Utvecklingsprojekt som beviljats projektmedel från utbildnings- och kulturkontoret 2015/2016



Relevanta dokument
Beslut för grundsärskola

Grindskolans handlingsplan Mål och konkreta åtgärder

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Verksamhetsberättelse kortversion. Barn- och utbildningsnämnd

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Blåklinten 2015

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun

Pedagogisk IKT-plan - verksamhetsåret 2015

IKT-Strategi. En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Avdelningens verksamhetsplan Avd. förskoleklass fritidshem - grundskola - grundsärskola

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Verksamhetens namn och inriktning: Ulvsättraförskola, Reggio Emilia inspirerad Namn på rektor/förskolechef: P-O Wigsén, Eva Ivarsson

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola

Nämndmål. Verksamhetsplan och budget 2011 för Barn- och utbildningsnämnden De effektmål som är understrukna har kommunfullmäktige valt att följa

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Här behandlar vi. Börja på Tågaborgsskolan.

Kvalitetsanalys. Lärandesektion

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Lokal arbetsplan för skolan

Åsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Tomaslundsskolans Läroplansplanering

Kvalitetsdokument 2013/2014

Utbildningsförvaltningen Gymnasieskolan Spyken

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Rapport skolutveckling och digitalisering

Kvalitetsredovisning för läsåret 2012

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) Re 310 Altorp

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN

Dokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola

Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015)

Kvalitetsredovisning Läsåret

Beslut för gymnasieskola

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Uppföljning - Alla i mål - Maj 2014

Verksamhetsplan för förskolan

Tre förslag för stärkt grundskola

Samhälle, samverkan & övergång

tisdag 13 september 11

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Akvarellen 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Årsberättelse 2013/2014

Kvalitetsredovisning. Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Utsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Underlag för utformning av lokal digital plan

Kvalitetsdokument 2014, Altorps förskola (i kommunal regi)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Björndalsskolan

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Arbetsplan för förskolan Fyrklövern avdelning Pionen

Strategi för nästa generations lärande

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :07 1

Transkript:

Utvecklingsprojekt som beviljats projektmedel från utbildnings- och kulturkontoret 2015/2016 Projekt Projektets syfte Ansvarig och skola Enebybergs skolors förskoleklasslyft - Tidigare insatser för elever som behöver utökat stöd och/eller extra stimulans. - En obruten kunskapsutveckling från förskola-förskoleklass-åk 1. Ett undvikande av kunskapsstagnation pga av eventuella föreställningar om kollektivt standardinnehåll vid viss biologisk ålder (ex alla i åk 1 tränar bokstav ur alfabetet, även de som redan har kunnat bokstaven i två års tid). - Ökad medvetenhet och fokus på lustfylld läsning, lässtrategier med målsättning att påbörja arbete för utökad läsförståelse i de fall läskoden är knäckt. Det finns gott om stöd för att den svenska skolan väntar för länge med stödjande åtgärder gentemot barn som behöver det. Det finns också tydliga tecken på att barn som senare i skolåren kan läsa väldigt bra ändå kan ha tydliga problem med sin läsförståelse, särskilt inför texter som behandlar innehåll som de inte är vana vid. Redan i förskoleklass bör man på ett tydligare sätt påbörja språkutvecklande arbetssätt, genom leken. Ovanstående kan förvisso låta väldigt skolmässigt men all läsning är naturligtvis anpassad efter nivå, kompletteras med högläsning och andra aktiviteter som väcker intresse för bokstäver, text och budskap i text (idiom, underliggande budskap, m.m.) - Stärkt individualisering och/genom ökad digital kompetens. Digital kompetens betyder i sin tur inte nödvändigtvis att vara först på banan i takt med allt nytt som händer. Snarare att ha en förmåga att med säkerhet kunna orientera sig i ett ständigt föränderligt utbud, att ha ett förhållningssätt som underlättar inlärningsprocessen. Att veta vad som stödjer inlärning och kunskapsutveckling. Det är det centrala. - Ökat kollegialt lärande i personalen, stärkt yrkesidentitet och gemensamma målsättningar, med syfta att sprida goda exempel, arbeta för systematisk utveckling och uppnå mer likvärdighet och yrkessäkerhet. Detta syftar i sin tur till mer dokumentation och beskrivningar inför överlämning till åk 1. Dennis Hjelmström, Joakim Andersson Enebybergs skolor Utvecklingsprojekt som beviljats projektmedel från utbildnings- och kulturkontoret 2016. 2016-01-28/EH 1

