommitté Kommunledningsnivå Samverkansråd
5 Representation I samverkansgrupp ska arbetsplatsens samtliga fackliga organisationer vara representerade med fackligt utsedda förtroendevalda. I samverkansråd och samverkanskommitté ska arbetstagarpartens alla huvudorganisationer (LO, TCO och SACO) vara representerade. Arbetsgivarparten utser en ledamot mindre än antalet arbetstagarrepresentanter. I samverkansrådet utser arbetstagarparten två representanter från SACO respektive Kommunal och tre representanter från TCO (totalt sju representanter). Vid specifik fråga som enbart berör medlemmar i en facklig organisation kan en representant adjungeras från den fackliga organisationen som inte har ordinarie plats i samverkansrådet. Arbetsgivaren utser sju (7) representanter, där kommundirektören, personaldirektören och ekonomidirektören är självskrivna. Kommundirektören är ordförande. Deltagande i samverkansgrupp, samverkanskommitté och samverkansråd planeras så att det i normalfallet kan ske på ordinarie arbetstid. Om ordinarie ledamot har ledigt enligt schema ska ersättare delta. Om förtroendevald väljer att gå på arbetsfri tid kompenseras denne timme mot timme. Om det bedöms nödvändigt för verksamheten ska vikarie sättas in då fackligt förtroendevald är frånvarande från ordinarie arbete för att fullgöra uppdraget i samverkanssystemet. Samverkansrutiner Med utgångspunkt från detta avtal utarbetar varje förvaltning egna samverkansrutiner
6 Samverkan inför beslut Arbetsgivaren är ansvarig för beslut och verkställighet i alla verksamhetsfrågor. Arbetssättet på arbetsplatsträffar och i samverkansorganen ska präglas av att genom samråd nå enighet inför beslut. Samråd i samverkansgrupp eller samverkanskommitté sker genom information och förhandling enligt MBL 11, 19 och 38. Vid oklarhet eller oenighet kan arbetstagarorganisationen begära att arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet enligt MBL. Arbetsgivaren kallar till denna förhandling. Arbetsgivarparten ska i kallelsen och i protokollet notera om ett ärende är förhandling enligt 11, annars är det information enligt 19 MBL. Det är viktigt att arbetsgivarparten fortlöpande håller arbetstagarorganisationerna underrättade om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt. Detta kan innebära att arbetstagarparten vid sittande bord kan besluta att ett ärende som är noterat som 11 i stället ska bli information enligt 19 MBL. Om part finner att fråga inte lämpar sig för behandling i samverkanssystemet gäller MBL i sin helhet i den frågan. För att MBL-skyldigheten ska anses vara fullgjord ska träffarna protokollföras. Facklig information Arbetsplatsträffar kan kombineras med facklig information om den fackliga informationen rör arbetsplatsen eller frågor som ska behandlas i samverkanskommittén. Utbildning Avtalets innehåll och parternas avsikt måste vara väl känt för såväl arbetsgivarens företrädare som för medarbetarna. Information om samverkansavtalet ska vara en obligatorisk del i varje nyanställds introduktion.
7 Uppföljning och utvärdering Samverkansrådet ansvarar för att avtalets intentioner efterlevs. Detta kan göras genom att årligen följa upp olika frågeställningar som samverkansrådet fastställer. En utvärdering av detta avtal ska göras var femte år. Omprövning Samverkanssystemet måste ständigt omprövas, förändras och anpassas till den faktiska verkligheten. Samverkan förutsätter en dialog mellan arbetsgivare, medarbetarna och deras fackliga företrädare om verksamhet, måluppfyllelse och resurser.
