Kyrkfack. Med särskild blick för mjuka frågor TEMA. & avtal EVA LINÉR: RESULTATET AV BALANSAKT: Vi jobbar ständigt över

Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR 6 2013 TEMA R frågor & avtal EVA LINÉR: Med särskild blick för mjuka frågor RESULTATET AV BALANSAKT: Vi jobbar ständigt över

TEMA NR 6/13 HR & AVTAL E st rt TA K c en rik gt d u nskar KyrkA Var e r vä er undrata s fack iga f rtr endeva da runt i v ra s a ge av sin fri d f r a se a venska kyrkan ir en ä re ar etsgivare c a vi a a f r ä re f rutsä ningar a g ra e rik gt ra e st rt TA K er a i Var e iten insats g r ski nad c vi är nga s är tacksa a f r det ni g r van igt vä er KykrkA a tacka inte gen u k rt utan gen a ge andra ig et a ä a er r skänker vi e idrag kyrkans insa ing ren i i i inerna Som läsare av Kyrkfack får du detta speciella läsarerbjudande. Uppge reskoden KYRKFACK vid beställning så får du automatiskt rabattpriset. Semester i hjärtat av Wismar 4 dagar på Fründts Hotel Wismar i Tyskland Julmarknad i Wismar 25.11.-22.12.2013. Wismar är en spännande hansastad, som med rätta är stolt över sina traditioner och sin kultur. Här står de historiska monumenten som ärevördiga minnen från den enorma rikedom som handeln förde med sig till flera av Östersjöns hansastäder i medeltiden, och den imponerande stadskärnan har gett staden en förnäm placering på UNESCOs lista över världsarv och status som en av de mest upplevelserika städerna på den nordtyska kusten. Ankomst: Söndagar, måndagar och tisdagar i perioden 13/10-17/12 2013 samt i perioden 5/1-8/4 2014. Beställning: www.happydays.nu Öppet vardagar kl. 8-17. Avbeställningsskydd kan köpas till.expeditionsavgift på 89:- tillkommer. Pris per person i dubbelrum 1.549:- Pris utan reskod 1.699:- 3 övernattningar 3 x frukostbuffé 3 x 3-rätters middag/buffé 4 övernattningar 2.149:- Reskoden: Kyrkfack eller tel. 020 79 33 84 Teknisk arrangör: Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, 104 25 Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon 08-441 85 60 telefax 08-441 85 77 www.kyrka.se Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon 070-341 28 92 bror.holm@svenskakyrkan.se e ak n Ann Thörnblad mobiltelefon 070-747 12 00 ann.thornblad@kyrka.se e ak nsr Bror Holm Christer Edvinson Annika Svensson Magnus Gissler Lennart Håkansson Ann Thörnblad e akt r c ra sk f r Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges s ags i Magnus Aronson Adressändringar www.kyrka.se Tryck Elanders Falköping, 2013 ISSN 0283-7846 tgivnings an nr 1/14-28 februari 2014 Ann nser d.a. media Kontakt Agneta Kempe Erneberg mobiltelefon 070-266 99 01 www.da-media.se 1/1 färg 11 000:- 1/1 s/v 9 000:- 1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:- 1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- 2 KYRKFACK 6/13

LEDAREN Den kyrkliga kartan ritas om Den som är kyrko er e i e ny stort pastorat får lägga ner tid och kraft för att vara nära verksamheten i församlingarna och känna nerven i den. Förhoppningsvis har kyrkoherden llgång ll mer stöd vad gäller till exempel HR-frågor. DEN 1 ANUARI 201 RITAS KARTAN FÖR SVENSKA kyrkan om med nästan 100 färre ekonomiska enheter. Enheterna blir därmed mycket större både till ytan och till antalet församlingsbor. Syftet med indelningsförändringarna är att pastoralt, administrativt och ekonomiskt förenkla och förtydliga