Programmering från förskoleklass till åk6 Djur och Natur - samverkan mellan fritidshem och skola Vi har för avsikt att beställa programmeringsbara robotar till Vasaskolan. Vi har just satsat på ett stort antal ipads och bärbara datorer. Med hjälp av mjukvara kan eleverna programmera kedjor av exekutivt kommandon som sedan trådlöst skickas till robotar som utför uppgifterna. Vi vill beställa enklare robotar till förskolan, där förskoleeleverna kan programmera med hjälp av ipads. Vi vill beställa lite mer avancerade robotar som grundskolans tidigare år kan programmera. Genom att ha några robotar tillgängliga i vårt matematek/teknotek kan elever sitta i klassrummen och programmera för att sedan gå och testa sin kodning i praktiken. Man kan också ladda ner kod för att visa elever vad som är möjligt att göra. De kan då granska koden för att se hur den är programmerad. Projektet kommer att behöva en kortare uppstart där en viss fortbildning sker till pedagoger på skolan. Det ska sedan integreras och bli en del av undervisningen på skolan riktat mot matematik och teknik. Syftet med projektet är att öka barnens kunskaper om naturen och få dem att se sambandet och helheten mellan djur och växter och vad ett ekosystem är. Vi vill uppnå att medvetandegöra barnens intresse för vad som växer i naturen, hur kan det växa och var växer det, vad växer av sig självt och vad är planterat. Vi vill också få barnen att känna ansvar för att bevara naturen och vara rädda om den. Att få barnen att förstå att naturen ingår i vår miljö Mattias Johansson, Pia Norrthon Vasaskolan Therese Åkerberg, Ewa- Lena Dahl Vendestigen fritidshem Det motiverande lärandet - en studie kring formativa undervisningsstrategier Under läsåret 2015/2016 vill vi genomföra en studie som är inriktad på motivationsfaktorer i klassrumssituationen med fokus på det formativa bedömningsarbetet. Syftet med studien är att nå en ökad förståelse kring hur elever upplever det formativa arbetet i kombination med att studera relaterade pedagogiska och didaktiska situationer. Målet är, i ett vidare perspektiv, att identifiera vilka bedömnings- och motivationsfaktorer som påverkar resultaten för gymnasieelever samt stimulerar kreativitet, nyfikenhet och självförtroende. De ämnen som vi vill studera närmre är svenska och matematik. Anledningen till att vi vill inrikta studien på dessa två ämnen är för att svenskan är avgörande för eleverna för att få sin gymnasieexamen. När det gäller matematiken har vi valt ämnet eftersom det sker en nationell satsning i form av mattelyftet samtidigt med en satsning från Viktor Rydbergs stiftelse i form av utökade resurser vilket gör det aktuellt att studera. Anna Holmlöv Sarri VRG Utvecklingsprojekt som beviljats projektmedel från utbildnings- och kulturkontoret 2016. 2016-01-28/EH 2

Inga mer prov! Kunskap om kodning/programmering som röd tråd från grundskola till gymnasium i Danderyds kommun Ökad självkänsla och mindre stress hos elever. Tydliggöra kunskapskrav. Hjälpa eleverna att ta ansvar för sina studier. Eleven ska se läraren mer som en resurs och handledare än om bedömare och betygsättare. Djupare kunskaper och bättre slutresultat. Långsiktighet istället för tokplugga kvällen innan. Flytta fokus från brister (det elever upplever som misslyckande) till vad som behärskas respektive återstår. Minskad lärarstress. Mer tid till kursernas innehåll (jämfört med hur vi i dagsläget använder 2-3 lektioner innan varje prov att repetera inga elever accepterar att vi tar upp något nytt precis innan prov, och med 3-4 prov per kurs går mycket tid till spillo). Samarbetsprojektet är förhoppningsvis startskottet för skapande av intresse för programmering och en påbörjan till ökad kunskap om kodning och algoritmer. Med programmering förbereder man barnen/ungdomarna för den digitala värld som de lever i, d.v.s. att lära sig tänka out of the box. Programmering utvecklar ungdomarnas kreativitet och får de öva på problemlösning vilket i sin tur kan leda till bättre studieresultat överlag. Danderyd gymnasium erbjuder programmering som en kurs inom de individuella valen och Friberga skolan kommer till hösten ge en kurs i programmering i åk 7 och 8. Projektet underlättar övergång från Gk till Gy men avsikten är att även väcka intresse för grupp av elever i lägre stadium. Vi vill med detta projekt bidra till en röd tråd för kunskap om programmering/kodning. Tomas Wallgren Danderyds gymnasium Bahram Amirzadeh, Jakob Hillman Danderyds gymnasium, Fribergaskolan Utvecklingsprojekt som beviljats projektmedel från utbildnings- och kulturkontoret 2016. 2016-01-28/EH 3