8 Samverkanskommitténs uppgifter är att Integrera arbetsmiljöfrågor med övriga verksamhetsfrågor fysisk och psykosocial arbetsmiljö Medverka vid verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning samt beredning av ettårs- och flerårsbudget Medverka vid förändringsarbete och organisationsutveckling Medverka vid beredning av personalutvecklingsåtgärder Verka som skyddskommitté enligt AML kap 6 9 och bl.a. behandla frågor som - arbetsanpassning- och rehabiliteringsverksamhet på arbetsstället - systematiskt arbetsmiljöarbete - företagshälsovård Indela förvaltningen i lämpliga skyddsområden Utgöra medbestämmandeorgan enligt MBL 11, 19 och 38 för frågor på förvaltningsnivå och behandla frågor som - organisationsförändringar - chefstillsättningar - ekonomifrågor och verksamhetens utveckling - nya entreprenörer - m.m. Samverkansgruppens uppgifter är att Utgöra forum för samverkan i samtliga på arbetsplatsen, sektionen eller avdelningen förekommande frågor som berör förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare inkluderat med arbetsmiljöfrågor Utgöra medbestämmandeorgan enligt MBL 11, 19 och 38 för frågor på arbetsplats-, sektions- eller avdelningsnivå och behandla frågor som - organisationsförändringar - chefstillsättningar - ekonomifrågor och verksamhetens utveckling - nya entreprenörer - m.m. Behandla aktuella arbetsmiljöfrågor inom arbetsplatsen, sektionen eller avdelningen Mötesformalia Kallelse med förslag till dagordning, skickas ut minst två veckor i förväg. En vecka innan skickas en fastställd dagordning ut. Det är viktigt att under rubriken i dagordningen precisera frågorna. Fråga som ska avgöras vid samverkansorgan ska finnas på dagordningen om inte annat överenskommes. Arbetsgivaren står för ordförande- och sekreterarskapet i samverkansorganen. Träffarna ska dokumenteras och justeras av arbetsgivar- och en från vardera arbetstagarparterna. Om ordinarie ledamot inte kan delta vid en träff ska denne själv kalla utsedd ersättare.
9 MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet Förhandlingsrätt 11 Innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av sin verksamhet, skall han på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal. Detsamma skall iakttagas innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen. Om synnerliga skäl föranleder det, får arbetsgivaren fatta och verkställa beslut innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt första stycket. Rätt till information 19 Arbetsgivare skall fortlöpande hålla arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal underrättad om hur hans verksamhet utvecklias produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Arbetsgivaren skall dessutom bereda arbetstagarorganisationen tillfälle att granska böcker, räkenskaper och andra handlingar, som rör arbetsgivarens verksamhet, i den omfattning som organisationen behöver för att tillvarataga medlemmarnas gemensamma intressen i förhållandet till arbetsgivaren. Om det kan ske utan oskälig kostnad eller omgång, skall arbetsgivaren på begäran förse arbetstagarorganisationen med avskrift av handling och biträda organisationen med utredning, som den behöver för nyss angivet ändamål. 