NÖ Vilan vitaliserande stadsutveckling i Kristianstad Vattenrike Kristianstads kommun, organisationsnummer 212000 0951 Lägesrapport år 2013 1. Övergripande: Denna rapport redovisar läget för den pågående förstudien NÖ Vilan vitaliserande stadsutveckling i Kristianstads Vattenrike. Förstudiens syfte är att åstadkomma hållbar stadsutveckling på den nordöstra delen av Vilan. Området fick 2013-04-25 KFN 54 namnet Vilans strandäng, denna benämning kommer att användas i denna rapport. Kärnfrågorna i arbetet med förstudien är: Hur omsätter vi den kunskap och de mål som finns för klimatsmart och urbant byggande till Kristianstadsskalan? Hur hittar vi de medel som finns och hur kan vi bedöma dess verkningsgrad och genomförbarhet? Hur tar vi bäst vara på den potential som finns inneboende i möjligheten att bygga en helt ny, central stadsdel? Arbetet med projektet startade i januari 2013. En arbetsgrupp bildades med tjänstemän från stadsbyggnadskontoret och kommunledningskontoret. I det första skedet har inhämtning av information och omvärldsanalys tagit en stor del av tiden. En projektplan har arbetats fram, liksom en uppföljningsplan. En tid- och aktivitetsplan har upprättats och aktiviteter för varje skede har identifierats. En inomkommunal projektgrupp bildades i november 2013 då första projektgruppsmötet hölls. Projektgruppen består av representanter från Kommunledningskontoret, Miljö- och hälsoskyddskontoret, Kultur- och fritidsförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret och C4 teknik (den tekniska förvaltningen). Syftet är att samla den breda kunskap som finns inom kommunen vad gäller de olika aspekterna på hållbarhetsfrågor samt platsens behov och möjligheter. Arbetsgruppen har också startat ett samarbete med SUD (Sustainable Urban Development), ett nätverksprojekt som samlar företag och andra aktörer inom området hållbar stadsutveckling för att främja tillväxt, internationell konkurrenskraft och export inom området. SUD består av en rad svenska företag, kommuner och universitet och har mottot Den skånska modellen för export av hållbar stadsutveckling. Sida 1 av 6
2. Läget i förhållande till förstudiens fyra projektmål Mål #1: Arbeta fram mål/kriterier/principer för en hållbar, vitaliserande, stadsutveckling på Vilans strandäng utifrån de tre hållbarhetsaspekterna: Läge: Formen för ett visionsdokument med en tydlig målmall för hållbarhetsarbete har bestämts. Hållbarhetskriterier för området skall arbetas fram genom workshops. Projektbeskrivningen, uppföljningsplanen, rapporterna och den kontinuerliga dokumentationen av aktiviteterna/workshopsen skall tillsammans med utvärderingen utgöra grund för visionsdokumentet. I utformningen av workshopsen har det gjorts försök att vikta de tre hållbarhetsaspekterna: Bör vi satsa på den ekologiska hållbarheten, där vi har bred kunskap? Skall vi rikta in oss på den sociala hållbarheten, där vi ser ett stort behov av ökad kunskap? Hur behandlar vi den ekonomiska hållbarheten, som genomsyrar allt och därför är svår att få grepp om? Denna diskussion landade i slutsatsen att samtliga tre hållbarhetsaspekter måste belysas för att få fram en hållbar helhet. Vi håller tre workshops, en på varje aspekt, med samma deltagare för att på så sätt öka kunskapen och förståelsen i alla tre fälten. På Vilans strandäng bedöms aspekten kulturell hållbarhet kunna integreras i de sociala såväl som de ekologiska aspekterna, dessa värden bevakas bland annat genom medverkan av kommunens bebyggelseantikvarie. Återstår: Under hösten 2014 skall tre sektorsövergripande workshops hållas där kriterier för hur vi skall arbeta för en hållbar stadsutveckling på Vilans strandäng arbetas fram. Dessutom skall det under senvåren 2014 och vintern 2014-2015 hållas två workshops med syfte att få en politisk förankring på studiens innehåll. Den första workshopen hålls gemensamt med politiken och tjänstemän inom kommunen. Det är här vi gemensamt sätter ambitionsnivån för hållbarhetsmålen för Vilans strandäng. Resultatet skall vara en ambitionsnivå för det fortsatta projektet, Tydligheten är ett ledord var vill vi komma i hållbarhetsarbetet? Här har vi möjlighet att förankra en hög målsättning avseende klimatmål. Genom de tre följande workshopsen, som belyser var och en av de tre aspekterna, sätts kriterier för området. Här förankrar vi ambitionerna och visar hur vi vill gå vidare i dialog med entreprenörer och framtida boende på området. Den avslutande workshopen hålls med samma personer som deltog i den inledande. Här presenteras resultatet av kriteriearbetet och en diskussion kring detta blir ett komplement till visionsdokumentet. Denna workshop måste hållas innan årsskiftet. Mål #2: Bidra till förändringar i attityder och uppbyggnad av kunskap gällande boende och trafik för en mer hållbar stadsdel. Målgruppen är näringsliv, tjänstemän, politiker och allmänhet. Läge: Planer finns för hur vi arbetar med nätverk inför workshopsen. En inringning pågår av vilka roller vi behöver fylla. Sida 2 av 6
