Mars 2009 Nr 1 Årgång 12 Mat på hajk Mat från grunden När maten är målet Mathajk Smaskigt scoutgodis WAGGGS påverkar
REDAKTÖREN HAR ORDET Mycket godare ute Mjölksyran kryper i benen och ryggsäcken känns enormt tung. Vi har gått uppför de senaste timmarna och kroppen börjar säga ifrån. Trots maximal ansträngning fryser jag. Det är mat och energi som saknas. Vi ska bara ta oss upp för branten dit solen fortfarande lyser Fram med den egentorkade maten och igång med stormköken. Ingen tid att förlora! När det äntligen puttrat klart i grytan, när man fått i sig de där första skedarna mat som bara åker direkt ner i magen, då kan man börja njuta. Men vad är det som gör att maten smakar godare utomhus? För visst är det så? Jag tror inte att samma torkade mat hade smakat sådär jättegott om jag lagat till den hemma i mitt kök. Kanske är det så att utelivet suger musten ur kroppen så att maten smakar bättre? Eller är man bättre kock när man är ute? Ibland kopplar jag nog ihop det med att man ser och känner något annat än hemma. Den här kvällen kunde jag sitta med min rykande varma mat i kåsan och blicka ner över dalgången mot Tarfala. Det är ju inte fy skam. Just mat är ju något som alla behöver. Förra året var det en del diskussioner om mat och på Förbundsmötet beslutades: att bifalla seniorscouttingets förslag att på alla förbundets arrangemang ska matsedeln komponeras utifrån miljöhänsyn, med stor andel lokalproducerad mat och grönsaker. Med denna bakgrunden har vi i detta nummer av Scouting Spirit skrivit en hel del om mat. Mat på hajk, mat på scoutmöte, mat på kurs och specialmat för allergiker. Kanske får du några nya idéer till vad ni kan laga för gott på er nästa hajk. Caroline Spångberg Foto: Torkel Edenborg Innehåll Mat från grunden 4 När maten är målet 6 Mathajk 8 Smaskigt scoutgodis 10 I köket på Idékursen 12 WAGGGS påverkar 14 Ny konsulenthemsida och blogg 16 Många järn i elden 17 På gång 18 Förbundsnytt 19 Offi ciell tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Besöksadress: Gammelgårdsvägen 38, Stora Essingen, Stockholm Tidningens adress: Scouting Spirit Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Box 12825 112 97 Stockholm Tel: 08-672 60 86 Fax: 08-672 60 84 E-post: scoutingspirit@nsf.scout.se Redaktör: Caroline Spångberg Ansvarig utgivare: Birgitta Persson Tryck: Markaryds Grafiska ISSN 1403 2740 Omslagsbild: Torkel Edenborg Layout: Torkel Edenborg Utgivningsplan Scouting Spirit Nr 2/09: manusstopp 15 april ute 12 maj Nr 3/09: manusstopp 14 aug ute 8 sept Nr 4/09: manusstopp 2 nov ute 1 dec Ordförandepost Skickas per e-post eller post, när behov finns. Informationen finns dessutom att hämta från vår hemsida www.nsf.scout.se och Sobernet. Material som inkommer efter manusstopp riskerar att inte komma med. Är du osäker på något, kontakta Caroline Spångberg 08-672 60 86 eller via e-post scoutingspirit@nsf.scout.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och avböja insänt material. Vi ansvarar inte för ej beställt material. 2 Scouting Spirit
Foto: Torkel Edenborg Hajk mat där är halva äventyret Är du less på pulversoppa och överkokta makaroner? Har du lagt den brända falukorven och de halvråa köttbullarna bakom dig? Då kanske du är en av dem som upptäckt glädjen i att laga mat från grunden då du är på hajk. Scouting Spirit 3
Jörgen Lloyd driver den egna restaurangen Mrs Brown Resturang i Malmö. Känner du igen honom kan det bero på att han bland annat medverkat både i Bolibompa och i Bobster på SVT. Jörgen Lloyd: Upptäck glädjen i att göra Mat från grunden Foto: Torkel Edenborg Jörgens hajkmeny Grillad öring med ängssyra, dill och fänkålsfrö, tillagad över öppen eld. Serverad med krossad potatis och brynt smör. Dessert Säsongens bär Gnid in fisken med mycket smör, salt, peppar, fänkålsfrön, dill och ängssyra. Lägg fisken i foliepapper och placera foliepaketet i i glöden. Låt ligga ca 10-30 minuter, beroende på fiskens storlek. Testa om fisken är klar genom att prova med en sticka i fisken. När det är mjukt hela vägen är fisken klar. Skölj potatisen noggrant och koka med skalen på. Mosa potatisen och slå brynt smör över. Blanda och salta. På FM förra året fanns ett stort engagemang för miljön och vad vi stoppar i oss. Närodlat, ekologiskt och näringsriktigt är nyckelord. Men hur funkar detta på hajk? Scouting Spirit har låtit kocken Jörgen Lloyd komponera en hajkmeny och scouter från Fleninge-Ödåkra scoutkår testar att laga till maten. 4 Scouting Spirit
