Sid 1 (7) Projektnamn Karriär i Halland Slutrapport genomförande FRIRPT v.1 [1348052608867] d.frirpt v.1 Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Karriär i Halland kom till som ett resultat av ett beslut i Varselsamordnargruppen, ett regionalt forum under ledning av landshövdingen. Tanken var att mota den stundande lågkonjunkturen i grind genom en regional satsning som skulle både stötta ungdomar ut ur arbetslöshet och samtidigt skapa tillväxt genom att göra det enklare för små företag att växa. Region Halland fick i ansvar att tillsammans med de sex kommunerna i Halland, Arbetsförmedlingen och Företagarna ta fram ett sådant projekt. Resultatet blev ett tvåårigt projekt med fokus på dels att stötta arbetslösa unga ut i arbete och dels att ge råd och stöd till småföretagare i syfte att underlätta för företag med potential att växa att ta in ny arbetskraft. Upplägget har varit att arbetslösa unga genomgår en 4-veckors introduktionsutbildning, med fokus på att hitta sin egen motivation och drivkraft. Ungdomarna har sedan fått stöd av en projektkoordinator som haft till uppgift att jobba både gentemot unga arbetslösa och arbetsgivare. Projektkoordinatorerna har gett stöd och hjälp till de unga deltagarna, men även till arbetsgivarna. Ungdomar har även fått hjälp att utveckla egna affärsidéer och starta företag, alternativt söka sig till utbildning, utifrån individuella önskemål. Resultatmässigt har en stor framgång varit att många av de unga deltagarna efter genomgång av projektet fått jobb eller börjat studera. Hela 85% av de som kontaktades i november 2011 sa då att de antingen studerade eller arbetade. Detta rör sig om ungdomar som innan de kom till projektet har varit arbetslösa i minst 90 dagar. Dessutom angav fyra ungdomar vid samma rundringning att deras huvudsakliga sysselsättning nu var att driva sitt eget företag. Vad gäller resultaten konstateras i den utvärderingsrapport som producerats av en extern utvärderare att projektet trots komplikationerna har haft flera betydande framgångsfaktorer som kan sammanfattas i nedanstående tre meningar: Samarbetet med olika intressenter. Koordinatorernas och ledningens engagemang, kompetens och flexibilitet. Introduktionsutbildningen upplägg och innehåll. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Projektet avsåg möta lågkonjunkturens effekter genom att dels stötta arbetslösa ungdomar att komma ut på arbetsmarknaden och dels att ge stöd till företag att växa. Idén var att arbeta både med mjuka och hårda värden: att stötta ungdomar som stod långt
Sid 2 (7) från arbetsmarknaden att bli job-ready genom att överkomma hinder som bristande självkänsla, låg motivation och psykisk ohälsa, men att även ge praktiskt stöd och kunskaper om vad som krävs för att få och behålla ett jobb. Hjälp att ta fram CV, skriva ett brev, göra ett gott första intryck etc. På samma sätt har vi arbetat med arbetsgivarna genom att både förändra attityder och visa hur positivt det kan vara att få in en ny ung kraft i ett litet företag och att hjälpa till med de praktiska delarna och inte minst att stötta och hitta nya lösningar när det inte riktigt fungerat. Programkriteriet Samverkan har i hög grad präglat projektets genomförande. Projektet har genomförts som ett samarbete på både strategisk och operativ nivå mellan Arbetsförmedlingen, Hallands sex kommuners arbetsmarknadskontor och Region Halland. Inom arbetet med entreprenörskap har vi även haft ett samarbete med regionalfondsprojektet Bra, bättre, bäst - nyföretagarrådgivning i Halland där Hallands samtliga aktörer inom ny- och uppstart av företag är samlade i syfte att utveckla en ny struktur för nyföretagande. Bra Bättre Bäst har stått för stora delar av entreprenörskapsutbildningen som ingått i introduktionskursen. Inom programkriteriet Strategisk påverkan har projektet i första hand strävat efter att strategiskt påverka attityder avseende ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Målgruppen för det arbetet har varit företagare i Halland och i synnerhet småföretagare som vi sett som en speciellt intressant målgrupp. Att tacka ja till en praktikplats på sitt företag har varit en sådan avgörande frågeställning. Att se möjligheten att rekrytera ungdomar efter praktiken har varit en annan. Några lärdomar: Det är bra att engagera