VALLBYSKOLANS Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Vallbyskolans. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Vallbyskolans Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för förskoleklass, fritids och skolan Läsåret 2013/2014 1

2 INNEHÅLL 1. Vallbyskolans vision 3 2. Vårt elevhälsoteam, trygghetsteam och vårt upplägg 4 3. Vårt förebyggande arbete Så här gör vi på Vallbyskolan 5 4. Vallbyskolans mål Utvärdering av Vallbyskolans verktyg 13 a. Handlingsplan vid mobbing (diskriminering, kränkning, trakasserier) 13 b. Dokumentationsblankett 15 c. Kalendarium 16 d. Utdrag ur skollagen 18 Barn från Smörblommans förskoleklass läsåret 2012/2013 har bidragit med alla vackra illustrationer utifrån temat Likabehandlingsplanen och deras arbete med Tillsammansregler. 2

3 1. VALLBYSKOLANS VISION På Vallbyskolan ska alla barn, elever och vuxna trivas och må bra, ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller känna sig utsatt för kränkande behandling. Med ökad kunskap och förståelse för olikheter förebygger vi kränkningar och diskriminering. Det betyder att: Alla skall känna sig trygga Hur gör vi nu: Intervjuer av alla barnen, vi har synliga rastvärdar med gula västar tillsammans totalt mer än 40 timmar i veckan, vi samarbetar över klasserna (t.ex. femmor går med en ur förskoleklassen på utflykt), fadderverksamhet finns för blivande förskoleklasserna, kartläggning, enkäter. Alla ska våga säga vad man tycker, men inte så att någon blir sårad Hur gör vi nu: Tillsammans-pass 30 min i veckan i varje klass där vi lär oss att vi alltid måste tänka på varandra. Alla ska känna arbetsro Hur gör vi nu: Vi uppmanar eleverna att vid tex ett grupparbete tala med låga röster. Vissa barn som behöver väldigt tyst erbjuds hörselkåpor. Detta är ett viktigt prioriterat område för lärarna och eleverna, alla barn ska nå höga mål i skolan. Alla ska trivas på Vallbyskolan Hur gör vi nu: Vi är ständigt observanta på om något inte verkar vara bra och vårt trygghetsteam och elevhälsoteam finns alltid till hands. Ur vår läroplan: Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av skön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas.främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. 3

4 2. VÅRT ELEVHÄLSOTEAM, TRYGGHETSTEAM OCH VÅRT UPPLÄGG Enligt skollagen skall alla skolor varje år upprätta nya planer och utvärdera förra årets arbete för att säkerställa att vi alltid arbetar för en trygg skola. Denna skrift med de två obligatoriska planerna gäller fom 1 augusti 2013 och fram till nästa års revidering. Planen har upprättats av skolans elevhälsoteam och trygghetsteam i dialog med elever och all personal på Vallbyskolan. Elevhälsoteamet läsåret : Anna Ulfves (rektor), Pia Gustavsson (specialpedagog), Maria (kurator), Evas Norström (skolsköterska) Elevhälsoteamet träffas jämna onsdagar mellan Trygghetsteamet läsåret : Elevhälsoteamet och Annika Sandvik (förskoleklasslärare), Sofia Helmin (fritidspedagog), Danouta Ivanicka (idrottslärare). Trygghetsteamet träffas två gånger per termin på onsdagar mellan och 16.00, dessutom träffas vi ytterligare tider vid behov. Vårdnadshavarna skall få medverka i likabehandlingsplanen. Synpunkter tas upp i föräldrarådet. Eleverna är delaktiga i det vardagliga arbetet på olika sätt t.ex. i undervisningssituationer, klassråd och elevråd. De är med och utformar olika aktiviteter som t.ex. fadderverksamhet och rastverksamheter. Eleverna deltar i kartläggningen av områden i skolan och på skolgården där kränkningar kan förekomma (maj). En elevenkät genomförs två gånger per läsår. Intervjuer genomförs under läsåret årskurs 3-5 under höstterminen och 1-2 under vårterminen. Vi är noga med dokumentation som läggs in vår Trygghetpärm som vi förvarar på ett nära ställe. Denna skrift bearbetas och revideras av elevhälsoteamet och trygghetsteamet. Den bearbetas vidare i skolans ledningsgrupp som består av representanter för arbetslagen. Likabehandlingsarbetet diskuteras i arbetslagsmöten samt på personalmöten en gång per termin. Likabehandlingsarbetet och denna skrift tas upp med eleverna under skolårets första vecka samt första veckan på vårterminen. Likabehandlingsarbetet aktualiseras regelbundet i alla verksamheter under året. Den reviderade skriften skickas hem till samtliga familjer, den publiceras på Vallbyskolans hemsida och den tas även upp på höstens föräldraråd. 4

