Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling lå 2015-2016 för Fredhemskolans förskoleklass, skola år 1-5 samt fritidshem På Fredhemskolan tar vi avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Den som uppmärksammar eller blir uppmärksammad på att någon utsätts för detta är skyldig att omedelbart agera enligt skollagen och skolans rutiner. Vårt arbete ska främja respekten för allas lika värde. Våra olikheter är en tillgång som ska tas tillvara som en naturlig del i vardagsarbetet. Arbetet ska ske i nära samverkan med barnets vårdnadshavare. Gäller från 20151001 t o m 20160930

Vår vision: Alla känner sig trygga på vår skola Ingen utsätts för diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier. Fredhemskolans elevhälsoteam har ansvar för att det varje år upprättas en ny plan och att den tidigare utvärderas. Elevhälsoteamet läsåret 2015-2016: Rektor Claire Ahlström Specialpedagog Cicci Lindgren, Maria Fager Skolsköterska Ulrika Hellsing Kurator Malin Tellberg Skolpsykolog Mansour Mombini Trygghetsteamet läsåret 2015-2016: Camilla Holmkvist fritidspedagog Richard Westford - idrottslärare Planen gäller från till 2016-09-30 Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarnas synpunkter ingår som underlag i det förebyggande arbetet genom att de har besvara frågor i Fredhemskolans trivselenkät en gång per termin. Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga i det vardagliga arbetet på olika sätt t.ex. i undervisningssituationer, klassråd, elevråd. De är med och utformar olika aktiviteter som t.ex. fadderverksamhet, rastverksamhet. Eleverna deltar i kartläggningen av områden i skolan och på skolgården där kränkningar kan förekomma (augusti). En elevenkät genomförs två gånger per läsår. Läsåret 2015-2016 är eleverna delaktiga i det främjande arbetet bland annat genom Fredhemskompisarna som är en del av Fredhemskolans arbete för att skapa gemenskap. Personalens delaktighet Arbetet för att skapa en trygg och positiv lärandemiljö pågår ständigt. Personalens erfarenheter, bekymmer och förslag till förbättringar ingår i det återkommande arbetet under läsåret. I detta arbete stöttar Elevhälsoteamet och Trygghetsteamet. Likabehandlingsarbetet diskuteras kontinuerligt i arbetslagsmöten samt på personalmöten en gång per termin. Arbetslagens årliga uppföljningar av likabehandlingsarbetet utgör en del av den nya planen. Förankring av planen Likabehandlingsarbetet/planen tas upp med eleverna under skolårets första vecka samt första veckan på vårterminen. Likabehandlingsarbetet/planen aktualiseras regelbundet i alla verksamheter under året. Den reviderade planen finns på InfoMentor och publiceras på Fredhemskolans hemsida. Planen tas även upp på höstens föräldraråd. 2

UTVÄRDERING Utvärdering av likabehandlingsarbetet lå 2014-2015 Likabehandlingsarbetet har ingått i arbetslagens uppföljningar och analyser i arbetet med de egna kvalitetsredovisningarna. Elevhälsoteamet har även analyserat läsårets likabehandlingsarbete. Rektor har gjort en sammanfattande analys inför arbetet med skolans kvalitetsredovisning. Resultat av utvärderingen Arbetet med skolans ledstjärnor inleddes under läsårets första vecka. Våra ledstjärnor är förankrade både bland elever och bland lärare. De gemensamma ordningsreglerna behöver aktualiseras regelbundet och anslås så att vikarier lätt kan se dem. Arbetet med diskrimineringsgrunderna är ett fortsatt utvecklingsområde. Fredhemskolan har en varierad och lekvänlig skolgård. Barnen leker på rasterna och har många ställen som de kan sprida ut sig på. I kartläggningen av riskområden på skolgården tillsammans med barnen pekar de på många olika områden som är roliga. De pekar också ut ställen där de riskerar att göra illa sig och några områden där de känner sig otrygga. På fotbollsplanen blir det ofta bråk. Barnen saknade ofta rastvärdar på den övre skolgården. Åtgärder har vidtagits. Rastvärdarna ska tänka på att fördela sig så att det alltid finns någon på övre gården. Fotbollsplanen är ett område som vi haft och fortsätter att ha extra uppsikt över. Barnen ser inte alltid de vuxna som är ute. Alla rastvärdar ska ha gula västar, så att de syns. Utvärderingen visar att rastvärdarna inte alltid räcker till att täcka upp hela skolgården som är stor. Vid personals frånvaro uppstår det ibland problem med rasttillsynen då vi inte alltid kan få in en vikarie. Fredhemskompisar uppskattats av många barn. Arbetet har letts av en fritidspedagog som tillsammans med olika barn har ordnat rastaktiviteter. Arbetet har följts upp tillsammans med barnen i elevrådet. De vill avgöra om de ska leka själva eller vara med i Fredhemskompisarna". Elevrådet har tagit beslut att Fredhemskompisar ska fortsätta på samma sätt nästa läsår. Behovet av vuxenledda rastaktiviteter oftare kvarstår. Arbetslagen arbetar aktivt med normer och värden i vardagen vilket bekräftas av resultaten på trygghets- och trivselenkäten. Trivselenkät en gång per termin visar på hög trivsel och trygghet. Enkäterna har följts upp och analyserats av respektive lärare. Varje lärare har individuellt följt upp elever som påtalat något speciellt. Därefter har elevhälsogruppen analyserat sammanställningen för att fånga upp "mönster" som behöver åtgärdas i grupper eller individuellt för enskilda barn. Enkäten kompletterar det ständigt pågående arbetet i vardagen. Enkätsvaren tyder på att vi har ett tryggt och bra klimat på skolan. I analyserna har vi hittat kritiska områden som vi behöver vara observanta på. Rastvärdsystemet behöver följas upp kontinuerligt. Rastvärdarna behöver ibland ha extra rastkoll på olika grupperingar och i omklädningsrummen uppstår det lätt konflikter. Elevhälsan inklusive Trygghetsteamet har under året arbetat med sju allvarligare händelser mellan barn. Av dessa har sex bedömts som kränkningar och rapporterats vidare till huvudman. Fortsatt arbete pågår runt ett ärende. Övriga har avslutats. När ärenden inte kan avslutas efter insatser och uppföljningar, så pågår ett arbete både på skolnivå och med stöd utifrån till exempel Kommunteamet. 3

