Så gör du demensvården bättre! om Nationella riktlinjer vid demenssjukdom
Den här beskrivningen av de viktigaste delarna av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för god vård och omsorg vid demenssjukdom har gjorts inom ramen för Nestor FoU-centers arbete med att utveckla vården och omsorgen om äldre i ägarkommunerna Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Tyresö, Södertälje och Värmdö. Nestor FoU-centers övergripande uppgift är att bidra till en bättre vård och högre livskvalitet för äldre och deras anhöriga, genom praktiknära och tvärvetenskaplig forskning. Läs mer om vårt arbete på www.nestor-foucenter.se. Författare: Sara Bergqvist Månsson Projektledare: Kerstin Marthinsen Nestor FoU-center och Sara Bergqvist Månsson Tryck: EO Grafiska 2011 ISBN: 978-91-85347-19-3
Vaskulär demens Den näst vanligaste orsaken till demens är sjukdomen eller snarare samlingsdiagnosen vaskulär demens. I det fallet handlar det om sjukliga förändringar i hjärnans blodkärl och cirkulation. Blodet kan inte cirkulera som det ska och ge hjärnan syre. Det leder i sin tur till att nervceller dör eller förtvinar. Vaskulär demens kan bero på flera saker. I vissa fall fungerar inte cirkulationen på grund av proppar i hjärnan, ibland på grund av förkalkade blodkärl. Vaskulär demens kan också bero på blödningar i hjärnan, antingen de uppkommit spontant eller genom ett slag mot huvudet. Sjukdomen kan visa sig på olika sätt. Ibland kommer den smygande som Alzheimers sjukdom, men oftare visar den sig plötsligt, exempelvis i samband med en infarkt eller blödning i hjärnan. Tanken och den motoriska förmågan försämras ofta skovvis. Ofta påverkas också talet, minnesförmågan och koncentrationen. Det är inte heller ovanligt att humöret påverkas, att den som är sjuk pendlar kraftigt i känslolägen. Många som insjuknar i demens har en blandning av Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. Demens i frontalloben Frontotemporal demens visar sig ofta tidigt i livet och är många gånger ärftlig. Den som drabbats har ofta sin tankeförmåga och sitt minne bevarat långt fram i sjukdomsförloppet. Symtomen visar sig mer som en allt större förändring i personligheten, inte minst genom att de vanliga sociala spärrarna inte längre fungerar. Den som drabbas av pannlobsdemens, som sjukdomen också kallas, får allt sämre omdöme, släpper vanliga hämningar, blir känslomässigt avtrubbad och kan uppträda sexuellt störande. Impulsiva handlingar blir vanligare. Mot slutet påverkas ofta det egna språket och talet blir ordfattigt, även om förståelsen för det andra säger kan finnas kvar. 47
Nestor FoU-center
INNEHÅLL Riktlinjer för bättre stöd 4 Personcentrerad omvårdnad 6 Ny kunskap underlättar jobbet 9 En meningsfull dag 11 Satsa på en trevlig matstund 14 Konsten att skapa en fin miljö 17 Arg och förvirrad 19 Omvårdnaden och omsorgen kan bli bättre 21 Det småskaliga boendet 24 Teamet ger bättre stöd 28 Ta hjälp av tekniken 31 Rätten till utredning 35 Den sista tiden 38 Stötta anhöriga 40 Säg ifrån! 43 Fakta om demens 46 3
Riktlinjer för bättre stöd Att drabbas av en demenssjukdom är svårt och utsatt även för de anhöriga. Därför är det så viktigt att de sjuka och deras närstående får bästa möjliga stöd när livet förändras. För dagarna går vidare, trots att många förmågor försvinner. Man har rätt till bästa möjliga livskvalitet trots problem som inkontinens, förvirring och undernäring. Kort sagt: man har rätt att hålla kvar i det som är friskt och rätt till stöd med det som inte längre fungerar. Du är en nyckelperson i det arbetet. Ditt bemötande, din fantasi, medkänsla och klokhet kan göra stor skillnad. Men god vård och omsorg kräver också kunskap. Det finns mer att lära om goda metoder som har att göra med boendet, en meningsfull vardag och att må bra i vardagen. Därför har Socialstyrelsen arbetat fram Nationella riktlinjer för god vård och omsorg vid demenssjukdom. De ger politikerna stöd när de ska fatta beslut om hur resurserna ska fördelas, men de ger också tydliga råd om hur du som undersköterska och vårdbiträde och andra yrkesgrupper inom vården och omsorgen kan och bör hjälpa personer som har en demenssjukdom. I de nationella riktlinjerna hittar du den allra senaste kunskapen om arbetssätt och metoder som är bevisat effektiva och bra för den som har drabbats av en demenssjukdom. De gäller både den som bor kvar hemma och den som bor på ett särskilt boende. Därför vill vi sammanfatta riktlinjerna i den här skriften. Vi hoppas att du ska hitta inspiration och information om hur du och dina kollegor kan utveckla era insatser och göra demensvården bättre. Vi hoppas att riktlinjerna också hjälper er att hitta en väg till bättre kvalitet i omhändertagandet av de äldre, där ni når bästa möjliga resultat utifrån de resurser och den kompetens som personalgruppen har. 4