arbetslösa på heltid, med schemalagd tid. Det faktum att den fyraveckors introduktionsutbildningen har varit på heltid, fem dagar i veckan, har varit en viktig framgångsfaktor. Många deltagare beskriver en stor lättnad i att plötsligt få struktur på tillvaron och att just detta med att gå in i något som varit på heltid har gjort en omedelbar och stark skillnad i tillvaron. Det är bra att ha jobbmatchare/koordinatorer som är tillgängliga. Våra projektkoordinatorer har varit tillgängliga på kvällar, helger, ja till och med semestrar, för att ta samtal när det har behövts. Detta har varit avgörande framförallt i kontakten med ungdomarna, men även för företagarna. Det är bra att fokusera på individuella och flexibla lösningar. Projektarbetet har präglats av stor flexibilitet både gentemot deltagare, företagare och samverkanspartners. Vi har hela tiden funderat kring och anpassat våra arbetssätt, för att möta de behov vi sett. Det är bra att arbeta kreativt. Vi har haft flera otraditionella inslag i arbetet: Jobbjakten, ett radioprogram på Radio Halland där unga har intervjuats i realtid och arbetsgivare fick ringa in genererade fler jobbmatchningar än intervjuer då vi kunde matcha ytterligare deltagare med de företagare som ringde in än de som intervjuades just då. En grupp unga deltagare har även tagit fram en skrift som de helt själva har skapat, där de i ord och bild marknadsför sig själva, några av de företag som varit med och projektet som helhet. Framförallt har projektet haft en stor påverkan på de individer som har deltagit. Många ungdomar har fått jobb eller börjat studera, flera har med hjälp av projektet tagit sig ur svåra livssituationer, många företag har fått en chans att prova på att ta in en ny person och har upplevt det som positivt. Vi har även under projektets slutfas arbetat aktivt med att sprida resultat och hoppas att vårt arbetssätt och våra framgångsfaktorer kommer att tas till vara i nya satsningar. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer,
Sid 3 (7) beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Det övergripande syftet med projektet har varit att minska ungdomsarbetslösheten genom ett regionalt samarbete mellan Hallands sex kommuner parat med en tillväxttanke som tar sin utgångspunkt i att vi har en demografisk utmaning och ett behov av fler och växande företag. Genomförandet skulle präglas av en hög grad av flexibilitet där alla ingående parter ser ett stor mervärde. Tanken var att finna nya vägar för arbetslösa att komma in på arbetsmarknaden som anställda eller drivandes egna företag eller till fortsatta studier. I detta låg även att tillvarata den resurs som denna grupp verkligen är med tanke på det större sammanhang projektets sätt in i. Här fanns även en tanke att företag och branscher utifrån det större sammanhanget skulle se en möjlighet att långsiktigt säkra sin arbetskraftsförsörjning. Måluppfyllelse Det totala deltagarantalet blev 229 vilket är lägre än målet 300. Med tanke på hur mycket budgeten krympt och att personalstyrkan mer än halverats under projektets gång tycker vi dock att detta är ett positivt resultat. Vad gäller målet att 70% av deltagarna ska befinna sig i arbete eller utbildning ligger resultatet en bra bit över målsättningen. Vid rundringning i november uppgav 85% av de 160 deltagare vi hade kontakt med att de har arbete eller studerar. Fyra personer uppgav att de nu driver eget företag, som sin sysselsättning. Beträffande målen om arbetsgivarnas upplevelse av projektet svarade samtliga företag positivt när de fick en telefonfråga om de upplevt att projektet varit en bra källa för rekrytering samt om de upplevt att de fått möjlighet att ge en positiv bild av sitt företag och bransch, vid en rundringning till ett tiotal företag. Vid intervjuer framkom att flera företag hade önskat att det varit möjligt att erbjuda arbete efter praktiktidens slut, men säger att företaget inte varit inne i en sådan fas att detta varit möjligt. Man upplever att det varit ett bra sätt att få in och lära känna en potentiell medarbetare, men att de ekonomiska förutsättningarna att anställa just nu saknats. Ett av målen med KiH var att företagen skulle få möjlighet att ge en positiv bild av företaget och av sin verksamhet. Detta menar man endast delvis uppfylls, främst genom kontakterna med