Foto: Torkel Edenborg Foto: Torkel Edenborg Fisk som du själv fi skar är den perfekta maten på hajken, förutsatt att du får napp förstås. Jörgen Lloyd är en kock som lägger stor vikt vid matens ursprung, kvalitet och sammanhang. Scouting Spirit bad honom komponera den perfekta hajkmiddagen, med hänsyn till näringsinnehåll och miljöpåverkan. Resultatet ser du på menyn här intill. Naturen ditt skafferi Maten är en stor del av äventyret och upplevelsen ute i naturen, säger Jörgen. I synnerhet om vi tar vara på det som naturen ger. Naturen är ett enormt skafferi. Var vi än går ute i naturen går det att hitta råvaror som kan användas till matlagning. Svamp, bär och örter. I Skåne hittar vi dessutom flera örter som ger en fantastisk smak året om. Gillar du att fiska, har du den perfekta middagen. Om du får napp förstås. Välj mat som ger energi Det är viktigt att välja mat som ger energi som varar ett tag. I synnerhet när du är på en ansträngande hajk. Mycket fibrer är bra. Potatis eller andra rotfrukter med skal är perfekt, liksom vete. Vad du väljer beror på vilken säsong det är. Använd sinnena då du bedömer råvaror du ska använda. Se och lukta på dem. Luktar de som de ska och känns fräscha, då vet du att de är okej. Vi måste återerövra råvarorna, menar Jörgen. Ta morötter till exempel. Luktar du på en ekologisk morot luktar den morot. En hårt uppdriven morot luktar just ingenting. Tips för matlagningen Ett tips när du ska tillreda maten är att inte vara rädd för skal. Undvik att skala rotfrukter. Om du behåller skalet på så behåller rotfrukten både näringsämnen och vitaminer. Dessutom smakar den bättre. Därför har jag valt ett potatismos till hajkmenyn, kokad potatis som mosas med skalen på. Om du vill behålla näringsämnen och vitaminer, som du så väl behöver på en hajk, så försök att laga till rotfrukterna så lite som möjligt. Att grilla, koka eller baka är bra tillagningsmetoder för att bevara kvaliteten på maten. Rent smör är ett fantastiskt bra tillbehör. Använd det, menar Jörgen och fortsätter, det är först när smör blandas med socker, mjöl och salt som det blir ohälsosamt. Mat helt utan giftiga tillsatser Att laga till en måltid från grunden med ekologiska råvaror gör att förutom nöjet och glädjen av att göra det, vet du vad maten innehåller, du får mat med bra näringsvärde och du får mat helt utan giftiga tillsatser. Att välja närodlade ekologiska råvaror är en självklarhet för Jörgen. Nästan hälften av de grönsaker som han använder på sin restaurang i Malmö, odlar han själv på sin kolonilott. Lika självklart bör det vara att välja råvaror med tanke och omsorg inför scoutäventyren, avslutar Jörgen. Torkel Edenborg Jörgen tipsar! Ta vara på det naturen ger Lär dig så mycket du kan om vilka örter du kan äta och vad du kan använda dem till. Samla på dig ett förråd när du är ute i naturen. Ät vilt Vill du äta kött är vilt ett utmärkt ekologiskt val. Viltet är helt uppfött på det som naturen ger, utan påverkan av kraftfoder och antibiotika. Inte minst är viltköttet helt fritt från allt vad den industriella köttproduktionen medför när det gäller djurhantering, transporter och stress vid slakt. 5 basråvaror att ha med på hajk Potatis Gryn (ris, vete eller bulgur) Smör/olivolja Salt Bönor Bra redskap att ha med Vass kniv Fiskeredskap Bra svampbok Detta kan du lämna hemma Konserver ofta dålig kvalitet som bara ger en massa skräp att ta hand om Pulvermos och annat halvfabrikat Scouting Spirit 5