kyrkans lokala nivå för att kunna skapa en lokal organisation som leder till att ansvar, verksamhet och resurser (där bland annat personalen ingår) hålls samman. DETTA SYFTE R LOVV RT MEN STORA ENHETER innebär också stora avstånd i både tid och rum och i värsta fall människor emellan och mellan kyrka och församlingsbor. Risken finns att församlingsbon blir främling i sin egen kyrka. Den som är kyrkoherde i ett nytt stort pastorat får lägga ner tid och kraft för att vara nära verksamheten i församlingarna och känna nerven i den. Förhoppningsvis har kyrkoherden tillgång till mer stöd vad gäller till exempel HRfrågor. Kyrkoherdens arbete kommer mer likna en VD:s där även administration och HR-stöd är mer utvecklat än i de små pastoraten. Med professionaliteten kan dessa funktioner kvalitetssäkras, men för kyrkoherden som högsta chef gäller det att även i fortsättningen vara kunnig i och uppdaterad om arbetsrätt och arbetsmiljöfrågor. FÖR MÅNGA ANSTÄLLDA KOMMER FÖRÄNDRINGAR na att bli en anspänning som kräver energi. Nya arbetskamrater ska lära kännas, nya rutiner att anpassa sig till, en ny organisation att ta till sig och kanske en ny fysisk arbetsplats att arbeta på. Med större enheter blir resvägarna för många anställda längre. KyrkA vill se att arbetsgivaren tar ansvar för detta och höjer milersättningen till dem som använder sin privatbil i tjänsten. Våra medlemmar ska inte betala för att pastoratet blivit större. Våra medlemmar ska inte subventionera tjänsteresorna inom befintlig eller ny organisation. DEN KLOKA ARBETSGIVAREN HAR I SIN PLANERING av verksamheten för nästa år tagit hänsyn till att det tar tid för en ny organisation att sätta sig. Under denna förändringstid kommer inte arbetsuppgifterna att bli färre eller att läggas på is, de blir snarare fler. Vi vet av erfarenhet att i tider med ökad arbetsbelastning och utökade arbetsuppgifter får de som har oreglerad arbetstid arbeta mer än de har betalt för eller orkar med. Inom KyrkA är vi glada över att vi i årets avtalsrörelse lyckades få vår motpart att förstå att många av våra oreglerade medlemmar ligger i riskzonen för att arbeta för mycket. Skao och vi kunde enas om att begränsa till exempel oreglerade komministrars arbetstid till 40 timmar i veckan i genomsnitt. Vi hoppas att denna nya reglering ska vara ett sätt att komma till rätta med det faktum att präster ligger så högt i Försäkringskassans statistik över långtidssjukskrivna med diagnosen utmattningssyndrom. Att präster faktiskt ligger i riskzonen för utmattning på grund av för mycket och för gränslöst arbete visar även den undersökning som Christin Mellner, forskare i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet gjort för oss och som kallas Balansakt. ETT FA KLIGT VERKSAMHETSÅR HAR SNART NÅTT sitt slut Jag vill ta tillfället i akt att å förbundsstyrelsens vägnar tacka förbundets medarbetare, fackliga förtroendevalda och tidningen Kyrkfacks redaktör för ett mycket väl utfört arbete under det gångna året. Jag vill tacka Saco, fackförbund och motparter för gott samarbete. Sist men inte minst vill jag tacka Dig som är medlem i KyrkA. Genom Ditt medlemskap bidrar Du till att främja kyrkans uppdrag och att göra ett bra fackförbund bättre. Det är tillsammans vi kan. Vi kan kyrkan. Med önskan om en God Jul och ett Gott Nytt År och Guds rika välsignelse! BROR HOLM FÖRBUNDSORDFÖRANDE KYRKFACK 6/13 3