Kyrkans förskola och Reggio Emiliapedagogiken Aktivt lärande; Undervisning som formas genom Entry card samt Flipped Classroom Implementera Reggio Emilia-filosofin på vår förskola. Syfte med att göra detta är att: än mer arbeta utifrån Läroplanens mål och inriktning att bygga en förskola för alla att i vår vardag arbeta med barns inflytande att bli förbättra och förtydliga den pedagogiska dokumentationen om barns utveckling och lärande att bli än bättre på digitala hjälpmedel i verksamheten Vi ser också att en effekt av detta även blir att vi utvecklar metoder för undervisning i bl a naturvetenskap och teknik. Då ingen förskola i Danderyd har Reggio Emilia filosofi ser vi ett behov av detta som vi kan följa. Vi hoppas även att genom att sprida det få med oss fler. Det ökar mångfalden av pedagogiker i kommunen. Förskolechefens resan tillsammans med kommunen till Reggio Emilia är självklart en inspiration som konkret finns kvar och nu ger utveckling. Det blev vid besöket i Reggio Emilia tydligt hur vi kan jobba med modern teknik, barns inflytande och de ämnen som barnen ska ha möjlighet att lära sig och inspireras av. Projektets syfte är att uppnå effektivare lärande och lektioner genom att implementera s.k. Flipped Classroom, samt kunskapskontroll innan eleven kommer till lektionen med Entry card (detta kallar vi frågor som besvaras innan undervisningen). Med hjälp av resultatet från dessa Entry cards kan läraren bedöma hur kommande lektion ska formas med hänsyn tagen till elevernas förkunskaper och kunskapsnivå. Beroende på resultatet kan läraren då välja att ägna tid till grunder eller till mer avancerad fördjupning och problemlösning. Läraren kan också använda resultatet till individanpassad undervisning. Projektet hanterar främst matematikundervisning. Förutom att filmerna används till Flipped Classroom så kan de givetvis även användas för att ta igen undervisning vid frånvaro, till repetition, till egna studier av sådant eleven inte förstod på lektion och till studier inför prov. För elever som upplever svårigheter med matematik så finns filmerna tillgängliga och kan spelas och pausas efter elevens egna förutsättningar, eleven bestämmer själv tempot. Ebba Zeno Kyrkans förskolor Juhani Saari VRS Utvecklingsprojekt som beviljats projektmedel från utbildnings- och kulturkontoret 2016. 2016-01-28/EH 4

Modern teknik för att förbättra begreppsbildning i kemi och biologi. Från Gammalt till Nytt Elevernas begreppsbildning blir allt sämre och i de läromedel som finns på marknaden har användningen av begrepp utarmats och ersatts med försvenskade och förenklade ord. Dessa ord möter inte eleverna vid högre studier eftersom där används de rätta benämningarna av begreppen. Vid tillfälle då eleverna inte förstår begrepp och försöker söka på egen hand vet de inte vad de skall söka efter då benämningen är felaktig eller bristande. Ett lättare sätt att nå begreppsdjup skulle göra naturvetenskapen och framförallt kemin och biologin tillgänglig för fler elever och framöver skapa en större förståelse för en viktig del av det svenska samhället. Vi anser att det krävs en utveckling av undervisningsformerna med hjälp av modern teknik för att öka lärandet i de naturvetenskapliga ämnena men framförallt i kemi och biologi. Rubriken på vår projektansökan kommer att vara ett starkt ledord för vårt fortsatta arbete. Vi är flera pedagoger, Förskollärare med många års erfarenhet och kunskap men tyvärr brister vi i hanteringen av/i den digitala världen. Vi ser att tillgängligheten för barnen på vår förskola inte sträcker sig så långt vi skulle önska och har kommit fram till att vi behöver bredda perspektiv och kunskaper för pedagogerna, fler pedagoger som vill och kan använda digitala verktyg ger större tillgänglighet för alla barn. Med allt större barngrupper ser vi också att vi behöver se över hur den moderna tekniken kan bli ett bättre verktyg för oss, hur, vad och på vilket sätt ska vi använda oss av den. Vi behöver utveckla verktyg för pedagogisk dokumentation, systematiskt utvecklingsarbete och hur vi kan delge varandra och föräldrar. Från pärm till padda är ett koncept som vi behöver anpassa vår verksamhet till och vi tror att det kommer att ge mer kunskap, delaktighet och förståelse av vårt viktiga uppdrag. Delaktighet och medbestämmande är viktig i arbetet med barnen och har hög prioritet för oss och vi har kommit fram till att vi behöver ev, köpa in skärm eller hur vi ska kunna använda så kallad kanon på ett bra sätt för att öka, tillgänglighet och delaktighet i vårt dagliga arbete med barnen. Vi vill, vi vågar och vi kan utvecklas, trots ordspråket - det är svårt att få gamla hundar att sitta! Vi vill kunna skaffa vetskap, kunskap för att kunna ge alla barn samma rättigheter och föra dialog och diskussioner om olika digitala och sociala medier bland kollegor och för att kunna fatta rätt beslut. Anders Gölstam, Ann Wikman VRS Mona Winberg, Eija Lamberg Altorps förskola Utvecklingsprojekt som beviljats projektmedel från utbildnings- och kulturkontoret 2016. 2016-01-28/EH 5