5 3. VÅRT FÖREBYGGANDE ARBETE SÅ HÄR GÖR VI PÅ VALLBYSKOLAN All personal på Vallbyskolan Alla är ansvariga för att trakasserier och kränkande behandling inte förekommer. Om något händer, ansvarar den vuxne som först får höra/se något att en dokumentationsblankett fylls i, sätts i trygghetspärmen och att berörd klasslärare informeras. Dokumentationen är för att vi ska kunna se omfattningen av t ex olika kränkningar och för att vi ska kunna arbeta förebyggande. Efter läsåret lägger trygghetsteamet in en kopia i respektive elevs mapp. Det vardagliga förebyggande arbetet består av att alla inom skolan genom aktiva handlingar främjar varje människas egenvärde. Vi arbetar för en god ordning och ett gott studieklimat. Vi bekämpar alla tendenser till diskriminering och annan kränkande behandling aktivt med att den vuxne ingriper omedelbart. Därför görs befogade tillrättavisningar av den vuxne om den upptäcker något oacceptabelt. Vi lyfter fram positivt beteende och alla vuxna är goda förebilder. Klasslärarna Går i början av höstterminen igenom likabehandlingsplanen. Varje klass utarbetar Tillsammansregler som mitt ansvar som elev och klassens överenskommelse om negativa handlingar. Dokumenten finns uppsatta i varje klassrum och ett exemplar av dessa förvaras hos rektor i klasspärmen. Vallbyskolas personal och elever har kommit överens om fem gemensamma ledstjärnor som grund för det främjande arbetet: Lärande, trygghet, respekt, ansvar och gemenskap. Ledstjärnorna syftar till att förstärka respekten för allas lika värde. Elever och lärare i varje klass/grupp konkretiserar tillsammans begreppen och kopplar samman dem med diskrimineringsgrunderna. Går i början av höstterminen genom skolans trivselregler och ev. önskemål om revidering meddelas till terminens första elevråd. Varannan vecka genomför klassen ett klassråd för att öka elevernas inflytande på deras skolvardag. Hur kan man lägga upp olika moment? Hur 5

6 lär jag mig/vi oss detta bäst? Hur väcker vi varandras intressen för aktuella teman? Ser till att klassen en gång i veckan har gruppträning, samarbetsövningar, lekträning eller samtalsgrupper utifrån Tillsammans-konceptet. Rektor Ansvarar för att alla berörda känner till skolans arbete för en trygg och lärande skolmiljö Leder en gång i månaden skolans elevråd. På dagordningen finns punkten likabehandling. Sammankallar elevhälsoteam varannan vecka och trygghetsteamet en gång i månaden. Elevhälsoteamet Ansvarar för att följa upp samtliga elevers välmående och studieresultat och att fördela om resurser för att sätta in åtgärder om så behövs. Trygghetsteamet Ansvarar för att skolans rutiner och strukturer främjar en för eleverna trygg och lärande skolmiljö Genomför kartläggning av utemiljön (v. 10), Intervjuar samtliga elever (kontinuerligt under året) och gör analyser utifrån skolans likabehandlingsplan Följer en gång i månaden upp aktuella fall utifrån de inkomna dokumentationsblanketterna Stöttar och bevakar enskilda elevers välmående lite extra 6

