MKB för detaljplan Ytterjärna konferenscentrum 2016
Beställning: Vidarstiftelsen Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Version: 2016-06-17 () Uppdragsansvarig: Krister Sernbo och Anna Seffel Kulturmiljöbedömningar grundas på unerlag från KMV forum (Monica Mossberg, Mia Björckebaum). Kulturmiljöbedömningar har granskats av Tyrens AB (Therese Fast och Cecilia Pantzar). Foton: Om inget annat anges Ekologigruppen Internt projektnummer: 6072 Bild på framsidan från Ytterjärna 2
Innehåll Sammanfattning 4 MKB detaljplan Ytterjärna Inledning 8 Miljöbedömningsprocessen 8 Avgränsningar 9 Alternativ 9 Metodik 9 Föreslagen plan 12 Syftet med planen/projektet 12 Planens innehåll 12 Planens påverkan och effekter 13 Lagskydd och plansituation 15 Plansituation 15 Lagskydd 15 Areella näringar 17 Jordbruk i nuläget 17 Konsekvenser av föreslagen plan 17 Förslag till åtgärder 19 Kulturmiljö 20 Kulturmiljövärden i nuläget 20 Konsekvenser av föreslagen plan 23 Förslag till åtgärder 29 Vattenmiljö 30 Vattenmiljön i nuläget 30 Konsekvenser av föreslagen plan 31 Förslag till åtgärder 33 Hälsa och säkerhet 35 Hälsa och säkerhet i nuläget 35 Konsekvenser av föreslagen plan 35 Förslag till åtgärder 37 Övriga hållbarhetsparametrar 38 Övriga hållbarhetsparametrar i nuläget 38 Konsekvenser av föreslagen plan 39 Förslag till åtgärder 39 Konsekvensernas relation till miljömålen 40 Uppföljning 42 Alternativ 43 Referenser 54 3
MKB detaljplan Ytterjärna Sammanfattning Den föreslagna planen syftar till att uppföra en hotell- och konferensanläggning, en konsthall samt en ny entréplats till Seminarieområdet i Ytterjärna. Planen ger utrymme för två byggnader i stor skala för hotellverksamhet och konstutställningar. Byggnaderna planeras med funktioner som ska samverka med befintliga verksamheter i främst Kulturhuset, Robygge och Wigwam, men också med övriga närliggande verksamheter som bl.a. Vidarkliniken och Seminarieparken. Entréplatsen ska förstärka områdets offentliga karaktär med hjälp av förstärkt orienterbarhet och information, men också ge struktur åt besökarparkering och leveranser. Busshållplatserna ska ges en attraktiv och trygg inramning med väderskydd. Planen medför också att ett nytt avloppssystem anläggs för hela seminarieområdet. Planområdet ligger i Ytterjärna, i Södertälje kommun, och utgör en utvidgning av det verksamhetsområde som vuxit upp kring Rudolf Steinerseminariet. I direkt anslutning till planområdet, åt väster och norr, ligger betesmark och åkermark som tillhör Säby gård och odlas ekologiskt. I sydväst finns ytterligare jordbruksmark och betesmark som tillhör Nibble gård och som odlas ekologiskt-biodynamiskt. Närheten till jordbrukslandskapet medför att det teoretiskt finns risker med lukt från boskap och ekologisk gödsling och flugor samt spridning av allergener. Inga klagomål har tidigare funnits på jordbrukets störningar. Strax öster om planområdet ligger Järnafjärden. I dagsläget finns två separata avloppsanläggningar. Båda anläggningarna fungerar otillfredställande och utsläppen belastar idag Järnafjärden. Även ytavrinningen från området hamnar slutligen i fjärden. Direkt söder och öster om planområdet ansluter Seminarieområdets befintliga verksamheter. Entrén till området är utspridd på flera punkter med dålig orienterbarhet som följd. Den offentliga tillgängligheten försvagas också av detta. Besökspakeringen är svåröverblickad och leverenser till verksamheterna är uppdelade och korsar många gångvägar. Sikten är delvis skymd p.g.a. backkrön. Området ingår i ett riksintresse för kulturmiljön, där såväl Seminarieområdets byggnader ingår, som odlingslandskap och kulturmiljö i omgivningarna. Yterjärna kyrka med omgivande äldre sockencentra hör till de viktigaste historiska värdena. Planens viktigaste konsekvenser Knappt tre ha jordbruksmark tas i anspråk i planförslaget, vilket bedöms ge små negativa konsekvenser. Förslaget bedöms inte medföra några nya möjligheter för Seminarieområdets verksamheter att hindra en utveckling av omgivande jordbruk. Risken för farlig smitta från människor till boskap bedöms vara acceptabel. Planens största byggnad, konferensbyggnaden, kommer att visuellt påverka odlingsbygd och kulturmiljö kring Ytterjärna kyrka och sockencentrum, vilket bedöms påverka värdet för denna kulturmiljö negativt. Då byggnaden delas upp i mindre volymer och tydligt knyts till befintliga storskaliga byggnader på seminarieområdet, begränsas den negativa påverkan. Planens byggnader föreslås väl integrerade i det befintliga seminarieområdet och har ett formspråk, färgval och skala som bedöms vara i linje med tidigare byggnaders arkitektur. Befintliga byggnader inom planen kommer att skyddas med q-märkning, vilket 4
är positivt. Inga fornlämningar berörs direkt av förslaget, men planen bedöms påverka upplevelsen av det historiska sammanhanget för det intilliggande gravfältet. Påverkan på riksintresset för kulturmiljö bedöms i MKB inte orsaka påtaglig skada på riksintresset. Mycket stora positiva konsekvenser kan väntas för vattenmiljön, eftersom ett nytt avlopps- och dagvattensystem ska anläggas i samband med planens genomförande. Planen medger också betydande möjligheter att förstärka områdets offentliga karaktär som mötesplats genom förbättrad orienterbarhet, bättre information, högre trafiksäkerhet, enklare parkering och mer attraktiva bussförbindelser. MKB detaljplan Ytterjärna Samlad bedömning Enligt behovsbedömningen fanns i förslagets samrådsversion risk för betydande miljöpåverkan för kulturmiljö och vattenmiljö, samt risk för betydande påverkan på enskilda intressen inom angränsande jordbruksverksamheter. I planförslagets utställningsversion har förslaget justerats så att byggnaderna flyttas något längre söderut för att öka avståndet till den känsliga miljön kring Ytterjärna kyrka. Förslaget bedöms fortsatt påverka kulturmiljön kring Ytterjärna kyrka negativt, men bedöms inte i MKB medföra påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljö. Med planens förslag till ny avlopps- och dagvattenlösning för hela Seminarieområdet, kommer vattenmiljön i Järnafjärden att påverkas positivt i stor omfattning. Detta innebär förbättrade möjligheter att uppnå miljökvalitetsnormer, MKN, för vattnet i fjärden. Förslagets utställningsversion har bedömts i förhållande till Boverkets nya riktlinjer för bebyggelse på landsbygden och kompletterande