Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.



Relevanta dokument
Syftet med en personlig handlingsplan

Arbetsplan Jämjö skolområde

Arbetsplan Jämjö skolområde

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Kvalitetsrapport Så här går det

Utbildningspaket 2016

Systematiskt kvalitetsarbete

Tränarguide del 1. Mattelek.

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Hälso- och sjukvårdslagen

Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola

Skolplan för Svedala kommun

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Handlingsplan för skolutvecklingen på Toråsskolan

Kvalitetsarbete i förskolan

Arbetsplan för Kometen

Remiss - Promemoria En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C)

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten Antal svar: 50

Skolinspektionen Nyanlända 2016

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Förskollärarprogrammet

Framgångsrika skolkommuner SKL

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Uppsala. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016

Vägledarutbildning på uppdrag av Region Örebro Län

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Kvalitetsredovisning Läsår

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Utvecklingsstörning - utvecklingsmöjligheter

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

STUDIEHANDLEDNING. Demenshandikapp och bemötande

Sammanfattning på lättläst svenska

Ledarskap , Såstaholm

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kiwiböckerna metod och begrepp

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Fritidshem och skola i samspel

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Elevhälsoplan. För Brickebackens skola F-6 och fritidshem. Jag har en plan! En elevhälsoplan! En elevhälsoplan är ingenting utan en engagerad personal

Kulturmöten. Det var vi som gjorde det.

Omfattning: heldagar samt tre coachtillfällen med personlig coaching. För mer information och frågor kontakta oss på info@shifteducation.

Kollegiala observationer Hummelstaskolan Enköpings kommun. Hummelstaskolan. Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång.

Kvalitetsrapport Så här går det

BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw (6)

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret

Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Göran Skyllmark Fri läraresurs. Mjölby vuxenutbildning

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Skriva B gammalt nationellt prov

Ludvigsborgs Elevhälso Team LET

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Bedömning för lärande

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Arbetsplan för Hjorten

Manual till Genomförandeplan

Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun. Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall

Kurser på BUP Information om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2015

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Vill ni på ett enkelt, konkret och roligt sätt arbeta med etik, rättvisa och hållbar utveckling på er skola/förskola?

Förväntansdokument Bodals Skola F-9

Plats: Mora Familjecentrum Närvarande: Mari Thorildsson MVC, Inga-Lill Lingman BVC och Majlis Ersson spec pedagog öppna förskolan.

FÖRSKOLEKLASS VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTET ANGÅENDE FÖRSKOLEKLASS 13 APRIL ca BengtÅke Gindemo

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Frågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 skolhuvudmän

Transkript:

Resurscentrum 2006-04-05 Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun. Uppdrag I projektbeskrivningen för Resurscentrum uttrycker Barn- och utbildningsnämnden en målsättning att det skall ha skett en specialpedagogisk kompetenshöjning för all pedagogisk personal, samt en kompetenshöjning avseende bemötande och förhållningssätt. Gunnar Lindberg, specialpedagog i Resurscentrum och Birgitta Melin och Karin Sundlöf-Pålsson, utvecklingspedagoger, har fått i uppdrag att utarbeta en plan, för att genomföra detta utvecklingsarbete. Så här är det tänkt att detta arbete skall gå till: Resurscentrum har under hösten 2005 arbetat fram ett dokument om en gemensam målsättning och ett gemensamt förhållningssätt kring vad barn/unga behöver i sin uppväxtmiljö för att gynna en positiv utveckling. (bil.1) Detta dokument skall vara målformuleringen för att höja den specialpedagogiska kompetensen hos personalen. Kompetensutvecklingen blir då också en väg att implementera några grundläggande förhållningssätt i arbetet med att skapa goda förutsättningar för en positiv utveckling för alla barn/unga i Östersunds kommun. Arbetet med den specialpedagogiska kompetenshöjningen måste alltid hållas aktuell. Samhället kommer alltid att ställa nya krav på de förmågor och kompetenser, som barn/unga behöver för sin framtida utveckling. Därför vill vi använda oss av ett arbetssätt, som kan hjälpa den pedagogiska personalen att kontinuerligt bedriva kompetensutveckling inom detta område. Det perspektiv vi vill använda är därför det som kan kallas problembaserad skolutveckling, PBS. Med detta menar vi ett försök att finna former för en alternativ lärarfortbildning, som syftar till ökad och fördjupad kunskap om den egna praktiken en kunskap som kan ligga till grund för de förändringar lärare prövar att genomföra i sin egen praktik. Arbetet skall utgå från ett reellt problem i den vardag lärare verkar inom. Lärarna ska själva identifiera

