Kompetensare 2.0 kommentarer till slututvärderingen

Transkript

1 Kompetensare 2.0 Dnr Kompetensare 2.0 kommentarer till slututvärderingen Kommentarerna till slututvärderingen bygger dels på slututvärderingsseminariet som hölls den 6 november 2014 dit projektledarnätverket och en utvidgad regional styrgrupp (samtliga kommuner) hade bjudits in dels på reflektioner från huvudprojektledaren. Slututvärderingen ger en bild av projektet. Förändringsteorin och projektets målsättningar har utgjort utgångspunkter. Utförarna av projektverksamheten har genom sitt inifrånperspektiv fått sin bild av projektet. Båda bilderna ger viktiga/intressanta vinklingar av projektet och material för diskussion. Enligt slututvärderingen uppnår inte Kompetensare 2.0 (K2) sina mål: Projektet lyckades rekrytera 938 deltagare jämfört med minst 1070 som det utlovades i projektansökan. Av samtliga 938 deltagare gick 56% vidare till arbete eller studier medan målet var 60%. Under hela projekttiden har delprojekten upplevt en betydande tröghet i rekryteringen av deltagare. Skälen till rekryteringssvårigheterna har diskuterats i både projektledarnätverket och i styrgruppen. Möjliga förklaringar som har lyfts är till exempel konkurrerande aktiviteter och problem med att verkligen nå fram till ungdomarna med erbjudandet. Man har inte heller haft en direkt tillgång till målgruppen utan Arbetsförmedlingen har utgjort den främsta rekryteringskanalen. I slututvärderingen förs också resonemang kring rekryteringsproblemen och man konstaterar att de till viss del ligger utanför projektets påverkansmöjligheter. Sett mot bakgrund av projektets rekryteringssvårigheter kan 938 deltagare ses som en framgång! Med utgångspunkt ifrån utfallet 2012 gjordes också under 2013 en budgetrevidering som omfattade även rekryteringsmålet. Med den reviderade målsättningen, 955 ungdomar, kan man konstatera att projektet i princip når sitt rekryteringsmål (98%)! En viktig lärdom att ta med sig inför framtida satsningar är att det kan finnas flera olika utmaningar att ta hänsyn till när man bestämmer sitt rekryteringsmål. Med erfarenheten från 2012 hade delprojekten bättre möjlighet att sätta ett mer realistiskt mål för rekryteringen av deltagare. Det ska också lyftas att en viktig parameter när rekryteringsmålet sattes var att deltagarnas ersättningar utgjorde en viktig del av medfinansieringen. Hänsyn togs inte bara till verksamhet utan även till budget. Rekryteringssvårigheterna har också medfört att man inte alltid har haft möjlighet att göra det urval av deltagare som utgör projektets målgrupp ungdomar nära arbetsmarknaden. Detta kan också vara en förklaring till den, enligt utvärderaren, höga

2 Kompetensare 2.0 Dnr andelen så kallade negativa avhopp (avhopp där deltagaren inte går vidare till arbete eller studier utan företrädesvis går tillbaka till Arbetsförmedlingen) 16%. Som det nämns i slututvärderingen finns ingen central sammanställning som djupare beskriver skälen till de så kallade negativa avhoppen, men huvudprojektledaren uppfattar att det ofta har handlat om att deltagaren inte har klarat kraven vilket är en tolkning som också slututvärderingen ger ett visst stöd för. Under seminariet den 6 november framfördes också att de negativa avhopp som har gjorts efter ett moget övervägande med stöd av och i samråd med K2-personal egentligen också skulle kunna tolkas som positiva. Under seminariet lyftes vikten och värdet av att närmare titta på just de deltagare som gjort de så kallade negativa avhoppen en uppmaning som tyvärr inte kan följas inom ramen för Kompetensare 2.0 utan får tas med som en lärdom inför framtida satsningar. Vad gäller målet som handlar om att 60% av deltagarna ska ha gått vidare till arbete eller studier så uppnår projektet det om man utgår ifrån antalet som bedöms ha klarat programmet (67%). Med deltagare som har klarat programmet avses dels de som har fullföljt programmet dels de som har hoppat av för att de har fått en anställning eller börjat studera. Något som lyftes under seminariet den 6 november och som är värt att notera är att projektet stadigt har förbättrat sin måluppfyllelse under projekttiden. Detta indikerar ett lärande och en positiv utveckling i projektet. Delprojekten har blivit bättre och bättre på programgenomförandet! Vad som också kan konstateras är att ungdomarna som har deltagit i Kompetensareprogrammet har gjort en positiv utvecklingsresa vilken har förbättrat deras förutsättningar att få fäste på arbetsmarknaden. Effekten av denna utvecklingsresa är inte möjlig att mäta fullt ut inom ramen för projekttiden. Som också berörts ovan i samband med resonemanget om negativa avhopp så diskuterades under seminariet K2:s målgrupp - ungdomar nära arbetsmarknaden. Som nämnts innan/tidigare har de generella rekryteringssvårigheterna bidragit till att det inte alltid varit möjligt att göra ett optimalt urval, men som det också lyftes under seminariet kan den något vaga definitionen av målgruppen även ha bidragit till att det varit svårt att på ett smidigt och enkelt sätt sålla fram rätt deltagare. Här hade man behövt bättre verktyg för att underlätta ett korrekt urval. Huvudprojektledaren uppfattar dock att K2-personalens kunskap och erfarenhet i stor utsträckning har kunnat kompensera för ovan beskrivna svagheter. Deltagare som inte riktigt kunnat leva upp till kraven för målgruppen har fått stöd i att hitta andra vägar eller att faktiskt klara programmet. I Rambölls utvärderingsnedslag fokus deltagare lyftes frågan om möjligheten att bredda K2:s målgrupp till att omfatta även ungdomar längre ifrån arbetsmarknaden. Breddningen av målgruppen har även diskuterats vid andra tillfällen i projektet och genom det så kallade metodutvecklingsinitiativet har den också kunnat prövas i mindre omfattning. Under seminariet fördes det fram att valet av målgrupp måste ske utifrån behov. Om Arbetsförmedlingen bedömer att det finns ett behov av att arbeta med ungdomar nära arbetsmarknaden så finns legitimiteten att göra det. Vi ser att det har skapats många värden och resultat i Kompetensare 2.0. Det handlar bland annat om värdefulla samarbeten som har kunnat etableras och deltagare som genom programmet har utvecklats och därigenom kunnat ta sig in/kommit närmare