intervjuer med experter på djursmitta. Förslaget bedöms då inte medföra några nya möjligheter för Seminarieområdets verksamhetsutövare att påverka utvecklingen av omgivande jordbruk. Riskerna för smitta mellan människor och djur bedöms också vara acceptabel. Riksintresset för Kust och skärgårdar, samt högexploaterad kust, enligt miljöbalkens (MB) kap 4, bedöms ej påverkas negativt på ett märkbart sätt. Jordbruksmark, av nationellt intresse enligt MB, tas i anspråk i liten omfattning, med hänvisning till behovet av att komplettera platsens verksamheter. Biotopskyddad åkerholme berörs ej. Alternativ De i planprogrammet utpekade alternativen bedöms inte kunna erbjuda samma synergieffekter med befintliga byggnader och kan inte heller ge samma samlande entréplats som förslaget. Alternativ 2 medför direkt skada på fornlämningar och på värdefull nyckelbiotop och kan riskera störningar från såväl gödselanlägning som ny avloppsanläggning. Alternativ 1 bedöms kunna utföras med mindre negativ påverkan på kulturmiljö runt Ytterjärna kyrka, men med större negativ påverkan på Seminarieområdets kulturmiljö. Nollalternativet medger inte samma omfattande byggnation som förslag och alternativ. Påverkan på riksintressets kulturmiljö bedöms bli mindre och bebyggd jordbruksmark kan bli mindre omfattande. 5
MKB detaljplan Ytterjärna Förenlighet med Miljöbalkens och PBL:s hänsynsoch hushållningsregler Förslaget kan enligt MKB anses förenligt med Miljöbalkens kapitel 2 och 3 i det avseende att det inte medför skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller säkerhet. När det gäller val av plats föreskriver MB 3 kap, 1 och PBL 2 kap, 2 att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Planen motiveras i detta fall med att dess syfte är att utveckla och komplettera befintliga verksamheter, samt att ordna en fungerande entréplats. Lokalisering måste av detta skäl ske inom, eller i direkt anslutning till, befintligt verksamhetsområde. 6
Tabell 2: Sammanfattande tabell över planen och alternativens konsekvenser. MKB detaljplan Ytterjärna Planförslaget Alt. 1 (1c) Alt. 2 (1d) Nollalternativ Jordbruksmark Jordbruksmark Jordbruksmark Jordbruksmark -1, Små negativa konsekvenser -1, Små negativa konsekvenser +/-0, Ingen jordbruksmark +/-0, Ingen jordbruksmark då 3 hektar jordbruksmark tas ur drift. då 3 hektar jordbruksmark tas ur drift. påverkas direkt. påverkas direkt. Jordbruk Smittorisk Acceptabel risknivå - Liten risk för smitta mellan människa och boskap. Om så sker kan dock konsekvenserna bli stora. Kulturhistoriska landskap - 2 Risk för märkbara negativa konsekvenser p.g.a. visuell påverkan på odlingslandskap/kulturmiljö kring Ytterjärna kyrka. Smittorisk Acceptabel risknivå - Liten risk för smitta mellan människa och boskap. Om så sker kan dock konsekvenserna bli stora. Kulturhistoriska landskap - 2 Risk för märkbara negativa konsekvenser p.g.a. visuell påverkan på odlingslandskap/kulturmiljö i närhet av Ytterjärna kyrka. Smittorisk Acceptabel risknivå - Liten risk för smitta mellan människa och boskap. Om så sker kan dock konsekvenserna bli stora. Kulturhistoriska landskap +-0 Inga konsekvenser för odlingslandskap/kulturmiljö i närhet av Ytterjärna kyrka. -1, Små negativa konsekvenser för landskapskaraktären sedd från Stabofjärden. Smittorisk Acceptabel risknivå - Liten risk för smitta mellan människa och boskap. Något färre besökar än övriga alternativ. Kulturhistoriska landskap - 1, Risk för små negativa konsekvenser p.g.a. visuell påverkan på odlingslandskap/ kulturmiljö kring Ytterjärna kyrka. Kulturmiljö Kulturhistoriska landskap -1 till -2, Små till märkbara negativa konsekvenser för seminarieområdets kulturmiljö. Kulturhistoriska byggnader + 2, Märkbara positiva konsekvenser. Bättre skydd av byggnader med högt kulturmiljövärde inom plan. Kulturhistoriska landskap -2, Märkbara negativa konsekvenser p.g.a. påverkan på struktur och arkitektur inom seminarieområdets kulturmiljö. Kulturhistoriska byggnader +2, Märkbara positiva konsekvenser. Bättre skydd för byggnader inom seminarieområdets kulturmiljö. Kulturhistoriska landskap +/- 0, Obetydliga konsekvenser för seminarieområdets kulturmiljö. Kulturhistoriska byggnader +2, Märkbara positiva konsekvenser. Bättre skydd för byggnader inom seminarieområdets kulturmiljö. Kulturhistoriska landskap -1, Risk för små negativa konsekvenser p.g.a.. påverkan på struktur och arkitektur inom seminarieområdets kulturmiljö. Kulturhistoriska byggnader +/- 0, Inga skyddsbestämmelser införs till skydd för nuvarande kulturhistoriskt intressanta byggnader inom planområdet. Fornlämningar - 1, Små negativa konsekvenser p.g.a. påverkan på fornlämninga. Fornlämningar +/-0, Inga kända fornlämningar påverkas. Fornlämningar -2, Stora negativa konsekvenser då ett gravfält påverkas direkt och flera fornlämningar indirekt. Fornlämningar +/-0, Inga kända fornlämningar påverkas. Vattenmiljö Dagvatten +2, Märkbara positiva konsekvenser tack vare god dagvattenhantering Avlopp +4 Mycket stora positiva konsekvenser för vattenkvaliteten i Järnafjärden tack vare nytt avloppssystem Dagvatten +2, Märkbara positiva konsekvenser med möjlighet att inkludera ytavrinning från jordbruksmark. Avlopp +4 Mycket stora positiva konsekvenser för vattenkvaliteten i Järnafjärden tack vare nytt avloppssystem Dagvatten +2, Märkbara positiva konsekvenser med möjlighet att inkludera ytavrinning från jordbruksmark. Avlopp +4 Mycket stora positiva konsekvenser för vattenkvaliteten i Järnafjärden tack vare nytt avloppssystem Dagvatten +2, Märkbara positiva konsekvenser då dagvatten och avloppshantering separeras Avlopp +4 Mycket stora positiva konsekvenser för vattenkvaliteten i Järnafjärden tack vare nytt avloppssystem Hälsa och säkerhet Lukt - 1, Risk för små negativa konsekvenser vid ekologisk gödsling samt eventuell utveckling av djurhållning, samtidigt som lukt från VA-system minskar. Flugor -1, Risk för små negativa konsekvenser då planområdets utomhusmiljöer ansluter direkt till beteshagar. Lukt - 1, Risk för små negativa konsekvenser vid ekologisk gödsling samt eventuell utveckling av djurhållning, samtidigt som lukt från VA-system minskar. Flugor -1, Risk för små negativa konsekvenser då planområdets utomhusmiljöer ansluter direkt till beteshagar. Lukt -2, Stor risk för märkbara negativa konsekvenser då alternativet ligger i anslutning till den utökade