ARBETSMILJÖARBETE VID SOCIALHÖGSKOLAN

Relevanta dokument
Arbetsmiljöpolicy FÖR LUNDS UNIVERSITET

ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET

Systematiskt brandskyddsarbete

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

UMEÅ UNIVERSITET Statsvetenskapliga institutionen Anders Lidström, prefekt

Arbetsmiljöpolicy för Vingåkers kommun

Önnestadsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Styrande dokument Fastställd av styrelsen 2014-xx-xx

Vuxenutbildningens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsmiljöplan LUNDS UNIVERSITET SOCIALHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN för arbetsmiljöarbete Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier EDU

Samverkan HÖGSKOLAN DALARNA 1(7)

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Söderportgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA 2015 CAMPUS LIDKÖPING

PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN

mot diskriminering och kränkande behandling Komvux Malmö Centrum likabehandlingsplan 2012

Handledning Systematiskt brandsäkerhetsarbete (SBA)

Södertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid

ARBETSMILJÖPLAN Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Arbetsmiljöpolicy. Institutionen för medicin, Karolinska Huddinge

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.

Arbetsmiljöpolicy och handlingsplan för Biologiska Institutionen

Arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete på Fackförbundet ST

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen. Vad säger lagen om förbud om diskriminering och annan kränkande behandling?

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

ALLMÄNA SÄKERHETSFÖRESKRIFTER VID SKOLAN FÖR KEMIVETENSKAP

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015

Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling

Upprättad av elever och lärare

Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Lerums vuxenutbildning

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.

Arbetsmiljöplan. för Virginska skolan läsåret 14/15

brandpolicy Gefle Montessoriskolas

Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot Kränkande behandling. för Skogsgårdsskolan Förskoleklass Skola Fritidshem

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB Lars Jönsson

Riktlinjer för Systematiskt säkerhetsarbete

Jämställdhetsplan - institutionen för Klinisk Mikrobiologi

Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

Policy Kränkande särbehandling och. diskriminering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola

Datum:

Sensus inkluderingspolicy

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800)

Lokal likabehandlingsplan

Olikheter är en styrka

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnekullaskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

Korvettens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Krokslättsskolan Läsåret

Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Lokalt arbetsmiljöavtal vid Högskolan i Borås

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Nationella jämställdhetsmål

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen Rudbecksgymnasiet. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan

HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

RÖDSLE FÖRSKOLEOMRÅDE

Likabehandlingsplan för Skolan LÄR

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande. Högakustenskolan. behandling för 2015/2016

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Sunne gymnasieskola Broby Läsåret 2015/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Postadress: Besöksadress: Telefon: Fax: Södertälje kommun Utbildningskontoret Wendela Hebbegymnasiet Västergatan 4

Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola

Likabehandlingsplan för Heliås Sidsjö senast ändrad

Likabehandlingsplan 2015/2016

Utgångspunkter. Uppsala Ulf Lagercrantz, prefekt IEG Irene Söderhäll, prefekt IOB Mats Björklund, föreståndare ILAG

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015

Reviderad

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Socialhögskolan ARBETSMILJÖARBETE VID SOCIALHÖGSKOLAN Fastställd av institutionsstyrelsen 2014-12-10

Innehållsförteckning Arbetsmiljöarbete vid Socialhögskolan... 2 Syfte och mål... 2 Ansvar och delegering... 2 Arbetsmiljöansvar... 2 Delegering av arbetsmiljöuppgifter... 3 Friskvård... 3 Sjukdom... 3 Rehabilitering... 4 Missbruk... 4 Arbetsskada... 4 Försäkring... 5 Första hjälpen... 5 Stress... 5 Säkerhet... 6 Stölder... 6 Strömavbrott... 6 Om något inträffar... 7 Skyddsrond... 7 Brandskydd... 7 Utvecklingssamtal... 8 Jämställdhet och likabehandling... 8 Förteckning över lagar och skrifter... 11 Kontaktpersoner... 11 Uppföljning... 12 Bilaga... 13 1