3 Kompetensare 2.0 Dnr arbetsmarknaden. Samtidigt visar slututvärderingen att vi inte uppnår alla de mål som är satta. Denna beskrivning står i kontrast till den projektinterna bilden av resultaten. Hur väl slututvärderingen har lyckats beskriva projektet och dess måluppfyllelse är bland annat kopplat till hur beställningen av utvärderingen sett ut och hur man har formulerat sina mål. En viktig lärdom är att vara omsorgsfull när man sätter mål, framförallt för att kunna fånga upp rätt/relevanta värden men också för att projektets framgång i en utvärdering alltid kommer att bedömas utifrån hur väl man uppfyller sina målsättningar. Målen och utväderingen ska så fullödigt som möjligt kunna fånga upp och beskriva projektets resultat. En generell utmaning i ett så stort och komplext projekt som Kompetensare 2.0 har varit att fullt ut fånga upp och beskriva projektet på en central nivå. Genom sin volym har administrationen varit tungrodd. Erfarenheten visar att ju större volym desto mindre utrymme för flexibilitet. Ytterligare en viktig lärdom är att det måste finnas fungerande uppföljningsmallar och rutiner på plats från start. Vad gäller till exempel måluppföljningen ska definitioner och instruktioner för hur man mäter vara glasklara när projektet går in i ett genomförande. Att administrera ett projekt i Kompetensare 2.0:s storlek kräver resurser. Risken är att administrationsbördan kan komma att ta för mycket tid i förhållande till själva verksamheten. På seminariet lyftes vikten av Arbetsförmedlingens engagemang och aktiva ägarskap i ett projekt som Kompetensare 2.0. Denna aktör är mycket viktig för framgången. Överhuvudtaget är det viktigt att mobilisera en organisation som på bästa möjliga sätt kan lotsa ett projekt igenom ett genomförande. Något som fördes på tal mot slutet av seminariet och som är viktigt att bära med sig är att Kompetensare 2.0 kan ses som en läranderesa. Många viktiga erfarenheter har gjorts genom projektet. Ulrika Melander Huvudprojektledare för Kompetensare 2.0, Region Skåne

4 Sid 1 (13) Diarienummer Projektnamn Kompetensare 2.0 Diarienummer Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Region Skånes initiativ till ungdomsprojektet Kompetensare 2.0 grundar sig i den höga ungdomsarbetslösheten i Skåne och Blekinge. Med ekonomiskt ansträngda tider har många av de okomplicerade arbetsuppgifter som för unga har fungerat som en inkörsport till arbetsmarknaden rationaliserats bort eller sparats in. Även andra sektorer som service och handel har drabbats vilket minskat tillgången till arbetstillfällen. Ytterligare en problematik som identifierats är många arbetsgivares upplevelser av att ungdomar som grupp saknar grundläggande kunskaper om arbetslivet och dess normer. För ungdomarna medför arbetslöshet en stor risk för ett varaktigt utanförskap. I mars 2010 initierades i Kristianstads kommun satsningen Kompetensare i syfte att minska kommunens ungdomsarbetslöshet. Kompetensare är ett program utvecklat tillsammans med näringslivet. Det är på heltid och består av en praktikintroduktion, innehållande att antal moduler (jobb och karriär, företagskunskap, arbetsmiljö, teambuilding och friskvård) med en efterföljande yrkespraktik. Redan från den första dagen i praktikintroduktionen startar arbetet med att tillsammans med deltagaren hitta en lämplig praktikplats. Programmet riktar sig till ungdomar som befinner sig nära arbetsmarknaden. Få insatser finns för just denna målgrupp. Kompetensareprogrammet bedömdes vara framgångsrikt: 60 procent av Kristianstadsungdomarna kom i anställning eller gick vidare till studier. Kristianstads kommun ville därför förlänga och utveckla satsningen. Från Region Skånes sida såg man en möjlighet att också sprida detta program till andra kommuner i Skåne och Blekinge. Så föddes projektet Kompetensare 2.0. ESF Slutrapport genomförande Ver 1.03 FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Genom projektet, med Region Skåne som projektägare, har Kompetensareprogrammet kunnat testas och utvecklas i kommunerna Bromölla, Hässleholm, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad, Olofström, Ronneby, Simrishamn, Tomelilla och Östra Göinge. Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet har varit viktiga samverkansparter. Grunden i Kompetensareprogrammet är att se ungdomarna som enskilda individer och inte som grupp. Avsikten är att stärka deras självkänsla och ge dem verktyg för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det handlar om att hjälpa dem att se sina resurser och sina kompetenser och inte minst att få dem att upptäcka vad de vill göra och hur de kan uppnå sina mål. En annan viktig utgångspunkt för programmet är att privata och offentliga arbetsgivare ska få tillgång till kvalificerad arbetskraft. I Kompetensare 2.0 satte man följande målsättningar: - Det övergripande målet är att unga ska komma in på arbetsmarknaden och få arbete, att de nått ett innanförskap och är självförsörjande. - Skapa förutsättningar för unga att hitta, få och behålla ett arbete genom att ge relevanta arbetslivskunskaper och att behovsanpassa praktikplatser.

5 Sid 2 (13) Diarienummer Skapa ett erfarenhetsutbyte mellan kommuner för att öka kunskapen om metoder och modeller att arbeta med ungas inträde på arbetsmarknaden procent av deltagarna ska gå vidare till arbete eller studier (projektet ska nå 1000 deltagare) procent av deltagande ungdomar ska uppleva att de står närmare arbetsmarknaden procent av deltagande företag upplever att de fått de stöd och information de behöver för att ta emot praktikanter som förhoppningsvis leder till en varaktig anställning. Den egna uppföljningen visar följande: Projektet har haft totalt 938 deltagare. Av dem har 786 klarat programmet och 528 har gått vidare till arbete eller studier. Projektet har utgjort ett forum för lärande och kunskapsutbyte. Delprojekten har tagit till sig Kompetensareprogrammet och sett dess möjligheter. En grund för framtida samarbeten har skapats. Deltagarnas upplevelser av programmet och dess effekter kommer att redovisas i följeforskaren Rambölls slututvärdering. Lokalt i de olika delprojekten har deltagarna regelbundet fått utvärdera insatserna. Huvudprojektledaren uppfattar att återkopplingen från deltagarna ofta har varit positiv och att synpunkter tagits till vara för att förbättra programmet. Genom matcharfunktionen har kontakterna och relationerna med det lokala näringslivet vårdats vilket på så sätt gjort det möjligt för deltagarna att beredas praktikplats. Inom ramen för projektet har det uppstått nya initiativ: Dels en metodutvecklingsansats, att pröva att vidga målgruppen att omfatta även ungdomar längre ifrån arbetsmarknaden, dels konceptet Ung analys där ungdomar involverats i marknadsföringsarbetet. ESF Slutrapport genomförande Ver 1.03 Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Region Skånes initiativ till ungdomsprojektet Kompetensare 2.0 grundar sig i den höga ungdomsarbetslösheten i Skåne och Blekinge samt i att arbetsgivares kravprofiler inför rekrytering inte kan matchas mot de arbetslösa ungdomarna. Många arbetsgivare beskriver också att ungdomar saknar grundläggande kunskaper om arbetslivet. Sett ur de arbetslösa ungdomarnas perspektiv så riskerar de att hamna i ett varaktigt utanförskap. Projektets ambitioner har dels varit att sprida dels ytterligare utveckla