avloppsreningen, djurhållning, gödsling och kompostering. Flugor -1, Risk för små negativa konsekvenser då planområdets utomhusmiljöer ansluter direkt till beteshagar. Lukt -1, Små negativa konsekvenser då färre besökare kommer uppleva olägenheter p.g.a. lukt Flugor - 2, Risk förmärkbara negativa konsekvenser då gällande byggrätt endast ligger 25 m från beteshage Trafiksäkerhet +2, Möjlighet till märkbara positiva konsekvenser. Planen innehåller lösningar som kan stärka trafiksäkerheten. Trafiksäkerhet -1 till +-0, Risk för små negativa till obetydliga konsekvenser för trafiksäkerhet Trafiksäkerhet -2, Risk för märkbara negativa konsekvenser då den ökade trafikmängden måste röra sig genom steinerområdet Trafiksäkerhet +-0 till - 1, inga till små negativa konsekvenser då trafikökningen ses som ringa Övriga Mötesplatser/service + 2, Märbara positiva konsekvenser för seminarieområdets funktion som offentlig mötesplats och för tillgången till områdets service Mötesplatser/service 0 till -2, Risk för negativa konsekvenser till följd av en ytterligare utspridning av områdets verksamheter och entrépunkter Mötesplatser/service -2, Risk för märkbara negativa konsekvenser till följd av en ytterligare utspridning av områdets verksamheter och entrépunkter Mötesplatser/service +1 till + 2, Möjligheter till positiva konsekvenser för seminarieområdets funktion som offentlig mötesplats och för tillgången till områdets service. 7
MKB detaljplan Ytterjärna Inledning Denna MKB för detaljplan för Järna (utställning) har utarbetats av Ekologigruppen AB på uppdrag av Vidarstiftelsen. Den utgör en MKB enligt PBL och kompletterande bestämmelserna i Miljöbalken, samt Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Miljöbedömningsprocessen Programskede Södertälje kommunen tog år 2009 fram ett program för del av Ytterjärna- Nibble i syfte om att utreda förutsättningarna för utvecklingen av verksamheter kring Kulturhuset i Ytterjärna. Förutom hotell, konferens () och utställningsbyggnad föreslogs i programmets övriga områden bostäder, hantverkstäder, förskola med mera. Ett större programområde belystes än i nuvarande planförslag. I programmet identifierades ett antal alternativa platser som kunde vara tänkbara för en hotell- och konferensanläggning. Tidigt identifierades viktiga miljöfrågor kring bl.a. riksintresse för kulturmiljö, fornlämningar samt VA-frågor och vattenmiljö. I processen väcktes också frågor om risker för negativ påverkan på närliggande jordbruksverksamhet. Programmet antogs den 7 september 2010 av Järna kommundel. Samrådsskede Järna kommundelsnämnd fattade beslut om en fortsatt planläggning 2011. Inför arbetet med detaljplanen, fattades ett beslut att prioritera lokalisering 1b för konferensanläggningen. Under samrådsskedet utfördes främst dessa bearbetningar av planen: Konferensbyggnaden detaljerades, bl.a. med syfte att reducera höjden i förhållande till Ytterjärna kyrka och kulturhuset. Entréplats, P-platser och busshållplats integrerades. Ett läge strax norr om det tidigare prioriterade läget ( 1b ) valdes, vilket motiverades av utrymme för tekniska lösningar under marknivå, en bra entréplats och en lägre höjd på konferensbyggnaden. En formell behovsbedömning utfördes, med fördjupningar kring riksintresset för kulturmiljö, VA-frågor och vattenmiljö, samt risk för smittspridning till djur. Behovsbedömningen antog att det inte förelåg risk för betydande miljöpåverkan, men identifierade miljöfrågor som var viktiga att fortsatt arbeta med i planen. En översiktlig VA-utrtredning utfördes och en analys av landskapskaraktärer inom Riksintresset för kulturmiljö genomfördes också. Detaljplanens samråd avslutades den 17 januari 2012. Vid samrådet bedömde Länsstyrelsen att risken för miljöpåverkan motiverade en MKB, i enlighet med den avgränsning som presenterats i behovsbedömningen. Man efterlyste också en tydligare beskrivning av motiven för lokaliseringen. sskede Inför planens granskning har justeringar av byggnadernas läge prövats, dels för att minska de negativa konsekvenserna, men också för att kraven på den planerade konsthallen blivit tydligare. 8
Storleken på den planerade konsthallen har då utökats, samtidigt som delar av byggnaden planeras att vara övertäckta med vegetationsklädda kullar. Konsthall och konferensbyggnad har flyttats ihop, och atlejebyggnader har utgått. Byggnadernas nordligaste läge har förskjutits söderut med ca 10 meter. Detta minskar i någon mån konflikt med riksintresse för kulturmiljö. Förslag till bedömningsgrunder för Riksintresset har utarbetats av en konsult, vilka ligger till grund för bedömningarna i MKB. MKB detaljplan Ytterjärna En VA-utredning har färdigställts, vilket resulterat i ett ställningstagande för en lokal VA-lösning. Entéplatsens utformning har bearbetats. Avgränsningar MKB:n fokuserar på de viktigaste miljöaspekterna och avgränsas enligt föreliggande behovsbedömning (Ekologigruppen 2011a) samt fördjupning av denna (Ekologigruppen 2011b). Utifrån dessa bedömdes följande frågor som viktiga att behandla: Påverkan på riksintresset för kulturmiljö Påverkan på vattenmiljön genom avlopps- och dagvattenhantering Påverkan på grundvattentillgång och dricksvattenförsörjning Biotopsskyddad åkerholme Allmänhetens tillgång till seminarieområdet, områdets betydelse som mötesplats Förutsättningarna för kollektivtrafik och trafiksäkerhet Påverkan från omgivande jordbruksverksamhet Smittrisker mellan människor och boskap Alternativ För analys av olika möjliga scenario jämförs detaljplanens utförande med ett nollalternativ och ytterligare två alternativ med annan placering av detaljplanen, se vidare under Alternativ. Metodik För bedömning av konsekvenser har flera underlagsrapporter tagits fram specifikt för MKB-arbetet. Dessa rapporter ligger till grund för bedömningarna i denna rapport. Bedömningsgrunder Nationella riktvärden och gränsvärden, samt nationellt vedertagna riktlinjer, utgör centrala bedömningsgrunder, liksom de nationella miljömålen. Förslag till bedömningsgrunder för riksintresset för kulturmiljö har utabetats som ett underlag för bedömning av konsekvenser för riksintresset. Konsekvensskala Konsekvenser har bedömts från noll till fyra med såväl positiva som negativa konsekvenser. Skalan av konsekvenser relaterar till det värde som berörs, men också till miljöpåverkans relation till miljökvalitetsnormer, nationella riktvärden, gränsvärden och miljömål. 9