koordinatorerna och deltagaren. Några efterfrågar andra möjligheter och den kommande Spridningskonferensen skulle kunna vara en sådan möjlighet. När det gäller samarbetet med projektet Bra Bättre Bäst, där minst 10 deltagare skulle genomgå en entreprenörskapsutbildning, har vi fått improvisera lite, eftersom BBB inte under denna period har bedrivit några entreprenörskapskurser som en del av sin verksamhet ute i kommunerna. Istället har BBB ansvarat för att hålla i en entreprenöskapsdag under introduktionsutbilningen, så på så vis har samtliga deltagare under 2011 genomgått en endags entreprenöskapskurs genom BBB. Sammanfattning av måluppfyllelse Mål: 300 deltagare Blev: 229 70% ska ha fått anställning eller påbörjat längre utbildning 85% Mellan 40-60% ska vara kvinnor Blev: 42% 75% av arbetsgivarna ska uppleva att projektet har varit en bra källa till rekrytering ej kvantitativt säkerställt men 10 av 10 positiva vid rundringning 75% av arbetsgivarna ska uppleva att de fått ge en positiv bild av sitt företag och bransch ej kvantitativt säkerställt men 10 av 10 positiva vid rundringning Minst 10 deltagare ska ha genomfört entreprenörskapsutbildningen inom ramen för BBB ett hundratal deltagare har under 2011 genomgått en endags entreprenörskapsutbildning i regi av Bra Bättre Bäst
Sid 4 (7) Avvikelser Det blev redan under projektets första introduktionsutbildningar tydligt att det inte fanns förutsättningar för att få projektets ekonomi att gå ihop enligt projektbudgeten. Det handlade dels om att deltagarersättningarna var betydligt lägre än förväntat och dels om ett växande antal konkurrerande verksamheter som prioriterades av Arbetsförmedlingen (enligt nytt reglemente från AF centralt som krävde att upphandlade aktörer fick högsta prioritet) och som gjorde att antalet potentiella deltagare krympte drastiskt. Den stora utgiften för projektet var personalkostnader. För att klara projektets ekonomi fick vi därför under projektets första år krympa personalstyrkan, från projektledare på heltid och fyra projektkoordinatorer till enbart en projektledare på deltid och två projektkoordinatorer. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Unga arbetslösa har fått kvalificera sig in i projektet genom att göra en ansökan och genomföra en intervju- precis som för ett jobb. Detta har skett i nära samarbete med Arbetsförmedlingen, som erbjudit möjlighet för projektet att presenteras på samlingar för unga arbetslösa inskrivna i ungdomsgarantin. AF och kommunernas arbetsmarknadskontor har även hänvisat enskilda individer till projektet. De utvalda deltagarna har sedan genomgått en fyra veckors introduktionsutbildning. En intensiv kurs på heltid som arbetat mycket med att hjälpa individer hitta sin egen styrka, drivkraft och motivation, för att därefter jobba med de mer praktiska delarna kring vad som krävs för att få in en fot på arbetsmarknaden med inslag som intervjuträning, skriva CV, öva på att ta kontakt via telefon etc Redan under första introduktionskursveckan har deltagare fått kontakt med en jobbmatchare (projektkoordinatorerna), som gett individuellt stöd att hitta rätt praktikplats. Projektkoordinatorerna har även arbetat mycket med uppsökande verksamhet och företagskontakt. Efter introduktionskursens slut har tanken varit att deltagare skulle gå ut i fem månaders praktik, men många har fått jobb redan inom ett par månader. För deltagare som inte omedelbart har hittat en praktikplats har projektkoordinatorerna erbjudit både individuell coachning och gruppcoachning. Framgångsfaktorer: upplägget och intensiteten på introduktionsutbildningen (heltid fem dagar i veckan), projektkoordinatorernas höga grad av tillgänglighet och den uppsökande verksamheten att man varit ute på fältet varje dag. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Region Halland har varit projektägare och den organisatoriska hemvisten för projektledare, projektekonom och projektkoordinatorer. De sex halländska kommunerna har bidragit med tid i arbetet med att rekrytera deltagare och även stöttat arbetet genom praktisk hjälp med lokaler etc. Varberg kommun har även gått in med ekonomiska medel (100.000kr) Arbetsförmedlingen har bidragit med tid, lokaler och tillfälle att nå målgruppen i arbetet med att rekrytera deltagare. AF har även handlagt praktikavtal.
