VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48
Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp: Gun Törnblad, Thomas Norrman och Jacob Lihammer Köpings kommun Arbesgrupp: Riia Haukilahi och Åsa Wesergren I båda kommunerna har KSAU vari syrgrupp. Framsäll av: Ramböll Sverige AB Rober Engblom, planeringsarkiek P/MSA Foon och illusraioner: Ramböll Sverige AB, om ine aa anges. Karor: Berny Karlsson, Helena Brämerson Gaddefors och Rober Engblom om ine aa anges. Uppdragsnummer 613A1145305 Ramböll Sverige AB Väsermarksgaan 38 631 80 Eskilsuna 2
Sammanfaning De naionell uppsaa målen är a andelen förnybar energi ska vara mins 50 procen av den oala energianvändningen år 2020. För vindkrafen fis en planeringsram på 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh ill havs. De långsikiga måle för enermråde i läne är a Väsmanland ska vara e föregångslän när de gäller minskning av resurs- och energiförbrukning sam usläpp av klimagaser. Före år 2050 ska länes energiförbrukning och usläpp av klimagaser ha närma sig en nivå som mosvarar den ekologiska andelen i e global perspekiv. Väsmanland ska bidra ill en rvis fördelning av världens resurser och förebygga negaiva konsekvenser av usläpp av klimagaser. Dea handling är en gemensam vindkrafspolicy för Hallsahammars och Köpings kommuner. Anagen vindkrafspolicy ugör en mellankommunal övergripande överenskommelse för Hallsahammars och Köpings kommuner som visar kommunernas gemensamma viljeinrikning ill en ansvarsfull ubyggnad av vindkraf med hänsyn agen ill de övergripande lokala vindkrafsförusningarna. E offenlig samråd för vindkrafspolicyn har genomförs där allmänheen, länssyrelsen, andra berörda myndigheer ec. givis möjlighe a lämna synpunker. Tiden för samråde pågick fr.o.m. 31 okober 2011.o.m. 16 januari 2012 och oal inkom 31 yranden, vilka sammansälls och bemös i en samrådsredogörelse. En översik av de förändringar som ske mellan samråd och anagande fis även under rubriken 1.5 Genomför samråd och övergripande revideringar i vindkrafspolicyn. I e europeisk perspekiv har Sverige goda vindförusningar. I e naionell perspekiv fis de dock många delar av lande som har bre vindförusningar än Väsmanlands län. En pågående snabb eknikuveckling och ökande energipriser i kombinaion med a de bäsa vindlägena as i anspråk medför a även lägen med ine full lika bra vindförhållanden kan bli inressana för vindkrafseableringar. Idag behövs ungefär årsmedelvindhasigheer på ca 6,5-7 m/s för a de ska vara kommersiell inressan för sorskaliga vindkrafseableringar. En ny vindkarering publicerades av Energimyndigheen under senare halvan av 2011. Uppdaering av underlage i policyn efer samrådskede med den nya vindkareringen från Energimyndigheen visar generell någo högre årsmedelvindar i kommunerna än idigare vindkarering. Den nya vindkareringen visar bl.a. årsmedelvindar på 6,5-7,5 m/s för sörre delar av kommunerna och >7,5 m/s för ensaka mindre områden vid 110 meers höjd. Vid 120 meers höjd redovisas årsmedelvindar på 7-7,5 m/s för sörre delar av kommunerna och >7,5 m/s för flera områden. I vindkrafspolicyn ges en gemensam övergripande bild av vindkrafsförusningarna i Hallsahammars och Köpings kommuner, inklusive en inledande usökning av vilka områden som kan ses som inressana för eablering av grupper av sörre vindkrafverk sam vilka områden där en mer resrikiv hållning ill vindkrafseableringar kan vara lämplig. I policyn anges även gemensamma övergripande planerings- och lokaliseringsprinciper för vindkraf sam gemensamma riklinjer/sällningsaganden som anger hur vindkrafsfrågor avses a behandlas i de angivna vindkrafsinressana och resrikiva områden respekive i övriga områden inom kommunerna. I dagsläge bedöms bl.a. en resrikiv hållning ill vindkrafseableringar vara lämplig för de Mälarnära områdena. Dea med hänsyn ill bl.a. förekomsen av sarka bevarandeinressen sam ill områdes förhållandevis a avsånd mellan bosadsbebyggelsen. Dock ueslus ine möjligheen hel a de i framiden evenuell kan bli akuell med en vindkrafseablering i Mälaren. Om eablering av en vindkrafsgrupp i framiden blir akuell i Mälaren så bör dea föregås av en gemensam planering med övriga kommunerna i väsra Mälaren så a en god hushållning med de värdefulla landskaps- och vaenområdena kan upprhållas. Möjligheerna ill eablering av en evenuell vindkrafsgrupp i Mälaren inom Hallsahammars och Köpings kommuner bedöms dock som förhållandevis begränsade. Med söd av de grundläggande planeringsprinciperna och resulae av överlagringsanalyser, som anges i kapiel 6, idenifieras e mindre anal olika områden i Hallsahammars och Köpings kommuner ha grundläggande översikliga förusningar a rymma grupper av sörre vindkrafverk. I vindkrafspolicyn anges fyra områden som inressana för eablering av grupper av sorskalig vindkraf i Hallsahammars och Köpings kommuner. Två områden i Köpings kommun, e område i Hallsahammars kommun sam e område på gränsen mellan kommunerna, samliga lokaliserade på land. Dessa redovisas i plankaran under kapiel 7 illsammans med de resrikiva områdena. Inom de områden som anges som vindkrafsinressana vill Hallsahammars och Köpings kommuner främja en ansvarsfull ubyggnad av förnyelsebar 3
energiprodukion genom grupper med sorskalig vindkraf. Anagande av policyn iebär dock ine a några sluliga sällningsaganden ill lämpligheen av vindkrafseableringar för de olika upekade områdena gjors. Yerligare e par områden med likvärdiga översiklig goda vindkrafsförusningar, som upekade vindkrafs inresana områden, har idenifieras efer uppdaering med Energimyndigheens nya vindkarering. Dessa har dock ine bedöms som akuella a gå vidare med som vindkrafsinressana områden i föreliggande vindkrafspolicyn. Dea bl.a. med hänsyn ill kommunernas viljeinrikning ill en ansvarsfull ubyggnad av vindkrafen sam vidhållande av en god hushållning med mark- och vaenresurserna i kombinaion med a de redan inom de områden som pekas u som vindkrafsinressana bedöms rymmas en väsenlig ubyggnad av vindkraf inom kommunerna. Teoreisk uppskaa skulle de vindkrafsinressana områdena kua rymma 35-80 verk med en oalhöjd på ca 150 m och en effek på 3MW per verk. Den högre siffran anger e eoreisk maximal anal verk med e inbördes avsånd på 500 m mellan verken. Dock är de ej saolik a dea eoreiska anal verk fakisk går a rymma inom områdena med hänsyn ill lokala förusningar, behove av illfarsvägar ec. Den lägre siffran redovisar en någo mer avvägd uppskaning, med viss hänsyn agen ill lokala förusningar, behov av skyddsavsånd m.m. De fakiska anale verk som kan rymmas kan avgöras förs efer vidare uredningar i samband med prövning och projekering av evenuella vindkrafsanläggningar. 35 verk skulle mycke grov uppskaa kua ge en energiprodukion på ca 210 GWh om verken i sni producerar ca 2 GWh (2000 MWh) per insallerad MW (schablonuppskaning uan invägande av specifika lokala vindförusningar). Dea iebär a ca en redjedel av kommunernas elenergiförbrukning ren eoreisk skulle kua äckas av vindkraf inom de vindkrafsinressana områdena. Läsanvisning Vindkrafspolicyn ska läsas parallell med framagen landskapsanalys sam kommunernas övriga översikliga planer. Vindkrafspolicyns åa kapiel kan översiklig delas in i re grupper. Den som enbar är inresserad av vindkrafspolicyns sällningsaganden kan.ex. fokusera på kapiel 7-8 sam inledningen av kapiel 6. Kapiel 1-4 Ger bakgrundsinformaion om vindkraf generell, om vindkrafspolicyn och om lagsifning. Kapiel 5-6 Kapiel 5 redovisar en samlad bild av de övergripande vindkrafsförusningarna i kommunerna, vikiga upekade allmäa inressen sam pågående och planerad markanvändning. I kapiel 6 anges e anal grundläggande planeringsprinciper för lokalisering av vindkraf i Hallsahammars och Köpings kommuner. Här ges också en beskrivning av hur analys och usökning av vindkrafsinressana områden gå ill, med söd av planeringsprinciperna sam överlagringsanalyser av de övergripande förusningarnas förhållande ill varandra. Kapiel 7-8 Kapiel 7 redovisar bl.a. plankara och sällningsaganden/ riklinjer ill vindkrafsubyggnad i olika klassificeringsområden - vindkrafsinressana, resrikiva sam övriga områden. I kapiel 8 ges en närmare beskrivning av de områden som bedöms som vindkrafsinressana, d.v.s. de områden som bedöms inressana för eableringar av grupper med sörre vindkrafverk. 4