RESULTATET AV STUDIEN BALANSAKT Präster jobbar över och har låg livsbalans Många präster har en sviktande livsbalans och arbetar regel bundet över Det visar studien Balansakt som har undersökt hur bland annat präster sä er grän ser mellan arbete och fri d HRISTIN MELLNER FORSKARE I PSYKOLO gi vid Stockholms universitet, har undersökt hur personer med gränslösa arbeten sätter gränser mellan arbete och fritid. Under våren 2013 har hon via djupintervjuer och enkäter ställt frågor till präster, anställda inom telecombranschen och skolledare för att ta reda på hur de här grupperna klarar gränsdragningarna. Bland präster är det färre än i de övriga grupperna, 55 procent, som föredrar att separera arbete och privatliv. Inom telecombranschen och skolan föredrar de flesta i stället tydliga gränser mellan arbete och fritid, runt 80 procent. san visar forskning. Du klarar att arbeta över under en period, men om den perioden blir en vana får du inte tillräckligt med vila och återhämtning, säger Christin Mellner. Får du inte tillräckligt med tid för paus och vila mellan arbetspassen blir det svårare att stänga av tankarna på jobbet när du är ledig. Eftersom det är ett arbete valt utifrån en stark övertygelse och ett engagemang, komplicerar det ytterligare. Och kan du inte stänga av tankarna är det lätt att ta med dem när du ska sova vilket leder till sömnsvårigheter som i sin tur har negativa effekter på hälsan och skapar en ond cirkel. 4 KYRKFACK 6/13 Det är inte så konstigt att prästerna har ett mer integrerat förhållningssätt eftersom arbetet inte följer vanliga kontorstider utan också inbegriper kvällar och helger. Arbete och fritid flyter ihop mer än inom de övriga grupperna, eftersom många stöter ihop med församlingsbor under fritiden på Konsum och dagis. Får du ett krissamtal sent en fredagskväll går det heller inte att hänvisa till att du finns tillgänglig igen på måndag morgon. BAKGRUND Under våren 2013 undersökte hris n Mellner och hennes kollegor hur människor sä er gränser mellan arbete och fri d De ställde frågor ll anställda vid e telecomföretag skolledare inom Sveriges skolledarförbund präster inom Kyrkans Akademikerförbund och med lemmar i Unionen Projektet inleddes med fem parintervjuer inom telecom företaget och själva huvudstudien har sedan genomförts via en webbaserad enkät där procent av 2 00 KyrkAs medlemmar besvarade frågor om gränsdragning balans i livet stress återhämtning och hälsa Arbetar mycket Vad som särskilt sticker ut i studien är att prästerna arbetar mycket. Det blir i genomsnitt 45 timmar i veckan. Att arbeta gränslöst över tid och rum är i sig en riskfaktor och att regelbundet arbeta över får tydliga effekter på häl- FORTS SID 6 Studien visar att 25 procent av prästerna inte känner sig utvilade när de vaknar på morgonen och 52 procent är psykiskt trötta efter en arbetsdag och har svårt att släppa tankarna på jobbet när de är lediga. Och 16 procent av prästerna svarar att de har insomningssvårigheter flera gånger i veckan. Det finns en kultur inom kyrkan att arbetet är ett kall. Men även om du har valt att bli präst utifrån ett kall är det på samma gång ett arbete. Den som arbetar utöver sin egen gräns, för vad man orkar med, är inte någon till hjälp. Det är viktigt att få längre pauser där det är möjligt att släppa tankarna på jobbet.

