Starkare skolspråk bättre lärande Den 13. Nordiske Læreruddannelseskongres Sprog og didaktik i alle fag

Relevanta dokument
Om privilegier, korrosion och betydelsen av son på bosniska Svenskans roll i det flerspråkiga klassrummet

Nyanlända elever i skolan

Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning

Hitta språket i ämnet

Tätorpsskolan Samverkan språk och ämnen

Nyanlända elever NYANLÄNDAS LÄRANDE OCH SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I ALLA ÄMNEN

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

Momentschema 910G01 92SA31 92SA37 93SA37 VT 2015 V. 4-13

Kiwiböckerna metod och begrepp

Syftet med en personlig handlingsplan

Att arbeta med text i skolans värld. Lena Sjöqvist Skolans textvärldar

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?

Mottagande av nyanlända elever i grundskolan - erfarenheter från Sverige

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Mål och ambitioner viktigare än byggnader

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Kartläggning av stödet till anhöriga i Strängnäs kommun. Lena Talman, FoU-handledare, doktorand Carina Forsman Björkman, FoU-chef

Skolplan för Svedala kommun

Enkätresultat. Enkät om språkanvändningen i utbildningen på KTH. Datum: :32:26

Vad är Skrivrummet? *Se även sid

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk

Statens skolverks författningssamling

Samtalet ska dokumenteras för att möjliggöra uppföljning och minimera missförstånd medarbetare och chef emellan.

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

SVENSKA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÅR 6, 7, 8, 9: LYSSNA

Språkdagen - workshop Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med fokus på elever i äldre åldrar och gymnasiet Lyft språket lyft tänkandet*

Kurs: Forskning om undervisning, lärande och bedömning i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp Kurskod: SSA203

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

My Language a g Biography

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Minoritetsspråk Åk 9

Utvecklingsprojekt i Södermanland

Språkscreening vid 2,5 år

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Senaste Nytt. Läs sida 2. I detta nummer. Lite information. Har det någon gång hänt att någon har stulit något? Ja... (Susanne Wahlgren svarar)

Bygg ditt eget dataspel på sommarlovet!

BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw (6)

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete

En skola fri från mobbning och kränkningar

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor

Stratsys för landsting och regioner

Utvärdering APL frågor till praktikant

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Särskilt stöd i grundskolan

Annerstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola och fritidshem

Invisible Friend Senast uppdaterad

Läraren som moderator vid problemlösning i matematik

Särvuxpedagogernas rikskonferens 2010

LATIN SPRÅK OCH KULTUR

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11

Kursplanen i ämnet moderna språk

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Åtgärdsplan för att tillvarata erfarenheterna från mångfaldsprojektet

Resultatprofil. Läsåret Alsike skola

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

XX Kommun. YY.YY 2016 Professor Tomas Kroksmark

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Kvalitetsrapport Så här går det

Slutrapport Utvecklingsprojekt 2015

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Policy för bedömning i skolan

Session 5 - Lärande, lärandemål och bedömning Fredag

Stimulated recall En forskningsmetod

Styrgruppens mål Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1

Lärande i barns vardag initiala erfarenheter av en jämförande studie

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Flerspråkighet - pedagogiska utmaningar och möjligheter

Rektorer och matematikutbildning. Kompetensutveckling av rektorer - pedagogiska ledare med fokus på matematikutbildning

Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:

Därför är brukarinflytande viktigt. problem och möjligheter

Planera och framföra ett högtidstal

Plan mot kränkande behandling Rönnowskolan 4-9

Riktlinjer nyanlända och flerspråkighet

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Sara Persson Skogshagaskolan, Västervik. Blogg - hjartatskogshaga.wordpress.com (Att få möjligheter)

Pedagogisk planering och dokumentation i småbarnspedagogik och förskola Hösten 2015

Vasamodellen Aktivt samarbete över språkgränsen inom andra stadiets utbildning i Vasa stad.

SANNOLIKHET. Sannolikhet är: Hur stor chans (eller risk) att något inträffar.