7 4. VALLBYSKOLANS MÅL a)långsiktiga mål 1. Samtliga elever känner att de kan vara med och påverka så att de får de rätta förutsättningarna för att tillgodogöra sig det bästa skolresultatet. 2. Fadderverksamheten blir hållbar och fungerande genom alla årskurser. b) Kortsiktiga mål 1. Vi kommer att utveckla arbetet med att fylla i dokumentationsblanketten. Vi gör vid varje tillfälle en analys kring om föräldrar ska skriva under blanketten. Den förste vuxne som tar del av något som bryter mot vårt värdegrundsarbete fyller i denna dokumentationsblankett. Trygghetsteamet har dessa dokumentationsblanketter som underlag för riktade aktiviteter. 2. Vid mobbing/kränkning/trakasserier el dyl måste vi direkt följa våra rutiner. Dokumentationen är viktig! 3. Trygghetsteamet behöver träffas en gång i månaden för att skapa kontinuitet och kunna arbeta mer förebyggande. 4. Fritids kommer att genomföra en strukturerad rastverksamhet under lunchrasten som planeras och offentliggörs för hela veckan på ett speciellt rastschema. Kanske kan det bli att t ex varje klass får ha önskeaktiviteter eller femmorna turas om att hålla i organiserade lekar. Kanske kan elevens val bidra till aktiviteter? 5. En utökning av klassråden kommer förhoppningsvis att leda till en strukturerad och ökad dialog kring värdegrundsfrågor, inflytande för skolans arbete och studiero. 6. Tillsammansarbetet ska få fortsätta i samtliga klasser och alla pedagoger som inte har gått kursen kommer att erbjudas detta under kommande läsår. 7. Vi kommer framöver inte alltid att skicka hem dokumentationsblanketten till föräldrarna via eleverna. Samtal via telefon eller mail anser vi vara bättre. 8. Vi skall alltid se till att vi alla berörda gör skriftliga, givande reflektioner och åtgärder utifrån de enkätsvar som vi får. 7

8 5. UTVÄRDERING AV Vi utvärderar vårt arbete utifrån sex aspekter: a) Likabehandlingsplanen 2012/2013 som styrdokument b) Resultat av enkäter c) Intervjuer d) Kartläggning av skolmiljön e) Vår dokumentation f) Insatser under året och trygghetsteamets egen utvärdering. a) Likabehandlingsplanen 2012/2013 som styrdokument Likabehandlingsarbetet har ingått i arbetslagens uppföljningar och analyser i arbetet med de egna kvalitetsredovisningarna. Elevhälsoteamet har även analyserat och sammanfattat läsårets likabehandlingsarbete. Rektor har därefter gjort en sammanfattande analys inför arbetet med skolans kvalitetsredovisning. Under Skolinspektionens besök i mars 2013 påpekade de att vi inte är tydliga med att få med det förebyggande arbete som vi gör i vårt likabehandlingsarbete. Vi har i vårt elevteam och trygghetsteam därefter sett över vårt upplägg i planen och tagit med goda idéer från andra skolors planer. Vi har även utvärderat vårt arbete med att vi inte tillräckligt ofta använder oss av vår tidigare dokumentationsblankett. Trygghetsteamet har dessutom inte träffats så ofta som vi borde. Vårt arbete utifrån förra planens mål: Ökad förståelse av kön och genus. Tydliga rutiner för om något händer och dokumentering av allt som strider mot vår värdegrund. Organiserad rastverksamhet Revidering av enkäter och fortsatt användning av elevenkät från SKL Vi har inte i skolresultaten någon större skillnad i pojkar och flickors resultat i skolan. Vilket är ganska ovanligt. Vi har inte ev pga olika byten i ledningen inte fått full rutin på dokumentationen. Vi gör mycket bra och mycket rätt som inte alltid dokumenteras. Detta är fortfarande ett utvecklingsområde. Vi har infört en struktur för tillfällen med extra rastvakter för att punktmarkera eller för att stötta barnen som spelar fotboll. Enkäterna har setts över och alla elever har intervjuats personligen. Om det har funnits osäkra punkter har dessa tagits med till elevhälsoteamet. 8

9 b) Resultat av enkäter Både Skolinspektionens enkät (se SIRIS.se) och SKL s (SKL.se) enkät med femmorna var väldigt positiva. Skolinspektionens visade till och med över eller mycket över medel i allt. Förskoleklassens trivselenkät: Samtliga barn trivs, alla har kamrater och ingen upplever att någon är dum emot dem. 5 av barnen upplever att der är hög ljudnivå i matsalen. Fritids trivselenkäts svar: Av 88 utlämnade enkäter i 67 familjer inkom 45 enkätsvar 1 = Inte alls 2 = Inte så bra 3 = Bra 4 = Ganska bra 5 =Jätte/mycket bra 1.Hur trivs ditt barn på fritids? Hur trivs ditt barn med sina kamrater? Hur trivs ditt barn med personalen på fritids? Hur upplever ni att verksamheten på fritids fungerar? * 2 svar ligger mellan 2 och 3, finns därför ej med i sammanräkningen Hur upplever du att informationen mellan hem och fritids fungerar? *2 svar ligger mellan 2 och 3, finns därför ej med i sammanräkningen Majoriteten av barnen trivs. Två föräldrar har skrivit att de tycker att vi som arbetar på fritids ska vara mer med barnen, spela boll och sitta på sandlådekanten. 9