L T L A KYRKFACK 6/13 5

Signifikant i studien är också sjukskrivningar, vilket bekräftar resultaten från försäkringskassans rapport hösten 2011. Kvinnliga präster är sjukskrivna i högre grad än män. Betydligt fler kvinnor än män hade varit sjukskrivna mer än en månad det senaste året och fler kvinnor än män hade en högre sjuknärvaro. Det vill säga att de gick till arbetet trots att de var sjuka och borde stanna hemma. Prästerna har en sämre livsbalans, än de andra grupperna. Vilket hänger ihop med arbetets natur. Man jobbar mer gränslöst i tid och rum vilket ställer större krav på egen gränssättning. Bra självreglering Studien visar samtidigt att prästerna överlag är bra på att hantera en hög arbetsbelastning och har en god så kalllad självreglerande förmåga De är duktiga på att sätta gränser och ligger högre i att hantera sin arbetsbelastning på ett konstruktivt sätt än de övriga yrkesgrupperna. Prästerna kollar inte heller sin jobbmail, utanför arbetstiden, lika ofta som de övriga grupperna. Generellt använder de inte den nya tekniken i samma utsträckning som de andra grupperna, men det kan också bero på att färre har smartphones, säger Christin Mellner. Vilka strategier kan vara ll hjälp De är viktigt att vara strukturerad när du har ett fritt arbete och kunna sätta gränser för dig själv. Om du tar med dig jobb hem på kvällen, bestäm dig för hur många timmar du ska arbeta och fastna inte i arbetet så att hela kvällen går. Lämna mobilen hemma när du till exempel tar en promenad och låt ditt mobilsvar ta meddelanden. Ta inte på dig mer arbete än du klarar av, säg nej när det är nödvändigt. Gå till din chef och diskutera din arbetssituation. Lyft problemen i tid och säg ifrån när det inte fungerar, säger Christin Mellner. Vad kan arbetsgivaren göra Undvika en kultur där man förväntas jobba mer än den ordinarie arbetstiden och se till att det är praktiskt möjligt. Arbetet ska kunna utföras under ordinarie arbetstid och om det inte fungerar behöver du hjälp med att hantera din arbetsbelastning och inte ta på dig eller tilldelas mer arbete än vad som är rimligt inom ramen för arbetstiden. Det kan också vara till hjälp att diskutera en tillgänglighetspolicy och skapa en medvetenhet om hur tillgängliga vi är och bör vara. Finns det utrymme att stänga av mobilen och jobbmailen och ge tid för både vila, reflektion och återhämtning? avslutar Christin Mellner. KyrkA vill permanenta församlingsarbets den I 2012 års avtalsrörelse enades parterna om a införa församlingsarbets d på prov och i det senaste avtalet förlängdes perioden ll och med den 21 mars 2016 alltså under nuvarande avtalsperiod. KyrkA deltar i en gemensam arbetsgrupp med Svenska kyrkans arbetsgivarorganisa on som i skrivande stund planerar interv uer med berörda kyrkoherfar som utvärdering för a sedan diskutera om församlingsarbets den ska permanentas. Till de kyrkoherdar som har tecknat en överenskommelse om församlingsarbets- d med sina diakoner och pedagoger kommer vi a ställa frågan hur de tycker a det fungerar. Vilka fördelar upplever de? Finns det några frågetecken? säger Vibeke Hammarström ombudsman på KyrkA. Till dem som ännu inte har tecknat församlingsarbets d kommer vi ställa frågan varför de tvekar a göra en överenskommelse? Ser de några nackdelar med församlingsarbets den? - er interv uerna utvärderar vi och fa ar e beslut om församlingsarbets den ska permanentas eller inte. KyrkAs lin e är a den ska permanentas e ersom den mö liggör utveckling av både diakonens och pedagogens yrkesroll bidrar ll gudst änstutveckling och skapar förutsä ningar för e bra samarbete i arbetslaget. - Det är viktigt att vara strukturerad när du har ett fritt arbete, säger Christin Mellner. Församlingsarbets den innebär 40 mmars arbetsvecka med två fridagar per vecka. Därutöver 15 fridagar som kompensa on för lä helgdagar vilka ska fördelas ut ämnt över året. odellen innebär a arbets den är reglerad och a arbets dslagen gäller. Gensvaret från KyrkAs medlemmar har varit mycket posi vt. Vibeke Hammarström understryker också a församlingspedagogerna för första gången nu synliggörs i avtalet med en egen bilaga. 6 KYRKFACK 6/13