MKB detaljplan Ytterjärna Bedömning av risker För bedömning av risker analyseras sannolikheten för att en händelse kan ske i en tregradig skala; stor risk, måttlig risk och liten risk. Risken multipliceras sedan med konsekvensen av att händelsen inträffar. ; Risknivåerna delas om o tre olika grupper; acceptabel risknivå, risk som bör åtgärdas och risk som måste åtgärdas. Sannolikhet x Konsekvens = Risknivå Sannolikhet Konsekvens Risknivå 1 = Liten risk 4= Mycket stora 8-12 = Risk måste åtgärdas 2 = Måttlig risk 3= Stora 5-7 = Risk bör åtgärdas 3 = Stor risk 2= Märkbara 1-4 = Acceptabel risknivå 1= Små Osäkerhet i bedömningarna Konsulten anser att underlaget till bedömningarna varit god då särskilda underlagsrapporter tagits fram specifikt inför detaljplaneförslaget. Osäkerheten i bedömningarna ses som låg. 10
Tabell 1. Konsekvensskala Konsekvenser Naturvärden och geologi, Landskapsbild, Rekreation och friluftsliv, Kulturmiljö och Vattenmiljö Hälsa och säkerhet MKB detaljplan Ytterjärna Övriga hållbarhetsparametrar + 4 Mycket stora positiva konsekvenser Betydande förbättrande påverkan på riksobjekt eller regionalt värdefulla objekt. Bidrar tydligt till att förbättra nuvarande överskridna MKN, rikt- och gränsvärden. Bidrar tydligt till att utveckla hållbarhetsprestanda för regionen eller nationen i någon aspekt, eller för ommunen i flera betydande aspekter. + 3 Stora positiva konsekvenser Begränsad positiv påverkan på riksobjekt eller värden av regionalt intresse, eller betydande positiv påverkan på värden av kommunalt intresse. Bidrar till att förbättra nuvarande överskridna MKN, rikt- och gränsvärden. Bidrar tydligt till att utveckla hållbarhetsprestanda för kommunen i någon betydande aspekt, eller för stadsdelen eller kommundelen i flera betydande aspekter. + 2 Märkbara positiva konsekvenser Liten positiv påverkan på riksobjekt eller värden av regionalt intresse eller begränsad påverkan på värden av kommunalt intresse eller omfattande påverkan på större lokala värden. Förbättrar delvis nationella MKN, rikt- eller gränsvärden. Bidrar tydligt till utveckling av hållbarhetsprestanda för stadsdelen eller kommundelen i någon betydande aspekt, eller för stadsdelen eller kommundelen i mindre betydande aspekter. +1 Små positiva konsekvenser Liten positiv påverkan på värden av kommunalt intresse, eller mindre konsekvenser för lokala värden. Uppfyller MKN och nationella rikt- och gränsvärden, men kan på ett icke betydelsefullt sätt förbättra aspekter av dessa. Bidrar i någon mån till utveckling av hållbarhetsprestanda för stadsdelen, kommundelen eller helt lokalt. +/- 0 Inga eller obetydliga konsekvenser Inga påvisbara effekter eller konsekvenser som saknar betydelse för de kända värdena. Inga påvisbara effekter eller konsekvenser som saknar betydelse för de kända värdena. Inga påvisbara effekter eller konsekvenser som saknar betydelse för hållbarhetsprestandan. - 1 Små negativa konsekvenser Liten negativ påverkan på värden av kommunalt intresse, eller mindre konsekvenser för lokala värden. Uppfyller MKN och nationella rikt- och gränsvärden, men kan på ett icke betydelsefullt sätt motverka aspekter av dessa. Försämrar i någon mån hållbarhetsprestanda för stadsdelen, kommundelen eller helt lokalt. - 2 Märkbara negativa konsekvenser Liten negativ påverkan på riksobjekt eller värden av regionalt intresse eller begränsad påverkan på värden av kommunalt intresse eller omfattande påverkan på större lokala värden. Uppfyller MKN, men inte i alla dess aspekter. Uppfyller huvudsakligen nationella rikt- eller gränsvärden, men inte i alla dess delar eller avseenden. Försämrar tydligt hållbarhetsprestanda för stadsdelen eller kommundelen i någon betydande aspekt, eller för stadsdelen eller kommundelen i mindre betydande aspekter. - 3 Stora negativa konsekvenser Begränsad negativ påverkan på riksobjekt eller värden av regionalt intresse, eller betydande påverkan på värden av kommunalt intresse. Riskerar att överskrida miljökvalitetsnormer eller nationella rikt- eller gränsvärden för miljö. Försämrar tydligt hållbarhetsprestanda för ommunen i någon betydande aspekt, eller för stadsdelen eller betydande aspekter. - 4 Mycket stora negativa konsekvenser Betydande negativ påverkan på riksobjekt eller regionalt värdefulla objekt. Överskrider tydligt miljökvalitetsnormer eller nationella rikt- eller gränsvärden för miljö. Försämrar tydligt hållbarhetsprestanda för regionen eller nationen i någon aspekt, eller för ommunen i flera betydande aspekter. 11
MKB detaljplan Ytterjärna Föreslagen plan Syftet med planen/projektet Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation av ett hotell-och och en konsthall, samt att reglera och anpassa befintlig bebyggelse och byggrätt. Planen syftar också till att ge plats åt en välfungerande entré till seminarieområdet, där besökare kan få information och orientera sig, där leveranser kan ledas fram smidigt, P-platser anordnas och där busshållplatsen inordnas i en trygg och attraktiv miljö.verksamheterna i konferenscentrat ska till stor del vara integrerade med verksamheter i befintliga byggnader på seminarieområdet. Planens innehåll Planen rymmer ett hotell- och, en konsthall, samt möjligheter att reglera och anpassa befintlig bebyggelse och byggrätt. Planområdet omfattar drygt 8 hektar. Planområdet utgörs idag av brukad jordbruksmark, parkeringsytor och vägytor. Höga naturvärden saknas. Ytan som tas i anspråk för ny markanvändning är ca 3,5 ha (området norr om tillfartsvägen). Ungefär 0,5 ha av detta område är idag parkering, övriga delar är jordbruksmark. Planen innebär ytterligare belastning på det nuvarande VA-systemet. Som en del av projektet ingår därför en nykonstruktion av hela det VA-system som hör till bl.a. seminarieområdet, Örjansskolan, Vidarkliniken och Skogsbrynsbyn. Figur 1. Planförslaget illustrationsplan i utställningsversion 2016-05-12. 12
Planens påverkan och effekter Nedan presenteras en översikt över den påverkan som projektet bedöms föra med sig. Översikten ger vägledning kring vilka konsekvenser som bör beskrivas närmare. Planförslaget innebär att mark kommer att bebyggas med byggnader och att vägar och parkeringsytor anläggs. För detta tas nuvarande jordbruksmark i anspråk (3 ha), där ca hälften bebyggs eller anläggs med hårda ytor, medan hälften görs om till park. Landskapsbilden att förändras, eftersom ny bebyggelse tillkommer. De nya byggnaderna ansluter till befintlig storskalig bebyggelse. Planförslaget innebär anläggningar av nya vägar vilket ger effekter på jordbruksmark längs några sträckor, samt eventuellt påverkan på markhydrologi. I övrigt fås effekter på trafiksäkerhet och buller. Med förslaget ges utrymme för verksamheter, som kan komma att fördubbla besökarantalet från dagens ca 50 000 besökare per år till omkring 100 000 eller kanske t.o.m. 150 000 besökare. Planförslagetmedför att mark kommer att hårdgöras, vilket minskar infiltration och ökar ytavrinning. Ökad trafik kan också antas öka föroreningshalten av dagvatten. MKB detaljplan Ytterjärna Figur 2. Synergieffekter med intilliggande byggnader och platser. 13
MKB detaljplan Ytterjärna Planförslaget innebär ökad biltrafik vilket ger effekter på trafiksäkerhet, luftföroreningar och buller. Förutsättningarna att utveckla kollektivtrafiken påverkas. Planförslaget ger effekter på sociala och ekonomiska kvaliteter, eventuellt även på förutsättningar för kollektivtrafik samt på behovet av personbilstransporter. En ny struktur påverkar möjligheterna till etablering av service samt fritids- och kulturaktiviteter. Möjligheter till att utveckla nya aktiviteter och verksamheter kommer att påverkas. 14
Lagskydd och plansituation Området berör lagskydd, främst riksintresse för kulturmiljö, riksintresse för rörligt friluftsliv (Kust och skärgård) samt biotopskydd och miljökvalitetsnormer för ytvatten. Plansituation Gällande Översiktplan för Södertälje kommun (Framtid Södertälje) nämner inte planområdet specifikt, men pekar ut Järna som en ort att utveckla. Översiksplanen förespråkar även en utveckling med ny bebyggelse inom eller i anslutning till tyngdpunkter så som Järna. Det finns även en Fördjupad översiktsplan för Järna, men planområdet ligger utanför FÖPens avgränsning. Planen pekar dock ut ett framtid grönstråk för gång och cykeltrafik från Järna mot planområdet. Huvuddelen av planområdet omfattar befintliga byggnader med verksamheter. Av de obebyggda delarna nyttjas en stor andel redan idag för Steinerseminariets verksamheter (P-platser, upplag), medan en del utgör jordbruksmark. För del av detaljplaneområdet gäller byggnadsplan 821C som reglerar markanvändningen och byggrätter för bl.a. Kulturcentret. Huvuddelen av detaljplanen utgörs av prickmark, mark som inte får bebyggas. I princip samtliga byggrätter är utnyttjade i dagsläget. I den västra delen av området finns ett par outnyttjade byggrätter som istället överförs till den nya detaljplanen i en mer lämplig lokalisering. I detaljplaneområdets södra del finns även en outnyttjad byggrätt som blir kvar. Området gränsar till Bornsjökilen och ett område med samlade värden på landsbygden, men ingår ej i den regionala grönstrukturen. MKB detaljplan Ytterjärna Kommunens riktlinjer för utveckling på landsbygden Vid planering av utbyggnad på landsbygden ska följande aspekter beaktas: natur- och kulturvärden, miljö och klimataspekter, regionala och mellankommunala förhållanden, landskapsförutsättningar, karaktären på befintlig bebyggelse, tillgänglighet med kollektivtrafik, förutsättningar för jordbruk, riksintressen och möjlighet att lösa VA-försörjningen på ett långsiktigt hållbart sätt. Lagskydd Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden MB 3 kap. Jord- och skogsbruk är av nationellt betydelse, MB 3 kap. 4 Enligt MB 3 kap, 4, är jord- och skogsbruk av nationell betydelse och brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Inom planområdet finns idag 3 hektar brukningsvärd jordbruksmark. Konsekvenser för denna analyseras under Areella näringar. Riksintresse kulturmiljö, MB kap 3, 6 Planområdet ingår i riksintresse för kulturmiljö som omfattar stora delar av Östersjökusten, Riksintresse Mörkö (AB 3). Områden som är av riksintresse för kulturmiljön ska så långt som möjligt skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Konsekvenser för Riksintresset beskrivs i kapitlet Kulturmiljö. 15
MKB detaljplan Ytterjärna Särskilda bestämmelser om hushållning med mark och vatten enligt MB kap 4 Riksintresse för rörligt friluftsliv, MB 4 kap. 2 Planområdet omfattas även av riksintresse enligt miljöbalkens kap 4, 2, Kustområdena och skärgårdarna i Södermanland och Uppland. Området är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i det, i sin helhet av riksintresse. Inom området skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Planens konsekvenser rörande friluftsliv diskuteras under Kulturmiljö. Riksintresse Högexploaterad kust, MB 4 kap. 4 Kommunens kustområden omfattas av riksintresse för värden inom högexploaterad kust, enligt miljöbalkens kap 4, 4. Inom dessa områden får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Planen rymmer inte fritidsbebyggelse. Riksintresset analyseras därför inte vidare. Miljökvalitetsnormer enligt MB kap. 5 Miljökvalitetsnormer för ytvatten Vattenmyndigheten har ställt upp miljökvalitetsnormer, MKN, för ytoch grundvatten för landets s.k. vattenförekomster, enligt 5 kapitlet, miljöbalken. Planområdet angränsar till vattenförekomsten Näslandsfjärden som omfattas av MKN. Planens konsekvenser rörande MKN för ytvatten analyseras under Vattenmiljö. Skydd av områden enligt MB kap. 7 Biotopskydd, MB 7 kap. 11 Planens åkerholmar omfattas av biotopskydd enligt Miljöbalken 7 kap. 11. Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Då åkerholmen kommer att planläggas som åkerholme med planbestämmelsen åkerholmen ska bevars och underhållas, träd får gallras men ej avverkas bedöms dess naturvärde inte påverkas av planförslaget. Den kommer dock att tappa sitt lagskydd, då den inte längre omfattas av definitionen för åkerholme. Dispens från biotopskyddet kommer att sökas i samband med utställning av detaljplanen. Strandskydd, MB 7 kap.13-15 Området gränsar till strandskydd, men berör inte detta. Skydd enligt Kulturmiljölagen, KML Intill planområdets nordöstra del finns ett gravfält. En arkeologisk utredning genomfördes 2012 vilken klargjorde att det inte fanns fasta fornlämningar och att det intilliggande gravfältet inte fortsatte in i planområdet. I planområdets södra del finns ett område med kända fornlämningar. Detta område lämnas obebyggt och betecknas som naturmark. 16
Areella näringar Inom och i anslutning till planområdet bedrivs jordbruk. MKB detaljplan Ytterjärna Jordbruk i nuläget I direkt anslutning till planområdet, åt väster och norr, ligger betesmark och åkermark som tillhör Säby gård. Åt sydväst gränsar planen mot marker som hör till Nibble gård. Vid båda gårdarna bedrivs ett ekologiskt inriktat lantbruk med växtodling och djurhållning (huvudsakligen nötboskap). Vid Säby gård finns också planer för en verksamhet med fjäderfä, enligt brukaren. Avståndet mellan Säby gårds kostallar och gödselvårdsanläggning och planområdet är idag knappt 500 meter (till äldre ladugård med ungdjur är avståndet drygt 300 meter). Steinerseminariets befintliga verksamheter samt infartsvägen gränsar idag till jordbruksmark och beteshagar, liksom den av kommunen anvisade promenadvägen längs den gamla landsvägen. Seminarieområdet har idag uppskattningsvis 50 000 besökare årligen, varav en betydande del kommer från andra länder. Underlagsmaterial Vägledning för planering för och invid djurhållning (Boverket 2011) Byggande av en konferensanläggning i Järna med nötkreatur i närområdet (SLU, Lantbrukets byggnadsteknik 2009) Smittskyddsaspekter (Herlin 2009) Muntl. Estelle Ågren. SVA. 2009 Konsekvenser av föreslagen plan Planen kommer att medföra små negativa konsekvenser för jordbruket p.g.a. ianspråktagande av jordbruksmark. Risken för smittospridning från människa till djur bedöms som liten. Det finns teoretiskt en möjlighet att verksamheternas besökare eller utövare upplever sig störda av närheten till jordbruket, men planen medger sannolikt inga möjligheter för dessa att kräva åtgärder av jordbruksverksamheten. Konsekvenser för Jordbruk - 1 Små negativa konsekvenser på grund av ianspråktagande av jordbruksmark Planförslaget innebär att ca 3 ha jordbruksmark detaljplaneläggs. Hälften av denna yta väntas bli bebyggd eller beläggas med hårdgjorda ytor, medan hälften planeras som parkmark. På den del som planeras som parkmark finns förutsättning för att relativt enkelt återuppta jordbruket om ett behov skulle uppstå. Planförslaget kommer inte att fragmentera eller försvåra tillgängligheten för att bruka kvarvarande kringliggande jordbruksmark. +/- 0, Planen bedöms inte medföra några nya rättigheter för verksamhetsutövarna att hindra utvecklingen av intilliggande jordbruksverksamheter. I samband med planprocessen har förekommit en oro över att den nya anläggningens besökare, eller verksamhetsutövare, kan framföra klagomål på störningar från jordbrukets (se kapitel om hälsa och säkerhet) och att detta skulle kunna medföra inskränkningar i hur närliggande jordbruk bedrivs eller kan utvecklas. Det gäller främst ekologisk gödsling samt utveckling av verksamhet med fjäderfä och placering av nya gödselstackar. Befintliga riktlinjer från Boverket för hur störningar ska hanteras gäller endast bostäder och inte verksamheter. För bostäder finns anledningar att iaktta försiktighet. Enligt erfarenheter från Västra Götaladsregio- Djurhållning och planering Boverkets tidigare riktlinjer om skyddsavstånd till djurhållning har upphävts (Boverket 2011). Den nya vägledningen för planering av och invid djuhållning saknar skyddsavstånd och föreskriver istället att hänsyn måste tas till den aktuella platsens förutsättningar. 17
MKB detaljplan Ytterjärna nens Miljömedicinska Centrum bör gödselspridning undvikas minst 100 m från bostäder. Boverket har dock i nya riktlinjer för planering av bostäder vid djurhållning, skrivit att djurhållning och dess omgivningspåverkan i högre grad bör accepteras på landsbygden samt att gödsellukt måste accepteras i jordbruksområden så länge det inte är skadligt för människors hälsa. Inom Seminarieområdet bedrivs redan idag verksamheter med flera restauranger och caféer samt hotellverksamhet i direkt anslutning till främst Nibble gårds jordbruksmark (se Nollalternativet) vilket hittills bedömts som acceptabelt av alla parter. Då planen innefattar verksamheter (inte bostäder), är belägen på landsbygden i ett jordbrukslandskap samt att jordbrukets störningar inte bedöms vara skadliga för människors hälsa, bedöms inte planen medföra några nya rättigheter för verksamhetsutövarna att påverka utvecklingen av närliggande jordbruksverksamheter. Acceptabel risknivå: Liten risk för smitta mellan människa och boskap. Om så sker kan dock konsekvenserna bli stora. Under planprocessen har uttryckts en oro för att djursjukdomar kan smitta mellan verksamheternas besökare och närliggande kobesättningar, eftersom besökarna kan komma från hela världen där smittoläget är betydligt sämre än i Sverige. Smitta mellan människor kräver i princip direktkontakt mellan boskap och människa som bär på smitta, vilket innebär att smittrisken normalt sätt är låg och bara uppstår när människor går in i hagarna eller klappar djur genom staketen (Herlin 2009). För att undvika direktkontakt mellan människa och djur föreskriver planen att dubbla stängsel med 1-2 m mellanrum ska anläggas mot jordbruksmarken. Stängslet kan med fördel kombineras med informationsskyltar/informationsmaterial. Föreliggande utredning (Herlin 2009) bedömmer att man kan bortse från risken för smitta (ex. salmonella, EHEC) med dessa åtgärder. Redan idag gränsar seminariets verksamheter till jordbruksmarken där djur tidvis betar och infartsvägen gränsar till hagarna liksom den av kommunen anvisade promenadvägen. De staket som planen föreskriver kommer därför att ha en begränsad effekt, då besökare rör sig lika mycket utanför planområdet. Med de planerade verksamheterna bedömer verksamhetsutövarna att antalet besökare kommer att öka från dagens ca 50.000 besökare till minst det dubbla (Vidarstiftelsen, muntl.), vilket medför en teoretisk ökning av smittrisken. Smittorisken som kommer av att människor promenerar intill hagarna är dock mycket låg då den kräver att besökarna för med sig gödsel från smit- Figur 3. Vy över planområdet och angränsande jordbruksmarker i norr om området. Till höger i bild syns den befintliga parkeringen. 18
tade djur som de betande djuren sedan får i sig (muntl. Ågren). Planförslaget bedöms därför inte öka risken för smittspridning från människor till djur på ett betydande sätt. Om en smitta skulle ske kan dock konsekvenserna för djurhållningen bli stora. MKB detaljplan Ytterjärna Planens konsekvenser i relation till lagskydd Jord och skogsbruk av nationell betydelse enligt MB 3 kap. 4 Förslaget innebär att ca 3 hektar jordbruksmark kommer att detaljplaneläggas och få annan markanvändning. Konsekvenserna av förlusten av marken bedöms som små, då ytorna som berörs är relativt små och förlusten inte orsakar uppdelning av fält eller andra svårigheter med att bruka övriga delar av jordbrukslandskapet. Jordbruksmark får dock endast i undantagsfall tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Planens lokalisering motiveras av att byggnadens verksamhet ska integreras med verksamhetrna i de befintliga byggnaderna på platsen. Kommunens riktlinjer för utveckling på landsbygden Gällande jordbruksmarker ska dess värden beaktas vid avvägning mot annan markanvändning med avseende på hushållnings-, kultur- och naturvårdshänsyn. I enlighet med miljö- balken får brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Förslag till åtgärder Planförslaget kan vinna i kraft om följande utvecklas: Tydliggör i planbeskrivningen att en del av syftet med planen är att vidareutveckla ett antroposofiskt center i nära samklang med direkt intilliggande jordbruksverksamhet. Då kan det pågående jordbruket få stöd i planen i eventuella framtida konflikter. Sätt upp informationsskyltar där besökare rör sig nära hagarna, med information om att inte beträda hagarna och inte röra vid djuren. 19
MKB detaljplan Ytterjärna Underlagsmaterial Underlag från Riksantikvarieämbetet avseende riksintressen Gestaltningsunderlag över landskapsbilden Programmet för del av Ytterjärna Nibble. KMV Forum 2014- Förslag till bedömningsgrunder för Mörkö (AB 3), riksintresse för kulturmiljövården, programområde Ytterjärna Arkeologisk utredning, av Stiftelsen Kulturmiljövård, 2012. Gestaltningsprogram med texter om antroposofiskt inspirerat formspråk Figur 4. Olika epokers avtryck inom den del av riksintresset som finns i programområdet. Förhistorisk tid: Fornlämningarna i delområdet är inte av betydelse för att visa det försvarsstrategiska temat i riksintresset. Fornlämningarna är idag heller inte tydliga på grund av att de ligger på de igenväxta områdena och kan därför inte sägas bygga karaktären i delområdet. Medeltid, 1700-1850: Strukturer som bebyggelseetablering och vägar kommer till. Strukturen är till viss del avläsbar idag men genom den nya bebyggelsen bryts ofta sammanhangen vilket gör att denna epok inte kan sägas bygga karaktären. Ca 1850-1950: Markstrukturer och bebyggelse är fortfarande tydliga i området. Dess samband bryts i många fall av den nyare bebyggelsen. Bebyggelsen har i många fall fått nyare tillägg och uttrycket drar mer åt antroposofisk arkitektur. Efter 1950: den epok som är dominerande i området, även till antal och omfattning, vilket på det sättet gör den till en stark karaktärsbärare i landskapsrummet. (Karta med text ur KMV-forum, 2014) Kulturmiljö Kulturmiljövärden i nuläget Det kulturhistoriska landskapet Landskapet i och kring planområdet har beskrivits av KMV-forum, inom ramen för ett arbete med att föreslå bedömningsgrunder för riksintresset för kulturmiljö (KMV-forum, 2014). Landskapet är starkt präglat av sina fjärdar med trånga passager. I området finns ett antal landskapsrum som i vissa delar sträcker sig ned mot vattnet (tidigare farled). Landskapsrummen skiljs åt av relativt höga impediment. I varje landskapsrum finner man en eller flera storgårdar med underliggande torp. Här finns få byar. Odlingslandskapet är en blandning av storskaligt och småskaligt. Det karaktäriseras av stora åkerytor men fortfarande med en del flikar och gipar som söker sig in mellan impedimenten och ger en viss småskalighet. Här finns flera kyrkor med omgivande sockencentras. I programområdet Ytterjärna återfinns två av de teman som präglar riksintresset för kulturmiljö (enligt KMV-forum, 2014): odlingslandskap och antroposofisk bebyggelse. I grunden finner man de medeltida strukturerna genom storgården Nibbles odlingsrum, men uttrycket idag på odlingslandskapet är 1800-talets jordbrukslandskap med sina markstrukturer och bebyggelse. Steinerområdet ligger sedan som ytterligare en mycket tydlig, och senare, epok i detta odlingslandskap. Som karaktärsbyggare är antroposofisk arkitektur ett mer dominerande tema än temat odlingslandskap i programområdet. Området avgränsas idag till största del i norr av den nya vägdragning som leder in mot området. Allén förstärker den gränsen. På norra sidan vägen finns ett landskapsrum med ett tydligt 1800-tals odlingsland- Förhistorisk tid Medeltid, 1700-tal till 1850 Ca 1850-1950 Efter 1950 20
skap, där uttryck från senare tid begränsas till jordbruksverksamhetens silo och ligghallar, nybyggda småhus, m.m. Det omgivande odlingslandskapet är även en viktig del av förståelsen av helhetsmiljön kring Steinerområdet. Verksamheter med antroposofisk inriktning har funnits i Järnatrakten sedan 1930-talet, först med inriktning på läkepedagogik för barn. Med etableringen av Rudolf Steinerseminariet under 1900-talets senare del expanderade verksamheten genom bland annat biodynamiskt jordbruk och trädgårdsodlingar. En stor andel av Järnaområdets jordbruksmark brukas idag biodynamiskt. Steinerområdet har därmed haft stor påverkan på såväl bebyggelseutveckling som markanvändning i området. Kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer Steinerområdet i Ytterjärna (nr.65) är en av de miljöer som pekas ut som kulturhistoriskt värdefull i kommunens kulturmiljöprogram. Arkitekturen inom Steinerområdet är utmärkande med hus av olika karaktär men med de gemensamma nämnarna av organiska former och färger som harmonierar med varandra. Enligt riktlinjerna i kulturmiljöprogrammet bör bebyggelsen och trädgårdarna vårdas i enlighet med den antroposofiska ideologin med för dem rätta material och metoder. Norr om planområdet ligger Säby gård (nr. 61), Säby ( nr. 62) samt Ytterjärna kyrka och sockencentrum (nr. 66), vilka är några andra kulturhistoriskt intressanta miljöer som ligger i anslutning till Steinerområdet. Säby gård är med sin kontinuitet sedan medeltiden en intressant mångfacetterad miljö som är representativ för socknens mellanstora gårdar. Tillhörande ekonomibyggnader, höga ädellövträd samt omgivande landskap med ett aktiv jordbruk med bete är av stor betydelse för kulturmiljön. Ytterjärna kyrka har sedan 1100-talet utgjort ett dominerande riktmärke av högt symbolvärde i landskapet. Den medeltida försvarskyrkan omgiven av kulturlandskapet har ett högt kulturhistoriskt värde för socken liksom den gamla landsvägen med sin koppling till det öppna landskapet. Fornlämningar Ytterjärna socken är rik på fornlämningar och i området finns ett flertal registrerade objekt. I planområdets närhet finns ett gravfält med högar MKB detaljplan Ytterjärna Figur 5. Kartan visar området där arkeologisk utredning genomfördes 2012. Ett fynd av en gammal härd (odaterad) gjordes vid den svarta punkten, men denna har inte bedömts vara fast fornlämning. Gravfälet öster om plangränsen syns i rött på kartan. (Ur: Arkeologisk utredning, av Stiftelsen Kulturmiljövård, 2012). Figur 6. Karta och genomsnitt av landskapet runt planområdet. Kartan visar hur kyrkan, gravfälten och seminariebyggnaderna förhåller sig till varandra geografiskt. Genomsnittet ger en uppfattning av hur byggnaderna förhåller sig till höjderna i landskapet. #uppdateras eventuellt N 21
MKB detaljplan Ytterjärna Riksintresse kulturmiljö enl. MB kap 3 Texterna som beskriver riksintressets värden är huvudsakligen baserade på utredningen Förslag till bedömningsgrunder för Mörkö (AB 3), riksintresse för kulturmiljövården, programområde Ytterjärna av KMV-forum (2014). Planområdet ingår i riksintresse för kulturmiljö som omfattar stora delar av kusten kring Hölö och Mörkö. Riksintresse Mörkö (AB 3) är ett riksintresse med motiveringen: Farledsmiljö och mellanbygd utmed vattenleden från Östersjön via Södertälje till Mälaren, som präglas av det försvarsstrategiskt viktiga läget, dominerande storgods av delvis medeltida ursprung samt partier med ett mer småbrutet agrarlandskap. Uttryck för riksintresset är fornborgar utmed en nu uppgrundad vattenled tvärs över Mörkö. Lämningarna av de befästningar som nu ingår i Hörningsholms slott och som påbörjades på 1200-talet. Skanssundet med skansar som anlades vid 1600-talets början och förstärktes på 1700-talet samt lämningar av första världskrigets försvarsanläggningar. Herrgårdarna Hörningsholm och Ängsholm, med tillhörande ekonomibyggnader, parkanläggningar, underlydande gårdar och torp, samt det av storgodsdriften präglade landskapet. Mörkö kyrka med äldsta delar från 1200-talet och många minnen från herrgårdarnas ägare. Äldre vägnät. Landskapspartier med mer småskaligt jordbruk och bebyggelse som huvudsakligen speglar 1800-talet. Byar, ensamgårdar. Farledskrogar från 1800-talet. (Miljön berör även Botkyrka kommun.) I området ingår även Steinerseminariet i Järna (antroposofiskt centrum) med bl.a. särpräglad arkitektur från 1970-talet och Bruno Liljefors Wigwam - bostad och ateljé. Riksintressets delar Riksintresset Mörkö AB3 är mångfacetterat. Värdebeskrivningarna omfattar flera skalor från storskalig farled och bygder, via strukturer av t.ex. försvarslämningar och större gårdssystem, till mer enskilda beståndsdelar såsom vissa byggnader. Beskrivningarna spänner också över stora tidsavsnitt t.ex. förhistorisk tid, de stora jordbruksepokerna och mer sentida uttryck knutna till antroposofisk verksamhet. Enkelt uttryckt kan innehållet i nu gällande riksintressebeskrivning sägas omfatta tre huvudsakliga historiska teman som har gett avtryck i dagens landskap. 1. Försvarsstrategiskt område. Motsvarar orden i riksintressebeskrivning: Farledsmiljö, fästnings- och skansmiljö, vattenleden från Östersjön via Södertälje till Mälaren, försvarsstrategiskt viktiga läget, Fornborgar, befästningar, skansar, första världskrigets försvarsanläggningar, farledskrogar, dominerande storgods. 2. Odlingslandskap. Motsvarar orden i riksintressebeskrivning: dominerande storgods, partier med ett mer småbrutet agrarlandskap, herrgårdslandskap, herrgårdarna vid Hörningsholm och Ängsholm, med tillhörande ekonomibyggnader, parkanläggningar, underlydande gårdar och torp, samt de av storgodsdriften präglade landskapet, Mörkö kyrka, landskapspartier med mer småskaligt jordbruk och bebyggelse som huvudsakligen speglar 1800-talet, byar, ensamgårdar. 3. Antroposofisk arkitektur. Motsvarar orden i riksintressebeskrivning: Steinerseminariet i Järna (antroposofiskt centrum) med särpräglad arkitektur från 1970-talet. Det omgivande odlingslandskapet spelar en viktig roll för förståelsen av det antroposofiska avtrycket. Enligt nu gällande värdetext anges Steinerseminariet endast under rubriken I området ingår även. Det innebär att området har höga kulturhistoriska värden men inte anses ha direkt koppling till den riksintressanta helhetsaspekt som i första hand ska tillvaratas. Både i bedömningsgrunderna (KMV Forum 2014) och i samrådsyttrandena från Länsstyrelsen och Kommunen framgår att det finns en gemensam syn att Steinerseminariet och den antroposofiska rörelsen ingår som en del av riksintressets kärnvärden. Att lyfta det antroposofiska avtrycket kan sägas vara en nytolkning/ revidering av riksintressets kärnvären. Riksintresse Kustområdena och skärgårdarna i Södermanland och Uppland enl. MB kap 4 2 Planområdets kulturmiljövärden bedöms vara av betydelse för riksintresset, liksom de värden området har som besöksmål för turismen. Landskapsbilden bedöms vara viktig för kulturmiljövärdena och för friluftslivets upplevelsevärden. Landskapsbild Planförslaget ligger inom område med gles bebyggelse, i anslutning till storskaliga landskapskaraktärer som är knutna till odlingslandskapet och skärgården. Gles bebyggelse av stora hus med särpräglad arkitektur kännetecknar området. Byggnaderna väster om huvudvägen knyter traditionellt an till bryn och åkerholmar i ett nordsydligt stråk. Det äldre kulturlandskapet präglas av relativt stora åkerytor, avbrutna av åkerholmar och stora gårdar. Ytterjärna kyrka dominerar landskapsbilden med ett utmärkande läge på en bergkulle invid vattnet. Från vattnet dominerar Ytterjärna kyrka och Liljefors f.d. ateljé (Wigwam). Järnafjärden och Stavbofjärden har viss betydelse för båtburet friluftsliv, men huvuddelen av småbåtstrafiken rör sig öster om Dåderö och Mörkö. Norr om planområdet och kyrkan finns en mindre småbåtshamn, men det saknas tydliga målpunkter för det båtburna friluftslivet i planområdets kuststräcka. Skridskoåkning förekommer vintertid på Järnafjärden. Steinerseminariet utgör ett mycket välbesökt turist- och utflyktsmål och erbjuder flera restauranger och caféer samt butik och handelsträdgård. De flesta besökare anländer med buss eller bil, men en del utnyttjar också den av kommunen anlagda promenadslingan, som leder från Järna Centrum ut förbi seminarie-området. För cyklister fungerar området också som målpunkt. 22