maten När målet är När du skall ut på hajk, vad är det du tänker på, vad är det som gör just den här hajken speciell? För vissa är det äventyret, för andra är det naturen, men för några är det maten. För fi nns det egentligen något som betyder så mycket som maten gör när man är ute i naturen? Foto: Torkel Edenborg Mat skall hålla dig varm, glad och skall förse din kropp med det den behöver. Men den måste också vara god. Att göra god mat ute kan vara svårt, speciellt när man är på hajk med scouter. Då brukar det oftast vara någon form av pulvermat som står på menyn, kanske pulversoppa eller pulver bolognese. Visst pulvermat är jättelätt att laga, det går nästan inte att misslyckas, och framför allt går det fort. Tveksamt innehåll Men det smakar också därefter. Pulvermaten vet vi heller inte riktigt vad den innehåller med en mängd olika kemiska ämnen som egentligen inte hör hemma i mat. Vi testar Jörgens recept Tillsammans med tre patrullscouter från Fleninge-Ödåkra scoutkår, gav vi oss ut i naturen för att prova på att laga hajkmat från grunden. Mat som inte bara är god och näringsriktig, utan också är snäll mot miljön. Vi använde oss av den menyn som kocken Jörgen Lloyd komponerat. Grillad havsöring med krossad potatis och brynt smör. Alla råvaror vi använde var antingen närproducerade eller märkta med krav eller ekologiskt. Vi valde ett mysigt ställe att tillaga vår maträtt på. Det blev några klippor precis intill naturreservatet Kullaberg i nordvästra Skåne, där en isande vind från havet bjöd på en bitande kyla. Grilla fi sken För att kunna grilla fisken började vi med att göra upp en eld som i slutändan skulle ge oss mycket glöd. När elden var stor nog att klara sig själv började vi med att preparera fisken, en hel havsöring fångad inte långt här ifrån av en vän. Väldigt närproducerad med andra ord. Preparerar fisken gör du genom att gnida in hela fisken i smör och kryddor, både utanpå och inuti. Kryddor vi använde var salt, peppar, fänkålsfrön, dill och ängssyra. Ängssyra växer året om i skogen, så det är bara att ta, men lämna lite kvar åt skogen.sedan skar vi av huvudet och stjärtfenan. Mest för att den då fick bättre plats i elden, men också för att minken som sprang kring våra fötter skulle få något att äta. När fisken är färdigkryddad och elden börjar få sin rätta glöd, packade vi in fisken i aluminiumfolie och la den på glöden. Fisken bör ligga på elden tillräckligt länge så att när du sticker en provsticka genom den så skall det vara mjukt hela vägen. För oss tog det cirka 30 minuter, vilket gav oss tid att göra potatismoset. Mer näring med skalet kvar Vi började med att skölja potatisen riktigt noga i havet så att vi inte får jord i potatismoset. Sedan kokade vi dem i Trangiaköket med skalen på. 6 Scouting Spirit
Vad är din favoritmat på hajk? Foto: T orkel Edenborg Vilhelm Thoresson, Fleninge-Ödåkra Jag kan inte komma tänka på någon hajkmat som jag gillar mer än andra. Maten ska vara god och hålla mig pigg hela dagen och så ska den helst vara närproducerad och ekologisk. När potatisen är mjuk är det dags att mosa den, förslagsvis med en pinne eller något annat till ändamålet lämpat föremål. Under tiden potatisen kokade brynte vi smör på Trangiakökets stekpanna som vi använde som lock till potatisen. Det brynta smöret hälldes sedan ner i den krossade potatisen. Det var viktigt att bryna smöret då det gav potatismoset en mycket fylligare smak med ett uns av nötighet. När potatismoset är klart passar det bra att se efter om fisken är färdig, var noga att prova med en sticka där det är tjockast för att känna efter om den är tillräckligt mjuk. Var noga att inte låta fisken vara i för länge det gör fisken riktigt tråkig att äta senare. Men om både fisken och den krossade potatisen är klara så är det bara att servera. Vi serverade det med lite brynt smör över fisken. Otroligt gott Dags att smaka. Alla var överens om att det var fantastiskt gott. I synnerhet potatismoset överraskade. Den varma maten värmde gott i den kalla havsbrisen. Till dessert åt vi blåbär, hallon och björnbär från frysen. Tillsammans med vispad grädde var det en värdig avslutning på vår middag. Godare upplevelse Senare när vi kommit hem igen satte vi oss ner för att prata om dagens strapatser. Alla var överens om att det var annorlunda att laga utemat på det här sättet och att det blev så mycket godare. Jag frågar dem om de föredrar detta gentemot pulvermat, då brister Vilhelm ut. Men pulvermat är ju äckligt! Man får ju inte i sig något protein och man kan inte hålla sig pigg! De andra stämmer in, men påpekar också att det är i mån av tid man kan laga sån här mat. Är det viktigt att vi som scouter tänker på vad vi äter? Inte bara på hur mycket energi och protein vi får i oss, men också var och hur maten vi äter är producerad. Då tittar Vilhelm på mig lite som om det var en dum fråga och säger. När man är scout har man vissa skyldigheter och ett ansvar, det har samma tyngd som att vara nykterist. Gustav Thoresson Cecilia Nilsson, Fleninge-Ödåkra Det är nog hajkbomb, det är inte mycket disk och smakar gott. Linnea Cedergren, Fleninge-Ödåkra Havregrynsgröt. Scouting Spirit 7