problem och utifrån erfarenhet, tidigare kunskap, reflektion och inhämtande av ny kunskap, planera och genomföra ett arbete. Målet med att använda detta perspektiv vill vi utrycka på följande sätt: Vi vill visa på nya utvecklingsvägar för skola och barnomsorg att stimulera lärarnas eget lärande och tillika främja barns/ungdomars lärande och utveckling. Ytterst handlar det om en fördjupad förståelse för det uppdrag, som är kopplat till den verksamhet alla är satta att bedriva. Detta förväntar vi oss att kunna uppnå genom att ge lärarna: Kunskap och insikt i problembaserad skolutveckling Stimulans till egna reflektioner enskilt och i grupp över egna erfarenheter i det dagliga arbetet Förmåga att formulera egna frågeställningar utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv Möjlighet att vidareutveckla det kollegiala samarbetet, med tonvikt på reflektion över vardagsverksamheten. Möjlighet att bygga nätverk och utvecklade samarbeten mellan olika verksamheter och inom skolområdet. För att perspektivet och målsättningen skall genomsyra verksamheten måste hela organisationen äga samma synsätt på och förhållningssätt till kunskapsutveckling. Därför skall förankringsarbetet börja uppifrån. Förvaltningschef och skolområdeschefer behöver vara väl insatta i hur vi förhåller oss till utvecklingsarbetet. Rektorer och specialpedagoger skall sedan kunna fungera som handledare/lärledare för den pedagogiska personalen. Därför skall alla rektorer och specialpedagoger först få utbildning i synsättet. Detta skall ske genom att de själva deltar i ett PBS-arbete. Därför föreslår vi följande arbetsgång: A.1.Utbildnings-/utvecklingsplanen implementeras hos områdescheferna. Ansvariga för detta är Gunnar, Birgitta och Karin A.2.Två skolområden anmäler sitt intresse. Förutsättningen är att alla rektorer, specialpedagoger och övriga lärledare, som behövs, har möjlighet att delta.

B.1.Information om målsättning och arbetsgång till all personal i de områden som skall påbörja kompetensutvecklingen. Ansvariga för detta är representanter i arbetsgruppen, som ger rektorerna underlag att föra ut informationen. B.2.Alla rektorer, specialpedagoger och övriga blivande lärledare i ett skolområde samlas och får en genomgång av det måldokument som ligger till grund för arbetet. Vid detta tillfälle formulerar dessa frågeställningar som väcks hos dem utifrån detta måldokument. Frågeställningarna sammanställs, så att hela gruppen kan ta del av dem. De blivande lärledarna bildar egna studiegrupper. B.3.Metodgenomgång. Utifrån kommande utbildare går igenom arbetssättet vid PBS. Deltagarna skall få en strukturerad arbetsgång att följa. Vid slutet av denna träff skall varje grupp välja ut den/de frågeställningar de vill använda i sitt PBS-arbete. B.4.Studiegrupperna träffas för egna reflektionssamtal. B.5.Studiegrupperna träffas för reflektionssamtal och får handledning av den utifrån kommande utbildaren. B.6.Studiegrupperna träffas för egna reflektionssamtal. B.7.Avslutning och sammanfattning av lärandet om PBS. C.1.Utbildade rektorer, specialpedagoger och övriga lärledare startar ett kompetensutvecklingsarbete på sina arbetsplatser utifrån den utbildning de fått. Två nya skolområden startar sitt utvecklingsarbete. D. Målsättningen är att det att det, under tiden som kompetensutvecklingsprogrammet pågår, skall finnas möjlighet att få en fördjupad utbildning i PBS, för dem som är intresserade, så att dessa i framtiden kan vara de som utbildar andra i Östersunds kommun. E.Under utvecklingsarbetets gång skapas en universitetsutbildning för lärare i PBS. Denna skall sedan kunna erbjudas intresserad pedagogisk personal, för att dessa skall kunna fördjupa sina kunskaper i arbetssättet.

Tidsplan: VT-06 Utarbetande av plan för den specialpedagogiska kompetenshöjningen. Implementering av denna plan hos styrgruppen för Resurscentrum och hos skolområdescheferna. Anmälan från intresserade skolområden. VT-07 Uppstart i två skolområden. Utbildning av rektorer och specialpedagoger i dessa områden. Anmälan av två nya skolområden. HT-07 Rektorer och specialpedagoger som fått utbildning startar PBS-arbete Utbildning av rektorer och specialpedagoger i två nya områden. Anmälan från två nya skolområden. VT-08 Det finns utvecklingspedagoger, som fått fördjupad utbildning i PBS, som nu kan ta hand om utbildningen i perspektiv och arbetssätt. Rektorer och specialpedagoger, som fått utbildning startar PBS-arbete Utbildning av rektorer och specialpedagoger i två nya områden. HT-08 Rektorer och specialpedagoger som fått utbildning startar PBS-arbete Det finns en utarbetad universitetskurs i PBS för pedagoger att söka inför HT-08. Utvärdering av vilken effekt detta program för kompetensutveckling har haft. Kostnader: Respektive arbetsplats avsätter den tid som behövs för att all personal skall kunna delta. Detta innebär kontinuerlig tid för reflektion i den arbetsgrupp där man ingår. Utifrån kommande utbildare finansieras centralt.

Resurscentrum Barn- och Utbildningsförvaltningen Östersunds kommun Bil. 1 Resurscentrats syn på insatser för barn som behöver stöd. I Östersund försöker alla vi, som på något sätt arbetar med barn och familjer, att utgå från ett gemensamt förhållningssätt kring vad vi tror att barn behöver i sin uppväxtmiljö. Vi tror att: - barn och unga svarar på den miljö och de förväntningar som skapas för dem. - i framtidsperspektivet finns möjligheterna att hitta nya vägar. - att noggrant utforska och lyfta upp barnets egna förmågor och att lyssna till barnets tankar och önskemål, hjälper oss att få idéer kring vilket ytterligare stöd barnet är betjänt av i sin fortsatta utveckling. - barn behöver nätverk; med föräldrar, vuxna och andra barn som ger känslomässigt stöd, vägledning, information och praktisk hjälp. - barn gynnas alltid, av att de vuxna i barnets omgivning samverkar och samarbetar positivt utifrån barnets behov. - barn mår bäst av att, så långt det är möjligt, få vistas i sin ursprungsmiljö - god pedagogik fungerar kompensatoriskt i barns utveckling