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

Sandeplanskolan. Kunskap, arbetsro och trivsel. Likabehandlingsplan

Kvalitetsrapport Så här går det

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten Antal svar: 50

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Hälso- och sjukvårdslagen

Lite om bakgrunden till projektet

Stockholms Stad. Brukarundersökning inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Transkript:

2 Starkare skolspråk bättre lärande Den 13. Nordiske Læreruddannelseskongres Sprog og didaktik i alle fag Anna Slotte-Lüttge Universitetslektor, docent Helsingfors universitet anna.slotte-luttge@helsinki.fi 3 Språk och skolor i Finland Två officiella språk finska 90 % svenska 5,4 % stora regionala skillnader Vasa Parallellt skolsystem finskspråkiga och svenskspråkiga skolor Åbo Helsingfors Slotte-Lüttge, From, Pörn, Sahlström Åbo Akademi University & University of Helsinki, Finland ECER 2012 1

4 Svenskspråkiga skolor i Finland Elevernas språkbakgrund, åk 1 6 51 % enspråkigt svenska hem 40 % från svensk-finsk tvåspråkiga hem 5,7 % från hem med annan språklig bakgrund 3,6 % enspråkigt finska hem finska dominerande i samhället Utbildningsstyrelsen 2014 Ø språkmedveten undervisning i alla ämnen 5 Skolspråk (2010-2012) Syfte att tillsammans med skolor utveckla beredskap att stödja elever med sikte på jämlika utbildningsmöjligheter för alla, oberoende av språklig bakgrund skolorna: jobba fram skolvisa språkstrategier; modeller för hur man kan jobba medvetet och ämnesövergripande för att stärka språket 2

6 Slotte-Lüttge & Forsman 2013, 18 7 Cummins 2000; Gibbons 2006; 2010; Hajer & Meestringa 2010 3

8 Språket finns med i allt som görs i skolan: bygg upp den medvetenheten och utnyttja den systematiskt för att bygga för maximalt lärande! 9 Var uppmärksam på skillnaden mellan ett vardagsspråk och ett skolrelaterat språk (academic language). 4

10 mana allmogen till uppror Slotte-Lüttge & Forsman 2013, 36 37 11 Slotte-Lüttge & Forsman 2013, 34 5

12 13 Låt eleverna göra jobbet Ø Eleverna kan leda receptgenomgången större ansvar (ämnesmässigt och språkligt) receptgrupper presentera och förklara recepeten namnge redskap och ingredienser Ø stöd behövs 6

14 Slotte-Lüttge & Forsman 2013, 98 15 Ge utrymme för interaktion: låt eleverna göra mer än bara lyssna så lär de sig bättre! Bygg upp lektionspass/aktiviteter som gör det möjligt för att eleverna att använda och befästa det skolrelaterade språket. 7

16 Slotte-Lüttge & Forsman 2013, 21 (se också Hajer & Meestringa 2010, s. 26) 17 Exempel: Essäsvar i historia Förväntningar på att eleverna använder ämnesspecifika ord lantdag, rödgardister, senat ord som uttrycker orsakssamband ledde till, eftersom, gav upphov till logisk struktur bakgrundsfaktorer, centrala händelser, sammanfattande avslutning 8

18 Ställ krav på elevernas språkanvändning, men ge också stöd så att språket kan utvecklas 19 Det här läste jag om Det här förstod jag inte STRÖM- ALSTRANDE Sammanfatta i en mening det du läste om Betydelsen av de knepiga orden Det här vill jag minnas Slotte-Lüttge & Forsman 2013, 237 9

20 ü utsätts för ü förebyggande (korrosionsförebyggande) ü benägen (korrosionsbenägen) ü förfarandet ü utgångsämnet ü stålstomme ü stålskrov ü porös ü flagande 21 Slotte-Lüttge & Forsman 2013, 15 10

22 Bekräfta alla elevers språkkunskap och identitet (också när det gäller dialekt!), utan att ge avkall på att konsekvent stödja utvecklingen av skolspråket. 23 betyd- he betyder son på bosnisk Slotte-Lüttge & Forsman 2013, 114 115 11

Språkinriktad undervisning - stöder språkutveckling & lärande 24 var medveten om skillnaden mellan ett vardagsspråk och ett skolrelaterat språk (academic language) och stöd eleverna i utvecklingen av det skolrelaterade språket ge eleverna utrymme och stöd för att vara språkligt aktiva på varierande sätt ställ krav på språkanvändning men ge också stöd bekräfta alla elevers språkliga identitet 25 Alla elever ska ha rätt till jämlika utbildningsmöjligheter, oberoende av språklig bakgrund. 12

26 Skolspråk (2010-2012) Syfte att tillsammans med skolor utveckla beredskap att stödja elever med sikte på jämlika utbildningsmöjligheter för alla, oberoende av språklig bakgrund. Kartläggning, språkmiljön i fyra pilotskolor 27 dokumentgranskning observation, åk 7 9 intervjuer (lärar- och elevgrupper) videoinspelningar, åk 8 Kontaktpersoner i varje skola håller kontakt med projektledarna ansvarar för att arbetet på skolan framskrider och dokumenteras 13