Mathajk Foto: Torkel Edenborg Kokosglass 4 portioner Ingredienser: 4 äggulor 1 dl socker 4 dl kokosmjölk Marshmallows Glassen är fri från laktos, gluten, och nötter. Glassen är inte lämpad för diabetiker. Läs på innehållsföreteckningen! Innehållet kan skilja sig mellan olika fabrikanter. Gör så här: Vispa upp äggulorna och sockret. Blanda med kokosmjölk, häll blandningen i en skål och ställ i frysen. Låt glassen stå några timmar i frysen och rör om några gånger under tiden. Toppa glassen med några marshmallows. För att få en extra fi n touch på glassen kan man bränna toppen lite försiktigt med en gasbrännare. Marshmallowsen smälter då och blir kristalliserade och gyllenbruna. fixar mat för alla 8 Scouting Spirit
Pannkakor med frukt och Keso var en uppskattad rätt på Mathajk. Alla har vi väl känt den där uppgivenheten när man får in anmälningar till ett arrangemang och någon anger en allergi mot något man inte har en aning om vad det är. Det blir genast lite klurigare att bestämma matsedel. För att inte tala om när man är i affären och blir stående med en quornfärs till vegetarianerna och undrar om den här produkten även passar för de som är glutenallergiker. Det här med specialkost är inte alltid så lätt. Mathajk För en tid sen var det en Mathajk för alla Utmanar- och Roverscouter i vårt förbund. Helgen skulle vara vegetarisk, laktos- och glutenfri så långt som möjligt för att visa på möjligheter att laga mat som passar till många. Här sattes både våra egna kunskaper, budgetens vidd och smaklökarna på prov. För specialmat är ofta dyrt och ibland är det stor skillnad på både smaken och konsistensen. Ni som sett eller smakat på hamburgerrestaurangernas glutenfria bröd vet vad jag pratar om. Gick noggrant till väga Matsedeln till Mathajken växte fram sakta men säkert. Som arrangör fick man tänka över varje ingrediens man la till och försäkra sig om att den varken innehöll någon laktos eller gluten. Till den vegetariska maten var lättare att hitta recept, där var det mer variationen som var svår, men även att se till så maten innehöll tillräckligt med protein. En kokbok På seniorscouttinget 2008 togs ett beslut om att ta fram en specialkostkokbok för att underlätta för arrangörer och matansvariga på läger och arrangemang. Tanken med kokboken är att den ska samla tips, fakta och recept kring olika allergier och specialkoster. Är du kanske själv specialkostare eller har du något supergott recept eller tips på lut som du kan tänka dig att dela med dig av? Då behöver vi just ditt recept eller tips till mathandboken. Tveka inte mejla annie.roos@nsf.scout.se med dina bidrag. Inget tips är för litet eller för dåligt! Annie Roos Foto: Olof Hansen Foto: Olof Hansen 5 tips till dig som är arrangör 1. Försök att ge alla samma mat Om man är i behov utav specialkost är man redan utsatt och vill inte gärna se det man inte kan äta. Då är det bättre att byta ut vissa ingredienser i maten för att anpassa den efter de personer med behov av specialkost som finns på arrangemanget. 2. Alla är olika känsliga Prata med den som är allergisk eller överkänslig, för det är faktiskt så att alla är olika känsliga. Vissa kan få i sig lite utav det de är allergiska mot utan att det ger någon verkan medan det för andra räcker med att vistas i samma rum som ämnet så får de utslag. 3. Tro inte saker! Kolla alltid upp om du är osäker på någon ingrediens. De som äter maten litar på att du serverar den så att de kan äta. Att ge en allergisk person mat den inte tål kan få livsfarliga följder. 4. Undvik jordnötter och andra nötter i största möjliga mån Många är allergiska utan att veta om det och speciellt jordnötsallergi kan visa sig när som helst. Följderna av en allergisk reaktion är att jordnötsallergiker inte kan andas. Därför är det enklast att ha som tumregel att man inte ska ha några jordnötter på arrangemang. Helst ska man undvika alla sorters nötter men det är extra viktigt med jordnötterna! 5. Läs på innehållsförteckningen Vem kan tro att det fi nns mjölk i nästan alla chipssorter, att det i korv oftast fi nns mjöl och att de kan gömma nästan vad som helst i alla E-nummer? Allt man köper måste man noggrant läsa innehållsförteckningen på. Foto: Olof Hansen Scouting Spirit 9
Smaskigt scoutgodis Recept Pannkakor 3 dl mjöl 6 dl möjlk 3 ägg ½ tsk salt Smör att steka i Blanda alla ingredienserna i en bunke. Lägg lite smör i stekpannan och vänta tills det smält. Häll i lite av smeten och vicka försiktigt på stekpannan så att smeten rinner ut i hela pannan. Vänta en stund tills pannkakan är färdig på ena sidan. Du kan använda en stekspade och kika lite under så ser du när den börjar bli ljusbrun. Använd sedan stekspaden för att vända pannkakan och stek klart nästa sida. Färdig! Om du ska steka pannkakor över öppen eld så tänk på att ha någon vuxen i närheten. Stekpannan är både tung och varm, så det kan vara bra med lite extra hjälp. Pannkakor och schweizisk chokladfondue Spårarna och Upptäckarna från Eskilstuna scout kår samlas i snön bakom scoutstugan, i kväll ska de laga mat och andra gottigheter utomhus. Det ska bli både pannkaka, pinnbröd med bacon, bananbåt, chokladfondue och schmore, en specialité i Eskilstuna. När ena gänget Upptäckare tänt en eld så att det brinner i eldstaden börjar de med pannkakssmeten. Isabell kan receptet på pannkakor i huvudet och berättar för sina kompisar hur mycket ägg, mjöl och mjölk de ska blanda i bunken. Nere vid elden har smöret smält i stekpannan och det fräser lite. Spända över hur det ska smaka häller tjejerna i smeten och försöker hålla stekpannan så rakt de kan för att det ska bli jämna pannkakor. Men det är inte helt lätt, för stekpannan är ganska tung. Den första pannkakan blir lite tjock, men efter några försök ser de riktigt goda ut. Med munnarna fulla av pannkaka säger tjejerna att det inte bara ser gott ut, utan smakar gott också! Under tiden har det andra gänget Upptäckarscouter kommit långt med sina pinnbröd. Några bröd är lite svarta i toppen, men det riktigt luriga var att få baconet runt pinnbrödet att stanna kvar. Baconet ville gärna ramla bort när det blev lite varmt, så det behövde tryckas dit några gånger under tiden det grillades. Jessicas pinnbröd blev jättebra grillat och hon tyckte det var riktigt gott. Andra tyckte bäst om baconet. Schweizisk scoutspecialitet Simone som är scout i Schweiz, men just nu är Aupair i Sverige, tipsade om chokladfondue. Det är något som scouter i Schweiz äter och naturligtvis var detta något som måste provas. Spårarscouterna hackade äpple och färsk ananas medan chokladen smälte på Trangiaköket. Ett gäng små pinnar hämtades och sedan var det bara att spetsa en fruktbit på pinnen och doppa den i chokladen. Mycket mumsigt! När de flesta scouterna hade smakat på både pannkaka, pinnbröd och chokladfondue kom Adde med banabåtarna. Eller bananjollarna som scouterna kom fram till att det var eftersom bananerna hade delats och var ganska små. Bananpaketen med farinsocker hade legat och blivit varma vid en av eldarna och försiktigt började Simon och Gabriel veckla upp folien och smaka. Lite varmt, men gott! Kladdig klassiker Det sista som testades under kvällen var Eskilstunakårens specialvariant av marshmallows och kex, nämligen Schmore - marshmallows, kex och en chokladbit! Efter några brinnande marshmallows och någon tappad i elden så hade de flesta fått i sig minst en Schmore var och det var ingen tvekan kladdigt men gott! Med magarna fulla av godheter försökte vi ta reda på vad som varit godast under kvällen. Men det fick vi faktiskt aldrig något svar på, för alla tyckte olika. Och tur är kanske det, för tänk hur det skulle bli om alla tyckte om samma sak. Caroline Spångberg Foto: Caroline Spångberg Foto: Caroline Spångberg 10 Scouting Spirit
Vad är din favoritmat på hajk? Foto: Caroline Spångberg Robin Soysüren, Eskilstuna Grillad korv! Jessica Sundlöf, Eskilstuna Pannkakor. Gabriel Novakovic, Eskilstuna Hajkbomb. Foto : Caroline Spångberg g Simone von Ah, Schweiz Tacos. Scouting Spirit 11
Foto: Alexander Ödman Vad är din favoritmat på hajk? Foto: Caroline Spångberg Anna Larsson, Utby Risotto. Sara Hjortberg, Sundsvall Chokladpudding. Det är lite oväntat men väldigt gott att plocka fram torrmjölk och chokladpuddingpulver och göra efterätt mitt ute på fjället. Rikard Eliasson, Örebro Korvgryta med allt möjligt i. I köket på Idékursen Potatisskal dans och sena nätter Lina Andersson, Reftele Äckelskål. Man blandar pasta, stekt bacon, purjolök och någon smaksatt creme fraiche i en stor skål. Det är fortfarande mörkt och tyst när kockarna tidigt på morgonen går över Kungshols snöklädda mark för att påbörja dagens sysslor i köket. 12 liter gröt ska kokas och bröd, smör och pålägg dukas fram innan de 25 nyvakna deltagarna kliver in genom dörren. 12 Scouting Spirit
Foto: Alexander Ödman Det är kul men arbetsamt att jobba i köket, det är Mattias och Ola överens om. Det gäller att hela tiden hålla koll på tiden och beräkna maten, menar Ola Garnwall, en av kockarna, som sitter ner en kort stund efter frukosten innan det är dags att röja i köket. Bakar tre gånger om dagen Deltagarnas förmiddagspass drar igång samtidigt som kockarna knådar degar för fullt. Varje dag bakar de minst tre omgångar. Först fikabröd för dagen, sedan bröd till kvällsfikat och efter middagen blir det en sista sats bröd till frukosten dagen därpå. Degarna den här förmiddagen hinner förvandlas till gyllenbrunt fikabröd innan förberedelserna för lunchen tar över. Lökar hackas på löpande band och potatisskalet yr, det ska bli potatisoch purjolökssoppa. Kylan kräver bra mat Att alltid äta varm mat som innehåller mycket varm vätska, tillexempel soppor och grytor, är viktigt på en kurs som denna när termometern ofta visar under 20 minusgrader, berättar Ola. Fungerar inte maten så fungerar ingenting, tillägger Mattias Rydberg, den andra av kockarna på årets Idékurs. Och visst är det så. Mätta, glada och varma deltagare får ut mer av kursen än hungriga och frusna deltagare. Därför har båda kockarna satt ribban högt och sliter hårt i köket. Vi ville sätta vår egen prägel på Idékursen, så vi lägger ner all kraft vi har på att maten ska bli så bra som möjligt, säger Mattias och tar tag i diskberget som blivit efter lunchen. Disk är något som produceras i hög takt i köket, men ljudvolymen på stereon höjs ytterligare några snäpp och dansande runt i köket diskar killarna undan ännu ett omgång. Det blir sällan tid att sätta sig ner och ta det lugnt. Ola menar att varje gång man sätter sig så inser man att det finns någon deg som behöver knådas eller något annat som ska fixas. Killarna har även valt bort stunder i bastun och skidturer för att göra sitt bästa i köket. Men vi tar oss tid för en dusch varje natt innan vi går till sängs för att få bort allt matos och känna oss fräscha, säger Mattias. Hajkförberedelser i köket Dagspassen i köket slutar ofta mellan 01.00 och 03.00 på natten och när det var dags för deltagarna att ge sig ut på hajk jobbade kockarna i köket fram till 04.30 på morgonen. Det var mycket som skulle förberedas, hackas och delas upp till lagen innan de skulle iväg, berättar Ola. Men när deltagarna väl var ute på hajk blev det lite lugnare även om det fortfarande behövdes kockar i köket. Det är ju alltid delar av teamet kvar och vi fick även besök av några deltagare som fått lite för mycket närkontakt med kylan, menar Mattias. Förutom en välförtjänt natts sömn så var det inhandling av mat, storstädning av kök Ute i kylan bjuds det på varma, nybakta bullar. och förberedelser för resten av veckan som kockarna ägnade sig åt under hajkdagarna. Sedan var det åter till rutinerna. Härlig respons Efter kursens slut är båda kockarna nöjda med veckan och de har båda många roliga minnen från köket. Alla de gångerna när det ljuder bra musik från stereon, allting bara flyter på och vi håller tiden har varit de allra bästa, säger Ola. Mattias minns med ett leende första kvällen när pizzorna bakades på löpande band och plåt efter plåt skjutsades ut till deltagarna i matsalen som med stor aptit slukade allt. Det är grymt roligt och givande att vara kock på Idékursen. Man får så stor uppskattning för det man gör och det märks när man gör ett bra jobb, avslutar Mattias. Caroline Spångberg Foto: André Tajti Scouting Spirit 13
Foto: Jonas Elmqvist WAGGGS påverkar Redo Att Leda Nytt nätverk för kvinnliga scouter Det fi nns ett behov av att stärka kvinnor i deras ledarroller inom scouterna. Vi vill att fler kvinnor ska ta för sig och stanna kvar inom ledande positioner i scouterna. Visste du att det finns en struktur av yngre kvinnor och äldre män inom rörelsen? Vad kommer det sig att fler kvinnor avsäger sig sitt ledarskap när de blir äldre? Under förra året fick Svenska Scoutrådet ett projektbidrag kring kvinnor i vår organisation beviljat av Ungdomsstyrelsen. Projektet ska bland annat bygga på ett nätverk där kvinnor inom Scouterna kan utbyta erfarenheter och få en extra kick i sitt arbete. Är du intresserad av att veta mer? Den 11 mars är det dags för den första nätverksträffen för Redo Att Leda, som kommer att hållas i Stockholm. På hemsidan finns mer information. Förra året infördes ett nytt sätt att jobba i de Europeiska regionerna för WAGGGS, World Association of Girl Guides and Girl Scouts, och WOSM, World Organisation of the Scout Movement. Efter förra Europascoutkonferensen fi ck alla scoutförbund i Europa nominera intresserade scouter till de nya arbetsgrupperna och dessa grupper träffades sedan i januari förra året. Resultatet av detta var så bra att det upprepades i år! Jag sitter med i the Advocacy Group, som närmast kan översättas till en grupp för externa relationer, som jobbar med att påverka samhället och vara en röst för flickor och unga kvinnor i Europa. Under året har gruppen bland annat representerat WAGGGS vid EU möten och där framfört ståndpunkter inom områden som har med ungdomars hälsa att göra. Tala om faran med droger Ungdomars hälsa är något som WAGGGS runt om i världen jobbat mycket med de senaste åren. Charlotte Nylander och jag har varit med och skrivit en del om drogers påverkan i samhället till WAGGGS position statements inom området, let s talk about the danger of drugs. Ett annat av WAGGGS material som används mycket är materialet om HIV/AIDS. I Ungern har materialet använts till att driva informationskampanjer i skolan och i Kenya jobbar scoutgrupperna och ledarna jättemycket med att sprida information om HIV och AIDS. Sexualundervisningen är mycket bristfällig på många håll i världen och här gör WAGGGS ett jättejobb för att upplysa och utbilda ungdomar. FNs milleniemål Samhällsengagemang i stort är något som flickscouter jobbar med runt om i världen och på världsscoutkonferensen förra året bestämde sig WAGGGS för att hjälpa till och jobba med FNs milleniemål. Några av punkterna i målet har formulerats om lite för att anpassas till scoutverksamheten och mycket av WAGGGS kärnområden hälsa, miljö och att utveckla unga flickors potential finns inbakade i målen. Linda Fröström International Commissioner 14 Scouting Spirit
Foto: Jonas Elmqvist Scouting Spirit 15
Ny konsulenthemsida och blogg Har du någon gång undrat vad konsulenterna gör? Har du hört talas om något intressant material de producerat? Eller är du bara ute efter några tips och goda råd? Då är det dags att surfa till konsulenthemsidan! På ALH, avdelningsledarhelgen, invigde scoutkonsulent Josefine Larsson konsulenthemsidan med tillhörande ny blogg på ett av inspirationspassen. Konsulenthemsidan är tänkt att vara en plats där man kan inspireras till nytänk, utveckling och spännande samarbeten samt ladda ner användbart nytt material som producerats. Kanske hittar ni en kompletterande verksamhetsform som passar just er kår. I bloggen kan du hänga med i det senaste som händer ute hos scoutkonsulenterna i deras dagliga arbete. Även där finns inspiration att hämta och kanske kan du inspirera genom att kommentera arbetet. Kom ihåg att ni alltid kan kontakta en konsulent om ni behöver hjälp att utveckla och genomföra era idéer. Kolla in www.nsf.scout.se/konsulent och http://scoutkonsulent.blogg.se Linn Karlén Jobba med något du kan ställa dig bakom till 100% Du... Nykterhetsrörelsens Scoutförbund söker nu nya scoutkonsulenter runt om i landet. Låter det intressant? Läs mer om tjänsterna och hur du söker dem på vår hemsida www.nsf.scout.se