38 Innan en arbetsgivare beslutar att låta någon utföra visst arbete för hans räkning eller i hans verksamhet utan att denne därvid skall vara arbetstagare hos honom, skall arbetsgivaren på eget initiativ förhandla med den arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal för sådant arbete. Arbetsgivaren är vid förhandlingen skyldig att lämna den information om det tilltänkta arbetet som arbetstagarorganisationen behöver för att kunna ta ställning i förhandlingsfrågan. Första stycket gäller inte, om arbetet är av kortvarig och tillfällig natur eller kräver särskild sakkunskap och det inte är fråga om att anlita uthyrd arbetskraft enligt lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft. Första stycket gäller inte heller om den tilltänkta åtgärden i allt väsentligt motsvarar en åtgärd som har godtagits av arbetstagarorganisationen. Om organisationen i ett särskilt fall begär det, är arbetsgivaren dock skyldig att förhandla innan han fattar och verkställer ett beslut. Om synnerliga skäl föranleder det, får arbetsgivaren fatta och verkställa beslut innan förhandlingsskyldigheten enligt första stycket har fullgjorts. Begärs förhandling enligt andra stycket, är arbetsgivaren inte skyldig att skjuta upp beslutet eller verk-
10 ställigheten till dess förhandlingsskyldigheten har fullgjorts, om det finns särskilda skäl mot uppskov. I fråga om förhandling enligt första och andra stycket skall 14 tillämpas. Har förhandling begärts enligt första eller andra stycket är arbetsgivaren skyldig att på begäran av arbetstagarorganisationen lämna sådan information om det tilltänkta arbetet som organisationen behöver för att kunna ta ställning i frågan. Arbetsmiljölagen 6.kap. 9 Skyddskommittén ska delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället samt följa arbetets genomförande. Den ska noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden. En skyddskommitté på fartyg ska vidare vaka över att fartyget har den bemanning som det ska ha enligt beslut eller föreskrifter. I skyddskommittén ska behandlas frågor om 1. företagshälsovård, 2. handlingsplaner enligt 3 kap. 2a, 3. planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation, 4. planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, 5. upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön, 6. arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället. (Paragrafen ändrad genom 2003:365)
Förnyelse Arbetsmiljö och Samverkan FAS
1 (4) Lokalt kollektivavtal i Borgholms kommun Förnyelse Arbetsmiljö och Samverkan FAS Utgångspunkt samverkan Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet
Avtal om samverkan inom Östersunds kommun
Samverkansavtal 1 Östersunds kommuns Personalorgan Avtal om samverkan inom Östersunds kommun 1 Dagens förhandling avser ett samverkansavtal, som beskriver hur parterna ska hantera samverkansfrågor inom
Samverkansavtal ESLÖVS KOMMUN
Samverkansavtal i ESLÖVS KOMMUN Inledning Samverkan omfattar alla de frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, och där medbestämmandelag (MBL) och arbetsmiljölag (AML) ställer krav
Lokalt kollektivavtal, 081202
Samverkansavtal 1 Lokalt kollektivavtal, 081202 SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2008 1 Vimmerby kommun vill skapa förutsättningar för ett positivt arbetsklimat, en god hälsa och en god arbetsmiljö, där
Lokalt Samverkansavtal
Lokalt Samverkansavtal 1 Inledning Trelleborgs kommun genom kommunstyrelsens personalutskott och förtecknade kollektivavtalsbärande organisationer har med detta avtal tillsammans utformat ett samverkanssystem
Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.
1 AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN 1. Inledning De lokala parterna är ense om att insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet
Vid Banverket skall en central samverkansgrupp utgöra forum för arbetsmiljöfrågor av övergripande betydelse.
Ert datum AVTAL Adm. avdelningen SE-781 85 Borlänge Besöksadress: Jussi Björlings väg 2 Telefon 0243-44 50 00 Telefax 0243-44 55 50 www.banverket.se AMLA-BV 2004 Detta avtal tecknas för att avtalet Samverkan
Utveckling genom samverkan ett gemensamt synsätt på verksamhetsutveckling, MBL och arbetsmiljölagen i Nacka kommun.