Arbetsmiljöarbete vid Socialhögskolan Syfte och mål Socialhögskolans viktigaste resurs är dess medarbetare. Därför är det viktigt att erbjuda en arbetsmiljö som är både trygg och stimulerande. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska systematiskt arbetsmiljöarbete ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Under höstterminen 2014 gick en personalenkät ut till samtliga anställda vid Socialhögskolan. I enkäten fanns frågor som rörde den psykosociala arbetsmiljön på institutionen. En mycket generell tolkning av resultaten är att den psykosociala arbetsmiljön på Socialhögskolan på många sätt är mycket god, men att det också finns flera viktiga frågor att arbeta vidare med eftersom det finns en del personer som redovisar stora problem och det finns en stor grupp som arbetar för mycket. Det finns för lite utrymme att diskutera med kollegor och det framkom också att samspelet mellan kollegor kan förbättras för att skapa en bättre arbetsmiljö. Vidare behöver lokaler och anställningsförhållanden förbättras och riktade insatser behöver göras för vissa personalkategorier och några enskilda anställda. Det fortsatta arbetet för att förbättra arbetsmiljön behöver ske på flera olika sätt och med olika aktörer. Utöver riktade insatser för enskilda personer och för gruppen doktorander behöver generella diskussioner föras med kursföreståndare om hur arbetsmiljösituationen kan förbättras inom och mellan kurserna där lärarna verkar. Enkätens svar utgör nu grunden för arbetsmiljöarbetet de kommande åren. Enligt föreskriften AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete, ska det finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur verksamhetens arbetsförhållanden ska vara för att uppnå en tillfredställande arbetsmiljö, samt rutiner för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas. I Arbetsmiljöpolicy för Lunds universitet för perioden 2014-2017 framgår att arbetsmiljöarbetet ska planeras, organiseras och följas upp på ett effektivt och målinriktat sätt. Det framgår också att universitetet har som mål att erbjuda alla anställda och studerande en etiskt hållbar arbetsmiljö, i vilken bland annat kränkande särbehandling inte accepteras. För mer information, se http://medarbetarwebben.lu.se/sites/medarbetarwebben.lu.se/files/arbetsmiljopolicy-2014-2017.pdf Studenter likställs med arbetstagare i lagen, med några få undantag (se Arbetsmiljölagen kap 1:3). Alla anställda och studerande har rätt till en arbetsmiljö där varje individs personliga integritet, kön, sexuella läggning, etnicitet och funktionshinder respekteras. Ansvar och delegering Arbetsmiljöansvar I Föreskrifter om fördelning (delegering) av arbetsuppgifter och beslutsbefogenheter inom arbetsmiljö, miljö och säkerhet vid Lunds universitet framgår att det övergripande ansvaret för arbetsmiljön på Lunds universitet ligger hos rektor. På samma sätt har dekanerna det övergripande ansvaret inom respektive fakultet. Prefekten har ansvar för det löpande arbetsmiljöarbetet på institutionen och ansvarar för att föreskrifter och lagar följs. Vid tillfällen då detta ansvar inte kan fullgöras ska dekan informeras. Genomförandet av arbetsuppgifter relaterade till arbetsmiljön kan delegeras, men ansvaret för resultatet ligger alltid kvar hos prefekten. 2

Fastställda regler, förordningar och lagar ska alltid följas. Prefekten har ansvar för att personalen har tillgång till erforderlig information om arbetsmiljöfrågor. Alla som är verksamma inom institutionen är ansvariga för att prefekten informeras om missförhållanden upptäcks. Skyddsombud och studerandeskyddsombud är viktiga resurser i arbetsmiljöarbetet, men de bär inget ansvar för arbetsmiljön. Delegering av arbetsmiljöuppgifter Prefekten ska känna till de arbetsmiljöföreskrifter som gäller och ansvarar för att alla anställda och studerande informeras om hur de ska tillämpas. Alla berörda ska ha de kunskaper som behövs för att undvika att skada uppstår. Prefekten kan fördela arbetsuppgifterna i arbetsmiljöarbetet till personer med den kompetens som fordras, men tillsynsansvaret kvarstår hos prefekten. Arbetsmiljöansvaret gäller även vid arbete som inte utförs i universitetets lokaler t.ex. vid forskning på fältet. Prefekten har det övergripande ansvaret för att institutionen arbetar aktivt och systematiskt med arbetsmiljöfrågor. Prefekten är också brandskyddsansvarig. Biträdande brandskyddsansvarig är husintendenten och det finns ett skyddsombud på institutionen. Personalsamordnaren är krissamordnare för personalen och för studenter har studievägledaren motsvarande roll. Institutionsstyrelsen beslutar om riktlinjer för institutionens arbetsmiljöarbete, samt ansvarar för att resultatet av arbetet följs upp. Friskvård Socialhögskolan tillämpar Lunds universitets friskvårdspolicy och vill uppmuntra anställda att delta i hälsofrämjande aktiviteter genom att erbjuda följande: Friskvårdsersättning, betalas ut enligt Skatteverkets riktlinjer Massage var fjärde vecka till en subventionerad kostnad Färsk frukt i personalrummet varje vecka Gemensam frukost varje fredag TA-personal erbjuds vid heltidstjänstgöring en timmes fysisk aktivitet under arbetstid per vecka Se Lunds universitets friskvårdspolicy för mer information http://medarbetarwebben.lu.se/anstallning/arbetsmiljo-och-halsa/din-halsa/friskvard Vid arbetsmiljöfrågor som rör ergonomi och terminalglasögon kontaktas universitetets företagshälsovård. All varaktigt anställd personal har möjlighet till arbetsplats som utformats i samråd med ergonom. Sjukdom och rehabilitering Sjukdom Sjukanmälan ska göras till personalsamordnare vid första frånvarodagen. Vid återgång till arbetet fyller den anställde i sjukförsäkran i Primula webb. Vid sjukdom längre än 7 kalenderdagar ska läkarintyg lämnas. 3

Vid behov har anställda rätt till ledighet utan löneavdrag för läkarbesök. Kostnaden för besöket ersätts med högst 95 kr. Kostnader för receptbelagda läkemedel ersätts av arbetsgivaren. För mer information, se http://medarbetarwebben.lu.se/anstallning/lon-och-formaner/formaner Vilrum finns på Campus Helsingborg, på Gamla kirurgen, i personalrummet i källaren på Bredgatan 13 och i skolbyggnadens källare på Bredgatan 26. Vilrummet i skolbyggnaden är låst, men alla som har nycklar till lärosalarna kommer in i vilrummet. Två förbandstavlor finns uppsatta i skolbyggnaden. En på nedre plan vid södra ingången, och en på övre plan vid norra ingången. På Bredgatan 13 finns förbandstavlor på källarplan och på tredje våningen. Även i Socialhögskolans lokaler på Social- och beteendevetenskapliga biblioteket, Gamla kirurgen samt Campus Helsingborg finns förbandstavlor uppsatta. Tavlorna sitter i allmänna utrymmen där de är tillgängliga för alla. Rehabilitering Prefekten har huvudansvaret för ett aktivt rehabiliteringsarbete samt det ekonomiska ansvaret för de åtgärder som genomförs. Sektionen Personal har ett övergripande samordningsansvar. Företagshälsovården är också behjälplig i rehabiliteringsarbetet. Rehabiliteringsprocessen för TA- och lärarpersonal sker enligt följande steg. Sjukdag 8: Från och med den åttonde dagen ska den anställde styrka sjukdom med ett läkarintyg som visar att medarbetaren är helt eller delvis oförmögen att arbeta. Sjukdag 14: Sista dagen för sjuklön från arbetsgivaren. Sjukdag 15-30: Rehabiliteringsplan upprättas. Från sjukdag 15 betalas sjukpenning ut av Försäkringskassan. Sjukdag 31-90: Utredning av arbetsförmåga vilka arbetsuppgifter kan den anställde utföra? Försäkringskassan kallar till avstämningsmöte. Sjukdag 91-180: Omplacering/återgång till annat arbete inom universitetet. Sjukdag 181: Extern lösning/återgång till annat arbete utanför universitetet. I möjligaste mån följs detta även vid rehabilitering för doktorander. För mer information, se http://medarbetarwebben.lu.se/anstallning/arbetsmiljo-och-halsa/dinhalsa/rehabilitering Missbruk I Lunds universitets handlingsprogram för arbete med missbruksfrågor framgår att ingen får uppträda påverkad av alkohol eller droger vid tjänstgöring. Vid misstanke om att en påverkad person befinner sig på arbetsplatsen ska prefekt tillkallas och avgöra om vederbörande ska sändas hem. Ett enskilt samtal ska hållas och den anställde hänvisas därefter till företagshälsovården för eventuell hjälp till behandling. Vid tillfällen då det kan serveras alkohol, t.ex. vid representation eller personalsammankomster, ska alkoholfria alternativ alltid finnas. http://medarbetarwebben.lu.se/anstallning/arbetsmiljo-och-halsa/din-halsa/alkohol-och-droger Arbetsskada Vid olyckor eller skador som uppstår i arbetet, eller vid färd till och från arbetet, ska anmälan alltid göras. Prefekt och personalsamordnare ska uppmärksammas på det inträffade så att blanketten Anmälan om arbetsskada kan fyllas i i samråd med skyddsombud och den anställde. Observera att anmälan även ska göras för studenter. 4

Även vid tillbud ska prefekt och personalsamordnare göras uppmärksamma på det inträffade. Som tillbud räknas en plötslig händelse som kunde ha lett till en personskada. Även i dessa fall ska en anmälan göras, i form av blanketten Anmälan om tillbud. Vid allvarliga olyckor som orsakat dödsfall eller svårare personskada, eller tillbud som inneburit fara för liv eller hälsa, ska prefekt omgående underrätta Arbetsmiljöverket, tel. 040-38 62 00. För mer information, se http://medarbetarwebben.lu.se/anstallning/arbetsmiljo-och-halsa/rapportera-arbetsskada-och-tillbud Vid kris, se Socialhögskolans Kris- och katastrofplan. http://www.soch.lu.se/sites/soch.lu.se/files/krisochkatastrofplan-15.pdf Försäkring Alla som är anställda vid Lunds universitet omfattas av arbetsskadeförsäkringen i sitt arbete och vid direkt färd till och från arbetet. Vid tjänsteresor gäller Kammarkollegiets tjänstereseförsäkring. Är resan till utlandet, kontakta personalsamordnare för att få ett försäkringskort att ta med på resan. Studenter är under undervisningstid och vid direkt färd mellan hemmet och den plats där skoltiden tillbringas försäkrade via Kammarkollegiets personskadeförsäkring för studenter. Försäkringen gäller även vid undervisning som är förlagd utanför universitetets lokaler, så som t.ex. fältstudier, utbytesstudier och praktik utomlands. Vid resor till utlandet ska UD:s reserekommendationer beaktas. För mer information, se http://medarbetarwebben.lu.se/anstallning/att-vara-anstalld/forsakringar-foranstallda Första hjälpen Om någon på arbetsplatsen skadar sig eller blir akut sjuk är det viktigt att någon i närheten kan agera snabbt. Enligt rektorsbeslut 2003 ska därför var 15:e anställd genomgå utbildning i första hjälpen och hjärt-lungräddning, dock minst två personer per institution. Efter tre år ska utbildningen repeteras. En lista över de personer som genomgått utbildningen finns uppsatt på anslagstavlan i korridoren på våning ett, Bredgatan 13. För ytterligare information se medarbetarwebben. Under 2015 kommer en hjärtstartare installeras på våning ett, Bredgatan 13. Minst 10 personer kommer att utbildas i hur hjärtstartaren ska användas. Stress Arbetet skall planeras på ett sådant sätt att det är rimligt att utföra på avsatt tid och på planerat vis. Arbetet kommer dock alltid att vara varierande och stressfulla situationer uppstår under kortare eller längre perioder. I den medarbetarenkät som skickades ut under våren 2012 bekräftades detta, då 53 % av de svarande uppgav att de har dagar då de hela tiden känner sig stressade. Enkät som genomfördes under hösten 2014 visar på att upplevd stress är i stort sett likartad i år som 2012. Samtidigt har 5

andelen personer som inte känner sig utvilade efter några dagars vila minskat. Även andelen som uppgett att de har dagar då de hela tiden känner sig stressade har sjunkit i jämförelse med 2012. Prefekt och studierektorer skall tillsammans med den berörda anställda söka lösningar i ett tidigt skede när det finns risk för överbelastning eller att alltför psykiskt påfrestande situationer uppstår, men också mildra konsekvenser i fall det redan uppstått. Studenter kan i motsvarande situation vända sig till studievägledare. Säkerhet I det dagliga arbetet är det viktigt att beakta den fysiska såväl som psykiska säkerheten och vara vaksam på hot, våld och trakasserier. Om något inträffar ska anmälan alltid göras till prefekt. Många anställda och studenter befinner sig på arbetsplatsen på kvällstid och under helger då ingen annan är i byggnaden. Det är därför extra viktigt att samtliga är uppmärksamma på sådant som utrymningsvägar, brandsläckares placering och viktiga larmnummer. Det ligger också på den enskilde att se till så att fönster är stängda och ytterdörrar går i lås då byggnaden lämnas. Lunds universitets bevakningsstyrka är i tjänst dygnet runt, året om. Bevakning av Socialhögskolans lokaler sker enligt gällande rutiner. För närvarande anlitas Securitas för bevakningsuppdrag. Varje anställd och student ansvarar för att nycklar och LU-kort inte hanteras av obehöriga. Förlust av nycklar ska omedelbart rapporteras till institutionens intendent. Stölder För att minska risken för stölder är det viktigt att alla fönster och dörrar är stängda och låsta när siste man lämnar lokalen. Den som sist lämnar respektive korridor eller motsvarande ska se till att dörren går i lås. Var och en ansvarar för att låsa dörren till sitt kontor. Fråga gärna okända personer som rör sig i byggnaden om deras ärende och be dem lämna lokalen om de inte upplevs ha ett relevant skäl till att befinna sig där. Uppstår problem ring universitetets larmtelefon 20 700. Strömavbrott I skolbyggnaden finns nödbelysning som aktiveras vid strömavbrott. I samtliga övriga byggnader finns nödficklampor uppsatta. Även dessa aktiveras vid strömavbrott.. Batteridriven radio finns i kontorsförrådet på våning två, Bredgatan 13. Skolbyggnadens passagesystem slutar fungera då strömmen bryts. Det går att ta sig ut, men inte in igen. Även ventilationssystemet slutar fungera. Akademiska Hus ansvarar för återstart. I hissarna finns batteridrivet nödlarm med direktkoppling till Räddningstjänsten. Vid strömavbrott kontrollera att ingen sitter fast i hissarna. Vid behov, ring jourtelefon. IP-telefoni fungerar ej vid strömavbrott. Detta innebär att alla universitetets fasta telefoner slutar att fungera då strömmen bryts. Samtliga datorer är kopplade till LDC:s centrala server. Efter ett strömavbrott startas alla datorer automatiskt om. 6

Om något inträffar I nödsituation ring 112 Glöm inte att slå en nolla före om du ringer från en intern telefon. Universitetets larmtelefon 20 700 (externt 046-22 20 700) Ring universitetets larmtelefon om du behöver komma i kontakt med väktare. Observera att IP-telefoni inte fungerar vid strömavbrott. Använd mobiltelefon för att komma i kontakt med väktare eller SOS Alarm. Skyddsrond Utgångspunkten i det systematiska arbetsmiljöarbetet på Socialhögskolan är den skyddsrond som genomförs en gång per år. Under en angiven period kan anställda och studerande lämna synpunkter och förslag på förbättringar av den inre och yttre miljön. Under skyddsronden går prefekten och skyddsombudet tillsammans med en studentrepresentant igenom de inkomna synpunkterna samt följer upp att föregående års punkter är åtgärdade. Vid behov kan även Sektionen Personal och Byggnadsenheten adjungeras. Skyddsronden dokumenteras i form av ett protokoll som skickas in till Samhällsvetenskapliga fakultetens HMS-kommitté. Brandskydd I Lag om skydd mot olyckor (2003:778) framgår av 2 kap. 2 att Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och förhindra eller begränsa skador till följd av brand. Prefekten är brandskyddsansvarig, och husintendenten är biträdande brandskyddsansvarig. Varje år ska en egenkontroll av brandskyddet genomföras. Detta görs efter universitetets mall och utförs i samband med den årliga skyddsronden. Alla anställda och studenter på Socialhögskolan ska känna till rutinerna vid brand och utrymningslarm. Vid terminsstart delas en studiehandbok ut till samtliga nya studenter. I den finns bland annat information om utrymning och brand, se bilaga 1. I Föreskrift angående utrymningsövningar för Lunds universitet framgår att utrymningsövning ska genomföras minst en gång per år och byggnad. Övningen kan vara antingen teoretisk eller praktisk. Dock ska minst en praktisk övning genomföras inom en 5-årsperiod. I de byggnader där det bedrivs undervisning på grundnivå måste praktisk utrymningsövning genomföras varje år. Enligt rektorsbeslut från 2003 ska all personal genomgå brandskyddsutbildning. Utbildningen ska sedan repeteras vart 5:e år. http://sakerhet.blogg.lu.se/brandskydd/ Fastighetsägaren ansvarar för fastighetens tekniska brandskydd, medan verksamhetsutövaren ansvarar för de delar som är relaterade till verksamheten. Brandsläckare finns i Socialhögskolans samtliga lokaler. På Bredgatan 13 finns brandsläckare uppsatta i trapphuset, mellan vissa våningar. I källaren finns även brandfilt. I skolbyggnaden finns brandsläckare och utrymningsplaner uppsatta på alla våningar. Detsamma gäller på Campus Helsingborg. Brandsläckare finns även på Social- och beteendevetenskapliga biblioteket och Gamla kirurgen. Vid utrymning sker återsamling på med skylt anvisad plats. För mer information om brand och utrymning på Socialhögskolan, se bilaga. 7

Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal genomförs årligen med samtliga medarbetare, i enlighet med riktlinjerna i Lunds universitets arbetsmiljöpolicy. Syftet med samtalet är att en dialog ska föras mellan prefekt och medarbetare om den individuella arbetssituationen, karriärutvecklingen och den gemensamma arbetsmiljön. Samtalet ska dokumenteras i form av anteckningar som sedan ligger till grund för uppföljning och kommande års utvecklingssamtal. Vid utvecklingssamtal med lärare planeras det kommande årets arbete och nedtecknas i form av en personalplan. För mer information, se http://medarbetarwebben.lu.se/anstallning/att-vara-anstalld/utvecklingssamtal Jämställdhet och likabehandling Jämställdhet och likabehandling är en viktig del i arbetsmiljöarbetet. Utgångspunkten är att allas kunskaper, upplevelser, erfarenheter och synsätt skall tas tillvara på lika villkor, oavsett kön, ålder, etnisk eller social bakgrund, sexuell identitet, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning. Det övergripande ansvaret för jämställdhetsarbetet ligger hos rektor, som ansvarar för att lagar och förordningar efterlevs. Dekan och prefekt har i sin tur ansvar för att arbetet genomförs och att universitetets riktlinjer följs på respektive fakultet och institution. Ämnet Socialt arbete är i allmänhet ett kvinnodominerat ämne, något som syns redan under socionomutbildningen där de kvinnliga studenterna är i klar majoritet. Vid Socialhögskolan är år 2014 66 % av de anställda kvinnor. Detta märks främst bland TA-personal (82 % kvinnor) och doktorander (73 % kvinnor). Bland universitetsadjunkter (inkl. adjungerade) och universitetslektorer är 65 % respektive 60 % kvinnor. Bland professorer är 46 % kvinnor, vilket räknas som en jämn könsfördelning. Tack vare de senaste årens rekryteringar har könsfördelningen bland doktorander och universitetslektorer jämnats ut något jämfört med tidigare år. Den fortsatta ambitionen är att eftersträva en jämn könsfördelning (60/40) inom alla anställningskategorier. Socialhögskolan är en arbetsplats där sexuella eller andra trakasserier inte accepteras. Som sexuella trakasserier räknas ovälkommet uppträdande grundat på kön eller av sexuell natur som kränker arbetstagarens/studentens integritet. Även sådant beteende som inte är menat som trakasserier men som upplevs som kränkande för den som blir utsatt räknas som trakasserier. Prefekten ska verka för att ingen ska utsättas för trakasserier. Lunds universitet har antagit en åtgärdsplan mot sexuella trakasserier, se http://pers.lu.se.webbhotell.ldc.lu.se/pers/jamstalldhet/progr_sextrak_030814.pdf Att vara förälder ska inte påverka möjligheterna till utveckling i arbetet. I möjligaste mån ska viktiga möten förläggas under dagtid, för att underlätta föreningen av yrkesrollen och rollen som förälder. Den som är föräldraledig ska bjudas in till gemensamma aktiviteter, och vid återgång i arbete ska det genomföras på ett sådant sätt att den anställde får möjlighet att tillgodogöra sig den information som är nödvändig efter en längre ledighet. Vid en enkätundersökning genomförd i samband med hälsoundersökning hos företagshälsovården under perioden oktober 2010 till mars 2011 svarade omkring hälften av de 61 anställda på Socialhögskolan som deltog att någon form av diskriminering/mobbning förekommer. Dock uppgav ingen av dem att de själva blivit utsatta för diskriminering/mobbning. Istället uppges att det har sin grund i en gammal akademisk hierarkisk struktur där olika grupper anses ha olika värde. I den medarbetarenkät som skickades ut under våren 2012 uppgav 17 % av de svarande att de lagt märke till 8

att någon på arbetsplatsen blivit utsatt för kränkande särbehandling under de senaste sex månaderna. 9 % uppgav att de själva blivit utsatta för kränkande särbehandling under de senaste sex månaderna. Hösten 2014 genomfördes en ny enkätundersökning med fokus på den psykosociala arbetsmiljön. I den uppgav 21 % av de 84 svarande att de har lagt märke till att någon blivit utsatt för kränkande särbehandling på arbetsplatsen under de senaste sex månaderna. 9 % uppgav att de själva hade blivit utsatt för kränkande särbehandling under de senaste sex månaderna. Andelen är högst bland doktoranderna där 15,4 % anger att de erfarit kränkande särbehandling, medan få av lärarna har gjort det, bara 5,8 %. Totalt sett är andelen som blivit utsatta för kränkande särbehandling samma den samma som föregående år. Om man istället ser till den akademiska kompetensen är det tydligt att det är färre upplevelser av kränkande särbehandling ju högre akademisk kompetens personen har. Insatser i specifika ärenden pågår kontinuerligt. I syfte att motverka diskriminering och mobbning ska alla former av ledning och beslutsfattande ske under största möjliga öppenhet. För mer information, se Samhällsvetenskapliga fakultetens handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald under 2014-2015. http://www.sam.lu.se/sites/sam.lu.se/files/handlingsplan_jlm_20131114.pdf Se även Lunds universitets centrala jämställdhetspolicy http://pers.lu.se.webbhotell.ldc.lu.se/pers/jamstalldhet/policy_jamst-likab-mangfald.pdf Introduktion av nyanställda Som nyanställd är det viktigt att få information om de grundläggande villkoren för anställningen, men också om praktiska detaljer kring det vardagliga arbetet. Enligt Lunds universitets kollektivavtal har en nyanställd rätt till fem dagars introduktion. Varje termin hålls en central introduktionsdag för nyanställda på Lunds universitet. Dessutom genomförs en fakultetsgemensam introduktion en gång om året. Övriga introduktionsdagar ansvarar institutionen för. På Socialhögskolan hålls en samlad introduktion för nyanställda en gång per termin. Då informerar prefekt, studierektorer, ekonom och personalsamordnare om arbetet vid institutionen och annat som kan vara bra att veta. Nyanställda erbjuds också ett individuellt introduktionsmöte med personalsamordnaren i samband med att anställningen påbörjas. Under de första arbetsdagarna ska den nya medarbetaren bli visad den egna arbetsplatsen och övriga lokaler samt bli presenterad för medarbetare. Under de kommande veckorna ges en inblick i den lokala verksamheten och arbetsfördelningen samt andra delar av Lunds universitet som kan vara viktiga. Under de första anställningsmånaderna ska den nyanställde ges möjlighet att delta i universitetets centrala introduktion. Prefekten har regelbundna uppföljningssamtal med den nyanställde under det första anställningsåret. För alla studenter som börjar termin ett på socionomprogrammet hålls en introduktion där bland annat en studiehandbok delas ut. I studiehandboken finns kursplaner, instruktioner vid utrymning och annan grundläggande information. Även för studenter som påbörjar utbildning på avancerad nivå hålls en motsvarande introduktion. 9