10 c) Intervjuer Sofia Helmin har intervjuat samtliga elever. Barnens svar har sammanställts och getts till klassläraren och i några fall tillsammans med en analys där Sofia uppmärksammar berörda vuxna på olika punkter. Sofia funderar på att revidera en del frågor som leder till oklara svar. d) Kartläggning av skolmiljön Alla barn har fått på en karta över skolområdet markera med röd penna där de känner sig otrygga och med grön penna där de känner sig trygga. Det finns röda markeringar på fotbollsplanen, snöbollsplanen och sedan några ströställen ex klätterställningen. Det har vid samtal visat sig att något barn är rädd för bollar, halka eller annat. Ljudnivån i matsalen tycker några barn är tuff. Vi behöver bevaka att bussvakterna kommer ut direkt. Vi inser att vi måste tänka om när det gäller denna kartläggning för att få rätt svar kanske behöver vi göra denna i samband med intervjuerna? Vi behöver också lägga till idrottshallen och vägen dit på vår karta. e) Dokumentation I vår Trygghetspärm dokumenterar vi på en speciell blankett alla händelser i skolan och på fritids som bryter mot vårt likabehandlingsarbete. Totalt har vi under året haft ca 30 dokumenterade händelser. Ett par gånger under året lämnar vi en redogörelse till huvudmannen om hur läget ser ut. Under året har vi dock inte haft något ärenden av sådan hög allvarsgrad. Men det är viktigt att rektor bevakar att detta görs. I trygghetsteamet går vi regelbundet igenom dokumentationen och gör en summering av vad so påverkar detta. De elever som behöver stöd får det. Utifrån årets händelser rör det sig om enskilda påhopp utifrån spontana infall samtliga händelser som har dokumenterats har åtgärdats. Vi har också haft en diskussion om hur ofta och när man ska skriva denna dokumentationsblankett antalet kan verka högt, men vi tror på att reagera och hela tiden påpeka vikten av att vi är justa mot varandra. Samtliga ärenden har avslutats på ett positivt sätt. 10

11 f) Insatser under året och trygghetsteamets egen utvärdering Under läsåret har vi försökt att arbeta mycket med att stärka alla elever. Det är viktigt att vi ser över varför ett kanske inte önskat beteende kommer. Det är också viktigt att vi lyssnar in på eleverna. Fotbollsplanen var ständigt föremål för stora diskussioner och eleverna önskade en domare på rasterna. Detta är viktigt att vi bevakar även kommande läsår. Vi har också medvetna punktinsatser emellanåt. Samtliga arbetslag säger att de arbetar aktivt med normer och värden i vardagen vilket bekräftas av resultaten på trygghets- och trivselenkäten. Både skolans trivselenkät och SKL:s enkät för årskurs 5, visar på hög trivsel och trygghet. Enkäterna har följts upp och analyserats av respektive lärare. Varje lärare har individuellt följt upp elever som påtalat något speciellt. Därefter har elevhälsoteamet analyserat sammanställningen för att fånga upp "mönster" som behöver åtgärdas. SKL s enkätsvar gäller alltid år fem, en klass som lämnar oss innan svaren kommer men vi ser dessa resultat ändå som en viktig barometer för att stämma av klimatet på skolan, då vi kan göra jämförelser med övriga skolor. Vi har inte riktigt fått arbetet med skolans trivselregler helt förankrat. De kom upp under läsåret lite utspridda i skolan på fina tavlor. Vi räknar med att förankra dem lite tydligare kommande läsår genom att under första veckan mer i varje klass arbeta med ledstjärnor och förhållningssätt. Elevrådet får även vid första mötet se över våra trivselregler. 11