Iehållsföreckning 1. Inledning 7 1.1 Bakgrund 7 1.2 Naionella mål 7 1.3 nala mål 7 1.4 Vindkrafspolicyns syfe och roll 8 1.5 Genomför samråd och övergripande revideringar 8 1.6 Pågående och forsa översiksplanering 9 2. Lagsifning & illsåndsprocessen 9 2.1 Kommunernas ansvar och roll 9 2.2 Principiell översik av prövnings-/anmälningskrav för vindkrafsanläggningar 10 2.3 Plan- och bygglagen 12 2.4 Miljöbalken 13 2.5 Beskrivning av miljöeffeker och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 14 2.6 Krav på samråd med berörda 14 2.7 Samordning av bygglovhanering och anmälan enlig miljöbalken 15 3. Tekniska krav 15 3.1 Vindenergi 15 2.8 Hälso- och säkerheskrav 15 3.2 Typer 16 3.3 Placering 16 3.4 Ybehov 17 3.5 Vägar 17 3.6 Transporer av vindkrafverk 18 3.7 Ansluning ill eln 18 4. Generella förusningar, riklinjer, konsekvenser m.m. 21 4.1 Energi- och övrig resurshushållning 21 4.2 Landskape 22 4.3 Naurmiljö och djurliv 24 4.4 Kulurmiljö 25 4.5 Upplevelsevärden för frilufsliv och urism 25 4.6 Buller, skuggrörelser och reflexverkan 25 4.7 Risker- och behov av skyddsavsånd 26 4.8 Vägar 27 4.9 Järnvägar 27 4.10 Krafledningar 27 4.11 Toalförsvare 27 4.12 Luffar och hindermarkering 28 4.13 Telekommunikaion 28 5. Lokala förusningar 29 5.1 Landskapes lokala förusningar 29 5.2 Topografi 32 5.3 Övergripande vindkrafsförusningar 32 Vindförusningar 32 Bufferavsånd ill bebyggelse, vägar, 36 krafledningar m.m. 36 5.4 Bevarandeinressen 38 5.5 Pågående och planerad markanvändning m.m. 42 6. Analys 45 6.1 Grundläggande planeringsprinciper för lokalisering av vindkraf i Hallsahammars och Köpings kommuner 45 6.2 Analys av vindkrafsförusningarna 45 6.3 Sammanvägd analys av vindkrafsförusningarna 50 7. Sällningsaganden och överväganden 53 7.1 Klassificering 53 Generella riklinjer för uppförande av vindkrafverk i Hallsahammars och Köpings kommuner 53 7.2 Vindkrafsinressana områden 54 Riklinjer för ubyggnad inom: Vindkrafsinressana områden 56 7.3 srikiva områden för vindkraf 57 Riklinjer för ubyggnad inom: srikiva områden 57 7.4 Övriga områden 58 Riklinjer för ubyggnad inom: Övriga områden 58 8. Beskrivning av vindkrafsinressana områden V 1-4 59 8.1 Vindkrafsinressan område V1 59 8.2 Vindkrafsinressan område V2 65 8.3 Vindkrafsinressan område V3 69 8.4 Vindkrafsinressan område V4 73 ferenser och underlag 77 Mer informaion om vindkraf 77 5
6
1. Inledning 1.1 Bakgrund Frågan om minskad klimapåverkan, långsikig hållbar uveckling och omsällningen ill förnyelsebar energi sår hög upp på agendan både global och naionell. På regeringsnivå verkas de för a öka ubygganden av förnyelsebar energi på olika s, ine mins genom vindkraf. Som e vikig led för a förbereda och underla för vindkrafseableringar har de från naionell nivå illsas möjlighe för kommuner a söka salig planeringssöd för översiklig vindkrafsplanering. Hallsahammars och Köpings kommuner har gemensam beviljas saliga medel för framagande av vindkrafspolicyn. Hallsahammars och Köpings kommuner beviljades under vinern 2011 via Boverke salig bidrag för a a fram en gemensam vindkrafspolicy sam en landskapsanalys för de båda kommunerna. Ramböll Sverige AB har på uppdrag av kommunerna under våren/sommaren 2011 agi fram en samrådshandling för föreliggande vindkrafspolicy sam en illhörande övergripande landskapsanalys. Vindkrafspolicyn har efer genomför samråd revideras under 2012. Framagande och revideringar av vindkrafspolicyn har ske under ledning av en poliisk syrgrupp sam en jänsemaagrupp från respekive kommun. Vindkrafspolicyn är änk a fungera som e gemensam planeringsunderlag med grundläggande sällningsaganden gällande vindkrafsubyggnaden inom kommunerna. På sik kan även vindkrafspolicyn komma a inarbeas i kommunernas respekive översiksplaner genom illägg ill dessa. Landskapsanalysen är änk a fungera som e underlag och komplemen ill vindkrafspolicyn sam fungera som e söd vid övrig planering och prövning enlig Plan- och bygglagen sam Miljöbalken. Vindkrafspolicyn sam sällningsaganden i dea ar sin ugångspunk i den eknik, sorlek och uformning av vindkrafverk som idag dominerar den pågående naionella vindkrafsubyggnaden, d.v.s. (vad de gäller sorskalig vindkraf) verk med sående roaionsrikning (propellerverk) med oalhöjder på uppill ca 150 m och några ioal meer där över. Om de ill följd av eknikuveckling blir akuell med andra yper av verk som påaglig avviker från dessa vad de gäller krav på förusningar eller påverkan på omgivningen kan vindkrafspolicyns sällningsaganden behöva omprövas. En vindkrafsubyggnad i Hallsahammars och Köpings kommuner kan komma a kräva verk med oalhöjder som överskrider 150 m oalhöjd, vilke i enlig nuvarande föreskrifer kräver hindermarkering med höginensiv vi blinkande sken. Om verk som kräver sådan eller liknande hindermarkering blir akuella är de särskil vikig a evenuella sörningsrisker från hindermarkering idig uppmärksammas, så lång som möjlig minimeras och i erforderlig omfaning beakas vid bedömning av den illänka eableringens lämplighe. 1.2 Naionella mål Riksdagen har beslua a energipoliiken ska uformas så a den underlar en omsällning ill e ekologisk hållbar samhälle. De iebär bland aa a elförsörjningen i framiden ska grundas på användningen av varakiga, förnyelsebara och hels inhemska energikällor. I den av riksdagen anagna klima- och energipoliiken En sammanhållen klima- och energipoliik (prop 2008/09:163) framgår bland aa a andelen förnybar energi ska vara mins 50 procen av den oala energianvändningen år 2020. Samidig ss en planeringsram för vindkraf på 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh ill havs. Begreppe planeringsram erser de idigare begreppe planeringsmål för a yerligare ydliggöra a de ine handlar om e ubyggnadsmål. Under 2010 producerade vindkrafen 3,5 TWh. Vid årskife fas de 1639 verk med en oal insallerad effek på 1997 MW. Under perioden sepember 2010-augusi 2011 uppgick elprodukionen från vindkraf i Sverige ill över 5 TWh. 1.3 nala mål Länssyrelsen i Väsmanlands län og under 2008 fram Klima- och energisraegin för läne. Sraegin ska vara e seg vidare i e samordna arbee inom läne för a nå uppsaa mål inom energi- och klimaområde. De långsikiga måle för enermråde i läne är a Väsmanland ska vara e föregångslän när de gäller minskning av resurs- och energiförbrukning sam usläpp av klimagaser. Före år 2050 ska länes energiförbrukning och usläpp av klimagaser ha närma sig en nivå som mosvarar den ekologiska andelen i e global perspekiv. Väsmanland ska bidra ill en rvis fördelning av världens resurser och förebygga negaiva konsekvenser av usläpp av klimagaser. 7