Handlingsplan för systematiskt arbetsmiljöarbete januari 2015 - december 2015 Beskrivning av åtgärd Ansvarig Budgeterad kostnad Färdig senast Uppföljning senast Kommentar vid uppföljning Kurs i kontemplativa Mats Hilte 30 000 kr 2015-11-30 2015-12-31 metoder med inriktning stresshantering. Medarbetarsamtal med Prefekt Inga extra kostnader 2015-06-30 2015-08-31 uppföljning av psykosocial arbetsmiljö. Öka andelen Prefekt Inga extra kostnader 2015-06-30 2015-08-31 tillsvidareanställda Personalsamordnare genom utlysningar Brandskyddsutbildning. Husintendent 15 000 kr 2015-06-30 2015-06-30 Utrymningsövning Husintendent 6 000 kr 2015-05-30 2015-06-30 Bredgatan 26. Hjärtstartare Prefekt 5 000 kr/år 2015-01-31 2015-02-28 Bredgatan 13. Verka för nya Prefekt Kostnader för 2015 och samlade lokaler kan inte beräknas för kontorsarbetsplatser. förrän tidplan för flytt finns.

Förteckning över lagar och skrifter Arbetsmiljölag (1977:1 160), AML http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/arbetsmiljolag- 19771160_sfs-1977-1160/ Socialförsäkringsbalk (2010:110) http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialforsakringsbalk-201011_sfs-2010-110/?bet=2010:110 Lag om anställningsskydd (1982:80), LAS http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/lag-198280-omanstallningss_sfs-1982-80/?bet=1982:80 Diskrimineringslag (2008:567) http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/diskrimineringslag- 2008567_sfs-2008-567/?bet=2008:567 Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete http://pers.lu.se.webbhotell.ldc.lu.se/pers/arbetsmiljo_halsa/afs2001_01.pdf Vid kris, se Socialhögskolans Kris- och katastrofplan. http://www.soch.lu.se/sites/soch.lu.se/files/krisochkatastrofplan-15.pdf Arbetsmiljöpolicy för Lunds universitet http://medarbetarwebben.lu.se/sites/medarbetarwebben.lu.se/files/arbetsmiljopolicy-2014-2017.pdf Kontaktpersoner Prefekt, Socialhögskolan Staffan Blomberg, 046-222 31 62, 070-243 59 63 staffan.blomberg@soch.lu.se Biträdande prefekt, Socialhögskolan Eva Johnsson, 046-222 83 34, 070-215 02 59 eva.johnsson@soch.lu.se Husintendent/biträdande brandskyddsansvarig, Socialhögskolan Håkan Eriksson, 046-222 93 96 hakan.eriksson@soch.lu.se Personalsamordnare Socialhögskolan Linda Johansson, 046-222 96 68 linda.johansson@soch.lu.se Skyddsombud, Socialhögskolan Helsingborg Carina Olsson, 042-35 65 50, 046-222 97 88 carina.olsson@soch.lu.se

Skyddsombud, Socialhögskolan Lund Marlise Svensson, 046-222 31 60 skyddsombud@soch.lu.se Företagshälsovården Lunds universitet 046-22 232 80 Studenthälsan 046-222 43 77 Samhällsvetenskapliga fakultetens HMS-kommitté (hälsa, miljö och säkerhet) Ordförande Ole Elgström, 046-22 289 47. ole.elgstrom@svet.lu.se Huvudskyddsombud Samhällsvetenskapliga fakulteten Ola Hall, 046-222 84 09 ola.hall@keg.lu.se Studerandeskyddsombud Socionomsektionen ordf.socionom@samvetet.lu.se Larmtelefon Lunds universitet 046-222 07 00. Uppföljning Arbetsmiljöplanen följs upp och utvärderas årligen. Deltagare: prefekt, skyddsombud och personalsamordnare. 12

Bilaga BRANDINFORMATION LUND Instruktioner för utrymning av Socialhögskolans undervisningslokaler på Bredgatan 26 i Lund Om brand uppstår i undervisningslokalerna på Bredgatan 26 ska hela huset utrymmas omedelbart. Skolbyggnaden är utrustad med automatiskt brandlarm med en stigande och fallande signal som vid brand aktiveras via rökdetektorer i taket. Brandlarmet är direktkopplat till brandkåren i Lund. Aktiveras inte detta ring 112. Vid utrymning Vid nödsituation ring 112. När du ska utrymma tar du på dig ytterkläderna om det behövs. Använd trapporna och andra utrymningsvägar, men inte hissarna. Utrymningsvägarna är markerade med vägledande skyltar. Utrymningsplaner finns uppsatta på varje våningsplan. Orientera er gärna på dem som en teoretisk övning. Utrym inte genom rökfyllda lokaler/trapphus. Hjälp varandra och tänk speciellt på att hjälpa personer med funktionsnedsättning. Om du upptäcker brand kan du försöka släcka den om du tror att det är möjligt och enbart om du har tillgång till släckutrustning. Brandsläckare finns utplacerade i skolbyggnaden. Brandsläckarna är klart och tydligt skyltade och lätta att hitta. Brandfilt finns vid brandsläckaren i kaféet. Varna dem som befinner sig i byggnaden. Rädda dem som är i omedelbar fara. Om möjligt, stäng dörren till rummet där det brinner. Om du har lärarledd undervisning när brandlarmet går ska du rätta dig efter din lärares anvisningar om hur utrymningen ska genomföras. Om du arbetar självständigt eller i grupper ligger det på ditt eget ansvar att utrymma byggnaden. Det är av största vikt att du känner till utrymningsvägarna och var återsamlingsplatsen finns. Studera utrymningsplanen noga! Du som undervisar Som undervisande lärare har du ett särskilt ansvar att leda utrymningen och se till att studenterna informeras om hur det går till. Om du ser brand eller rök, 13

eller hör brandlarmet, ska du därför genast meddela studenterna att de ska utrymma oavsett vad de håller på med. Det är inte tillåtet att stanna kvar i byggnaden för att avsluta föreläsning, tentamen eller liknande. Återsamling När du utrymt ska du bege dig till återsamlingsplatsen på parkeringen. Stanna tills du får besked om att det är säkert att återvända in i huset. Brandlarmsknappar Om brand uppstår och det automatiska brandlarmet inte aktiveras finns det möjlighet att starta larmet med hjälp av brandlarmsknappar. Brandlarmsknapparnas (sex stycken) placering: Omedelbart innanför södra entrédörren Omedelbart innanför den östra entrédörren Vid larmcentralen, som finns vid hissen på entréplanet (vid handikappingången) I vardera trapphusens översta plan Nere i källaren vid nödutgången från toaletterna. Brandskyddsansvarig: Staffan Blomberg, 046-222 31 62, 070-243 59 63 Biträdande brandskyddsansvarig: Håkan Eriksson, 046-222 93 96 14

BRANDINFORMATION Helsingborg Instruktioner för personal och studenter vid utrymning av Campus HBG Om brand uppstår på Campus Helsingborg ska hela huset utrymmas omedelbart. Brandlarmet med kontinuerligt ljudande sirener finns installerat i undervisningslokalerna på hela Campus Helsingborg. Vid utrymning Vid nödsituation ring 112. När du ska utrymma tar du på dig ytterkläderna om det behövs. Använd trapporna och andra utrymningsvägar, men inte hissarna. Utrymningsvägarna är markerade med vägledande skyltar. Utrymningsplaner finns uppsatta på varje våningsplan. Orientera er gärna på dem som en teoretisk övning. Utrym inte genom rökfyllda lokaler/trapphus. Hjälp varandra och tänk speciellt på att hjälpa personer med funktionsnedsättning. Om du upptäcker brand kan du försöka släcka den om du tror att det är möjligt och enbart om du har tillgång till släckutrustning. Brandsläckare finns utplacerade i skolbyggnaden. Brandsläckarna är klart och tydligt skyltade och lätta att hitta. Brandfilt finns vid brandsläckaren i kaféet. Varna dem som befinner sig i byggnaden. Rädda dem som är i omedelbar fara. Om möjligt, stäng dörren till rummet där det brinner. Om du har lärarledd undervisning när brandlarmet går ska du rätta dig efter din lärares anvisningar om hur utrymningen ska genomföras. Om du arbetar självständigt eller i grupper ligger det på ditt eget ansvar att utrymma byggnaden. Det är av största vikt att du känner till utrymningsvägarna och var återsamlingsplatsen finns. Studera utrymningsplanen noga! Du som undervisar Som undervisande lärare har du ett särskilt ansvar att leda utrymningen och se till att studenterna informeras om hur det går till. Om du ser brand eller rök, eller hör brandlarmet, ska du därför genast meddela studenterna att de ska utrymma oavsett vad de håller på med. Det är inte tillåtet att stanna kvar i byggnaden för att avsluta föreläsning, tentamen eller liknande. 15

Återsamling När du utrymt ska du bege dig till återsamlingsplatsen utanför huvudentrén. Stanna tills du får besked om att det är säkert att återvända in i huset. Brandskyddsansvarig: Patrik Borgkvist 0733-46 15 70 Ställföreträdande brandskyddsansvarig: Niklas Clausen 042-35 67 34 För mer information om säkerhet och utrymning vid Campus Helsingborg, se Instruktioner för utrymning och olyckor, information om säkerhet och öppettider http://portal.ch.lu.se/campus.net/file.aspx?id=9132&file=sv+important+f older+studentcampusht2014.pdf 16