12 Alla klasser har haft Tillsammans som en speciell lektion. I de lägre klasserna har arbetet legat på klassläraren, medan Maria Bertollo har haft detta pass med år 3 till år 5. Vi har under intervjuer och samtal med såväl föräldrar, elever och pedagoger sett att dessa lektionspass har varit bra. Vi ser även att våra höga enkätsvar i SKL som ett bevis på detta. Arbetet med Tillsammans är manualstyrt, men vi alla är medvetna om att vi hela tiden utifrån elevernas behov skapar särskilda upplägg. Diskussion har funnits om man som elev bara är trevlig på Tillsammanstimmarna och att dess förhållningssätt inte gäller annars, men eleverna säger att så är det inte. Man påverkas och bär med sig detta även på den andra tiden. Vi i trygghetsteamet och elevhälsoteamet har emellanåt haft svårigheter med att skilja på de olika teamens uppdrag. Ibland går det in i varandra. Vi kommer från och med kommande läsår att mer få fokus på ett förebyggande likabehandlingsarbete med trygghetsteamet. Skolinspektionens rapport i mars 2013 var väldigt positiv. De ser att vi bedriver att positivt likabehandlingsarbete, men att vår dokumentation inte är tillräcklig på alla bra saker vi gör och att vi inte alltid dokumenterar en analys av det vi ser och får reda på. 12

13 6. VALLBYSKOLANS VERKTYG a. HANDLINGSPLAN VID MOBBNING (diskriminering, kränkning, trakasserier) Vid mobbingssituation i situationer mellan barn barn 1. Anteckna på dokumentationsblankett det du fått vetskap om. 2. Meddela klasslärare eller någon annan i arbetslaget. 3. Klasslärare och annan ansvarig pedagog kontaktar någon i trygghetsteamet eller så väljer de att själva gå vidare. 4. Gå tillsammans igenom den nu ifyllda dokumentationsblanketten och a) Gå igenom fakta b) Vad behöver vi veta mer? c) Vem gör vad? d) Skriv en tidsplan för det fortsatta arbetet utifrån nedanstående punkter, skriv planen på dokumentationsblankettens baksida. Sätt blanketten i Trygghetspärmen. 5. Ha ett samtal med den mobbade (anteckna och komplettera blanketten) 6. Ha samtal med mobbaren/mobbarna. En i taget! (anteckna även här) 7. Informera föräldrarna helst via telefon annars skriftligt 8. Ha uppföljningssamtal med den mobbade efter några dagar 9. Ha uppföljningssamtal med mobbaren/mobbarna 10. Återkoppla direkt till föräldrarna 11. Punkter osv. Detta skall pågå till läget är stabilt. 12. Om vi på skolan inte kan hantera/lösa situationen skall vi ta in professionell hjälp utifrån. Detta är en viktig punkt, för när skolan gjort punkt 1-11 ett flertal gånger med samma elever och bättring inte sker MÅSTE man ta hjälp av någon utomstående som kan allt om psykologi/ grupptryck. Budskap vid alla samtal: 1. Mobbingen ska upphöra. 2. Mobbing syns. 3. Detta kommer att följas upp. 13

14 Dokumentationen är viktig! Ta vara på alla anteckningar och häfta ihop dem med första dokumentationsblanketten. Den 15 nov och 15 maj varje år sker rapportering till huvudmannen. All dokumentation behöver vara på ett ställe och samma ställe. Vid läsårets slut får du som klasslärare lägga in allt i resp elevs mapp i dokumentskåpet. Ev behöver du dra kopior så alla berörda får en kopia. Vid mobbningssituation i situationer mellan vuxen barn Om personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett barn eller en elev ansvarar rektor för utredning. Föräldrar kontaktas. Konkret plan skrivs. Rektor informerar områdeschef. Rektor dokumenterar. Vid mobbningssituation i situationer mellan barn vuxen Om personal blir trakasserad eller kränkt av barn eller elever ansvarar rektor för utredning. Konkret plan skrivs. Föräldrar kontaktas. Rektor dokumenterar. Vid mobbningssituation i situationer mellan vuxen vuxen Om personal blir trakasserad eller kränkt av annan vuxen ansvarar rektor för utredning. Konkret plan skrivs. Rektor dokumenterar. 14