Sid 5 (7) Både AF och kommunerna har deltagit i projektets vardag, varit givare och bärare av information, jobbat fram gemensamma arbetssätt och lagt engagemang på att hitta lösningar och koppla projektet till andra pågående verksamheter. Fackföreningen Union har bidragit med kunskap och engagemang i arbetsrättsliga frågor och har även bidragit i arbetet med att ta fram avtal. Föreningen Företagarna har bidragit till projektet genom att tillgängliggöra sina medlemskontakter. En styrgrupp bestående av representanter från samtliga kommuner, AF, Företagarna och facket har träffats regelbundet och fungerat både som en värdefull arena för att bolla idéer och lösa problem, men även ett beslutsorgan för nyckelfrågor som rört ekonomi och planering. Företaget AddXtra of Sweden har stått för introduktionsutbildningen. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Vi har under hela projektperioden arbetat aktivt med jämställdhet i en stävan att belysa och lyfta genusfrågor i olika sammanhang. Jämställdhetsdiskussioner har funnits med på schemat under introduktionsutbildningen och i matchningsarbetet har vi aktivt försökt motverka stereotypa mallar för hur vi arbetar och att uppmuntra deltagare att söka sig till yrken och utbildningar som av tradition innehas av det motsatta könet. Uttagning av deltagare har skett ur ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv, där urval skett endast med hänsyn till deras förutsättningar att lyckas tillägna sig den utbildning och praktik som kommer att erbjudas. Kvinnor och män av alla nationaliteter, åldrar, religioner och sexuell läggning har varit välkomna in i projektet efter en bedömning av deras - intressen och ambitioner - kunskaper och erfarenheter - sociala förutsättningar - arbetsmarknadsmässiga förutsättningar Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Vi har sett det som en förutsättning för att kunna genomföra vårt arbete att alla projektaktiviteter genomförts så att funktionshinder inte försvårat eller omöjliggjort deltagande. Praktikanskaffare och koordinatorer har stöttat medverkande företag i dessa frågor. Viktiga frågor har varit: - vad praktikföretagen kan göra för att öka sina rekryteringsmöjligheter av människor med funktionshinder. - hur kan man förenkla fysiska hinder för funktionshindrade. - att öka insikten och förståelsen för funktionshinder generellt. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. - Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det?