Åtgärder har vidtagits utifrån olika problemområden som påtalats bl a i trivselenkäterna och i elevrådet. Trygghetsteamet har en tid varje måndag för sitt arbete. Dokumentationen av händelser och befarade kränkningar fungerar för det mesta. Utvärdering av årets plan Likabehandlingsarbetet/planen utvärderas senast juni 2016. Lärarna/fritidspersonalen följer tillsammans med eleverna upp likabehandlingsarbetet utifrån planen i januari samt i maj. Likabehandlingsarbetet/planen utvärderas av arbetslagen samt följs upp vid ett personalmöte under våren. Elevhälsoteamet gör en övergripande utvärdering utifrån ovanstående underlag. Elevhälsoteamet ansvarar för att utvärderingen genomförs. DET FRÄMJANDE ARBETET PÅ FREDHEMSKOLAN Fredhemskolans personal och elever har kommit överens om fem gemensamma ledstjärnor som grund för det främjande arbetet: Lärande, trygghet, respekt, ansvar, gemenskap. Ledstjärnorna syftar till att förstärka respekten för allas lika värde. Elever och lärare i varje klass/grupp arbetar tillsammans med att konkretisera begreppen och koppla samman dem med diskrimineringsgrunderna. Faddersystemet De årskurser som ingår i faddersystemet är: Förskoleklass - åk 4 Åk 1 - åk 5 Fredhemskompisarna Syftet med Fredhemskompisarna är att förebygga kränkande handlingar och mobbning på vår skola. Genom Fredhemskompisarna vill vi främja och skapa goda kamratrelationer. Vid några tillfällen i veckan under förmiddagsraster ordnar en fritidspedagog och några barn rastaktiviteter som övriga barn bjuds in till. Gemensamma aktiviteter Under läsåret genomförs olika gemensamma aktiviteter för att skapa samhörighet och vi-känsla. DET FÖREBYGGANDE ARBETET PÅ FREDHEMSKOLAN 2015/2016 Trivsel- och trygghetsenkäten skickas hem och besvaras av elev och vårdnadshavare tillsammans. Enkäten följs upp på individnivå av respektive lärare och åtgärder vidtas vid behov. Enkäterna sammanställs sedan på skolnivå, analyseras och diskuteras på personalmöten och i elevhälsoteamet. En kompletterande enkät, (SKL), genomförs i maj på kommunnivå för årskurs 5. Enkäterna är en pusselbit i kartläggningen för att utveckla det förebyggande arbetet. Arbetet med rastaktiviteter fortsätter. Faddersystemet är uppskattat och fortsätter under lå 2015/2016. Extra personal i omklädningsrummen prioriteras. I kartläggningen som gjorts tillsammans med eleverna i augusti 2015 pekar barnen på fotbollsplanen och området vid sidan av fotbollsplanen ut mot vägen som otrygga platser. Rastvärdarna behöver tänka på att täcka upp dessa områden. Elevhälsans och trygghetsteamets arbete inriktas mot att förstärka positiva beteenden. Fotbollsplanen är en plats där det uppstår 4