FAKTA OM RIKTLINJERNA Namn: Nationella riktlinjer för god vård och omsorg vid demenssjukdom, utgivna av Socialstyrelsen 2010. Riktar sig till: Politiker i kommuner och landsting och alla yrkesgrupper som möter personer med en demenssjukdom och deras anhöriga. Lutar sig mot: Forskning om vilka metoder och arbetssätt som fungerar, men även på beprövad erfarenhet. Betonar: Det småskaliga boendet, rätten till en aktiv och meningsfull dag, allas rätt till utredning, rätt till basal vård, omvårdnad och omsorg. Ger bland annat förslag till: konkreta sätt att bemöta den äldre, olika sätt att skapa meningsfulla aktiviteter, viktiga faktorer att tänka på vid matsituationen och när det gäller basal omvårdnad. Gör en tydlig prioritering: av vilka arbetssätt som är bevisat effektiva och vad du och dina kollegor i första hand ska satsa på när det gäller olika moment. Prioriteringen går från 1 till 10, där 1 är högsta prioritet. 5
Personcentrerad omvårdnad De nya riktlinjerna talar mycket om personcentrerad omvårdnad, att du som anställd hela tiden bör ha fokus på personen du har framför dig, inte sjukdomen och inte uppgifterna som du måste få utförda. Det ger förutsättningar för ett värdigt möte. Skapa en bra relation Tänk dig att kvällen närmar sig. Du går in till Eva för att hjälpa henne med det sista inför sänggåendet, fast klockan inte är mer än åtta. Hon behöver stöd med sitt toalettbesök, har svårt med kläderna och är dessutom ovanligt orolig idag. Samtidigt vet du att din kollega Karin är lite sen till kvällspasset. Som så ofta är det rätt körigt. Du kan välja hur du gör, även om schemat är tajt. Du kan slå dig ned en stund hos Eva där hon sitter vid sitt skrivbord försjunken i sina fotografier. Du kan välja att prata en stund om maken som nyligen gick bort, om de söta barnbarnen och schäfertiken Hanna. Du kan fortsätta småpratande bort mot toaletten och den ihopvikta pyjamasen, utan att tvinga fram ett sänggående. Sitt uppe en stund till, Eva, så kan jag komma in med en kopp choklad när jag har hjälpt de andra. Vill du det? Så kan du berätta lite mer om Hanna. En annan väg, men inte lika lyhörd, är att med lock och pock skynda på kvällsbestyren. Nej, nu Eva är det hög tid att krypa till sängs. Fotografierna kan vi tala mer om i morgon. Kom nu så hjälper jag dig till toaletten. Och så tar vi av oss byxorna och här är pyjamasen. Om du nu hoppar upp i sängen, så ska jag hämta en extra filt. Sov så gott nu! Och så skyndar du vidare. Dina uppgifter blev utförda, men allt annat? I personcentrerad vård och omsorg ska du försöka skapa en levande relation med personen du har framför dig. Du ska bemöta henne så att hon kan uppleva sitt fulla människovärde och vara med och bestämma om små och stora saker i sitt liv, trots att sjukdomen begränsar henne så. Du ska hjälpa 6
henne att orientera sig i tid och rum om hon själv vill det och försöka hjälpa henne att ha kvar sin personlighet trots att minnet sviktar. Många forskningsstudier visar att den personcentrerade vården och omsorgen ökar tillliten och känslan av trygghet och även ger en större känsla av självständighet och initiativförmåga. Man kan säga att det handlar om att du i varje stund försöker sätta dig in i hennes situation och agerar utifrån det, att du visar respekt och skapar en ödmjuk relation. Ytterst handlar det om människosyn och att du låter det synas i ditt agerande. Mycket av detta gör du säkert redan idag, men frågan är vad som kommer först, när du själv är stressad eller arbetsuppgifterna många? Hur kan du lite oftare våga vila i stunden och den kontakt ni har med varandra? Här har du stort stöd i levnadsberättelsen, som kan hjälpa dig att hitta det individuella hos den du har framför dig. I levnadsberättelsen finns en sammanställning över personens liv, utbildning, familj, viktiga händelser, starka intressen under livet. Finns den inte, bör du se till att den görs tillsammans med anhöriga. Vilka vanor är viktiga för att livet ska fortsätta ungefär som tidigare? Den personcentrerade om vårdnaden gör att du kanske måste tänka igenom ditt förhållningssätt ofta och till och med ligga steget före. Det som fungerade och var bra för en vecka sedan har kanske förändrats. Tänk på att det tar tid att skapa bra relationer. Du måste anpassa samtalet efter den sjukes förmåga att ta emot information. I ett tidigt skede av demenssjukdomen fungerar både det talade och skrivna språket. I senare stadier kan kroppsspråk, bilder och nära kroppskontakt vara bästa sättet att nå fram. Den personcentrerade omvårdnaden innebär att du bemöter personer med demenssjukdom som en individ med upplevelser, självkänsla och rättigheter trots avtagande funktioner. 7