Sid 6 (7) Vi har framförallt arbetat gentemot kommunerna, Arbetsförmedlingen, facket och Företagarna när det gäller spridning av information. Vi har framförallt satsat på personliga möten och har deltagit i jobbmässor och konferenser på temat kompetensförsörjning och näringsliv och har spridit broschyrer och deltagarskriften "vi levererar" i olika sammanhang. Vi har under hela projekttiden strävat efter att knoppa av lärdomar och goda idéer till annan verksamhet, som kan bära erfarenheterna vidare. Radioprogrammet Jobbjakten togs över av Arbetsförmedlingen och vi har haft nära dialog med både AF och kommunerna kring framgångsfaktorer och vad som kan användas inom andra verksamheter, som ex att deltagare får genomgå en rekryteringsprocess med ansökningar och intervjuer och att kursen är på heltid med ett ganska krävande schema. Vi har även delat med oss av erfarenheter och vår utvärderingsrapport när vi fått frågor från andra som funderar över att utveckla liknande projekt. Vi har försökt avråda andra att bygga projektfinansiering på medfinansiering av deltagares ersättning, eftersom det trots gediget arbete med att ta fram budgetunderlag (och att man tyckte att man räknat lågt) visade sig skapa en ohållbar projektekonomi och ett system där framgångar - att unga fått jobb snabbt - slagit hårt på projektekonomin. Den största utmaningen är att ta vara på lärdomarna på lång sikt och på rätt ställen. Risken är stor att hjulet uppfinns igen när någon annan går in i ett liknande projekt. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Den externa utvärderaren har varit till stor hjälp i arbetet med lärande utvärdering och att ta vara på de erfarenheter vi har gjort i det löpande arbetet. Redan efter de första intervjuerna som genomförts kunde vi börja förbättra kommunikationen med företag. Det har även gett en positiv boost att ha någon utifrån som lyfter fram alla de positiva resultat som projektet har åstadkommit. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Introduktionsutbildningar och praktikperioder har utvärderats med hjälp av enkäter och regelbundna samtal med både deltagare och företagare. Framförallt när det gäller introduktionskurserna har detta varit till stor hjälp, eftersom vi har kunnat återkoppla till utbildningsanordnarna som då har anpassat moduler i linje med feedback från deltagare. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Vad som varit bra: Introduktionsutbildningen i kombination med individuellt stöd från koordinatorerna: bra avstamp! Många deltagare har lyft hur positivt det varit att plötsligt "tvingas" vara igång på heltid, med tidiga morgnar och intensiva och aktiva dagar - detta i sig var för flera till stor hjälp för att komma ur passiva eller destruktiva levnadsmönster. Att koordinatorerna har varit tillgänliga på telefon mer eller mindre sju dagar i veckan, dygnet runt, har också varit en viktig framgångsfaktor. Även koordinatorernas flexibilitet: att man följt med till socialen, pratat med polisen och gett det stöd som behövts snarare än jobbmatchat har också varit en framgångsfaktor, då många deltagare har behövt stöd med helt andra saker innan de varit redo att börja tänka på framtida försörjning. Utrymme för nya grepp: Jobbjakten på radio, broschyren Vi levererar, kreativa entreprenörskapsdagar, jobbmässor, företagsfrukostar, mycket direktkontakt med företag Många bra samarbeten: AF, kommunerna, facket, utbildningsanordnare. Vi har lagt och fått
Sid 7 (7) mycket energi av våra samverkanspartners, som har deltagit aktivt i projektets vardag. Försvårande förutsättningar: Deltagarersättning som medfinansiering. När ungdomar har fått jobb snabbt har projektet tappat finansiering, vilket har skapat en märklig dynamik då positiva resultat har straffats ekonomiskt. Ur ett praktiskt perspektiv: Projektets storlek och tidsbegränsning. Svårt att bygga en helt ny struktur med fem nya som ska rekryteras och sedan tillsammans skapa en helt ny verksamhet inom en organisation som aldrig tidigare jobbat med enskilda individer, när alltihop ska vara avslutat inom 2 år. Ur ett strategiskt perspektiv: Projektets storlek (och långsamhet) i förhållande till att lösa ett akut problem. När projektfinansieringen var säkrad och projektet kunde dras igång var ungdomsarbetslösheten redan på nedgång, samtidigt som ett stort antal andra verksamheter redan hade hunnit dras igång och Arbetsförmedlingen nationellt ändrade sina arbetssätt och började prioritera upphandlade aktörer framför andra avtal. Otydligheter i rollfördelning / svag förankring. Det tog tid och energi att förankra projektet på den nivå där leveransen skulle ske när projektet väl var igång. I flera fall hade de förvaltningschefer som var med och tog fram ansökan hunnit försvinna från sina organisationer utan att ha förankrat arbetet hos de verksamhetsområden som berördes. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Boel Abelson-Crossley 035-179883 boel.abelson-crossley@regionhalland.se