Samverkansavtal Innehåll 1 4 2 Avsiktsförklaring 4 3 Parternas målsättning 5 4 Arbetsplatsträffar 5 5 Utvecklingssamtal 6 6 Samverkansgrupp (samverkanskommitté) 7 7 Systematiskt arbetsmiljöarbete 8 8 Uppföljning
BILAGA E INSTRUKTION FÖR ARBETSMILJÖOMBUD OCH HUVUDARBETSMILJÖOMBUD
BILAGA E INSTRUKTION FÖR ARBETSMILJÖOMBUD OCH HUVUDARBETSMILJÖOMBUD Både arbetsmiljöombud och arbetsgivarens företrädare ska ta del av innehållet i denna instruktion. Arbetsmiljöombud (skyddsombud) företräder
Anvisning om psykosocial skyddsrond
ANVISNING Gäller från och med 2011-09-02 Anvisning om psykosocial skyddsrond Gäller fr o m 2000-10-01 Ändrad fr o m 2003-01-01, 2011-09-02 Denna anvisning grundar sig på: Arbetsmiljölagen, AML (1977:1160)
ARBETSMILJÖPOLICY FÖR NORRMALMS STADSDELSNÄMNDS VERKSAMHETER
Utkast Sida 1 (9) 2015-10-29 Dnr 1.1.-485/2015 ARBETSMILJÖPOLICY FÖR NORRMALMS STADSDELSNÄMNDS VERKSAMHETER Policyn är fastställd av Norrmalms stadsdelsnämnd den 19 november 2015 och gäller från och med
av arbetsmiljöuppgifter
1 (6) ÅNGEWOLMS ItOMMUN Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Ängelholms kommun Från Kommundirektör till Ekonomichef 2 (6) ÅNGELHOUiS Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Ängelholms kommun I min egenskap
Fördelning. Angelholms kommun
1 (6) ANGBUfOUtS KOMMUN Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Angelholms kommun Kommunstyrelsens ordförande till kommundirektör 2 (6) ÄN(jELHOL\1S KOM.\lll:-l Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Ängelholms
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun
1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt
Riktlinjer systematiskt arbetsmiljöarbete - Bilaga 2. Fördelning av arbetsmiljöuppgifter samt returnering av arbetsmiljöuppgifter
Bilaga 2 Sidan 1 av 6 Riktlinjer systematiskt arbetsmiljöarbete - Bilaga 2 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter samt returnering av arbetsmiljöuppgifter Innehållsförteckning Fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Lärarförbundet Skolledare inom avdelningen
Lärarförbundet Skolledare inom avdelningen - ställning i Lärarförbundet och företrädarskap i skolledarfrågor Skolledare är en medlemsgrupp inom Lärarförbundet och är enligt Lärarförbundets stadgar en förening,
Kommittédirektiv. Inrättandet av ett nytt universitet som omfattar verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Dir.
Kommittédirektiv Inrättandet av ett nytt universitet som omfattar verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar Dir. 2008:146 Beslut vid regeringssammanträde den 27 november 2008 Sammanfattning
Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret
1 (9) REV 2009-02-26 Godkänd av kommunstyrelsekontorets samverkansgrupp Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ SAMVERKAN I ENKÖPING INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation,
Avdelning 38 Hylte Bruk
Avdelning 38 Hylte Bruk Kompetensprofiler inom Pappers avd. 38:s verksamhetsområde Alla ska känna att det är roligt och inspirerande att verka inom avdelningen. Man bör även ha ett intresse för fackliga
LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN
1 LOKALT I För att vidareutveckla verksamheten ska delaktighet och inflytande öka för medarbetare i Vilhelmina kommun. Beslut ska så långt det är möjligt fattas av dem som berörs i sin dagliga verksamhet,
Rektors uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet
1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Rektor BESLUT 2006-09-18 Dnr A10 3432/06 (ersätter Dnr A10 3367/03) Rektors uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Enligt 3 kap. 2 arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160
Anvisning om arbetsgivaransvar enligt arbetsmiljölagen
ANVISNING Gäller från och med 2009-01-09 Anvisning om arbetsgivaransvar enligt arbetsmiljölagen Gäller fr o m 2009-01-09 Denna anvisning grundar sig på: Arbetsmiljölagen (1977:1160) AFS 2001:1, Systematiskt
MBL-förhandling Vad gäller på HP
MBL-förhandling Vad gäller på HP Agenda Varför kollektivavtal? Varför MBL? När behöver du förhandla? Förhandlingsprocess - Chef 2 1/28/2010 Copyright 2003 HP corporate presentation. All rights reserved.
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en
Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet, bilaga 2.
10 UMEÅ UNIVERSITET Arbetsmiljökommittén Beslut Dnr FS 1.1.2-723-14 Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet, bilaga 2. Uppgiftsfördelare, befattning, fakultet/institution/avdelning/enhet/motsvarande
Samverkansavtal Uppsala Kommun
Samverkansavtal Uppsala Kommun SYFTE/GRUND o Medbestämmandelagen (MBL) Arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet.