Anna Karlsson är församlingspedagog i Knista församling och arbetar sedan e år llbaka e er församlingsarbets d. ag har få en tydligare struktur på mi schema och obbar inte lika mycket över d säger hon. HR & AVTAL Anna Karlsson ansvarar för en del av det vuxenpedagogiska arbetet med bland annat pilgrimsvandringar. ag har få en tydligare struktur på schemat ANNA KARLSSON VÄNTAR MED SPÄNNING på att Svenska kyrkans projekt om den pedagogiska undervisningen från 0 till 100 år ska formuleras i riktlinjer. Det är viktigt att ha en strategisk plan för arbetet i församlingen, så att allt inte står och faller med den som för närvarande har pedagogtjänsten. Vi lägger olika saker i ord som undervisning och lärande och för en del är dom orden väldigt laddade. Personligen bottnar jag i begreppet det livslånga lärandet. All undervisning är dopundervisning, antingen inför dopet eller som en uppföljning. Min grundtanke i arbetet är att tro och liv hör ihop, säger Anna Karlsson som arbetar som församlingspedagog i Knista församling sedan 1998. En församling i Strängnäs stift med cirka 5 500 kyrkotillhöriga. Hon är ensam pedagog men arbetar tillsammans med tre deltidsanställda församlingsassistenter. Avtal om församlingsarbets d För ett år sedan tecknade hon ett avtal om församlingsarbetstid med arbetsgivaren. Nu har hon 40 timmars arbetsvecka med två fridagar per vecka. Därutöver har hon 15 fridagar som kompensation för lätthelgdagar vilka ska fördelas ut jämnt över året. Modellen innebär att arbetstiden är reglerad och att arbetstidslagen gäller. Jag har fått en annan struktur på mitt schema och upplever att jag får hjälp av församlingsarbetstiden. Jag jobbar för det mesta 40 timmar i veckan och det blir inte lika många pucklar under året. Lite övertid går inte att komma ifrån, men det är under mer rimliga gränser. Jag vill själv bestämma över de timmar som jag ska arbeta ideellt, annars blir du i praktiken utnyttjad. Det är bra att det nu finns ordentliga regler kring arbetstiden. Pilgrimsvandringar Anna arbetar framför allt med barn och ungdomar från sex år och uppåt och är engagerad i konfirmandarbetet. Hon ansvarar också för en del av det vuxenpedagogiska arbetet med bland annat pilgrimsvandringar. Precis utanför församlingsgränsen finns det en vandringsled som går mellan Riseberga klosterruin och Olshammars kloster. Det är en fantasisk form där det händer mycket. Det är en pedagogisk introduktion till vad kristen tro och kyrka är för den som inte haft så mycket kontakt med församling och kyrka och en fördjupning för den som redan finns i vårt sammanhang, säger Anna. Arbetet värdesä s tydligare I hennes arbete ingår också gudstjänster och hon tycker att teamkänslan har stärks sedan hon började arbeta efter församlingsarbetstid. Det har varit lite hattigt tidigare, och jag har jobbat vissa helger utan att tänka på omfattningen. Nu när jag jobbar till exempel annandag påsk synkas arbetstiden bättre med prästerna. Jag tycker att mitt arbete värdesätts tydligare. Det står ju i min arbetsbeskrivning att jag ska delta i gudstjänster med de grupper som jag ansvarar för. Det värderades även tidigare men det blir mer självklart nu eftersom vi arbetar under liknande förhållanden, säger Anna. KyrkA vill permanenta församlingsarbets den KYRKFACK 6/13 7