15 b. VALLBYSSKOLANS DOKUMENTATIONSBLANKETT I dag den har sagt/gjort följande, som inte är i enlighet med skolans värdegrund. Vi har pratat om detta i skolan. Vi väljer att skicka hem denna blankett för påseende och underskrift till berörd personal bifogat kuvert. Vi väljer att inte kontakta föräldrarna via denna blankett utan kontaktar dem via telefon / vi kontaktar inte föräldrarna denna gång pga Vad händer? Var händer det? När händer det? Mellan vilka personer/vilka deltar? Era kommentarer: Underskrift av skolans personal: Datum: Förälders namnteckning Förälders namnteckning 15

16 c. KALENDARIUM FÖR LIKABEHANDLINGSARBETET PÅ VALLBYSKOLAN Augusti 1. Inför skolstart läser samtliga pedagoger igenom den senaste upplagan av våra planer och blir förtrogna med gällande rutiner och skolans kort- och långsiktiga mål. 2. Denna skrift läggs ut på skolans hemsida. 3. Trygghetspärmen uppdateras med aktuellt register, blanketter. Varje klasslärare tömmer sin klass dokument, drar ev kopior och lägger de i respektive elevs mapp i dokumentskåpet. 4. Resultat som har inkommit under sommaren ex. från Sveriges kommuner och landsting presenteras för arbetslagen. 5. Klasslärarna går igenom likabehandlingsarbetet och denna skrift med eleverna. Varje klass utarbetar Tillsammansregler som mitt ansvar som elev och klassens överenskommelse om negativa handlingar. Underlag från varje klass lämnas till rektor som rektor sparar i klassens mapp. 6. Klasslärarna går igenom skolans trivselregel och ev önskemål om ändring lämnas till elevrådsrepresentant. 7. Elevrådet tar beslut om skolans trivselregler. 8. Föräldrarna informeras av klassläraren om vårt likabehandlingsarbete och om denna skrift och om var de kan finna den. 9. Trygghetsteamet och elevhälsoteamet fastlägger terminens möten och gör en planering för läsårets långsiktiga och kortsiktiga mål. September 1. Under terminens första föräldraråd går man igenom denna skrift. Oktober - mars 1. Samtliga elever intervjuas av representant/er från trygghetsteamet. Resultaten sammanställs och en analys lämnas till klasslärare och rektor. 2. Fritids lämnar ut trivselenkät. Oktober 1. Huvudmannen ska ha in en incidentrapport utifrån ev händelser under läsåret hittills som brutit mot likabehandlingsarbetet. En sammanställning görs av det som finns i Trygghetspärmen. December 1. Kalendarium för vårterminen med möten för elevråd, EHT och THT planeras och vi går igenom arbetet med läsårets kort- och långsiktiga mål. 16

17 Februari 1. Eleverna kartlägger skolmiljön. Klasslärarna ansvarar för detta, sammanställer resultatet och skriver en egen kommentar till hur hon tänker arbeta vidare med sin klass utifrån detta och det lämnas till Trygghetsteamet under v. 10. April 1. Denna skrift och vårt trygghetsarbete utvärderas av arbetslagen och THT kommentarer lämnas senast 31 april till Trygghetsteamet. 2. Samtliga klasslärare och fritids genomför terminens trygghetsenkät med eleverna och med föräldrar. En sammanställning för varje klass och en från fritids med kommentarer hur klassläraren eller fritids tänker arbeta vidare med sin klass utifrån detta lämnas till Trygghetsteamet senast 31 april. 3. SKL s (Sveriges kommuners och landsting) enkät skickas ut till klass 5. Maj 1. Trygghetsteamet analyserar läsårets likabehandlingsarbete. Skriver utifrån det en handlingsplan för kommande läsår med kort- och långsiktiga mål. 2. Samtliga arbetslag informeras om den totala sammanställningen av alla enkäter, intervjuer och kartläggningen. Därefter informeras arbetslagen av det pågående arbetet med kommande års likabehandlingsarbete och de nya upprättade planerna. 3. Huvudmannen ska ha in en incidentrapport utifrån ev händelser under läsåret hittills som brutit mot likabehandlingsarbetet. En sammanställning görs av det som finns i Trygghetspärmen. Juni 1. Trygghetsteamet slutför arbetet med de nya upprättade planerna. Reviderar denna skrift och tar utgångspunkt utifrån de nyupprättade planerna. Juni augusti 1. Granskning av den nyupprättade skriften innan det nya läsåret börjar. 17

18 d. SKOLLAGEN KAP 6, ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 I detta kapitel avses med elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.24 SFS 2010:800 Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 18

19 Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. SFS 2010:800 19