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING
HÖGANÄS KOMMUN Ersätter KFS 2013:34 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING REGLEMENTE FÖR UTBILDNINGSNÄMNDEN NÄMNDENS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER 1 2015:20 Utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter enligt skollagen
Internkontrollplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbund
Internkontrollplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbund Godkänd av direktionen 2014-01-XX 2014-01-13 Sida 1 Förslag till internkontrollplan för 2014 Direktionen fastställer varje år områden för intern
Reglemente för Val- och förtroendemannanämnden
Reglemente för Val- och förtroendemannanämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs
Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Rehabilitering. Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden. Rehabilitering 2009-02-23 Sid: 1 / 6
Rehabilitering 2009-02-23 Sid: 1 / 6 Universitetsförvaltningen Personalavdelningen Dnr 1517/09-200 Rehabilitering Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden Sid: 2 / 6 Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden
Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal
Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal Det lönegrundande medarbetarsamtalet syftar till att: vara ett instrument för planering, styrning och utvärdering, vara ett medel för att föra ut verksamhetens
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN
1 2012-02-24 LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande
Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal
Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal RIKTLINJER Ersätter alla tidigare kommentarer och riktlinjer Samverkansavtalets övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL),
Folkhälsorådets reglemente
Folkhälsorådets reglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2011-06-22, 82 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Folkhälsorådets
AVLÖSARSERVICE I HEMMET 9:5 LSS
Kvalitetsdokument AVLÖSARSERVICE I HEMMET 9:5 LSS Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12- 08 146 Socialförvaltningen Gotlands Kommun Innehåll Avlösarservice 3 Beslut
Ägardirektiv. Övergripande verksamhetsdirektiv för Vara Bostäder AB
Ägardirektiv Övergripande verksamhetsdirektiv för Vara Bostäder AB Beslutat av fullmäktige 2015-09-28 75 Utfärdat av Vara Koncern AB 2015-XX-XX Fastställt av bolagsstämman 2015-XX-XX INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Rutiner och information om systematiskt arbetsmiljöarbetet enligt AFS 2001:1 vid Lysekils FF
Rutiner och information om systematiskt arbetsmiljöarbetet enligt AFS 2001:1 vid Lysekils FF Senast uppdaterad: 2012-09-17... Vår arbetsmiljöpolicy Risker på arbetsplatsen Lysekils FF har en övergripande
Lag och avtal. - Beatrice Rodin, förhandlare, SKL
Lag och avtal - Beatrice Rodin, förhandlare, SKL Införandet av heltidsorganisation, lag och avtal Hög tid för heltid Konferens i Malmö, Stockholm, Göteborg Januari 2016 Några utmaningar i heltidsarbetet
Avtal om samverkan för utveckling vid FMV
Avtal om samverkan för utveckling vid FMV Ett avtal som skall underlätta att det skapas goda kommunikationer mellan medarbetare och ett öppet och utvecklande klimat på arbetsplatsen. Innehåll Vad är samverkansavtalet?...
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2015:246 Utkom från trycket den 12 maj 2015 utfärdad den 30 april 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling
Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling Överenskommelse av den 25 maj 2007 med ändringar av den 27 januari 2011. Giltigt från den 1 januari
INSTRUKTION FÖR AB VOLVOS ( BOLAGET ) VALBEREDNING FASTSTÄLLD VID ÅRSSTÄMMA DEN 2 APRIL 2014
1 INSTRUKTION FÖR AB VOLVOS ( BOLAGET ) VALBEREDNING FASTSTÄLLD VID ÅRSSTÄMMA DEN 2 APRIL 2014 Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ( Koden ) skall bolag som omfattas av Koden ha en valberedning som representerar
Riktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Ledaravtalet 1 (5) Giltighetstid Gäller tillsvidare. Livsmedelsföretagen och Ledarna är ense om följande huvudavtal.