SKOLSPRÅK 4 maj 2011, Anna Slotte-Lüttge & Ida Hummelstedt Forskningsgrupp Åbo Akademi & Helsingfors universitet Anna Slotte-Lüttge, ÅA/HU Liselott Forsman, ÅA Ida Hummelstedt-Djedou, HU Michaela Pörn, ÅA Fredrik Rusk, ÅA Fritjof Sahlström, HU Forskar-lärarsamarbete Kartläggning av språkmiljön i projektskolorna 2010 2011 Analys av kartläggningen 2010 2011 Presentation: Skolans språkmiljö Utveckling av språkstrategier i skolorna 2011 2012 Gemensamt utvecklingsseminarium för skolorna vår 2012 Skolorna: sammanställning av egna språkstrategier vår 2012 Riktad extra fortbildning, mindre grupp lärare höst 2012 Utarbetande av handboken 2013 Fortbildningar, presentationer, paneldiskussioner (lärare, rektorer, utbildningsanordnare, beslutsfattare ) Forskningspresentationer Artiklar 14

Språkinriktat arbete på olika nivåer ü ü ü övergripande strategier/ överenskommelser för hela skolan samarbete inom ämnen/integrering i egen undervisning/eget område Ju fler nivåer vi arbetar på desto bättre förankring & effekt 31 Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. 15

32 Slotte-Lüttge, Anna & Forsman, Liselott: (2013). Skolspråk och lärande. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen http://www.oph.fi/ publikationer/2013/ skolsprak_och_larande www.skolsprak.fi Anna Slotte-Lüttge anna.slotte-luttge@helsinki.fi +358 50-3185498 https://tuhat.halvi.helsinki.fi/portal/en/ person/aslott Referenser Axelsson, M. & Magnusson, U. (2012). Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling under skolåren. I: K. Hyltenstam, M. Axelsson & I. Lindberg (red.) (2012) Flerspråkighet en forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie, 5/2012. (s. 247 353). Stockholm: Vetenskapsrådet. Bailey, A.L., Butler, F.A.LaFramenta, C. & Ong. C. (2004). Towards the Characterization of Academic Language in Upper Elementary Science Classrooms CSE Report 621. Los Angeles: Univesrity of California. Cummins, J. (2000). Language, Power and Pedagogy. Bilingual Children in Crossfire. Frankfurt: Multilingual Matters Ltd. Fürstenau, S. & Lange, I. (2011). Teaching Academic Language in Urban Multilingual Classrooms. A videotape classroom study in successfull inner city schools. Paper presented, Berlin, ECER, Sept. 2011. Gibbons, P. (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Gibbons, P. (2010). Lyft språket. Lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Hajer, M. & Meestringa, T. (2010). Språkinriktad undervisning en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren. 16

34 Juvonen, P. (Ed.). Språk och lärande. Language and learning. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockhom 7-8 november 2008. Lindberg, I. (2008). Conceptualizing, school-related, academic language theorethical and empirical approaches. I P. Juvonen (Ed.) Språk och lärande. Language and learning. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockhom 7-8 november 2008. Sahlström, F., Forsman, L., Hummelstedt-Djedou, I., Pörn, M., Rusk, F. & Slotte- Lüttge, A. (2013). Språk och identitet i undervisningen Inga konstigheter. Stockholm: Liber. Slotte-Lüttge, A. (2005). Ja vet int va de heter på svenska: Interaktion mellan tvåspråkiga elever och deras lärare i en enspråkig klassrumsdiskurs. Åbo: Åbo Akademi (doktorsavhandling). Tillgänglig: http://www.doria.fi/ bitstream/handle/10024/4131/tmp.objres.40.pdf?. Slotte-Lüttge & Forsman: (2013). Skolspråk och lärande. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen. http://www.ophfi/publikationer/2013/ skolsprak_och_larande Westerholm, A., Lindberg, M. & Oker-Blom, G. (2014). Elevernas språkliga bakgrund år 2013. Finlandssvensk grundskolkonferens, 3 4 april 2014. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen. 35 Slotte-Lüttge & Forsman: (2013). Skolspråk och lärande. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen http://www.ophfi/publikationer/ 2013/skolsprak_och_larande Fritjof Sahlström, Liselott Forsman, Ida Hummelstedt-Djedou, Michaela Pörn, Fredrik Rusk, Anna Slotte-Lüttge (2013). Språk och identitet i undervisningen Inga konstigheter. Stockholm: Liber. 17