6 Sid 3 (13) Diarienummer Kompetensareprogrammet vilket har tagits fram och prövats i Kristianstads kommun tillsammans med näringslivet. I programmet förenas individstärkande insatser med matchningen av kompetens utifrån arbetsgivarnas behov. Med täta uppföljningar och effektiva övningar/uppgifter inom ramen för praktikintroduktionen utvecklas ungdomarna och med matcharnas goda kontakter med det lokala näringslivet identifieras praktikplatser. Kompetensareprogrammet skapar goda förutsättningar för den viktiga samverkan mellan Arbetsförmedling, kommuner och näringsliv som bidrar till att underlätta för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden. Projektet har också utgjort en bra grogrund för lärande och kunskapsutbyte: Kommunerna har tagit till sig Kompetensareprogrammet och sett dess potentialer. Man har fått tillfälle att delge varandra sina erfarenheter. En grund för framtida samarbeten har etablerats. I december 2013 gjorde Kompetensare 2.0 tillsammans med två andra ungdomsprojekt en läranderesa till Berlin. Ett syfte med resan var att få ta del av hur det tyska lärlingssystemet fungerar. Systemets attraktivitet ligger i att det för sina deltagare skapar en smidig övergång mellan skola och arbetsliv. Resan gav nya lärdomar och inspiration. Kompetensare 2.0 visar följande resultat: Totalt antal deltagare: 938 Antal deltagare som klarar programmet: 786 Antal deltagare som går vidare till arbete eller studier: % av de som klarar programmet kommer i arbete eller börjar studera. Styrkan i Kompetensareprogrammet är rustandet av individen kombinerat med den effektiva och kvalitativa matchningen. Andra viktiga värden som projektet har skapat är det gemensamma lärandet och samarbetsplattformar. Nedan följer exempel på framgångsfaktorer som man identifierat i projektet: ESF Slutrapport genomförande Ver 1.03 Programmet - Innehållet är framtaget i samarbete med näringslivet - Arbete eller utbildning i fokus - Stöd, krav, ramar, tydlighet - Dynamik bland föreläsare och personal - Individuella samtal, coachning och feedback - Man arbetar med jobbnätverk - Matchad praktik - En god referens - Erfarenhet av yrket - Individuell uppföljning (praktikant och företag) - Återträffar - Certifikat och intyg Deltagaren - Frivilligheten - Eget ansvar, tufft men rättvist - Rutiner - Delaktighet - Gemenskap, nya vänner - Självförtroende

7 Sid 4 (13) Diarienummer Organisation - Samverkan, projektledarnätverket, gränsöverskridande samarbete/resor - Praktik, stor praktikbank, många medarbetare med stort kontaktnät, praktikgaranti - Ett bra samarbete med Arbetsförmedlingen - Företagen och deras engagemang - God kännedom om målgruppen och dess behov - Medarbetare skickliga i sin verksamhetsutövning Projektet har haft ett gott genomslag på individnivå cirka 84% av deltagarna klarar programmet och av dem går 67% vidare till arbete eller studier. Ser man sedan på en organisationsnivå så kommer åtta av tio kommuner att implementera hela eller delar av Kompetensareprogrammet. Huvudprojektledaren upplever att kommunerna har tyckt att det varit intressant att pröva metoden och att man tar till sig de delar man tycker är bra och som är möjliga att implementera i de ordinarie verksamheterna. Effekter av projektet har dessutom blivit att man skapat samarbetsplattformar och även åstadkommit ett viktigt lärande vad gäller att driva projekt. En djupare påverkan på en system-och strukturnivå kräver längre tid än projektets här måste det ske ett fortsatt arbete på olika nivåer och i olika sammanhang. I Region Skåne är ungas inträde på arbetsmarknaden en prioriterad fråga och man har olika forum där lärdomarna och erfarenheterna från Kompetensare 2.0 kommer att kunna lyftas och bidra till en system- och strukturpåverkan. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. ESF Slutrapport genomförande Ver 1.03 Nedan presenteras mål och måluppfyllelse i Kompetensare 2.0: Projektets övergripande mål mål på lång sikt Målet med projektet Kompetensare 2.0 är att unga ska komma in på arbetsmarknaden och få ett arbete, och därmed nå ett innanförskap och ett självförsörjande. Projektmålet mål på medelång sikt -Att skapa förutsättningar för unga att hitta, få och behålla ett arbete genom att erbjuda relevanta arbetslivskunskaper och behovsanpassade praktikplatser. -Att skapa ett erfarenhetsutbyte mellan kommuner för att öka kunskapen om metoder och modeller att arbeta med ungas inträde på arbetsmarknaden. Delmål mål på kort sikt -Att 60 procent av deltagarna ska gå vidare till arbete, studier eller start av eget. -Att 85 procent av deltagande ungdomar ska uppleva att de står närmare arbetsmarknaden. -Att 90 procent av deltagande företag upplever att de får det stöd och den information som behövs för att ta emot praktikanter. Som nämnts ovan i slutrapporten visar den egna uppföljningen god måluppfyllelse.

8 Sid 5 (13) Diarienummer Måluppfyllelse på lång sikt: Projektet har haft totalt 938 deltagare. Av dem har 786 klarat programmet och 528 har gått vidare till arbete eller studier. Man kan konstatera att 67 % av de som klarar programmet har tagit sig in på arbetsmarknaden eller närmat sig den genom att välja ett studiealternativ. Det i sin tur bidrar till självförsörjning och en etablering i samhällslivet. Mål på medellång sikt: Kompetensareprogrammet ger unga förutsättningar att få ett arbete genom att rusta dem med arbetslivskunskap och praktikplatser. Genom projektet har de deltagande kommunerna tagit till sig metoden och sett dess möjligheter. En bank av erfarenheter, kontakter och kunskap har kunnat byggas upp. Måluppfyllelse på kort sikt: 67% av de som klarar programmet går vidare till arbete eller studier. Deltagarnas upplevelser av programmet och dess effekter kommer att redovisas i följeforskaren Rambölls slututvärdering. Lokalt i de olika delprojekten har deltagarna regelbundet fått utvärdera insatserna. Huvudprojektledaren uppfattar att återkopplingen från deltagarna ofta har varit positiv och att synpunkter tagits till vara för att förbättra programmet. Genom matcharfunktionen har kontakterna och relationerna med det lokala näringslivet vårdats vilket på så sätt gjort det möjligt för deltagarna att beredas praktikplats. Projektet har utgjort ett forum för lärande och kunskapsutbyte både internt och externt: Deltagande kommuner har lärt sig att tillämpa Kompetensareprogrammet och också sett dess potential. Det har skett ett lärande även för de kommuner, Kristianstad och Hässleholm, som varit först ut med metoden. Genom ungdomarnas utvärderingar och projektledarnätverkets diskussioner och interna kontakter och insatser har programmet kunnat förbättras i form av ändringar i upplägg och justeringar av innehåll. Ett viktigt exempel på ett gemensamt lärande är insikten vad gäller vikten av att ställa krav på deltagande ungdomar och på så sätt mobilisera deras egna resurser. ESF Slutrapport genomförande Ver 1.03 Arbetssätt Genom exempelvis den regionala erfarenhetsutbyteskonferensen i Lund den 23 januari 2014 med temat ungas inträde på arbetsmarknaden och medverkan i Conductives konferens Minskad ungdomsarbetslöshet i juni 2014 har man kunnat bidra till ett externt lärande vad gäller lärdomar och erfarenheter i Kompetensare 2.0. Så även via projektets slutkonferens. Region Skåne och deltagande kommuner har även lyft resultaten och lärdomarna från Kompetensare 2.0 i både interna kanaler och via samverkansforum vilket medverkat till både ett internt och ett externt lärande. Under projektets gång har inga avvikleser kunnat noteras vad gäller budgeten. Trögheten i rekryteringen har dock varit ett visst stressmoment när det gäller säkringen av deltagarersättningarna. Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Syftet med Kompetensare 2.0 är att minska ungdomsarbetslösheten och skapa en bättre matchning på arbetsmarknaden genom att sprida det framgångsrika

9 Sid 6 (13) Diarienummer Kompetensareprogrammet. En samverkan mellan olika aktörer till exempel kommuner, arbetsförmedling och näringsliv är central i programmet. Kompetensareprogrammet är uppbyggt på följande sätt: - Ungdom som vill delta söker själv till Kompetensare 2.0 (blir inte anvisad av Arbetsförmedlingen) - Bygger på motivation och vilja hos deltagaren - Jury (bestående av matchare och näringslivsrepresentanter) intervjuar inför antagning - Matchare börjar arbetet med att hitta lämplig praktikplats redan från den första dagen i praktikintroduktionen - Heltidsaktivitet med höga krav på delaktighet och närvaro Praktikintroduktionen innehåller fem olika utbildningsdelar/moduler: - Jobb och karriär (ca 150 tim) - Företagskunskap (ca 32 tim) - Arbetsmiljö (ca 24 tim) - Teambuilding (ca 22 tim) - Friskvård (ca 12 tim) - Individuellt anpassad praktiktid (6-12 veckor) - Praktiken ska leda till arbete eller möjlighet att prova på ett yrke inför studier samt leda till goda referenser vid framtida jobbsök Styrkan i Kompetensareprogrammet är att ungdomarna ses som enskilda individer. De blir sedda och bekräftade. Med insatsernas hjälp stärks deras självkänsla och de får upptäcka sina kompetenser. Genom att både ställa krav och stötta mobiliseras deras egna resurser. En annan styrka i programmet är matcharnas goda kontakter med det lokala näringslivet de besitter en slags förtrogenhetskunskap som handlar både om att känna till förtagarna på orten men kanske också att ha kunskap om de ungdomar som finns i lokalsamhället. I projektet har också möjligheterna till det ömsesidiga erfarenhetsutbytet, lärandet och kunskapsuppbyggnaden utgjort framgångsfaktorer. Projektmedarbetarnas goda kännedom om målgruppen har även den bidragit till framgången. Inom ramen för Kompetensare 2.0 har ett metodutvecklingsinitiativ och ett marknadsföringsinitiativ tillkommit/uppstått: ESF Slutrapport genomförande Ver 1.03 Metodutvecklingsinitiativet har handlat om att göra de ungdomar som inte uppfyllt kraven för att antas till det ordinarie kompetensareprogrammet redo att antas och de ungdomar som genomgått praktikintroduktionen, men som inte är mogen att göra sin praktik, redo att genomföra denna. Styrgruppen beslutade att delprojekten Kristianstad och Hässleholm skulle pröva metodutvecklingsförslaget med stöd och intresse från övriga delprojekt. Då Hässleholm hade problem med att rekrytera rätt deltagare kom initiativet att prövas endast i Kristianstad där två så kallade förgrupper startades. Resultatet av detta initiativ var att 12 deltagare rekryterades till de så kallade förgrupperna varav tre sedan kunde gå vidare till det ordinarie Kompetensareprogrammet (se bilagd rapport). Marknadsföringsinitiativet Ung analys uppstod i delprojekt Simrishamn där man i ett samlat grepp involverade ungdomarna i sitt marknadsförings- och rekryteringsarbete. Både styrgruppen och projektledarnätverket var positiva till att initiativet skulle omfatta hela projektet. Det uppskalade initiativer lyckades engagera ungdomar från flera av delprojekten. På slutkonferensen då ungdomarna fick berätta om sitt arbete, som bland annat bestått i att intervjua företag och ungdomar kopplat till rekrytering, fick de god respons från publiken (se bilagt dokument).

10 Sid 7 (13) Diarienummer Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Deltagande aktörer i projektet har varit: Region Skåne som har tagit projektägarrollen och tillhandahållit en huvudprojektledare, en projektekonom samt en styrgruppsordförande. Region Skåne har också fungerat som en viktig kanal för påverkansarbetet. Ungas inträde på arbetsmarknaden är en prioriterad regional fråga och lärdomarna och resultaten i Kompetensare 2.0 har lyfts i olika sammanhang och forum där Region Skåne är/varit representerad. I egenskap av projektägare har Region Skåne haft all kontakt med finansiären och varit/utgjort ett administrativt stöd för kommunerna. Kommunerna Bromölla, Hässleholm, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad, Olofström, Ronneby, Simrishamn, Tomelilla och Östra Göinge som tillsammans med Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet har genomfört Kompetensareprogrammet på respektive orter. Bromölla/Olofström/Karlshamn har bildat ett delprojekt och Karlskrona/Ronneby ett. Övriga delprojekt har utgjorts av en kommun. I projektet har kommunerna medfinansierat genom arbetstid, lokaler och deltagarersättningar. Arbetsförmedlingen har utgjort en rekryteringskanal vad gäller deltagare till projektet och genom representationen i styrgruppen medverkat till styrning, lärande och spridning. Näringslivet har tillhandahållit praktikplatser men har samtidigt varit mottagare av arbetskraft. Genom företagaren Bengt Nordlindh har näringslivet också funnits representerad i den regionala styrgruppen. ESF Slutrapport genomförande Ver 1.03 Arbetsgruppen - i form av ett projektledarnätverk där kommunerna har funnits representerade har träffas en gång per månad för att utbyta erfarenheter och ta upp frågeställningar rörande projektet. Kommunerna i varje delprojekt har även haft lokala projektledare och arbetsgrupper där både Arbetsförmedlingen och lokalt näringsliv har varit representerade. Teman på de regionala projektledarnätverksträffarna har varit verksamhetsfrågor och frågor angående administrationen och rapporteringen. Det kan nämnas att efterfrågan på utrymme för lärande/erfarenhetsutbyte har varit stor i projektledarnätverket och huvudprojektledaren har försökt att tillmötesgå denna efterfrågan. Styrgruppen - med representanter från varje delprojekt samt från Arebetsförmedlingen och näringslivet har träffats vid fyra tillfällen per år. Styrgruppen, projektledarnätverket och de lokala arbetsgrupperna har haft ansvaret för samverkan, utveckling och förankring av projektet. Styrgruppen har också ansvarat för att mål, projektplan och budget följs upp. Den har även varit ansvarig för implementeringen av projektets resultat och metod in i ordinarie verksamhet. Deltagarna och Ung analys-gruppen har utgjort en referensgrupp där målgruppens synpunkter och kunskap har kunnat fångas upp och tas till vara. Det hade varit önskvärt med teambuildningsinsatser för projektledarnätverket och styrgruppen i början av projektet för att snabbt skapa en stabil grund för gemomförande och styrning. Det handlar om att skapa de bästa förutsättningarna för samsyn och gemensamt engagemang i projektet.

11 Sid 8 (13) Diarienummer Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Projektledarnätverket deltog i den utbildning som processtödet för jämställdhet erbjöd. Både Region Skåne och deltagande aktörer har gällande likabehandlingsplaner och under arbetet i projektets lokala arbetsgrupper rörande projektinnehåll, antagning och matchning inkluderades jämställdhetsfrågan. I följeforskaren Rambölls utvärderingsnedslag med fokus deltagare konstaterades dock att aktiviteten vad gäller jämställdhetsperspektivet var låg i projektet. Ett antal insatser genomfördes till följd av detta: Tema mångfald på projekledarnätverksträff På en projektledarnätverksträff lyftes mångfald som tema. Delprojekt Karlskrona/Ronneby berättade om hur man arbetar med frågan. Man tipsade bland annat om det så kallade Mångfaldsspelet som man användt i grupperna för att skapa diskussion och medvetenhet. Övriga delprojekt lät sig inspireras och Mångfaldsspelet anammades. Mångfalds- och implemeteringskonferensen i Hässleholm i november 201 (målgruppen för konferensen var olika funktioner i Kompetensare 2.0) På konferensen berättade Sandra Novén från Internationella Kvinnoföreningen i Malmö om hur de arbetar i sitt ESF-projekt Mångfald för ökad konkurrenskraft. Hon höll också i workshopen Hur kan vi utveckla jämställdhetsarbetet i Kompetensare 2.0?. Workshopsarbetet genomfördes genom att konferensdeltagarna delades in i olika grupper där man diskuterade nuläget för jämställdhetsarbetet, vad man ville fortsätta att göra på området samt hur ett önskeläge skulle vara. Gruppernas diskussioner presenterades och diskuterades sedan gemensamt i storgrupp. ESF Slutrapport genomförande Ver 1.03 Nedan ett kort sammanfattning av resultatet: Beskrivning av nuläget - sammanfattning av samtliga gruppers bidrag - Man har könsuppdelad statistik synliggör kön - Strävar efter att anta lika många män som kvinnor till K2 men det är glimten i ögat som avgör! - Det är få sökande, blir svårt med urvalet, glimten i ögat är viktigast - Redan vid urvalet är det ett underskott av kvinnor (Arebstförmedlingen som rekryteringskanal) - Man har jämställdhetstänket med sig - Man använder bland annat mångfaldsspelet som verktyg - Viktigt att inte bara tänka jämställdhet utan tänka mångfald! - Uppmuntrar och stödjer när deltagarna själva bryter könsstereotyper - Jämställdhet finns på agendan diskuteras - Utgår ifrån vad personen vill, och varför försöker bredda vad gäller val Beskrivning av önskeläget - sammanfattning av samtliga gruppers bidrag: - Breddat praktikutbud - Arbetsförmedlingen aktiv genom urvalet tänka jämställdhet ge större urval - Samverkan med Arbetsförmedlingen i arbetet med jämställdhet - Mer dialog med Arbetsförmedlingen - Fler rekryteringskanaler - Höja medvetenheten ytterligare - Uppmuntra till otraditionella val visa på bredden - Utbildning för projektmedarbetarna!

12 Sid 9 (13) Diarienummer Visa upp positiva förebilder som bryter könsrollsmönstret - Förbättra utvärderingarna utifrån jämställdhetsperspektivet - Utgå ifrån individen - Inte se jämställdheten som ett problem - Erkänna att vi alla bär med oss fördomar Workshop med följeforskaren Ramböll i maj Ett viktigt tema under projektledarnätverkets kick-out den 7-8 maj var jämställdhetsperspektivet. Projektets följeforskare Henrik Wiréhn, Ramböll inledde med en wokshopsaktivitet där man först parvis och sedan i storgrupp fick diskutera vad jämställdhet och jämställdhetsintegrering är och vad dessa båda begrepp innebär och har för värde för projektet. Därefter lyftes vad man hade kommit fram till i Hässleholm i november 2013 (se ovan) då jämställdhetsperspektivet också var satt i fokus. Diskussion fördes också kring värdet av ett jämställt Kompetensare 2.0. Under workshopsarbetet utkristalliserade det sig hur man i nuläget praktiskt arbetar med jämställdhet i projektet: - Det finns könsuppdelad statistik (deltagare, personal) - Man jobbar aktivt för att inte ha ett normstyrt arbetssätt när det gäller coachningen/ matchningen bland annat genom att lyfta goda exempel - Man använder mångfaldsspelet i sina grupper - Jämställdhetsföreläsningar ingår - Man ser individen, inte ett kön Mångfaldsperspektivet lyftes också genom Sara Lunds/Claes Schimdts tankeväckande berättelser och inslag under slutkonferensen den 11 juni I Region Skånes centrala måluppföljningsmall synliggjorde från början inte kön. Mallen arbetades om och för 2013 och 2014 är statistiken könsuppdelad: Män: Kvinnor: Unika deltagare: Klarat programmet: Vidare arbete/studier/start eget: ESF Slutrapport genomförande Ver 1.03 Vad man kan konstatera utifrån resultatet för 2013 och 2014 är att fler män än kvinnor deltagit i Kompetensare 2.0. Vad som framkom under höstkonferensen i Hässleholm 2013 var att det redan vid urvalet befunnits vara ett underskott av kvinnor. Rekryteringsbasen från Arbetsförmedlingen har alltså utgjorts av mest män. En förklaring till underskottet av kvinnor som nämnts är att den ekonomiska krisen slagit hårdare mot typiskt manliga branscher. Klart är att här hade det funnits ett utrymme för djupare analys. Lärdomen är att det från Region Sklånes sida hade krävts bättre styrning och stöttning för att fullt ut kunna jämställdhetsintegrera projektet. Att jämställdhetsintegrera en verksamhet kräver dock resurser. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Grunden i Kompetensare 2.0 är att utgå från individer och deras unika behov. Det som är avgörande om man kan delta i programmet eller ej är framför allt motivationen. Programmet har utarbetats för att vara flexibelt och anpassa sig efter deltagarens individuella

13 Sid 10 (13) Diarienummer förutsättningar istället för tvärtom. Enligt processtödet för tillgänglighet har var femte person i Sverige någon form av funktionsnedsättning. I Kompetensare 2.0 har man utgått ifrån tanken att alla har olika förutsättningar och att en ökad tillgänglighet gynnar både individ, samhälle och näringsliv. Både Region Skåne och deltagande aktörer har gällande likabehandlingsplaner. Projektledarnätverket deltog också i den utbildning som processtödet för tillgänglighet erbjöd. I utbildningen uppmärksammades följande aspekter av tillgänglighet: - fysisk tillgänglighet - tillgänglig kommunikation och information - tillgänglig verksamhet Projektpersonalen i Kompetensare 2.0-programmet har en medvetenhet om vad olika funktionsnedsättningar kan innebära. Det har också funnits en nära samverkan med Arbetsförmedlingen som har möjlighet att konsultera flera olika specialister ifall behov skulle uppstå. I Kompetensare 2.0 har det alltså funnits en beredskap för att lösa eventuella behov av stödåtgärder för att åstadkomma tillgänglighet. Under mobiliseringsfasen har också tillgänglighetsfrågorna varit inkluderade på ett naturligt sätt istället för att enbart vara en särfråga i verksamheten, till exempel vid diskussioner om utbildningslokaler, informationsfoldrar och utarbetande av hemsida. På ett projektledarnätverksmöte var mångfaldsfrågan ett tema. Delprojekt Karlskrona/ Ronneby berättade om sitt mångfaldsarbete. Nätverket fick bland annat tips om filmklipp på Youtube med ståuppkomikern Jonas Holgersson och filmer som Handisam, myndigheten för handikappolitisk samordning/processtödet för tillgänglighet, har gjort ( tillgangligtprojekt.se/). Ett verktyg som man också lyfte var det så kallade Mångfaldsspelet som man användt i grupperna för att skapa diskussion och medvetenhet kring mångfaldsfrågorna. ESF Slutrapport genomförande Ver 1.03 Tillgänglighetsfrågan berördes kort också på konferensen i Hässleholm hösten 2013 då Sandra Novén från Internationella Kvinnoföreningen i Malmö berättade om hur de arbetat i sitt ESFprojekt Mångfald för ökad konkurrenskraft. Tillgänglighetstemat var även ett fokus under projektledarnätverkets kick-out den 7-8 maj. Anneli Lindberg, ambassadör för den nationella kampanjen Hjärnkoll, berättade, med utgångspunkt ifrån sina egna erfarenheter, om vikten av öppenhet kring psykisk ohälsa och att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt. Annelis berättelse bidrog till mycket tankar och diskussioner om ämnet. Responsen från projektledarnätverket var mycket positiv! Tillgänglighetsperspektiven lyftes också genom moderatorn Sara Lunds/Claes Schimdts tankeväckande berättelser och inslag under slutkonferensen den 11 juni. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Samverkan har varit central i Kompetensare 2.0. Den har varit en nödvändig förutsättning för att kunna genomföra programmet. Samverkan har skett i olika konstellationer: mellan kommunerna, Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet för programgenomförandet samt

14 Sid 11 (13) Diarienummer kommunerna emellan för ett ömsesidigt lärande och i förekommande fall stöttning med personella resurser. Region Skåne har tagit på sig projektägarskapet och på så sätt skapat plattformen för Kompetensare 2.0. Projektet och dess aktiviteter har bidragit till att bygga en grund för framtida samarbeten över kommun-, organisations- och regiongränser. Kompetensare 2.0 har också utgjort ett lärande-/utvecklingsforum: Programmet har kunnat utvecklas genom att det har prövats i flera olika kommuner med skilda förutsättningar. Detta lärande har också genom projektledarnätverket och styrgruppen kunnat spridas. Två tydliga exempel på hur programmet har kunnat utvecklas är marknadsföringsinitiativet Ung analys samt metodutvecklingsinitiativet som inneburit att även jobba med ungdomar som befunnit sig något längre från arbetsmarknaden än den ordinarie målgruppen i Kompetensare 2.0. Projektet har också i viss mån kunnat bidra till en strategisk påverkan: Programmet har spridits och utvecklats i 10 kommuner i Skåne och Blekinge. Åtta av dessa kommuner kommer att implementera delar eller hela Kompetensareprogrammet. Påverkansarbetet har också kunnat omfatta Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet då dessa har varit representerade både i lokala projektgrupper och i den regionala styrgruppen. Via projektets medverkan vid ett antal konferenser, den regionala erfarenhetsutbyteskonferensen i Lund den 23 januari 2014, Conductives konferens Minskad ungdomsarbetslöshet i juni 2014, ESF-rådets lärkonferens i maj i år med temat hållbar tillväxt och CSR samt projektets slutkonferens, har en vidare krets, skilda organisationer som på olika sätt arbetar med arbetsmarknads- och näringslivsfrågor, kunnat ta del av erfarenheterna i Kompetensare 2.0. Via interna kanaler och externa samverkansforum har Region Skåne och deltagande kommuner också kunnat sprida resultaten och lärdomarna från Kompetensare 2.0. Spridning och påverkansarbete ESF Slutrapport genomförande Ver 1.03 Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Projektet har utgjort ett forum för lärande och kunskapsutbyte både internt i projektet och externt. Ett viktigt fokus har naturligtvis legat på att sprida programmet till de deltagande kommunerna och genom implementering skapa en påverkan. Åtta av tio deltagande kommuner kommer också att implementera delar eller hela Kompetensareprogrammet. Projektet har även kunnat bedriva ett visst påverkansarbete gentemot Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet då dessa har varit representerade både i lokala projektgrupper och i den regionala styrgruppen. En vidare krets har kunnat ta del av lärdomarna i Kompetensare 2.0 genom projektets medverkan vid ett antal konferenser som riktat sig brett till skilda organisationer som på olika sätt arbetar med arbetsmarknads- och näringslivsfrågor. Genom exempelvis den regionala erfarenhetsutbyteskonferensen i Lund den 23 januari 2014 med temat ungas inträde på arbetsmarknaden och medverkan i Conductives konferens Minskad ungdomsarbetslöshet i juni 2014 har man kunnat bidra till ett externt lärande. Så även via ESF-rådets lärkonferens i maj i år med temat hållbar tillväxt och CSR samt projektets slutkonferens. Projektet har också synts i media. Det är en exponering som bidragit

15 Sid 12 (13) Diarienummer både i rekryterings- och spridningsarbetet. Region Skåne och deltagande kommuner har även lyft resultaten och lärdomarna från Kompetensare 2.0 i interna kanaler och via externa samverkansforum vilket medverkat till både en intern och en extern påverkan. En djupare påverkan på en system-och strukturnivå kräver dock längre tid än projektets här måste det ske ett fortsatt arbete på olika nivåer och i olika sammanhang. I Region Skåne är ungas inträde på arbetsmarknaden en prioriterad fråga och man har olika forum där lärdomarna och erfarenheterna från Kompetensare 2.0 kommer att kunna lyftas och bidra till en system- och strukturpåverkan. I början av november i år kommer projektets slutrapport och följeforskaren Rambölls slututvärdering att kunna presenteras för projektledarnätverket och styrgruppen. Med utgångspunkt i de presenterade resultaten kommer Region Skåne att arbeta vidare med spridnings- och påverkansarbetet. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Ramböll har genomfört en lärande utvärdering av Kompetensare 2.0. Det innebär att utvärderingen har följt projektet under dess genomförande, från projektstart till en avslutande fas. Den lärande utvärderingen har bestått av följande delar: Stöd vid starten av projektets genomförande Halvtidsutvärdering Slututvärdering Stödet vid starten av Kompetensare 2.0 bestod i att tillsammans med projektet ta fram en förändringsteori, samt att utifrån denna analysera projektets mål och prioriteringar. Förändringsteorin klargör vad som ska utvärderas och ger en bild av projektets upplägg, åtaganden och målsättningar. Förändringsteorin fångar också upp hur projektets olika delar förhåller sig till varandra och skapar grund för att mäta resultat och effekter. ESF Slutrapport genomförande Ver 1.03 Den externa utvärderaren har varit ett bollplank och ett stöd under hela projekttiden. Utvärderingen har givit möjlighet till lärande och utveckling i projektet samt förbättrat förutsättningarna för måluppfyllelse. Exempelvis identifierades i halvtidsutvärderingen svagheter och risker som projektet sedan kunde åtgärda och lära sig att förhålla sig till: Den låga aktiviteten vad gäller jämställdhetsarbetet som utvärderingen pekade på kunde delvis hävas genom specifika insatser och riskerna inlåsningseffekt (deltagare ska få bättre/ snabbare sysselsättning), dödviktseffekt (deltagare ska få arbeten som de annars inte hade fått), undanträngningseffekt (deltagare får idealt arbeten som någon annan inte fått) - till följd av projektets målgrupp, ungdomar nära arbetsmarknaden, blev uppmärksammat och medvetandegjort. Slututvärderingen av Kompetensare 2.0 kommer att summera lärdomarna av projektet. Den kommer att ge en samlad bedömning av projektet och beskriva vilka aktiviteter som har genomförts, vilka resultat verksamheten har gett samt vad som förklarar resultaten. På så sätt blir den ett bra underlag för framtida implementeringsinsatser och ett stöd för framtida utvecklingsarbete. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet?

16 Sid 13 (13) Diarienummer I alla grupper med ungdomar har det skett löpande utvärderingar av programmet i form av enkäter, gruppövningar och enskilda uppföljningsmöten. Dessa uppföljningar har bidragit till en ständig programförbättring. I projektledarnätverket och i styrgruppen har man också genomfört egenutvärderingar genom att stämma av nuläge och styrning av projektet avseende till exempel metod, verksamhet, måluppfyllelse och budget. Tillsammans med huvudleverantören av praktikintroduktionen, Föreningen Furuboda, har projektet haft utvärderingsmöten i syfte att förbättra leveransen. Även metodutvecklingsgruppen har gjort en egen utvärdering av sitt arbete, se bilagt dokument. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Det som har gått bra i projektet är spridningen av metoden till andra kommuner och genomförandet av själva verksamheten. Projektmedarbetarnas goda kännedom om målgruppen har varit en central del i framgången. Man har tagit till sig metoden, sett dess möjligheter och skapat lokala arbetssätt utifrån de egna förutsättningarna. Genom projektledarnätverket och matcharna har det byggts upp en bank av erfarenheter, kontakter och kunskap. Projektet har skapat en grund för framtida samarbeten. Något som har lyfts är vikten av att i början av projektet ha teambuildingsinsatser för att tidigt skapa samsyn och gemensamt engagemang i projektet. Att från projektstart ha gemensamma uppföljningsmallar färdiga och ett marknadsföringsmaterial framtaget har också framförts som viktigt. ESF Slutrapport genomförande Ver 1.03 Kompetensare 2.0 har genom sin komplexitet, med till exempel många samarbetspartners, krävt en omfattande administrativ insats. I rapportering och styrning har Region Skåne varit tvungen att förhålla sig till kommunnivå, delprojektnivå samt övergripande projektnivå. Korrekta underlag och god styrning har inneburit ett gediget och tidskrävande arbete i form av bland annat koordinering, logistik och ständig dialog. Ju större volym desto mindre utrymme för flexibilitet är en av lärdomarna. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Ulrika Melander, Eneheten för affärsutveckling, Region Skåne ulrika.melander@skane.se

17 Avsedd för Region Skåne Dokumenttyp Slututvärdering Datum Oktober 2014 KOMPETENSARE 2.0 SLUTUTVÄRDERING

18 KOMPETENSARE 2.0 SLUTUTVÄRDERING Datum Utfört av Henrik Wiréhn Beskrivning Slututvärdering av Kompetensare 2.0 Ramböll Krukmakargatan 21 Box SE Stockholm T +46 (0) F +46 (0)

19 SLUTUTVÄRDERING

20 SLUTUTVÄRDERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Bakgrund till Kompetensare 2.0 och beskrivning av insatsen Om utvärderingen Disposition 4 2. Resultat Antal deltagare och avhopp Deltagarnas utveckling Antal deltagare i arbete eller studier Metodutveckling, implementering och spridning Sammanfattning av resultat 8 3. Förklaringsfaktorer Vad bidrog till antalet deltagare? Vad bidrog till antalet avhopp? Vad bidrog till att deltagarna upplever sig stå närmare arbetsmarknaden och kommer i arbete eller studier? Timing 11