1 (5) Giltighetstid Gäller tillsvidare Ledaravtalet Livsmedelsföretagen och Ledarna är ense om följande huvudavtal. Gemensamma utgångspunkter Livsmedelsföretagen och Ledarna är ense om att lönebildningen
RP 305/2010 rd. I propositionen föreslås att lagen om besvärsnämnden. intressen skyddas genom sekretessen. Besvärsinstansernas
RP 305/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om besvärsnämnden för social trygghet och 21 i lagen om försäkringsdomstolen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Avtal om lokal lönebildning i IT-företagen
Avtal om lokal lönebildning i IT-företagen Bilaga 2 2003 Avtalsområde Telecom ALMEGA IT-företagens Arbetsgivarorganisation CF Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde Telecom mellan ALMEGA
Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik
Den nya skollagen Nuvarande skollag är på olika sätt föråldrad Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik Avspeglar
Mellan Landskrona kommun, nedan kallad Landskrona och Svalövs kommun, nedan kallad Svalöv samt Bjuvs kommun, nedan kallad Bjuv har träffats
Mellan Landskrona kommun, nedan kallad Landskrona och Svalövs kommun, nedan kallad Svalöv samt Bjuvs kommun, nedan kallad Bjuv har träffats SAMVERKANSAVTAL om Räddningstjänst samt gemensam Räddningschef
Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar
Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 225, 12/08/1998 s. 0016-0021 EUROPEISKA
Lokalt avtal om samverkan för utveckling
" GS un42.4, ki os us LINKÖPINGS UNIVERSITET Avtal 2014-06-16 LLFP 14/12 Dnr LiU 2014-01109 Lokalt avtal om samverkan för utveckling Syftet med avtal om samverkan för utveckling är att: öka delaktigheten
Personlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare
Personlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare Kiruna kommuns vision Vår övertygelse om människors lika värde är lika djup och värdefull som vår malm Våra ambitioner är högre än våra fjäll
STADGAR. Sammanträdesdatum. 2016-xx-xx. Stadgar för Stenby Samfällighetsförening
1(5) STADGAR Sammanträdesdatum 2016-xx-xx Stadgar för Stenby Samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla. Kommun:
Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd 2015-09-17, 44.
1 Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Fastställd 2015-09-17, 44. 1 2 Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt
Arbetsmiljölagen Arbetsmiljöverket 2011-10-19 1
Arbetsmiljölagen Arbetsmiljöverket 2011-10-19 1 Arbetsmiljölagen de grundläggande reglerna Arbetsmiljöförordningen ger Arbetsmiljöverket rätt att ge ut föreskrifter Arbetsmiljöverket 2011-10-19 2 Lagens
Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 7 februari 2014
Försäkringsmedicinsk kurs för ST-läkare Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 7 februari 2014 Jonas Forssell The Heart of Your Process Exempel på produkter från Sulzer i Vadstena Copyright
Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)
PM 2012:89 RI (Dnr 213-405/2012) Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelsen
Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
10-11 Lönejämförelse mellan kvinnor och män
13 Jämställdhetslagen Arbetsgivaren skall varje år upprätta en plan för sitt Jämställdhetsarbete. Planen skall innehålla en översikt över de åtgärder enligt 4-9 som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse
Bilaga 1 till Förbundet Sveriges Dövblindas stadgar
Bilaga 1 till Förbundet Sveriges Dövblindas stadgar Följande paragrafer ska vara med i en regional förenings stadgar. De regionala föreningarna beslutar själva om eventuella tillägg eller ytterligare paragrafer.
Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare KS-2015/141
Kommunstyrelsens arbetsutskott 58 Utdrag ur PROTOKOLL - OJUSTERAT 2015-04-13 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare KS-2015/141 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen
Cirkulärnr: 1998:71 Diarienr: 1998/1328 P-cirknr: 1998-2:21 Nyckelord: Datum: 1998-05-20
Cirkulärnr: 1998:71 Diarienr: 1998/1328 P-cirknr: 1998-2:21 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: BEA Datum: 1998-05-20 Mottagare: Förhandlingssektionen Kommunstyrelsen Personalfrågor Rubrik: Överenskommelse
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till BESLUT AV BLANDADE EG EFTA-KOMMITTÉN FÖR GEMENSAM TRANSITERING
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 23.5.2005 SEK(2005) 657 slutlig Utkast till BESLUT AV BLANDADE EG EFTA-KOMMITTÉN FÖR GEMENSAM TRANSITERING om ändring av konventionen av den 20 maj 1987
Avtal om distansarbete
Avtal om distansarbete Arbetstagaren:... Prefekt:... Datum:... Riktlinjer för distansarbete inom Karolinska Institutet Med teknikens hjälp kan vi idag sköta alltfler arbetsuppgifter utanför arbetsplatsen.
Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
TEKNISKA FÖRVALTNINGEN
1 JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR TEKNISKA FÖRVALTNINGEN 2008 Antagen av tekniska nämnden den 27 februari 2008 9 2 Jämställdhetsplan för TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Planen gäller from 1 januari 2008 tom den 31 december
Reglemente för grundskole- och gymnasienämnden från och med den 1 januari 2015 1
Reglemente för grundskole- och gymnasienämnden från och med den 1 januari 2015 1 Förutom det som skrivs om nämnderna i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1. Verksamhetsområde Nämnden
Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018
1 (5) Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018 Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: SN 2015-03-18 106, VON 2015-03-26
30 % av kommunens budget är upphandlade varor och tjänster. Är det en marknad för Dig? 12 september 2016
30 % av kommunens budget är upphandlade varor och tjänster. Är det en marknad för Dig? 1 12 september 2016 Fakta om offentlig upphandling Cirka 700 miljarder kronor per år (eller är det 800?) Kommunerna
Reglemente för Utbildningsnämnden
1 (6) Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-17, 212, reviderad 2015-12-16, 264. Dnr: KS 1635/14-901 Gäller fr.o.m. den 1 januari 2016 Reglemente för Utbildningsnämnden Utöver det som föreskrivs i kommunallagen
ARKIVREGLEMENTE FÖR NYNÄSHAMNS KOMMUN
1 ARKIVREGLEMENTE FÖR NYNÄSHAMNS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 14 april 2010, 57. Ändrad av kommunfullmäktige den 12 september 2012, 181. Ändrad av kommunfullmäktige den 16 september 2015, 102
Horisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal
Horisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal 1 Syfte Dialog- och samrådsavtalet är ett kollektivavtal som ska medverka till att ge inspiration och idéer som möjliggör goda resultat och arbetsglädje. Var
VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola
inom omsorg och skola VÅLD HOT OCH Den här informationen bygger på Arbetarmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. Reglerna gäller alla arbetsplatser där det finns risk för våld eller
Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun
1 (5) Ks 2014/572 Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun Detta reglemente gäller från och med den 2015-01-01. Kommunfullmäktige föreskriver följande. 1 Ansvarsområden och uppgifter I detta reglemente
Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling
Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling I föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) definieras kränkande särbehandling som följande: "Handlingar som riktas mot
Överenskommelse avseende uppföljningssystemet SUS
Överenskommelse avseende uppföljningssystemet SUS Denna överenskommelse om användandet av uppföljningssystemet SUS, nedan kallat SUS, gäller mellan Försäkringskassan 103 51 Stockholm Organisationsnummer:
Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja
Norrlands nations jämställdhetsplan Antagen av Landskapet den 20 november 2008
Norrlands nations jämställdhetsplan Antagen av Landskapet den 20 november 2008 Introduktion Norrlands nation i Uppsala är en viktig mötesplats för studenter. Nationens verksamhet ska vara jämställd och
KORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS
Kvalitetsdokument KORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS Socialförvaltningen Gotlands Kommun Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12-08 146 Innehåll Korttidstillsyn 3 Beslut 3 Verkställighet
Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Linneuniversitetet. Avtalet sluts med stöd av l kap 4 ALFA/ALFA-T samt bilaga 5 till ALFA/ALFA-T.