I förstudien eftersträvas samverkan genom Triple Helix-tänkande, en dynamisk samverkan mellan aktörer från olika kontexter. Vi vill ha ett nära samarbete mellan kommunen, näringslivet och forskningen för att få en så bred genomlysning på hållbarhetsaspekterna som möjligt. Återstår: Med hjälp av projektgruppen och SUD hoppas vi skapa ett nätverk som kan spegla de olika aspekter som finns på projektet och samtidigt bottna i medborgarna, politiken och den kunskap som finns inom området. Mål #3: Utveckla/starta upp en arbetsmetod, Kristianstadsmetod, för hållbar stadsutveckling. Berörda aktörer är kommun, högskola/forskning och näringsliv. Läge: Tidigt formades tanken om att arbeta med workshops som stöd för metodutvecklingen. Köpenhamns hållbarhetsverktyg har valts som utgångspunkt för en modell där vi på ett tidigt stadium kan identifiera intentionen med ett område utifrån givna hållbarhetskriterier. Förstudien blir en fallstudie för metoden. Ambitionsnivå, platsanpassning och tydlighet är nyckelorden. Återstår: Fortsatt utveckling av arbetsmetoden i samråd med kommun, högskola och näringsliv. Dokumentation och utvärdering av förstudien. Mål #4: Sprida och ta del av kunskap. Kontinuerlig process för ständig utveckling; interkommunalt, regionalt, nationellt och internationellt. Läge: Ett konkret hållbarhetsprojekt öppnar dörrar och skapar nyfikenhet i flera led. Genom inkluderande workshops och inspirationsträffar förmedlas kunskap och idéer om hur vi kan arbeta och samverka i planeringsskedet. Arbetsgruppen har fokuserat på en omvärldsanalys och har även deltagit i olika sammanhang, till exempel deltagande i en hållbarhetsutbildning för politiker och tjänstemän i Ängelholm, en presentation påden nationella Healthy Cities-nätverkets möte i maj 2013 där Vilans strandäng var en del av ett grupparbete på mötet där två olika planer diskuterades med hälsoglasögonen på med fokus på barn och äldre. Under 2013 fungerade Vilans strandäng som ett pilotprojekt inom SUD. Arbetsgruppen fortsätter att ha kontakt med SUD för att inom projektet kunna få processtöd och hjälp att sprida resultatet av projektet. Återstår: Projektet blir en form av internutbildning där deltagarna genom workshops och projektmöten utökar och utbyter kunskap i de olika hållbarhetsfrågorna. Idéer kring utformning och kommunikation av slutprodukten Sida 3 av 6
3. Uppföljning av projektet En uppföljningsplan har upprättats med rutiner för kontinuerlig uppföljning av projektet. Utvärdering och uppföljning sker i två faser: 1. Dels sker en kontinuerlig utvärdering av förstudieprojektet. I uppföljningsplanen finns ett formulär för utvärdering av de olika momenten under projektets gång. Utvärderingen sker i enkätform och tid avsätts i samband med varje moment för detta. 2. Den andra fasen är utvärdering och uppföljning av projektet i sin helhet. Det är här som förstudiens verktyg används med Köpenhamns hållbarhetsverktyg. För det färdiga projektet används femton hållbarhetshänsyn som utgångspunkt för utvärderingen. I upplägget med workshopsen finns också ett ifrågasättande av valet av just dessa hänsyn, behöver de revideras och bli mer Kristianstadsspecifika?:. Sida 4 av 6
4. Tidplan Inledande skede: okt 2013-mars 2014 Projektgrupp, Gruppansvariga Kartläggning, förutsättningar Godkänd projektbeskrivning Goda exempel Upphandla externt stöd Lägesrapport Dialog, framtagande av principer jan 2014 november 2014 Intern dialog Info styrgupp Workshop #1, politiker och tjänstemän Workshop 2, 3,4 Extern dialog Sammanställning och slutrapport Aug 2014 feb 2015 Workshop 5 Skriva ihop Avstämning Slutrevidering Lägesrapport Kunskapsspridning Nästa skede Slutrapport Utvärdering och uppföljning - Reflektion, uppföljning, erfarenhetsutbyte - Systematiskt utvärderingsarbete - Processkoordinator Sida 5 av 6
5. Projektekonomi De resurser som lagts ner hittills i projektet är framför allt arbetsgruppens nedlagda tid. Hittills har de tre deltagarna i arbetsgruppen sammanlagt lagt ca 300 timmar på projektet. Specificerad budget för NÖ Vilan- vitaliserande stadsutveckling i Kristianstad Vattenrike Förarbete: Sondera terrängen, söka goda exempel, olika alternativ Arbeta fram en organisationsstruktur, modell och ramar för nätverk Ta fram en detaljerad tidsplan och budget Hitta rätt kontaktvägar, marknadsföra projektet och nätverken Nätverksarbete, Workshops: Workshop 1: Ambitionsnivå och Visioner om hållbarhet Workshop 2: Ekologisk hållbarhet, kriterier för Vilans strandäng Workshop 3: Social hållbarhet, kriterier för Vilans strandäng Workshop 4: Ekonomisk hållbarhet, kriterier för Vilans strandäng Workshop 5: Summering, diskussion och reflektion kring resultatet. Avslutande av förstudien årliga rapporter, uppföljning Summa 200 000 kr 600 000 kr 100 000 kr 900 000 kr Kristianstad 2014-03-28 Charlotte Svensson, Landskapsarkitekt, Stadsbyggnadskontoret Kristianstads kommun Charlotte.svensson@kristianstad.s 044-132008 Sida 6 av 6