Gunnel & Kristin - ett fungerande team HR-kompetens är for arande en outny ad resurs inom Svenska kyrkan. Trots a den underlä ar arbetet för både ledningen och de anställda. För en fungerande kärnverksamhet måste stödfunk onerna fungera säger Kris n Idskog som är personalansvarig i Ronneby pastorat. Vi har strävat efter att skapa trygghet i det nya, med e häll.här tillsammans med Kristin Idskog till höger. Foto DEN 1 ANUARI BLIR RONNEBY ETT TVÅ församlingspastorat och 70 personer ska bilda nya arbetslag. Kristin Idskog har arbetat för sammanläggningen sedan november 2011 tillsammans med kyrkoherde Gunnel Alvhäll och de är rörande eniga om att de kompletterar varandra. Samma dag jag började som personalansvarig i Ronneby gick Gunnel in som vikarierande kyrkoherde och har varit kyrkoherde i både Ronneby och Bräkne-Hoby som nu blir ett tvåförsamlingspastorat, säger Kristin Idskog. Det har varit och är ett givande samarbete. Som kyrkoherde och präst behöver du spänna över många områden. Du är inne och snuddar på 8 KYRKFACK 6/13 arbetsrätten och kan den på ett ungefär men Kristin är djupare förankrad i lagar och regler. Det är en stor organisation med många anställda och då gäller det att hantera dessa frågor professionellt, säger Gunnel Alvhäll. I väntan på den 1 januari 2014 har Kristin Idskog och Gunnel Alvhäll bjudit in personalen från båda församlingarna till dialog, samtal och presenterat risk- och konsekvensanalyser. I ett tidigt skede fick alla ventilera frågor och lära känna varandra. Gemensamt för båda församlingarna är en stor sångglädje, säger Gunnel Alvhäll. Tillsammans har vi 22 körer. Vi har också ett stort ungdomsarbete med bland annat livegrupper. Det nya pastoratet består av 13 kyrkor och är ett stort geografiskt område, fortsätter Kristin Idskog. Vi har diskuterat förändringsfrågorna så mycket som möjligt i de olika arbetslagen och hållit en levande diskussion om både farhågor och önskemål. Bland annat ville nästan alla områdesindela, för att spara tid och energi, och för att inte alla ska verka i samtliga kyrkor. Det var en tanke som gick i linje med vad Gunnel och jag hade tänkt. Processen har varit levande och förhållandevis smidig. Vi har strävat efter att skapa trygghet i det nya, med en gruppledare i varje yrkeskategori som kan fungera som en sammanhållande kraft, fortsätter

När jag började fanns det ingen HR-kompetens, och chefer hade börjat och s tat nder en kort d mi arbete har stor de hand- at om a skapa str kt rer och ordning n gruppledare i varje yrkeskategori som kan fungera som en sammanhållande kraft, säger Gunnel Alv- Helena Johnsson Gunnel Alvhäll. Några kommer rent fysiskt byta arbetsplats, men långt ifrån alla. Vi har också besökt varandras arbetsplatser för att skapa en vikänsla. Vad har varit den största utmaningen? När jag började fanns det ingen HR-kompetens, och chefer hade börjat och slutat under en kort tid, säger Kristin Idskog. Så mitt arbete har till stor del handlat om att skapa strukturer och ordning. Tidigare har det exempelvis inte varit självklart att redovisa sin arbetstid. Det handlar inte bara om kontroll, som en del kunde uppleva det i början, utan minst lika mycket om omsorg. Att arbetsbördan är rimlig. Kyrkan är ju en arbetsplats också, och inte bara en organisation som bärs upp av tro och kall, som ska fungera som vilken annan arbetsplats som helst. Jag kom in med relativt kort varsel som kyrkoherde i Ronneby och var redan kyrkoherde i Bräkne-Hoby. Det var en stor fördel att Kristin började samtidigt, vi har jobbat tillsammans och kvittot är trots allt att de anställda mår bra, de förtroendevalda är med på banan och vi har också arbetat upp en god relation till de fackliga organisationerna. En utmaning har också varit att förändra en tendens i kulturen att arbeta utifrån en enskild firma i stället för att vi arbetar i en och samma organisation. Gunnel Alvhäll understryker att det har varit en stor skillnad att genomföra den här strukturförändringen jämfört med tidigare organisationsförändringar. Då har jag upplevt att mycket tid har gått till att leta efter paragrafer i arbetsrätten. Nu har jag tryggt kunnat lämna över det till Kristin. ungerande team Tillsammans bildar de ett fungerande team där Gunnel står för både arbetsoch livserfarenhet, tålamod och som Kristin säger kan bromsa när jag drar iväg och Kristin har kompetens inom bland annat arbetsrätt och kan vara vass och klarsynt som Gunnel säger. Vi fortsätter det arbete vi har påbörjat och den 1 januari indikerar bara ett delmål och inte ett avslut, Den nya organisationen träder i kraft på allvar, men det innebär inte att vi kan släppa allting, säger Kristin Idskog. KYRKFACK 6/13 9