Per Eriksson: Många järn i elden Foto: Jonas Elmqvist Per Eriksson är en man som har många järn i elden. Han har sin scoutbakgrund i NSF och fl era kanske känner igen honom från de reportage som gjordes då han arbetade för Internationella Institutet i Tanzania. Nu arbetar han som internationell sekreterare på Svenska Scoutrådet och där hoppas han bland annat kunna utveckla sådant NSF jobbat med via Internationella Institutet, men nu tillsammans med scoutrörelsen i stort. En av idéerna med att ha en internationell sekreterare är att den svenska scoutrörelsen ska kunna stödja scouting i utvecklingsländer. Tanken är inte primärt att scouterna ska driva alla projekt utan att man även ska kunna koppla ihop organisationer som vill arbeta internationellt med scouter i andra länder. Svensk scouting skulle kunna fungera som en länk, säger Per som tror att det nätverk som NSF via Internationella Institutet byggt upp kan bli till nytta i hela scoutrörelsen. Om exempelvis Röda korset vill bedriva förebyggande verksamhet i Uganda då ska de kunna kontakta scouterna som i sin tur kan hjälpa till att hitta stabila organisationer att samarbeta med i just Uganda. Det kan handla om de nationella scoutoch guideorganisationerna eller direktkontakt med lokala eller regionala scoutgrupper. Detta skulle skapa ett mervärde både för svensk scouting och för pojk- och flickscouter runt om i välden. Amahoro amani Ett projekt som Svensk scouting redan stödjer och som Per är involverad i är amahoro amani projektet i Rwanda, Burundi och Kongo. Det är ett fredsskapande/fredsbevarande projekt där pojk- och flickscouter arbetar tillsammans över lands- och etniska gränser och där Burundi är en god förebild med sitt samarbete mellan landets scoutorganisationer. Projekttiden har egentligen gått ut, men svensk scouting vill fortsätta stödja samarbetet så därför reser Per till Afrika i mars för att skriva nytt kontrakt. Trots att han är internationell sekreterare berättar han att det är den enda inplanerade resan för tillfället. Men det råder inte brist på arbetsuppgifter! Stort nätverk I jobbet som internationell sekreterare har Per ansvar för delar av våra internationella kontakter via exempelvis WOSM och WAGGGS. På hans bord ligger också det ständigt pågående nordiska samarbetet där Sverige i år är ansvarig för det roterande kontoret. Den 21 24 maj anordnas den nordiska scoutkonferensen i Kristianstad och mycket av programmet under dagarna kommer kretsa kring WSJ, Världsscoutjamboreen, 2011 för att involvera övriga Norden i arbetet. Jamboreen 2011 Jamboreen i sig kommer ta upp en stor del av Pers arbetstid då han bland annat jobbar med lägrets solidaritetsprogram. Det är en fond som ska stötta scoutgrupper som har svårt att samla ihop pengar till lägeravgiften så de ändå ska kunna delta. Under intervjun berättar Per flera gånger om olika idéer som han har. En av dem är att man skulle kunna använda kontakterna vi har i Burundi och deras arbete där som ett sätt att belysa internationella frågor i scoutprogrammet. Deras tänk, syn på ideellt arbete och hur en kår fungerar är enligt Per rätt lik vår egen. Internationell dimension av scouting Hans förhoppning är att scouternas internationella arbete ska kunna skapa kontakter och möjligheter för utbyte så att fler ledare och unga scouter kan få ta del av den internationella dimensionen i scouting. De nätverk vi byggt upp i flera länder leder till en positiv bild av svensk scouting och öppna kanaler för samarbete. Vi kommer ofta tillbaka till just ordet nätverk. Att ha ett starkt och brett internationellt nätverk är viktigt och kan gynna scouterna på många plan. Det ger oss möjlighet att vara en del av scoutings utveckling internationellt och det gav oss möjligheten att arrangera WSJ i Sverige 2011! Linn Karlén Foto: Jonas Elmqvist Scouting Spirit 17