Psykologisk Gruppbehandling - Multipel Skleros

Relevanta dokument
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

NEGATIVA TANKAR. Privatpraktiserande Leg Psykolog. Doktorand, Swansea University. Andreas Larsson

SMART Utbildningscentrum

Kurser på BUP Information om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2015

Lilla självhjälpsguiden vid fibromyalgi

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Internetbaserad psykologisk behandling

Hur motiverad är patienten?

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Tränarguide del 1. Mattelek.

Motiverande Samtal MI introduktion

Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri

Fritidshem och skola i samspel

Lev med din kropp en ACT-baserad gruppbehandling för patienter med ätstörning

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Arbetsplan Jämjö skolområde

Om psykosyntes och andra acceptansbaserade psykologier

Omfattning: heldagar samt tre coachtillfällen med personlig coaching. För mer information och frågor kontakta oss på info@shifteducation.

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: Telefon: 0046 (0)

Bild Engelska Idrott

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

Barn och smärta. Vi är på rätt väg. KBT baserat påp. exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy

BPSD Förbättringsarbete. Smygehem Hösten och Våren 2015/2016

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Motivation. Emotion och motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Motivation och kognition. Ebba Elwin.

Exponering och acceptans - KBT/ACT som förhf. rhållningssätt och metod?

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Den sammanvägda bilden visar på en hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang.

Skolplan för Svedala kommun

Läraren som moderator vid problemlösning i matematik

Acceptans - i hälsans tjänst! / Docent Giorgio Grossi, Stressforskningsinstitutet 1

Hur utvecklar man användbara system? Utvärdering. Användbarhet handlar om kvalitet. Utvärdering. Empiriska mätningar. Metoder

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :

KOSMOS - Små och stora tal

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

KÄNSLA AV SAMMANHANG. Uppskattad dygnsdos i gr. och preparat (de sista 30 dagarna):

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Om autism information för föräldrar. Välkommen till första tillfället!

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

BFL & IKT (och SUA kommer )

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8

LPP RÖRELSE, LEK OCH HÄLSA ÅR 1-3

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Reflekterande arbetssätt i Idrott och Hälsa

DATORISERAD MÖNSTERHANTERING

Britt-Mari Banck Christian Farman

Att bli av med smärtan-när lösningen blir problemet.

Information till elever och föräldrar i skolår 5

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Vetenskaplig status. Vetenskapliga grunder, metoder och resultat

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

Bli hållbar som student. Marie Thérèse Överström Kurator

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Hur gör jag så att patienten blir delaktig, i samtalet, för att hitta lösningar vid förskrivning av hjälpmedel?

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Språkstörning konsekvenser för lärande och utveckling

Artikel/reportage år 9

Inkludering på Rannebergsskolan. Göra olika för att bemöta lika

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

WORKSHOP. Coachande förhållningssätt & MI Motiverande samtal i vägledning. Studievägledarkonferens LIU 27 maj

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Kvalitetsrapport Så här går det

Smärtskattning. Palliativa rådet

Idag har jag kommunicerat på följande sätt (ge exempel under rubrikerna och kommentera dem med egna reflektioner):

Att arbeta som psykolog i skola och förskola

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

Manualstyrd eller individanpassad. Gerhard Andersson, professor Linköpings universitet och Karolinska Inst.

Kvalitetsrapport Så här går det

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Interventionsstudie i syfte att främja läsutvecklingen. Linda Fälth Linnéuniversitetet

IT, etik och organisationer

Dialogens innehåll en översikt

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Klicka här för att ändra format

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Visa vägen genom bedömning

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Vid ett flertal tillfällen ställde individer frågor till Edgar Cayce om

Lågt socialt deltagande Ålder

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

Svenska som andraspråk, år 8

Arbetsplan Jämjö skolområde

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Södervångskolans mål i svenska

Transkript:

Psykologisk Gruppbehandling - Multipel Skleros Ia Rorsman leg. psykolog, PhD, specialist i neuropsykologi Linda Nordin leg. psykolog, doktorand

Dagens föreläsning Vad är Multipel skleros (MS)? KBT Bakgrund Tillämpad Avslappning (TA) Acceptance and Commitment Therapy (ACT) MS-studie: Gruppbehandling

Multipel Skleros: En kronisk neurologisk sjukdom Ca12 000 svenskar. Ca 450 nya per år: Efter trafikolycksfall, vanligaste anledningen till bestående neurologisk funktionsnedsättning Svårt att förutsäga förloppet Inget läkemedel kan bota MS, men det finns behandlingar som kan modifiera sjukdomsförloppet Symptomen varierar. Vanliga symptom är känselrubbningar, gång- och balanssvårigheter. Ca 50% har kognitiva nedsättningar. Depression och ångestdiagnos vanligt.