Med en särskild blick för m HR & AVTAL 10 KYRKFACK 6/13

jukvara En HR specialist har en särskild blick för mänskligt beteende och hur vi reagerar vid förändring och stress Det kan vara e ovärder ligt stöd för kyrkoherden och ledningen Mår du bra på jobbet blir verk samheten bä re säger Eva Lin r chef för arbetsgivarenheten på Svenska kyrkans arbetsgivar organisa on Foto Magnus Aronson KANSKE ÄR DET SÅ ATT EN KÄNSLA AV sammanhang är det som avgör om vi mår bra eller inte. Åtminstone är det en viktig faktor enligt professor Aaron Antononsky som myntade begreppet Kasam (Känsla Av SAMmanhang). Antonovsky menade att en människa aldrig är antingen helt frisk eller helt sjuk utan att vi hela tiden rör oss mellan de två polerna frisk och sjuk. Och enligt Antonovsky är det graden KASAM som ligger till grund för var vi befinner oss mellan dessa poler. När Eva Linér ska beskriva vilken skillnad en HR-kompetens gör för en arbetsplats visar hon på korrelationen mellan att må bra på jobbet och att kunna erbjuda en bra verksamhet. En HR-person har inget annat uppdrag än att bidra till att människor trivs på jobbet, så att de i sin tur kan kliva in i sitt uppdrag till fullo. Det är inte ett självändamål att anställa en HR-person. För att få en bra verksamhet krävs kunskap både om de regler som styr förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare och om människors beteende och reaktioner. En bra verksamhet kräver engagerade medarbetare och engagerad blir man när man trivs och mår bra. Det mänskliga kapitalet är det värdefullaste vi har och det behöver underhållas och vårdas. En HR-specialist har kunskap om arbetsrätt, avtalsfrågor och arbetsmiljö, men också om hur vi bäst bemöter varandra i olika situationer. HR-området spänner över allt från just lagar och förhandlingskunskap till att vara lyhörd för hur vi mår på arbetsplatsen. Har du rätt kunskap för ditt arbete? Behöver du fortbildning eller handledning? Har du den information du behöver för att utföra ditt arbete? säger Eva Linér. Vi sitter i hennes arbetsrum på åttonde våningen vid medborgarplatsen en novemberdag innan snön har bäddat in gator och torg med sitt gråvita täcke. Solljuset flödar in genom hörnfönstren och utsikten ger onekligen perspektiv på de små och stora frågor som Eva möter i sitt arbete. På arbetsgivarenheten, som ger råd och stöd till landets församlingar, inom arbetsrätt och personalpolitik, arbetar jurister och HR-specialister och Eva menar att arbetsrätten och den psykosociala arbetsmiljön är två sidor av samma mynt. Vi drar inga självklara gränser mellan arbetsrätt och hur du mår på jobbet. Om du har en god ordning på din arbetsplats så följer ofta ett bra arbetsklimat, säger hon. En god arbetsmiljö Grunden för en god arbetsmiljö går att sammanfatta i tre områden. Modern stressforskning visar att det vi behöver för att må bra på jobbet är begripliga mål, kontakt och gemenskap på arbetsplatsen och en känsla av egen kontroll, säger Eva. Målen ska vara begripliga så att du upplever ditt arbete som meningsfullt, att du kan påverka ditt arbete och har ett handlingsutrymme. Känslan av egen kontroll kommer och går och är sällan konstant. I perioder kan vi vara väldigt trygga i det vi gör och vid stora förändringar minskar känslan av den egna konrollen. Vid stora förändringar är det därför särskilt viktigt att det finns ett bra stöd från arbetsgivaren, säger Eva Linér och nämner fyra stödformer. Det handlar om att få ett känslomässigt stöd och ett värderande stöd vilket innebär att få återkoppling på det jag gör. Både det som fungerar och det som behöver utvecklas. Men också att få ett informativt och praktiskt stöd. Det informativa stödet inbegriper allt ifrån om jag har rätt utbildning för FORTS NÄSTA SIDA KYRKFACK 6/13 11