Sraegin fram ill år 2020 bygger på fyra insasområden: Minskad oal förbrukning av energi i Väsmanlands län Effekivisering av energianvändningen genom bl.a. effekivare ransporer och effekivare energianvändning i bosäder och lokaler Bye av bränsle och ökad andel förnybara energislag Övriga usläpp av klimagaser 1.4 Vindkrafspolicyns syfe och roll Framagande av en gemensam vindkrafspolicy för Hallsahammars och Köpings kommuner är e seg på vägen ill a skapa möjligheer för en mer uhållig förnyelsebar energiprodukion. Vindkrafspolicyns övergripande syfe är a ugöra e kommungränsöverskridande beslus- och planeringsunderlag med avsik a underla a en framida ubyggnad av vindkraf i Hallsahammars och Köpings kommuner kan komma ill sånd, samidig som en god hushållning med mark och vaenresurser bibehålls. I vindkrafspolicyn ges därför en gemensam övergripande bild av vindkrafsförusningarna i kommunerna, inklusive en inledande usökning av vilka områden som kan ses som inressana för eablering av grupper av sörre vindkrafverk sam vilka områden där en mer resrikiv hållning ill vindkrafseableringar kan vara lämplig. Vindkrafspolicyn iehåller även gemensamma riklinjer/sällningsaganden som anger hur vindkrafsfrågor avses a behandlas i kommunerna sam övergripande planeringsoch lokaliseringsprinciper för vindkraf (som bl.a. illämpas vid usökande av vindkrafsinressana och resrikiva områden). 8 Någon formell miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har ine uppras för förslagen i vindkrafspolicyn. Dock har usökningsprocessen av vindkrafsinressana områden, resrikiva områden, riklinjer ec. medvee uformas för a på e översiklig plan minska risken för konfliker med mosående enskilda och allmäa inressen sam bidra ill a en god hushållning med både mark-, naur-, och vindresurser bibehålls. Om vindkrafspolicyn på sik inarbeas i respekive översiksplan behöver en MKB uppras. Krav på upprande av MKB kan även komma sällas i samband med prövning av en specifik vindkrafsanläggning. Framagande av vindkrafspolicyn iebär dock ine a några sluliga sällningsagande ill lämpligheen av vindkrafseableringar i de olika upekade områdena gjors. Informaion och sällningsaganden i vindkrafpolicyn är a beraka som underlag för kommande planering, uredningar, prövning och beslu av markområdenas lämplighe för vindkraf. Anagen vindkrafspolicy ugör en mellankommunal övergripande överenskommelse för Hallsahammars och Köpings kommuner som visar kommunernas gemensamma viljeinrikning ill en ansvarsfull ubyggnad av vindkraf i kommunerna med hänsyn agen ill de övergripande lokala vindkrafsförusningarna. Vindkrafspolicyn ska även läsas parallell med gällande kommunala översiksplaner sam med söd av framagen landskapsanalys vid forsa planering och prövning av vindkrafseableringar. 1.5 Genomför samråd och övergripande revideringar E offenlig samråd för vindkrafspolicyn har genomförs där allmänheen, länssyrelsen, andra berörda myndigheer ec. givis möjlighe a lämna synpunker. Vindkrafspolicyn godkändes för samråd av kommunsyrelsen i Hallsahammar den 17 okober 2011 och av kommunsyrelsen i Köpings kommun den 11 okober 2011. Tiden för samråde pågick fr.o.m. 31 okober 2011.o.m. 16 januari 2012. Aonsering av samråde skedde i de lokala idningarna Bärgslagsblade, Magazin24 och VLT. I Hallsahammars kommun har samrådshandlingar fuis illgängliga i kommunhuse, på biblioeken i Hallsahammar och Kolbäck sam i Knypunken i Srömsholm. I Köpings kommun fas samrådshandlingar illgängliga på sadsarkiekkonore, biblioeken i Köping och Kolsva sam Sorbygården i Munkorp och friidshemmen i Himmea och Odensvi. Samrådshandlingar och sändlisa har även fuis illgängliga på båda kommunernas hemsidor. I Hallsahammars kommun hölls även e öppe medborgardialogmöe den 6 december 2012, vilke vid vå illfällen ian möe aonserades i Väsmanlands lokalidning. Toal har 31 skrifliga synpunker inkommi från insanser, organisaioner, enskilda m.fl. Inkomna synpunker sam kommunernas bemöande av dessa fis redovisade i en separa samrådsredogörelse. Vindkrafspolicyn har efer samråde kompleeras och revideras i viss omfaning. De övergripande revideringar som genomförs efer samråd är a: Underlage i vindkrafspolicyn har uppdaeras med en ny vindkarering som publiceras av Energimyndigheen under senare halvan av 2011. Bl.a. den översikliga analysen har uppdaeras med hänsyn ill den nya vindkareringen. Område V1 har minskas i omfaning, och koncenreras ill den nordväsra delen.
VINDKRAFTSPOLICY, HALLSTAHAMMARS OCH KÖPINGS KOMMUNER Vindkrafspolicyn har kompleeras med generella riklinjer för vindkrafseableringar i Hallsahammars och Köpings kommuner. Riklinjerna avser bl.a. generella hänsynsaganden som skall göras vid och efer en vindkrafseablering sam uformning av verk och grupper av verk. Ugångspunkerna för vindkrafspolicyn vad de gäller yp av verk, höjder ec. har förydligas i inledningskapile. Vissa mindre förydliganden och kompleerande skrivningar har lyfs in bl.a. vad de gäller ransporer av verk, behov av avsånd ill krafledningar och elekommunikaion. I övrig har i huvudsak mindre juseringar sam redakionella förändringar genomförs. 1.6 Pågående och forsa översiksplanering Vid framagande av föreliggande vindkrafspolicy har de både i Hallsahammars kommun och i Köpings kommun bedrivis arbee med a a fram nya kommunövergripande översiksplaner. Den nya översiksplanen för Hallsahammars kommun hölls usälld under våren 2011 och anogs i okober 2011. För Köpings kommun hölls usällning för ny översiksplan under november 2011 ill februari 2012 och anagande skede i sepember 2012. Kommunernas avsik är a på sik överväga e inarbeande av vindkrafspolicyn i respekive översiksplan genom emaiska illägg för vindkraf, vilke då kommer iefaa upprande av MKB för illägge sam ny samråd med allmänhe och berörda myndigheer. 2. Lagsifning & illsåndsprocessen 2.1 Kommunernas ansvar och roll Kommunen har genom Plan- och bygglagen (2010:900) och principen om kommunal självsyrelse e avgörande inflyande över markanvändningen inom kommunen. Sedan de nya reglerna för prövning av vindkraf rädde i kraf är bygglov ine nödvändig för vindkrafverk som har illsånd enlig miljöbalken. Kommunen har ändå genom plan- och bygglagens besämmelser om översiksplan e sark planeringsverkyg för lokalisering av bl.a. vindkraf. En översiksplan är ine bindande men den illms beydelse vid prövning av ärenden i olika insanser. Näverkärre Björken Ire Iresjön Ulbosjön Oppäsen Alvesa Bjurnäsviken Näsviken Kila Sora Vålen Väsra Skedvi Skedvisjön Rölen Väslandaholm Bernshammar Sundänge Gisslarbo 250 Sicklinge Hedsrömmen Lärser Lundbysjön Barksalund Hedsrömmen 250 Vågsjön Grönö Ösuna Borsingby Tillsånd ill vindkrafverk som ine är bygglovsplikiga får ges bara om kommunen har illsyrk de. Dea iebär i prakiken en veor för kommunen i mål eller ärenden om illsånd a uppföra vindkrafverk. Några särskilda regler som syr kommunens yrande inom ramen för illsåndsprövningen fis ine uöver de allmäa krav på saklighe och opariskhe som gäller för kommunal verksamhe. geringen kan, ros a kommunen ine illsyrk en anläggning, illåa verksamheen med söd av 17 kap. 6 miljöbalken, om de är syerligen angeläge från naionell synpunk a verksamheen kommer ill sånd. De är vikig a en kommun som är negaiv ill en eablering av vindkraf redan under samrådsprocessen enlig 6 kap. miljöbalken ydlig redogör för sin uppfaning. Aars riskerar verksamhesuövaren a dra på sig kosnader för prövningsprocessen i onödan. Kommunerna har frihe a organisera Gryen Kölsa Kolsva Kolsva bruk Häggsa Köpings kommun Gusa Kindbro Tvea Valla Valsa Köping Köpingsån Jägaråsen Malmön Säholm 252 Lusigkulla Duvhällarna Hallsahammar Förunda Näs Rallsa NorrbySvenby Skällby Tibble Sörsafors Hallsahammars Säudd Munkorp Sorby Dåvö Senby kommun Vallby Vänsa Kolbäck Kyrkbyn Mölnorp 252 Herrskogen Srömsholm Mälaren Borgåsund Galen Mälaren Översikskara för område policyn behandlar Galen 0 o 6 km 9
sina verksamheer och fördela ansvare mellan nämnder på olika s. De är kommunfullmäkige som anar reglemene för kommunen och fördelar arbesuppgiferna mellan de olika nämnderna och syrelserna. Fullmäkige anar översiksplan och enlig huvudregeln även dealjplaner. Vidare kan kommunfullmäkige påkalla regeringsprövning av sörre vindkrafsprojek enlig 17 kap. miljöbalken. Kommunfullmäkige fassäller dessuom axor för prövning och illsyn både enlig PBL och miljöbalken. Kommunsyrelsen förbereder ärenden ill kommunfullmäkige och kan även vara ansvarig för översiksplaneringen. Kommunen har aler, inklusive r a överklaga ärenden om illsånd enlig miljöbalken för a illvaraa miljöinressen och andra allmäa inressen inom kommunen och föreräds då vanligen av kommunsyrelsen (se 22 kap. 6 miljöbalken). Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd eller mosvarande ar emo anmälningar enlig miljöbalken för anmälningsplikiga vindkrafverk på land och är dessuom illsynsmyndighe enlig miljöbalken för dessa. Nämnden kan vidare vara illsynsmyndighe för illsåndsplikiga vindkrafverk om länssyrelsen har delegera den illsynen ill kommunen. Nämnden kan dessuom meddela illsynsbeslu med anledning av evenuella sörningar från vindkrafverk. Kommunens byggnadsnämnd eller mosvarande är ansvarig för kommunens bygglovshanering. Vidare avgör den ansvariga nämnden om de ska krävas dealjplan eller ine för e vindkrafsprojek sam ansvarar för evenuell planprocessen. 2.2 Principiell översik av prövnings-/anmälningskrav för vindkrafsanläggningar De fis många lagar a a hänsyn ill inför och vid uppförande av vindkrafverk. Vissa lagar är dock mera cenrala, som Miljöbalken (MB) och Plan- och bygglagen (PBL). Tillsåndsprövning eller samråd kan krävas även enlig flera andra lagsifningar beroende på vindkrafsanläggningens uformning och lokalisering. Om.ex. fornmien kan komma a ändras eller skadas krävs de illsånd av länssyrelsen enlig kulurmieslagen och för a bygga elekriska sarksrömsledningar krävs de illsånd enlig ellagen. Vilka beslu som akualiseras enlig olika förfaningar varierar beroende på de enskilda falle: vindkrafsanläggningens uformning, lokaliseringen och ibland kommunens vilja a planlägga de akuella område. Även de som föreskrivs i bl.a. förordningen om miljöfarlig verksamhe och hälsoskydd (FMH) har beydelse för prövningen av vindkrafverk. De fis i huvudsak fyra olika yper av prövningsklasser för vindkrafverk på land; miniverk, gårdsverk, medelsora anläggningar och sora anläggningar. Två olika yper av prövningsklasser fis även för vindkrafseableringar i vaen (se blå rua på näsa sida). 2.3 Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen, PBL (2010:900) reglerar planläggning av mark- och vaenområden och har sor beydelse för lokaliseringen av vindkrafverk. I lagen regleras också bl.a. bygglov och de ekniska egenskapskrav som samhälle kan sälla på byggnader och byggnadsverk. De är kommunen som faar beslu enlig PBL. Planläggningen iehåller en procedur som ger inflyande även för länssyrelsen och andra myndigheer sam för enskilda och organisaioner. Länssyrelsen och regeringen har också vissa begränsade möjligheer a syra över den kommunala planeringen. Prövningen enlig PBL är från formell synpunk oberoende av den prövning som kan ha ske enlig aan lagsifning. Prövning enlig aan lagsifning får ine lämnas i srid mo dealjplan eller områdesbesämmelser. Hushållningsbesämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken ska illämpas, ine bara vid illsåndsprövningen enlig miljöbalken, uan även vid planläggning och prövning av bygglov enlig plan- och bygglagen. Översiksplan Alla kommuner ska ha en akuell översiksplan som anger grunddragen i användningen av mark- och vaenområdena, kommunens syn på hur den byggda miljön ska uvecklas och bevaras sam hur kommunen avser a illgodose redovisade riksinressen och följa gällande miljökvaliesnormer (3 kap. 2, 4 och 5 PBL). I den kan ill exempel redovisas vilka områden inom kommunen som är lämpliga eller olämpliga för vindkrafseableringar och vilka konsekvenserna blir av olika alernaiv. Områden av riksinresse för vindbruk ska redovisas. Planen är vägledande men ine juridisk bindande och har en sor yngd som underlag för lokaliseringsöverväganden och illsåndsärenden. Enlig hushållningsförordningen (1998:896) ska en myndighe vid illämpningen av 3 och 4 kap. miljöbalken bland aa ange om ågärden sämmer överens med den gällande kommunala översiksplanen. 10
Miniverk Anal/Höjd: 1 verk max 20 m oalhöjd Roordiam. : Max 3 m roordiameer Prövning: Ej bygglov. Bygglov krävs dock om placering sker närmare från gränsen än verkes oalhöjd eller om verke moneras fas på en byggnad. Anmälan ill kommunen kan krävas enlig 6 kap. 5 pk 7 plan- och byggförordningen. E så kalla miniverk definieras som e vindkrafverk med en oalhöjd på maximal 20 m och med en roordiameer på maximal 3 m. De krävs ine bygglov enlig plan- och bygglagen för a bygga e sådan vindkrafverk om ine verke ska moneras på en byggnad eller kommer uppföras på e närmare avsånd från omgränsen än verkes höjd. Gårdsverk Anal/Höjd: 1 verk 20-50 m oalhöjd Roordiam. : Mer än 3 m roordiameer Prövning: Bygglov och anmälan (kommunen) E så kalla gårdsverk definieras som e vindkrafverk med en oalhöjd på 20-50 m eller e verk vars roordiameer översiger 3 m. För a bygga e sådan vindkrafverk krävs bygglov enlig planoch bygglagen. Bygglov handläggs av kommunens byggnadsnämnd (eller mosvarande nämnd).! För a bygga vindkrafverk i vaenområden krävs illsånd för miljöfarlig verksamhe och vaenverksamhe enlig miljöbalken sam kommunens illsyrkan. Tillsånd för vindkrafseablering i vaen prövas normal av miljödomsolen. Dealjplan Sedan 1 augusi 2009 gäller a krav på dealjplan för vindkraf endas gäller i vissa fall. Krav på dealjplan för vindkrafverk regleras i 4 kap. 3 plan- och bygglagen. Där anges a markens lämplighe för vindkrafsanläggningar endas ska prövas i de områden där de råder sor eferfrågan på mark för byggnader eller andra anläggningar. Dea krav på dealjplan Principiell översik av prövningsklasser Medelsora anläggningar Anal: 2 eller fler verk alernaiv... Höjd: 1 verk med oalhöjd över 50 m Prövning: Miljöbalksanmälan, bygglov och anmälan (kommunen) En så kallad medelsor anläggning definieras som e vindkrafverk med en oalhöjd som översiger 50 meer eller en anläggning där vå eller fler vindkrafverk sår illsammans. För a bygga en medelsor landbaserad vindkrafsanläggning krävs anmälan enlig miljöbalken sam bygglov enlig plan- och bygglagen. Såväl bygglov och anmälan enlig miljöbalken prövas av kommunen. Sora anläggningar Anal/Höjd: 2 eller fler verk med oalhöjd över 150 m alernaiv 7 eller fler verk med oalhöjd över 120 m Prövning: Miljöbalksillsånd (Länssyrelsen), kommunens illsrykan och anmälan ill kommunen En så kallad sor anläggning definieras som en gruppsaion som besår av 2 eller fler vindkrafverk med en oalhöjd över 150 m eller en gruppsaion som besår av 7 eller fler vindkrafverk med en oalhöjd över 120 m. För a bygga en sor landbaserad vindkrafsanläggning krävs illsånd enlig miljöbalken sam kommunens illsyrkan. Ansökan om illsånd enlig miljöbalken prövas av länssyrelsen. gäller oberoende av om bygglov krävs eller ine. En bedömning av om dealjplan krävs eller ine görs av kommunen. Fasighesägaren har under planens genomförandeid (5 ill 15 år) r a använda och bebygga sin mark i överenssämmelse med planen, så kallad byggr. I dealjplanen kan också under vissa förusningar besluas om bygglovsbefrielse för vissa ågärder, dock ine om bygglov krävs för a illvaraa graars inresse eller allmäa inressen. Om dealjplan as fram för e område krävs de skolossningsillsånd av polismyndigheen för a kua bedriva jak enlig ordningslagen 3 kapile 6. Då är även jakrsiehavare samrådspar. Krävs dealjplan för en vindkrafseablering kan dea således delvis försvåra jakförusningarna inom de planlagda område. Bygglov och anmälan I Plan- och byggförordningen, PBF (2011:338) fis regler för bygglov gällande vindkrafverk. Se blå rua nedan. Bygglovsprövningen gäller lokalisering, yre uformning och användning. De ekniska egenskaperna behandlas i samband med bygglove men kan klaras u efer de a bygglov ges. Uppförande av vindkrafverk får ine påbörjas ian byggnadsnämnden (eller mosvarande nämnd på kommunen) har ge e sarbesked. Ian vindkrafverke får as i bruk ska e slubesked erhållas. De krävs bygglov enlig 6 kap. 1, planoch byggförordningen (2011:338) för a uppföra vindkrafverk med en vindurbin som är sörre än 3 meer, har en höjd på över 20 meer, ska moneras fas på byggnad eller placeras på e avsånd från gränsen som är mindre än krafverkes höjd över marken. Om vindkrafverke eller anläggningen ska illsåndsprövas enlig 9 eller 11 kap. i miljöbalken krävs inge bygglov uan bara en anmälan enlig 6 kap. 5 plan- och byggförordningen. Bygglov krävs även för a uppföra eller bygga ill.ex. en eknikbod eller en ransformaorsaion. Om vindkrafverke eller anläggningen ska illsåndsprövas enlig 9 eller 11 kap. miljöbalken krävs inge bygglov uan bara en anmälan enlig PBF 6 kap. 5. Krave på anmälan gäller även för nybyggnad eller ändring för mindre, bygglovbefriade vindkrafverk. 11
Uanför dealjplanelag område Uanför dealjplanelag område bedöms anläggningens lämplighe uifrån översiksplanens riklinjer sam de allmäa besämmelserna i plan- och bygglagen och miljöbalken. Hushållningsbesämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken ska illämpas. Även om kommunen behandla vindkrafsfrågan i översiksplanen måse varje ansökan behandlas uifrån de speciella förusningar som gäller i varje enskil fall. De räcker ine a bara hänvisa ill allmäa riklinjer i översiksplanen. För a bygglovbeslue ska så sig i en evenuell överprövning behöver kommunen uveckla sina sakskäl och moivera dem uifrån lagsifningen, översiksplanen och den akuella plasen. En förusning för a ge bygglov är a anläggningen ine kräver dealjplaneläggning. Inom dealjplanelag område Inom dealjplanelag område ska anläggningen sämma överens dels med dealjplanens besämmelser, dels med allmäa riklinjer i plan- och bygglagen om hänsyn ill sads- och landskapsbild, säkerhesfrågor och sörningar m.m. Mindre avvikelse kan i vissa fall acceperas om de är förenliga med planens syfe. Förhandsbesked Sökanden kan isälle för bygglov ansöka om e s.k. förhandsbesked. Förhandsbeskede avser endas själva lokaliseringen. Den mer dealjerade uformningen och placeringen behandlas då senare, i samband med a bygglov söks. E posiiv förhandsbesked är bindande i 2 år. 2.4 Miljöbalken Miljöbalken, MB (1998:808) är sedan 1999 huvudlagsifning på miljörens område. De övergripande måle i miljöbalken är a främja en hållbar uveckling (1 kap. 1 ). Olika slags miljöinressen ska illgodoses vid illämpningen av balken. Hi hör skydde för Länssyrelsen prövar Kräver kommunens illsyrkan sam anmälan ill kommunen, men ej bygglov Tillsånd enlig miljöbalken krävs om: vå eller fler vindkrafverk som sår illsammans (gruppsaion) och var och e av vindkrafverken inklusive roorblad är högre än 150 meer e vindkrafverk som inklusive roorblad är högre än 150 meer och sår illsammans med en sådan gruppsaion som avses i 1, eller e vindkrafverk som inklusive roorblad är högre än 150 meer och sår illsammans med e aa sådan vindkrafverk, om verksamheen påbörjas efer a verksamheen med de andra vindkrafverke påbörjades Principiell översik av prövning av vindkrafseableringar Kommunen prövar Bygglov krävs för a uppföra eller väsenlig ändra vindkrafverk som: Bygglov och anmälan enlig miljöbalken krävs om: och sju eller fler vindkrafverk som sår illsammans (gruppsaion) och var och e av vindkrafverken inklusive roorblad är högre än 120 meer är högre än 20 meer över markyan placeras på e avsånd från gränsen som är mindre än krafverkes höjd över marken moneras fas på en byggnad, eller har en vindurbin med en diameer som är sörre än 3 meer e vindkrafverk som inklusive roorblad är högre än 50 meer vå eller fler vindkrafverk som sår illsammans (gruppsaion), eller e vindkrafverk som sår illsammans med e aa vindkrafverk, om verksamheen påbörjas efer a verksamheen med de andra vindkrafverke påbörjades e vindkrafverk som inklusive roorblad är högre än 120 meer och sår illsammans med en sådan gruppsaion som avses i punken ovan, eller e eller fler vindkrafverk som var och e inklusive roorblad är högre än 120 meer och sår illsammans med så många andra sådana vindkrafverk a gruppsaionen sammanlag besår av mins sju vindkrafverk 12
mäiskors hälsa mo olika slags sörningar och skydde för nauren och kulurmiljön men också hushållningen med energi,.ex. a uvia energi från vind och andra förnybara resurser. Miljöbalken iehåller olika miljökrav, varav vissa har särskild beydelse för lokaliseringen av vindkrafverk och andra anläggningar. Di hör lokaliseringsregeln och de så kallade hushållningsbesämmelserna. Hushållningsbesämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken ger en gemensam grund för både fysisk planering och olika prövningsbeslu. Den i många fall avgörande miljörsliga frågan vid vindkrafseableringar kan på e eller aa s härledas ill hushållningsbesämmelserna och de sysem som reglerna verkar i. Plasen för en verksamhe ska vara lämplig med hänsyn ill miljöbalkens mål och dess hushållningsbesämmelser. Plasen ska också väljas så a verksamheen kan bedrivas med minsa inrång och olägenhe för mäiskors hälsa. Dea s.k. lokaliseringsregel i 2 kap. 6 miljöbalken gäller både vid ny verksamhe och vid uvidgningar och omprövningar av befinliga verksamheer. Enlig dea paragraf får illsånd ine lämnas i srid mo dealjplan eller områdesbesämmelser. Besämmelsen omfaar ine bara lokalisering av en verksamhe som sådan uan även delar av en verksamhe eller en usläppspunk. Den ska illämpas såväl på lokaliseringen i sor, dvs. var i lande, läne eller kommunen någo ska placeras, som i de lilla, dvs. var på fasigheen någo ska placeras. I miljöbalken fis också besämmelser som ger skydd för värdefulla naur- och kulurmiljöer. 4 kap. 3 och 17 kap. 4 a miljöbalken begränsar vindkrafsubyggnaden inom vissa geografisk angivna områden. I 7 kap. miljöbalken fis regler om områdesskydd. De regler om områdesskydd som främs kan ha beydelse för vindkrafseableringar gäller naionalparker (7 kap. 2 miljöbalken), naurreserva (7 kap. 4 miljöbalken), kulurreserva (7 kap. 9 miljöbalken), bioopskyddsområden (7 kap. 11 miljöbalken), srandskydd (7 kap. 13 14 och 16 miljöbalken) och naura 2000-områden (7 kap. 28 miljöbalken). Förekomsen av områdesskydd och arskydd är frågor som den som söker illsånd eller gör anmälan enlig miljöbalken måse a med i sin planering. Om e skydda område eller skyddad ar berörs måse de redovisas i ansöknings- eller anmälningshandlingarna där frågan kommer a avgöras i samband med lokaliseringsprövningen enlig 2 kap. 6 miljöbalken. Frågor om illsåndsprövning och områdesskydd eller arskydd är bara samordnade med vingande verkan när de gäller srandskydd (7 kap. 17 miljöbalken) och Naura 2000-områden (7 kap. 29 b miljöbalken). För övriga områdesskydd och arskydd kan de uöver illsånd enlig 9 eller 11 kap. miljöbalken dessuom behövas dispens från områdes- eller arskydde. Vid prövning i miljödomsol kan prövningarna dock läggas samman enlig 21 kap. 3 miljöbalken. Prövning enlig miljöbalken (MB) Vindkrafverk prövas enlig 9 kap. miljöbalken bl.a. på grund av sörningar för omgivningen i form av ljud, skuggbildning m.m. Dea sker aningen genom en anmälan eller en ansökan om illsånd för uppförande av vindkrafverk. Vad som avses med miljöfarlig verksamhe, di vindkrafseableringar normal räknas, och hur prövning genom illsånds- och anmälningsplik går ill framgår av 9 kap. miljöbalken. Kommun, länssyrelsen eller miljödomsol prövar vanligen vindkrafsanläggningar. Nya besämmelser för vilka som prövar anläggningarna gäller från och med 1 augusi 2009 och framgår av bilagan ill förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhe och hälsoskydd (FMH). Omfaning, uformning och placering av vindkrafsanläggningen är avgörande för om den omfaas av krav om anmälan eller illsåndsansökan enlig MB. Kommunen prövar anmälningsärenden enlig MB och länssyrelsen prövar illsåndsärenden. Om de fis särskilda skäl får den kommunala nämnden hänskjua en anmälan ill länssyrelsen. Exploaören/sökanden har också möjlighe a söka frivillig illsånd hos länssyrelsen för en anmälningsplikig verksamhe, oavse om den förvänade miljöpåverkan är beydande eller ine (9 kap. 6 miljöbalken). Observeras bör även a en miljödomsol ska pröva anläggningar i vaenområden enlig 11 kap. miljöbalken. Vaenområde avser högsa högvaeivå, exempelvis räknas låga skär i havsbande som idvis sår under vaen som vaenområde. Uöver dea anges i FMH a om illsynsmyndigheen bedömer a en anmälningsplikig verksamhe kan anas medföra en beydande miljöpåverkan så ska illsåndsmyndigheen förelägga verksamhesuövaren a ansöka om illsånd enlig MB. (26 a FMH). Observera a de även fis andra lagkrav på illsånd, dispenser, ledningskoncessioner som berör uppförande av vindkrafverk,.ex. enlig 11 kap. miljöbalken för lednings- och vägdragning över vaen eller om anläggningen ska placeras i vaen. 13
För både anmälningsplikiga och illsåndsplikiga verksamheer ska en viss årlig illsynsavgif bealas. Sorleken på dea avgif framgår av en särskild förordning (1998:940) om avgifer för prövning och illsyn enlig miljöbalken. 2.5 Beskrivning av miljöeffeker och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Vid illägg ill gällande översiksplan gäller allid krav på upprande av en MKB för illägge. Krav på upprande av MKB fis också för dealjplaner som kan anas medföra en beydande miljöpåverkan. När de gäller själva prövningen av en vindkrafsanläggning skiljer sig MKB-krave beroende på hur anläggningen prövas. Vid anmälan enlig Miljöbalken är de ine obligaorisk med en MKB. Tillsynsmyndigheen, ofas den kommunala nämnden, har möjlighe a kräva de uredningar som den anser behövs,.ex. en fullsändig MKB med samrådsförfarande ec. som för sörre anläggningar eller en enklare MKB (25 FMH). De åligger illsynsmyndigheen a i anmälningsärende bedöma om verksamheen kan anas medföra en beydande miljöpåverkan. Om så är falle ankommer de numera uryckligen på illsynsmyndigheen a förelägga verksamhesuövaren a ansöka om illsånd (26 a FMH). E formell krav på upprande av en MKB gäller för alla anläggningar som omfaas av illsåndsplik eller har bedöms medföra beydande miljöpåverkan. MKB-processen ger också möjlighe ill inflyande för myndigheer, enskilda och organisaioner. 2.6 Krav på samråd med berörda Vid upprande av illägg ill gällande översiksplan gäller samma krav på samråd som vid upprande av själva översiksplanen, dock är de ine obligaorisk med program/programsamråd för illägg ill översiksplanen. Vid upprande av dealjplan fis också lagsadgade krav på samråd med berörda myndigheer, sakägare, organisaioner ec. Även ian en ansökan för en vindkrafsanläggning beviljas skall samråd hållas med bl.a. berörda boende och myndigheer. I ansökningar som omfaas av krav på bygglov avgränsar kommunen sakägarkresen och hör graar, övriga berörda sam myndigheer enlig vad som fis angive i 8 kap 22 PBL. Även i anmälnings-/illsåndsärenden enlig Miljöbalken ska saliga och kommunala myndigheer sam organisaioner och enskilda som kan ha e särskil inresse i saken på lämplig s och i skälig omfaning få illfälle a yra sig över en anmälan. I Miljöbalkens 6 kap 4 anges a den som avser a bedriva en verksamhe eller vida en ågärd ska samråda med länssyrelsen, illsynsmyndigheen och de enskilda som kan anas bli särskil berörda, om verksamheen eller ågärden kräver illsånd eller beslu om illålighe enlig dea balk eller enlig föreskrifer som har meddelas med söd av balken. Vidare anges a krav på uökad samrådskres iehållande ovan nämnda sam även övriga saliga myndigheer, de kommuner, den allmänhe och de organisaioner som kan anas bli berörda, om a) verksamheen eller ågärden ill följd av föreskrifer som har meddelas med söd av 6 kap 4 a MB ska anas medföra en beydande miljöpåverkan, b) illsynsmyndigheen har förelag den som avser a bedriva verksamheen eller vida ågärden a ansöka om e illsånd som avses i 9 kap. 6 MB, eller c) verksamheen eller ågärden ill följd av länssyrelsens beslu enlig 6 kap 5 MB andra sycke ska anas medföra en beydande miljöpåverkan. Samråde ska genomföras i god id och i behövlig omfaning ian en ansökan om illsånd görs och den miljökonsekvensbeskrivning som krävs enlig 6 kap 1 MB uppras. Samråde ska avse verksamheens eller ågärdens lokalisering, omfaning, uformning och miljöpåverkan sam miljökonsekvensbeskrivningens iehåll och uformning. Före samråde ska den som avser a bedriva verksamheen eller vida ågärden lämna uppgifer om den planerade verksamheens eller ågärdens lokalisering, omfaning och uformning sam dess förusedda miljöpåverkan. Uppgiferna ska lämnas ill länssyrelsen, illsynsmyndigheen och de enskilda som särskil berörs. Verksamhesuövaren väljer form för och kallar ill samrådsmöe. Sökanden ska under samråden föra aneckningar som sälls samman i en samrådsredogörelse. I samband med samråde anger länssyrelsen inrikning av och omfaning på miljökonsekvensbeskrivningen. 14
2.7 Samordning av bygglovhanering och anmälan enlig miljöbalken Enlig besämmelse i 25 b FMH ska den illsynsmyndighe som handlägger e anmälningsärende som avser en verksamhe med vindkrafverk i lämplig omfaning samordna handläggningen med den bygglovhandläggning enlig PBL som avser samma vindkrafverk. De kan.ex. gälla kommunikaionen med sakägare och berörda boende. Mer informaion om illsåndsprövning och lagsifning fis bl.a. på www.vindlov.se. 2.8 Hälso- och säkerheskrav Vindkrafverk ska vara CE-märka vilke iebär a illverkaren eller imporören inygar a akuell verk uppfyller alla gällande hälsooch säkerheskrav i illämpliga regelverk. Tillämpliga regelverk för vindkrafverk är bland aa Arbesmiljöverkes föreskrifer om maskiner, AFS 2008:3 (Direkiv 2006/42/ EG) och Elsäkerhesverke föreskrifer om elekromagneisk kompaibilie, ELSÄK-FS 2007:1 (Direkiv 2004/108/EG). Uöver a hela produken ska vara CE-märk med avseende på ovansående regelverk så ska elekriska komponener som är avsedda a byggas in i urusningen.ex. ransformaorer, kablar och lampor uppfylla Elsäkerhesverkes föreskrifer om viss elekrisk maeriel, ELSÄK-FS 2000:1 (Direkiv 2006/95/EG). 3. Tekniska krav 3.1 Vindenergi Den uvua vindkrafen är direk beroende av medelvindens sorlek, de vill säga ju mer de blåser deso mer energi producerar krafverke. Efersom den uvua elenergin är proporionell mo kubiken på vindhasigheen siger mängden uvuen energi krafig med ökad medelvind i e område. En förusning är också a vindförhållandena är någorlunda jämna för a uppnå en koninuerlig produkion. Vindkrafverk uvier energi vid vindhasigheer på 4 25 m/s med maximal effek vid hasigheer på 12-14 m/s. Under 2007 ogs nya underlag för vindkraf fram i samarbee mellan Energimyndigheen och Meeorologiska insiuionen vid Uppsala universie. De nya beräkningarna illsammans med nya ekniska förusningar för vindkrafanläggningar gör a många fler områden än vad som idigare anagis visa sig Höjd Höjd över - markplane nollplaneförskjuningen h d lämpliga för vindkraf. Beräkningsmodellerna redovisade då vindkareringar för årsmedelvinden på re höjder: 49, 72 och 103 meer över nollplanesförskjuningen med en noggrahe på 1 km 2. En yerligare uppdaering med en sörre noggrahe på 0,25 km2 (500x500m) och redovisning av fler höjder publicerades under andra halvan av 2011. Den uppdaerade vindkareringen redovisar beräknade vindhasigheer på 80, 90, 100, 110, 120, 130 och 140 meer ovan mark. I idigare redovisning av vindhasigheer över nollplaneförskjuningen behöver 3/4 av vegeaionens höjd läggas ill för a få den egenliga höjden som avses. För en skog med höjden 20 meer iebär dea a karan för vindenergi på 103 meers höjd gäller på 15+103=118 meer över marken. Vid 20 meer hög skog mosvarar därmed den idigare redovisningen av på 72 meer respekive 103 ovan nollplaneförskjuningen ungefär redovisningen på 90 meer (72m+15m=87m) respekive 120 meer (103m+15m=118m) ovan mark enlig den senase vindkareringen. Roordiameer Svepya Toalhöjd Navhöjd Höjd över have Vindhasighe 15
Allmän se kan man säga a de blåser mer ju högre upp man kommer. De goda energiförhållandena på högre höjd är svårare a unyja efersom de kräver beydlig högre krafverk. Vindenergin på 90 meers höjd och uppå är ur kommersiell synpunk mes inressan för ubyggnad av sorskaliga vindkrafverk. Vindenergikaran ar viss hänsyn ill vegeaionsförhållanden och vindprofilen ser aorlunda u över skogsområden jämför med i öppna områden. De kan ha beydelse för vindkrafverkens produkion genom a roorn uss för en mer ojämn belasning i skogsäcka områden. Vindkrafverk bör därför placeras så Exempel på konvenionell gårdsverk. Exempel på nya yper av småskaliga vindkrafverk/ gårdsverk. (Illusraioner av Maria Jellbin) fri som möjlig, i öppe vaen, på öppna sler eller på höjder i landskape. I områden med skog kan de evenuell bli akuell a bygga högre vindkrafverk än på andra sällen för a få verke a fungera väl. Idag behövs ungefär årsmedelvindhasigheer på 6,5-7 m/s för a de ska vara kommersiell inressan för vindkrafseableringar. Dock sår behove av vindenergi i relaion ill övriga anläggningsförusningar och kosnader. Ian en vindkrafseablering behövs normal noggraare vindmningar för a försäkra sig om a de lokala vindförusningar är illräcklig bra och för a kua placera verken i bäsa vindläge. 3.2 Typer Vindkrafverk kan grov delas in i re breda kaegorier med avseende på sorlek och produkion. Kommersiella krafverk har en oalhöjd över 50 meer och effeker från cirka 600 kw och uppå. Gårdsverk/småskaliga vindkrafverk har mindre effek och sorlek och byggs för a producera el bara för e fåal hus eller anläggningar. Till dea grupp räknas krafverk som är mellan 20 och 50 meer höga. Mini-/hobbyverk är verk som ine kräver illsånd uan används för a ill exempel ladda båbaerier. Den sisnämnda kaegorin behandlas ine i dea dokumen. Teknikuvecklingen inom den småskaliga vindkrafen har under de senase åren gå snabb framå. E fleral olika modeller, fabrika och sorlekar av småskaliga vindkrafverk fis idag på marknaden och ekniken uvecklas rask. Uvecklingen under de senase deceie har gå mo all sörre kommersiella krafverk med högre effek. Idag byggs krafverk på upp ill 3 4 MW på land. E sådan krafverk har en navhöjd på cirka 90 meer och roordiameern är ca 100 meer, vilke ger oalhöjder på 140-150 meer. Till havs diskueras idag a bygga äu sörre krafverk, upp ill 5 6 MW. Teknikuvecklingen gör de all mer ekonomisk a unyja vindenergin, men iebär också a de är svår a bedöma hur sor mängd vindkraf som kan produceras i e område. Forser uvecklingen som hiills är de rolig a äu sörre verk kommer a byggas i framiden. 3.3 Placering Sora vindkrafverk bör placeras i grupper. Då verken placeras i grupper får de överlappande påverkansområden vilke ger en effekivare användning av marken med bibehållen krafuviing. Samlade grupper ger dessuom möjlighe ill gemensamma elekniska lösningar, minskar behove av kabeldragning per uppför verk sam ger möjlighe a ill viss del samordna anordnande av illfarsvägar ill verken. Jus illfarsvägar ill sora vindkrafverk kräver en relaiv sark bärighe och är kanske de ingrepp som har sörs påverkan på den lokala naurmiljön. När flera verk placeras illsammans kan de söra vinden för varandra så a elprodukionen minskar. För a minska parkeffeken rekommenderas e avsånd på mins fyra gånger roordiameern vinkelr mo huvudsaklig vindrikning och sex gånger roordiameern mellan varje verk i vindens huvudrikning. 16
Ökad effek på krafverken iebär vanligen a krafverken ideal bör placeras med äu sörre avsånd. Vilke avsånd mellan urbinerna som krävs är en avvägning där plasbehov, kabel- och väglängder vägs mo oal energifångning och laser på urbinerna. 3.4 Ybehov Vindkrafverkes grundläggning är e lie ingrepp jämför med de illhörande vägarna och ledningarna. E graviaionsfundamen för e 90 meer hög orn kan vara ungefär 20 meer i diameer. Till dea kommer en ransformaorsaion, som aningen placeras bredvid orne eller på vissa modeller byggs in i vindkrafverke. Via ransformaorsaionen kopplas vindkrafverke ill krafledningsne. Run verken krävs även en körbar, öppen ya med illräcklig bärighe och sorlek för a kua hanera sora mobilkranar och ornsegmen vid moneringen av verken. Aggregaomen måse också rymma väg- och parkeringsurymme. Ybehove för en vindkrafspark kan beräknas ill 0,1 ill 0,2 km 2 per megawa beroende på hur errängen ser u. I e område med sora höjdvariaioner kan verken så are. En 200 MW vindkrafspark har e ybehov på 20 40 km 2. Till havs används ofas längre avsånd mellan urbinerna, efersom den låga urbulensen ill havs gör a de behövs en längre sräcka för a fylla på med kringliggande luf. 3.5 Vägar Tillfarsvägar med en sandard och bärighe som klarar ransporer av de långa och relaiv unga delarna i vindkrafverken kan krävas på relaiv långa sräckor. Nyanläggande av illfarsvägar kan påverka ill exempel vaenföring och fornlämningar. I en del fall kan skogsbilvägar användas, vilke kan minska den lokal påverkan vid en eablering. Ofa krävs dock breddning, urning och försärkning av de befinliga vägarna. Om behov uppsår av nya ill- och ufarsvägar (illfälliga eller permanena) som berör allmän väg, erfordras ansluningsillsånd, vilke söks hos Trafikverke enlig väglagen 39. Fundamen sam öppen ya för kranbil och hanering av ornsegmen vid monering för e vindkrafverk med knapp 150 m oalhöjd. Vindkrafverk med knapp 150 m oalhöjd under uppförande sam illhörande illfarsväg. Uppför vindkrafverk med knapp 150 m oalhöjd. 17
3.6 Transporer av vindkrafverk Transporer av vindkrafverk är ofa långa, unga och långsamgående. I anläggningsskede sam vid nedmonering av vindkrafverk är de därför mycke vikig a idig konak as med Trafikverke angående ransporer som berör järnväg och allmän väg. De är också vikig a a konak med evenuella lokala väg-/ samfällighesföreningar som kan beröras av ranspor av vindkrafverken. Trafikverke rekommenderar a sökanden i e idig skede ar konak med Trafikverkes dispenshandläggare för a kua planera ransporerna efer de krav som sälls, alernaiv kua förbereda lämplig produkionsanpassning av vindkrafverken för a möjliggöra ranspor ill föreslagen plas. För a undvika onödiga risker behöver val av ransporvägar ske med beakande av a ransporerna måse kua passera evenuell järnväg på e rafiksäker s. Vägar som korsar järnvägen planskil, bör väljas i försa hand. Fis de minsa risk för a ransporerna på grund av låg markfrigång eller sor längd, bredd och höjd kan komma a köra fas eller skada järnvägsanläggningen måse en alernaiv väg väljas. Yerligare informaion kring ovansående fis a häma i Trafikverkes publikaion (2010:033): Transporer ill vindkrafsparker en handbok. 3.7 Ansluning ill eln Småskalig vindkraf gårdsverk m.m. Ian någon elproducerande urusning insalleras i en elanläggning ska de lokala elnsföreage konakas, även om de sker inom den egna byggnadens elinsallaion. Man får bara anslua e vindkrafverk ill sin egen elinsallaion (d.v.s. fasigheen) om de fis på samma fasighe och i omedelbar närhe ill bosadshuse. Ur vindoch sörningssynpunk bör de dock ofas fias e viss avsånd ill bosadshuse. Lanbruksföreag, som har angränsande arrenderad mark, kan placera verke uanför den egna fasigheen. Boverke benämner dock i sin handbok för vindkrafsplanering möjligheen a för mindre lokala vindkrafverk, gällande direk srömförsörjning ill de delagande fasigheerna, inra vindkrafverk som gemensamhesanläggning för flera fasigheer. En anläggning som är gemensam för flera fasigheer och som illgodoser ändamål av sadigvarande beydelse för dem kan inras som en gemensamhesanläggning (1 anläggningslagen). När en anläggning anslus inom den egna insallaionen behöver elnsföreage som regel ine göra några ändringar i de ansluande elne så länge som umaningen av effek ine översiger den effek som aboemange redan omfaar. Om marsäkringarna ine illåer e så sor vindkrafverk som är änk, bör i försa hand konak as med de lokala elnsföreage angående möjligheerna a uvidga aboemange uan ändringar i de ansluande elne. Mälarenergi Eln AB har agi fram en sammanfaande informaionsskrif gällande Informaion om Microprodukion avseende inmaning av energi på elne som ine kräver en sörre marsäkring än 63 Ampere och har en effek av högs 43,5 kilowa. Kommersiella krafverk Kommersiella krafverk måse ansluas ill elne. Ubyggnadsmöjligheerna för vindkraf är därför i hög usräckning beroende av elnes kapacie, alernaiv vilka möjligheer som fis ill a bygga u kapacieen. För a få anslua en vindkrafsanläggning krävs även illsånd från den som har nkoncession i område, nägaren. Beroende på den samlade effeken hos vindkrafverke eller vindkrafsgruppen görs ansluningen aningen ill lokalne eller ill ree. Enlig 3 kap 7 i ellagen är de den som har nkoncession i de akuella område, de lokala nbolagen, som i försa hand ska anslua nya produkionsanläggningar ill ledningsne. Om de lokala nbolage ine har möjlighe a anslua vindkrafsanläggningen ill si n, kan man vända sig ill den som har koncession för linje i område, i försa hand resägaren och i andra hand Svenska Krafn. I Köpings och Hallsahammars kommun är de Mälarenergi som har områdeskoncession och är nägare ill lokalne uom för Kolsva där Vaenfall har områdeskoncession. Vaenfall har även linjekoncession i kommunerna och ansvarar därmed för reen. Bara för rikig sora vindkrafsparker görs ansluningar direk ill samne, vilke Svenska Krafn ansvarar för. Effeken som kan uvias ur e vindkrafverk varierar med vinden. De iebär a späingen i ne kommer a variera när krafverken anslus. För a späingsförändringar ine ska påverka elkunderna bör vindkraf hels ansluas ill separaa ledningar och/eller ill en ledning 18
separaa ledningar och/eller ill en ledning med så hög späing som möjlig. De är i princip möjlig a anslua vindkraf ill samliga förekommande späingsnivåer på elne. Ekonomiska rimlighesbedömningar måse allid göras, en umregel är dock a enskilda verk och mindre parker bör ansluas ill lokalne. Varje yp av ledning kan bära en besämd effek. Beroende på belasningen i nes olika delar kan mer eller mindre vindkraf kopplas ill ne. I vissa fall kan ensaka vindkrafverk kopplas ill mindre 10- eller 20 kv-ledningar, dock kan förusningarna för a kua anslua sig ill dea n vara mycke varierande. Grupper av verk måse i de flesa fall därför kopplas ill 40 kv-ledningarna, eller vid lie sörre vindkrafparker direk på 130 kv-ne. Vanligas när de gäller ansluningar upp ill ca 25MW är a de sker ill 40 kv-ne. För a anslua verk ill 130 kv-ne behövs bl.a. en mer kossam ransformaorsaion. Ansluning ill elne kräver också a de fis kapacie i ne. Den som har nkoncession är även, om de ine fis särskilda skäl, skyldig a på skäliga villkor anslua en elekrisk anläggning. Inveseringar i ne bekosas av nägaren som i sin ur finansierar ubyggnaden genom ansluningsavgifer. A dra fram nya krafledningar medför i sig en viss miljöpåverkan genom inrång på mark och vaen. Markanvändningen under och i närheen av en sörre krafledning påverkas också. Affärsverke Svenska Krafns föreskrifer och allmäa råd om drifsäkerheseknisk uformning av produkionsanläggningar. För frågor gällande ansluning av vindkraf ill samne har Svenska Krafn agi fram e vägledande dokumen. Ledningsne delas in i: e omfaar krafledningar för 220 och 400 kv och där illhörande sällverk, ransformaorsaioner ec. e ägs av saen och förvalas av Svenska Krafn. eln med späingsnivåerna 30 kv ill 130 kv. e som ägs och förvalas av olika svenska elnsföreag run om i lande har ill huvuduppgif a överföra effek mellan eller inom olika rener. I allmänhe krävs a sörre vindkrafseableringar från 25 MW och uppå anslus ill re. Lokaln normala späingsnivåer för lokala n är upp ill 20 kv. Lokalnen ägs och förvalas även de av de olika svenska elnsföreagen run om i lande. Svenska Krafn har via samrådsyrande påala a ekniska krav för ansluning av vindkrafverk och vindkrafsgrupper sörre än 1,5 MW åerfis i föreskrifen SvKFS 2005:2 19
20