MS: En inflammatorisk demyeliniserande CNS sjukdom

Olika MS diagnoser: Skovvis förlöpande Primär progressiv Sekundär progressiv

Historik KBT - 1:a vågens evidensbaserade psykoterapi - 1950-talet - Beteendeterapi (BT) - Skinner - Fokus på observerbara beteenden - Operant och respondent betingning - Fobi och ångestbehandling - Orsak söks i omgivning

Historik KBT - 2:a vågens evidensbaserade psykoterapi - 1970-talet - Kognitiv terapi (KT) - Ellis & Beck - Sokratisk - Depressionsbehandling (ångest, ätstörning) - Kognitioner och emotioner läggs till beteenden - Orsak söks i det inre - Informationsprocessmodellen - 1980/90-talet - Kognitiv beteendeterapi (KBT) - Sammanslagning - Störst empiriskt stöd

Historik KBT - 3:e vågens evidensbaserade psykoterapi - 1990-talet - ACT - Functional analytic psychotherapy (FAP) (Kohlenberg & Tsai, 1991) - Dialektisk beteendeterapi (DBT) (Linehan, 1993), - Integrative behavioral couples therapy (IBCT)(Jacobson & Christensen, 1996) - Mindfulness-based cognitive therapy (MBCT) (Segal, Williams, & Teasdale, 2002) - Orsak söks i kontext (förhållningssätt till inre upplevelser och interpersonella relationer) - Språk och kognitioner utifrån inlärningspsykologiska principer - Upplevelsebaserad inlärning, förvirring

Tillämpad avslappning Beteendeterapeutisk metod med inlärningsteori som teoretisk modell Central metod inom KBT Viktigt att patienten förstår och omfattar rationalen för behandlingen

Tillämpad avslappning Utveckling: Progressiv Avslappning, E Jacobson på 20-30 talet Wolpe, 50-talet Bernstein och Borkovec, 70-talet Öst vid Uppsala universitet, 80-talet Från början avsett som ångestbehandling men har empiriskt validerats som behandling mot bl.a. kronisk smärta, insomnia/sömnlöshet, tinnitus och hypertoni En fysisk och en mental komponent

Tillämpad avslappning Verkningsmekanismer på både fysiologisk och mental nivå: 1) Sänkning av allmän spänningsnivå 2) Ökad medvetenhet och kunskap om egna tidiga signaler 3) Ökat förtroendet för egna förmågan

Tillämpningsträning Snabb 20-30 sek avslappning Differentiell 60-90 sek avslappning Betingad 2-3 min avslappning Kort 5-7 min avslappning Progressiv 15 min avslappning Viktigt: Registrering - noggrann genomgång inför träning hemma

ACT - Accept thoughts and feelings - Choose direction - Take action

ACT - Beteendeterapeutisk behandlingsmetod - Upplevelsebaserat - Metaforer och övningar - Pekar på problemet eller uppmuntrar till lösning utan direkta instruktioner - Experimentell övning kontakt med råmaterial i en säker kontext - Med flera olika tekniker från bl.a. gestaltterapi, buddism, mm. Ej eklektisk terapi. - Mål: - Öka individens psykologiska flexibilitet - Öka individens beteenderepertoar - Individ eller grupp

Bakgrund ACT - Inlärningspsykologi + RFT - RFT = Relational Frame Theory - ACT fokuserar på verbala beteendets kontroll över mänskligt beteende - Relationsinramning - Inlärning av relativa stimulusförhållanden - Förmåga att i princip kunna sätta vad som helst i relation till vad som helst, godtyckligt - Etablerade relativa stimulusförhållanden är svårsläckta

Teoretisk bakgrund - RFT = RelationalFrameTheory - Språket (tanken) som nätverk av ömsesidiga relationer - Möjlighet att koppla samman vad som helst salivering gropig sur lemonad citrus gul

Teoretisk bakgrund - Fördelar: Utvidgar vår beteenderepertoar, Bränns

Nackdelar: Vi kan alltid relatera till saker som stressar oss, även när den inte finns i närheten. Enorm kontaktyta med smärtsamma upplevelser Framtid

Teoretisk bakgrund - Djur som försöker att undvika smärta kan göra det genom att undvika stimuli/situationer där smärtan förekommit tidigare. - En människa har inte detta alternativet (även om hon tror det ibland), eftersom relational frames tillåter smärtan att inträffa i nästan vilken situation som helst (via transformation av stimulus funktion). - Vad som helst kan t.ex. trigga oron över att man har MS

Teoretisk bakgrund - Språkets och tänkandets funktion t.ex. varna för fara & social kontrollfunktion - Filosofi: Lidande oundvikligt - Medicinska modellen: Hälsa = frånvaro av sjukdom - Psykisk hälsa = Frånvaro av lidande - Missvisande antagande om att lidande är onormalt - Lidande = tankar och känslor vi inte vill ha

Grundtankar ACT - Tänkandet tveeggad - Riktat utåt bra problemlösning - Riktat inåt problematiskt - Psykopatologi utvecklat från inlärningsteori om undvikande - Undvikande naturlig överlevnadsstrategi

ACT - Upplevelsebaserat undvikande främsta patologiska processen enligt ACT - Forskning påvisar detta samband - ACT ger nytt förhållningssätt - Acceptans, åtagande samt andra verktyg - Skillnad traditionell KBT - Syfte öka psykologisk flexibilitet

Psykologisk Flexibilitet

Acceptans

Mål och mening - acceptans Syfte: Att tillåta sig själv att ha alla de olika inre upplevelser som uppstår och ändå agera utifrån värderad riktning Metod: Förstärka närmande av tidigare aversiva upplevelser, reducera motivationen för undvikandebeteende (förändra negativt förstärkt undvikandebeteende) Används när: När flykt och undvikande av inre upplevelser hindrar positivt beteende

Vad är acceptans? Acceptans = Välja att villigt se och ha de tankar och känslor som dyker upp inom oss, utan att kontrollera eller undvika dem och att göra det om och om igen, och att gå i riktning mot valda värden Villighet första steget i acceptans Inte samma som att ge upp Leder till förändring

Livet är inte ett problem som ska lösas, utan en process som ska upplevas!

Värden

Mål och mening - värden Syfte: Att klargöra klientens värden: Vad ger ditt liv mening? Metod: Genom att skilja värden från logiska resonemang; förstå skillnaden mellan värde och mål; att hjälpa klienten välja och uttala sina värden och hitta beteende som går i riktning med dessa värden. Används när: När man jobbar med motivation, vid defusion och acceptans och när undvikande inte längre fungerar som kompass i livet.

Värden

ACT och Forskning Metaanalyser: - Powers, Zum Vorde Sive Vording & Emmelkamp, 2009, Acceptance and Commitment Therapy: A Meta-Analytic Review, - Öst, 2008, Efficacy of the third wave of behavioral therapies: A systematic review and meta-analysis

Öst - ACT should be compared with CBT for the most common psychiatric disorders, e.g. the various anxiety disorders, depression, and eating disorders. - The mean effect size was moderate for both ACT and DBT studies. - Third, at this time no third wave therapy fulfils the criteria for empirically supported treatments.

Powers et al - There was a clear overall advantage of ACT compared to control conditions (effect size = 0.42). - However, ACT was not significantly more effective than established treatments (effect size = 0.18, p = 0.13).

Exempel metafor

Gruppbehandling Pilotstudie på patienter med MS

Treatment flow Referred: n=22, Criteria: EDSS <6,0 Perceived difficulties coping/ adjusting to MS Referred by MD, at the Department of Neurology, Lund University Hospital, Sweden, in March, 2008. Excluded (n= 1) - Not meeting inclusion criteria depression and/ or anxiety Pre-treatment assessment: n=22 14-30 days prior to treatment Randomized: n=21 ACT-session 1 (n=11) TA-session 1 (n=10) ACT-session 2 (n=10) 1 week in-between TA-session 2 (n=10) 1 week in-between ACT-session 3 (n=10) ACT-session 4 (n=10) ACT-session 5 (n=10) + Post-treatment assessment (n=10) Discontinued intervention (withdrew at own request after first session) (n= 1) 1 week in-between 1 week in-between 11 weeks in-between TA-session 3 (n=10) TA-session 4 conducted individually over telephone (n=10) TA-session (n=10) + Post-treatment assessment (n=10) Discontinued intervention (n= 0) 1 week in-between 1 week in-between 11 weeks in-between 12 weeks in-between 12 weeks in-between Follow-up assessment by post (n=10) Follow-up assessment by post (n=10)

Vi mätte: Förväntan och förtroendet för behandlingarna Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) Beck Depression Inventory (BDI) Acceptance and Action Questionnaire (AAQ-II) Självrapporterad träning mellan träffarna

Inga gruppskillnader vid baseline Utfallsvariablerna Ålder Sjukdomstid Kön Civilstånd Arbetsförmåga EDSS

Resultat Temporär effekt på depressiva symptom (end of treatment) Vid långtidsuppföljning: Förbättring i ångestsymptom för TA gruppen. Förbättring i acceptans ACT gruppen. Mer träning mellan träffarna i TA gruppen

Oro/Ångestsymtom (HADS) ACT * TA

Acceptans (AAQ) ACT * TA

Slutsatser och tankar Resultaten speglar behandlingarnas fokus Viktig begränsning: Kontrollgrupp. Resultaten får ses som uppmuntrande men preliminära Andra utfallsvariabler

Lärdomar från gruppbehandling med MS Vi eftersträvade homogen grupp avseende fysiskt handikapp, men kognitivt handikapp föreföll viktigare Hantering av motstånd rulla med Undervärdera inte det sociala i behandlingsambitionen

Tack för oss! Ia.Rorsman@skane.se Linda.Nordin@psychology.lu.se