21 1. INLEDNING På uppdrag av Region Skåne har Ramböll Management Consulting AB (fortsättningsvis kallat Ramböll) genomfört en slututvärdering av det ESF-finansierade projektet Kompetensare 2.0. Slututvärderingen utgör den sista delen av Rambölls uppdrag som lärande utvärderare till projektet. 1.1 Bakgrund till Kompetensare 2.0 och beskrivning av insatsen Ungdomsarbetslösheten i Region Skåne nästan tredubblades under åren runt Många av kommunerna hade en lägre utbildningsnivå än i landet i stort och folkhälsomätningar visade att ungdomarnas hälsa blev allt sämre. Utifrån detta identifierades behovet av att sprida och vidareutveckla arbetet med att främja ungdomars etablering genom samverkan med näringslivet och fokus på ungdomars individuella behov. Kristianstads kommun initierade därför en satsning för att minska arbetslösheten i kommunen, en satsning kallad Kompetensare. Satsningen var ett svar på höga ungdomsarbetslöshetssiffror som också ökade. Kompetensare bestod av två delar en praktikintroduktion och en yrkespraktik. Deltagarna sökte själva till programmet som hade utformats i samarbete med näringslivet. Modellen sågs som framgångsrik och 60 procent av ungdomarna arbetade eller studerade efter att programmet hade avslutats. En kartläggning av behoven i kommunerna visade att det finns en målgrupp av motiverade ungdomar som med relativt snabba och intensiva insatser borde kunna komma in på arbetsmarknaden. Det konstaterades även att det finns en brist på aktiviteter för ungdomar som inte har varit arbetslösa någon längre period. Eftersom Kompetensare bedömdes framgångsrikt initierade Region Skåne projektet Kompetensare 2.0 för att sprida och utveckla modellen. Kompetensare 2.0 har som ambition att vara ett individuellt och flexibelt program för att förbereda och möjliggöra för ungdomar att komma ut på arbetsmarknaden och att skapa mötesplatser mellan arbetsökande och företag med anställningsbehov. Projektet Kompetensare 2.0 har pågått från september 2011 till juni Projektägare är Region Skåne som samarbetar med tio kommuner i Skåne och Blekinge (Bromölla kommun, Hässleholms kommun, Karlshamns kommun, Karlskrona kommun, Kristianstads kommun, Olofströms kommun, Ronneby kommun, Simrishamns kommun, Tomelilla kommun, Östra Göinge kommun), Arbetsförmedlingen, privata och offentliga arbetsgivare, näringslivsorganisationer och fackliga organisationer i Skåne och Blekinge. Samverkansparterna har medverkat aktivt till att utveckla innehållet i Kompetensare 2.0. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden (ESF), Region Skåne, de deltagande kommunerna och Arbetsförmedlingen. Kompetensare 2.0 primära målgrupp är motiverade arbetslösa ungdomar i åldern år, som är inskrivna på Arbetsförmedlingen i Ungdomsgarantin eller i Jobb och utvecklingsgarantin med goda förutsättningar för arbete eller studier. Aktiviteter och förväntade resultat Kompetensare 2.0 har uttalade ambitioner för interventionen för deltagare och företag, för metodutveckling och för spridning inom respektive utanför deltagande organisationer. För deltagarna är projektets mål att de ska komma i arbete eller påbörja studier. Programmet inleds med en praktikintroduktion som sedan övergår i en praktikplats. Under placeringen på praktikplatsen ska de verktyg och kunskaper deltagaren har fått med sig från praktikintroduktionen omsättas i handling och personlig utveckling. Dessa insatser ska sedan på kort sikt få deltagarna att bli mer motiverade, ge dem självförtroende och relevant arbetslivskunskap. Praktikplaceringen ger i sin tur förutsättningar genom referenser, kontakter och relevant arbetslivserfarhet till en anställning eller studier. Målet är att minst 60 procent av deltagarna efter programmet ska ha en anställning eller studera. Ytterligare ett syfte med projektet är att företagen ska se ungdomars potential som framtida anställda och ge arbetsgivare ett ökat rekryteringsunderlag som på sikt leder till företagen får en förbättrad kompetensförsörjning. 1

22 Ett sätt att beskriva en verksamhet är att illustrera den genom en förändringsteori. En förändringsteori visar hur projektets aktiviteter förväntas bidra till dess mål. Det förtydligar därigenom antaganden och logik som finns bakom en insats. I figur 1 nedan illustreras en förenklad förändringsteori för projektets verksamhet för deltagare och denna förändringsteori har utarbetats av Ramböll i samverkan med projektet. Figur 1. Förenklad förändringsteori för Kompetensare 2.0:s verksamhet mot deltagare Förändringsteorin visar att Kompetensare 2.0 har tre huvudsakliga aktiviteter för deltagare: 1. Rekrytering av deltagare 2. Praktikintroduktion 3. Praktik Respektive aktivitet beskrivs nu närmare. Deltagare rekryteras främst via Arbetsförmedlingen eller genom direkt kontakt mellan projektet och ungdomar. Av de ungdomar som söker sig till projektet väljs deltagare på de flesta orter ut genom en jury. I juryn på de flesta orter sitter representanter från näringslivet och de matchare som sedan ska sammanföra deltagare och praktikplatser. Praktikintroduktionen innehåller fem så kallade ämnespaket som listas nedan. Jobb & Karriär Friskvård Företagskunskap Arbetsmiljö, säkerhet och facklig kunskap Teambuilding Tanken är att deltagarna ska få praktisk nytta av ovanstående kompetens när de sedan går in i praktiken. Genom att gå från teori till praktik skapas förutsättningar för ett utvecklingsinriktat lärande och deltagarna får tillfälle att reflektera genom att få nya perspektiv. Deltagaren ska genom sina förberedande studier i kombination med en individuellt utvald praktikplats få förutsättningar att prestera bra under sin praktikperiod. Förhoppningen är att kombinationen av teori och praktik utgör flexibla ramar för en lärande miljö som stimulerar deltagaren till delaktighet, motivation och ansvarstagande som ska leda till att deltagaren sätter upp en plan för hur hen ska uppnå sina professionella och personliga mål och på så sätt får verktyg och förutsättningarna för att ta steget in på arbetsmarknaden eller påbörja studier. Praktikintroduktionen förläggs ibland utanför den egna kommunen. Förutom att det ska effektivisera möjligheterna att tillhandahålla praktikintroduktion, ska det också bidra till vidgade vyer för deltagaren vad det gäller framtida anställningar. 2