Linneuniversitetet Kalmar Växjö AVTAL Dnr PA 2012/501 2012-10-16 Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Linneuniversitetet l Bemyndigande Avtalet sluts med stöd av l kap 4 ALFA/ALFA-T samt bilaga 5 till
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160); SFS 2003:365 Utkom från trycket den 17 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om arbetsmiljölagen
ELEVHÄLSOPLAN för Storvretaskolan läsåret 2010-2011
UPPSALA KOMMUN STORVRETASKOLAN 2009-06-15 ELEVHÄLSOPLAN för Storvretaskolan läsåret 2010-2011 Syfte med elevhälsoplanen: att beskriva elevhälsoarbetet och arbetsgång samt att ange ramar för ansvar. Mål
Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad
1 (5) DATUM DNR 2015-11-09 KS/2015:234 Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad Antagen av kommunfullmäktige den 23 november 2015 2 (5) Inledning Lidingö stad har en lång historia
Kränkande särbehandling
1 (5) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Version: 1.0 Fastställd: KS 2016-05-31, 152 Uppdateras: 1. Nolltolerans för kränkande särbehandling 1.1 Vad är kränkande särbehandling? 1.2 Vissa beteenden är alltid
Föreläggande förenat med vite för familjedaghemmet SusoDus
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-05-26 Handläggare Gentiana Dedaj Telefon: 08-508 33 332 Till Utbildningsnämnden 2015-06-11 familjedaghemmet
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
MANUAL TILL AVTALSMALL FÖR KIST- OCH URNTRANSPORTER
1 MANUAL TILL AVTALSMALL FÖR KIST- OCH URNTRANSPORTER 1. RAMAVTAL 1.1 Upphandling av en transportör på ett ramavtal För arbeten av återkommande karaktär såsom transporter av avlidna mellan kyrkor, förvaringslokaler
Arkivreglemente för Varbergs kommun
Arkivreglemente för Varbergs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2011-09-20, 138 2 Innehåll Arkivreglemente......3 1 Tillämpningsområde.3 2 Arkivmyndigheten 3 3 Myndigheternas arkivansvar....3 4 Redovisning
PM 080215 Avseende återkrav m m enligt lag om allmän försäkring
PM 080215 Avseende återkrav m m enligt lag om allmän försäkring Återkrav Enligt 20 kap. 4 kan Försäkringskassan kräva åter ersättning som utgått. Det krävs antingen att den ersättningsberättigade har lämnat
Vägledning till Lönebildningsavtal 2012
Vägledning till Lönebildningsavtal 2012 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,
Kulturskoleanordnare i Järfälla
Kulturskoleanordnare i Järfälla Vilkor för auktorisation Mer kulturskola till Järfällas barn och ungdomar 2015 kommer alla unga i Järfälla att få en digital check som de kan använda som betalning för valfria
Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument
2016-05-06 B E S L U T Swedbank AB FI Dnr 15-13124 Verkställande direktören Delgivning nr 2 105 34 Stockholm Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella
BROMMA ARBETSMILJÖENKÄT 2014
_ BROMMA ARBETSMILJÖENKÄT 2014 Arbetsmiljöundersökning 2014 På uppdrag av Bromma stadsdelsförvaltning har Sweco genomfört en arbetsmiljöenkät riktad till stadsdelsförvaltningens samtliga anställda (exklusive
Skolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Innehållsförteckning. Bilaga 5 1(8)
Bilaga 5 1(8) Innehållsförteckning Avtal om Samverkan och utveckling 5 1. Allmänt. 5 2. Medbestämmande och samverkan 6 3. Koncerner och företag med flera driftsenheter. 8 4. Facklig information på betald
Fråga 1: Vilka analyser gör ni angående sjukskrivningsnivåerna?
KF 06:1 Dnr KS/2016:205-035 2016-04-13 1/3 Svar på interpellation ställd av Ragnar Lindén (MP), Madeleine Bilberg (MP), Josefin Valham (MP) och Björn Siljeström (MP) om personalpolitik och kommunen som
Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland
1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen