Kommunala självstyrande skolor

Transkript

1 GOTLANDS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN Kommunala självstyrande skolor Vid Barn- och utbildningsnämndens sammanträde i november 2008 behandlades Idé och diskussionsunderlag III, förändrade driftsformer. Där presenterades bl a ett förslag till Gotlandspolicy för en kommunal självstyrande skola med Rösjöskolan som förebild. Förvaltningen gavs i uppdrag att undersöka under vilka premisser det finns intresse bland Bufs anställda att anordna och driva en kommunal fristående skola. Innan det är möjligt behöver förtydliganden göras beträffande styrmodell och andra förutsättningar. Begreppet Kommunal självstyrande skola eller Kommunal friskola är inte definierat men används för att beskriva skolor med ett större självstyre än övriga kommunala skolor. Regeringen hade aviserat ett regelverk under 2008, men frågan har nu enligt uppgift hänskjutits till den aviserade nya Skollagen. Kommunala självstyrande skolor är ett självförvaltningsorgan enlig Kommunallagen 7 kap *). Det innebär att en kommunal självstyrande skola, liksom alla andra kommunala skolor, skall följa kommunens regler, tillämpningsföreskrifter och policydokument. Skolorna skall också använda sig av kommunens olika system för t ex elevregistrering, ekonomi- och ärendehantering. *) Kommunallagen 7 kap 18 Om inte något annat följer av lag eller annan författning, får fullmäktige besluta att en nämnd får uppdra åt ett självförvaltningsorgan under nämnden att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Fullmäktige får i ett sådant fall även besluta att nämnden får uppdra åt självförvaltningsorganet att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda eller som i övrigt avses i 6 kap. 34 får dock inte delegeras till ett självförvaltningsorgan. De beslut som självförvaltningsorganet fattar med stöd av uppdrag enligt första stycket skall anmälas till nämnderna, som bestämmer i vilken ordning detta skall ske. Lag (2002:249). 19 Nämnden skall i en arbetsordning fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer och mandattid. Lag (1994:690)

2 Styrmodeller I flera kommuner bedrivs idag försöksverksamhet med Kommunala självstyrande skolor. Skolornas organisatoriska ställning varierar och det påverkar den överenskommelse som sedan görs mellan skolan och kommunen. Som exempel redovisas här styrmodeller från Trollhättan, Kungsbacka och Sollentuna. Rösjöskolan i Sollentuna är sedan slutet av 1990-talet en kommunal självstyrande skola. Strömslundsskolan i Trollhättan och Frillesåsskolan i Kungsbacka är sedan några år försöksskolor i sina kommuner och har varit föremål för en studie vid Förvaltningshögskolan i Göteborg.*) Trollhättan Strömslundsskola Skolan tillhör Utbildningsförvaltningen och är direkt underställd förvaltningschefen. Brukarstyrelsen består av elever, föräldrar och personal och även politiker från nämnden deltar i mötena. Styrelsen är remissinstans i frågor som rör personal, budget och organisation men beslutar i ärenden som rör lokal arbetsplan, samarbete med hemmen mm. Skolan skall följa Trollhättans Stads skolplan och ingår i ordinarie uppföljningssystemet. Utbildningsnämnden har ansvaret för internrevision av verksamheten. Skolan ingår i kommunens turordningskrets Kungsbacka Frillesåsskolan Skolan är direkt underställd Utbildningsnämnden. Skolorna skall tillämpa brukarråd enligt Kommunallagen 6 kap 38. Brukarrådet består av föräldrar, personal och rektorer. Rektor får fatta beslut, enligt delegation, endast om brukarrådet lämnat sitt godkännande. Nämndens presidium ansvarar för den kontinuerliga kontakten med skolans rektor samt genomför utvecklingssamtal och lönesamtal, däremot är skolan i stort frikopplad från förvaltningen. Skolan ingår i kommunens turordningskrets Sollentuna Rösjöskolan Skolans drivs av en styrelse bestående av 3 föräldrar och 2 personal. Rektor deltar i mötena och föredrar ärenden och får uppdrag. Styrelsen är anställningsmyndighet och anställer rektor, lärare och övrig personal. *) Nathalie Munteanu: Det bästa av två världar en studie om kommunala självstyrande skolor som hybrider i det svenska utbildningssystemet Rapport 104 från Förvaltningshögskolan Göteborgs universitet - 2 -

3 Rekommendationer från Nätverket kommunala friskolor Stiftelsen Företagsam har tillsammans med några skolor och kommuner bildat Nätverket Kommunala Friskolor. Inom stiftelsen har en arbetsgrupp under 2008 tagit fram en rekommenderad utformning av kommunala friskolor. Arbetet har genomförts med stöd från Lärarförbundet och Skolledarförbundet och till arbetet har en referensgrupp med representanter från fem av riksdagspartierna varit kopplad. Rekommendationen syftar till att underlätta för skolor och kommuner i diskussionerna kring alternativa driftsformer och hur ansvarsfördelningen mellan den självstyrande skolan och ansvarig nämnd kan utformas. På följande sidor redovisas deras rekommendation och förslag till ansvarfördelning enligt rekommendationen. Peter Molin skoldirektör - 3 -

4 Rekommendationen 1. Rekommendationens syfte Denna rekommendation syftar till att göra det lättare för skolor och kommuner att ta initiativ som bidrar till den offentliga skolans utveckling. Rekommendationen har utarbetats av en arbetsgrupp inom Stiftelsen Företagsam. Rekommendationen gäller såvida inte annat framgår av gällande lag eller förordning 2. Definition av begreppet kommunal friskola Med kommunal friskola avses en skola, eller en del av en skola, för vilken kommunen fastställt arbetsordning för en lokal styrelse eller en särskild delegationsordning som ger skolan ökad frihet och ökat ansvar i jämförelse med andra skolor inom kommunens skolförvaltning. 3. Förankrat förslag Ett formellt förslag om inrättande av kommunal friskola bör framläggas av skolans rektor till den kommunala nämnd som har ansvar för kommunens skolverksamhet, nedan kallad Nämnden. Förslaget bör dessförinnan vara väl förankrat med stöd av majoriteten i alla personalgrupper och elevernas vårdnadshavare. 4. Beslut av kommunfullmäktige Beslut om att inrätta en kommunal friskola bör fattas av kommunfull-mäktige efter förslag från Nämnden. Rektors ställning och arbetsuppgifter bör framgå av den särskilda delegationsordningen. Beslutet bör reglera skolans ställning vid organisationsförändring, elevtalsförändring och ändrade ekonomiska förutsättningar för skolområdet i kommunen. 5. Lokal styrelse eller intraprenadavtal Om den kommunala friskolan leds av en lokal styrelse bör i denna ingå företrädare för såväl de anställda vid skolan som elevernas vårdnadshavare. Om den kommunala friskolan har formen av ett s k intraprenadavtal med skolans ledning bör avtalet omfatta minst tre år och förhandlas med de fackliga organisationer som företräder skolans anställda. 6. Verksamhetsplan och flerårsbudget Som underlag för kommunfullmäktiges beslut bör finnas en verksamhetsplan och en budget som utformas för att bli rullande över tre år. Budgeten bör finansieras av anslag från Nämnden i proportion till antalet elever och i nivå med anslag till övriga skolor i kommunen

5 7. Kostnadsansvar Grundprincipen för budgeteringen bör vara att den kommunala friskolan ansvarar för alla kostnadsposter som kan påverkas både positivt och negativt inom skolan, att övriga kostnadsposter fördelas i förhandling mellan skolan och Nämnden samt att Nämnden också fattar beslut om och bekostar kvalitetsuppföljning av verksamhet och ekonomi, se rekommendation om Ansvarsfördelning. 8. Intern uppföljning Verksamhetsplanen och budgeten bör följas upp kontinuerligt genom regelbundna möten med skolans styrelse/ledningsorganisation varvid även företrädare för eleverna skall ha rätt att närvara och yttra sig. Över dessa möten upprättas skriftliga protokoll. 9. Uppföljning från kommunen Den kommunala friskolans verksamhet och ekonomi bör årligen följas upp av den kommunala nämnd som har ansvar för kommunens skolverksamhet. En rapport om denna kvalitetsuppföljning bör underställas kommunfullmäktige för godkännande

6 Ansvarsfördelning enligt rekommendationen - 6 -