många konflikter. Hur kan vi arbeta med att lära barnen att hantera motgångar och förluster? Utvecklingsområde Mål Aktivitet Ansvariga Uppföljning Normkritiskt förhållningssätt Diskrimineringsgrunderna Trivselenkätenanalysarbetet, åtgärder Omklädningsrum Raster Eleven förstår att det "normala" är beroende av erfarenhet och miljö. Eleven har kunskap om olika diskrimineringsgrunder Enkäten bidrar till att både barn och föräldrar involveras i trygghetsarbetet Eleven känner sig trygg och trivs på Fredhemskolan Eleven känner sig trygg och trivs på Fredhemskolan Solidaritet vecka 41-43 Målen läggs in i årskursens pedagogiska planering Arbetet integreras i det ordinarie arbetet. Vecka 41, vecka 10 Tillsynen i omklädningsrummen prioriteras. Rastverksamhet med Fredhemskompisarna. Rastvärdarna "sprider ut" sig Pedagogerna Pedagogerna Pedagogerna Trygghetsteam Elevhälsoteamet Solidaritetsveckan följs upp av personalen och tillsammans med eleverna i klassoch elevrådet. En gång per termin Resultatet tas upp i Elevhälsan, på ett personalmöte, i föräldrarådet, i respektive klass, elevrådet Elevrådets uppfattningar tas till vara och dokumenteras efter varje träff. Pedagogerna Löpande under året. Fritids Respektive rastvärd Elevhälsan följer arbetet kontinuerligt. Hur kan vi arbeta med att lära barnen att hantera motgångar och förluster? Pedagogerna arbetar lösningsinriktat och ger barnen modeller för hur de kan lösa konflikter. En fritidspedagog utbildas till LIPcoach för att ge stöd i klasserna. Rektor Vid läsårets slut. Kartläggningar läsåret 2015/2016 Rutiner för kartläggning av risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Kontinuerlig kartläggning i klassråden och elevrådet. Kontinuerlig kartläggning i elevhälsoteamet/trygghetsteamet. Kartläggning tillsammans med eleverna i augusti och januari. Kartläggning av verksamhetens organisation och arbetssätt i samband med klassuppföljningar. Elevenkäter v. 40 och v. 10 5

ÅTGÄRDANDE ARBETE Vid bråk och konflikter mellan barn har berörda vuxna samtal med de inblandade. De vuxna bedömer om konflikten är av den arten att respektive vårdnadshavare ska informeras. Dokumentation lämnas till respektive klasslärare, bilaga 1. En bedömning görs om något av barnen upplever sig kränkt. Vid befarad kränkning se nedan. Agerande när en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling En lärare eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Samtal med den elev som anser sig kränkt genomförs. Om bedömningen görs att det kan vara en kränkning 1. Anmäl till rektor omgående 2.Rektor anmäler omgående till huvudmannen. (Kommunal blankett) 3. Utredning skyndsamt. Har tillräckliga åtgärder vidtagits? Följs skolans rutiner och likabehandlingsplan? 4. Utredningen dokumenteras. Elevhälsoteamet / trygghetsteamet informeras. 2. Dokumentera på den kommunala blanketten 3. Dokumentation lämnas till rektor. 4. Informera klassläraren/arbetslaget a. Klasslärare/pedagog/någon ur trygghetsteamet har enskilt samtal med den utsatte och de andra inblandade. b. Föräldrarna till samtliga inblandade informeras samma dag. c. Samtalen dokumenteras. Original lämnas till rektor. 5. Ev. fördjupad utredning 6. Fortsatta åtgärder vidtas utifrån vad utredningen visar. 7. Åtgärder dokumenteras. Kontinuerlig, systematisk uppföljning med alla inblandade tills man försäkrat sig om att kränkningen upphört. All dokumentation samlas och förvaras i arkivet. Åtgärder i situationer där vuxna kränker barn Enligt skollagen 9 får inte huvudmannen eller personalen utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Det är allas ansvar att informera rektor om någon i personalgruppen kränker ett barn/elev. 1. Rektor informeras. Dokumentation lämnas. 2. Rektor anmäler till huvudmannen. 3. Utredning inleds. 4. Åtgärder vidtas och dokumenteras. 5. Uppföljning 6

Situationer där vuxna utsätts för kränkningar, våld och/eller hot regleras i arbetsmiljölagen och rapporteras omgående till rektor och skyddsombud. Rutiner för agerande vid våld och hot finns i skolans krkisplan. Definitioner Diskriminering Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och ålder. Med direkt diskriminering menas att ett barn/elev missgynnas i förhållande till andra i samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Med indirekt diskriminering menas att ett barn/elev missgynnas genom att rektorn eller någon annan personal tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn/elev utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns/elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller elever eller mellan barn/elever. Annan kränkande behandling Ett uppträdande som utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns/elevers värdighet. Skollagen, 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 I detta kapitel avses med elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, 7

och kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.24 SFS 2010:800 Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning25 enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. SFS 2010:800 8