HR-specialisten kan vara den som håller ihop helheten och fungerar som en rådgivare. HR-specialisten kan bidra ll a förebygga kon ikter skapa delak ghet och a den sker på e sä så alla mår så bra som mö ligt. min uppgift till att få information om förändringar i arbetet eller på arbetsplatsen. Det praktiska stödet inbegriper både det instrumentella stödet, att jag har rätt utrustning för att kunna utföra mitt arbete, till att bli avlastad när det behövs. Många stora församlingar och pastorat har HR-kompetens idag och i varje stift finns det nätverk för dem som arbetar med personalfrågor. Men det är en kompetens som skulle behövas i ännu större utsträckning, menar Eva Linér, särskilt i tider av strukturförändringar. Hur kan HR kompetens vara e stöd vid strukturförändringar Om du har kunskap om förändringsprocesser kan du arbeta förebyggande och skapa trygghet i gruppen. Om flera församlingar går samman i ett större pastorat påverkar det både medarbetarskap och ledarskap och föder frågor om skyldigheter, rättigheter och den psykosociala arbetsmiljön. HR-specialisten kan vara den som håller ihop helheten och fungerar som en rådgivare. I grunden är det chefen som driver förändringen framåt, men HR-specialisten kan bidra till att förebygga konflikter, skapa delaktighet och att den sker på ett sätt så alla mår så bra som möjligt. Ledningen kan behöva särskilt stöd under en förändringsprocess både med hur man handskas med frågor som dyker upp och för att skapa enighet och dra åt samma håll. Vi har sett att det kan behövas en person som kommer helt utifrån som hjälper till i processen. Det kan vara svårt för en intern HR-person, för oss på arbetsgivarorganisationen och för stiftet. Det är en av orsakerna till att vi erbjuder kontakt med utomstående konsulter som vi har ett samarbete med och har arbetat fram en modell tillsammans med. Hur kan en HR specialist vara e stöd för ledningen Det är en investering i arbetsplatsen och ett stöd för både de anställda och ledningen. Med de nya stora enheterna i Svenska kyrkan kan kyrkoherden behöva en specialist vid sin sida som håller reda på regelverket och är insatt i arbetsrätt och MBL. Samtidigt som en HR-specialist har en särskild blick för hur vi människor reagerar vid förändring och stress. De har en kunskap som förenar både regelverket och beteendevetenskap och ger en slags karta över det mänskliga beteendet, avslutar Eva Linér. Foto Magnus Aronson 12 KYRKFACK 6/13

rets arbetsgivare nns i Karlstad Nor-Segerstads församling i Karlstads s ar tse s ll rets arbetsgivare i Svenska kyrkan 13 Församlingen ar visat a en bra ersonal oli k o en god arbetsmiljö är möjligt även med mindre res rser Församlingen arbetar aktivt med personal- och arbetsmiljöfrågor och har ett helhetstänkande som bland annat innefattar jämställdhet och arbetsorganisation. Arbetsmiljöarbetet har sin utgångspunkt i en tydlig struktur och medarbetarnas delaktighet. Dessutom har miljöfrågorna en mycket framträdande plats i församlingen. Det är jättestort för oss att bli uppmärksammade på detta sätt! säger Harald Cohén, kyrkoherde i Nor-Segerstads församling. Alla kan hjälpas åt Trots att vi är en liten församling har vi kunnat driva både ett arbetsmiljöarbete och ett miljöarbete som genomsyrar hela verksamheten. Fördelen med att vara en liten församling är att alla ser varandra och kan hjälpas åt, trots olika uppdrag. Men man får inte glömma hur viktigt det är med strukturer och systematik, till exempel när det gäller arbetsmiljö och kommunikation. En av de viktigaste erfarenheterna jag bär med mig är att allt hänger ihop! Oavsett om det handlar om jämställdhet eller arbetsmiljö så är det pusselbitar i en större helhet. I slutändan gör vi allt detta för att kunna fokusera på vår verksamhet och för att vi ska trivas på arbetsplatsen. Det är Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation som för andra gången att delar ut detta arbetsgivarpris. Syftet är att uppmärksamma arbetsgivare i Svenska kyrkan som bedriver en god personalpolitik. Årets arbetsgivare i Svenska kyrkan, Nor-Segerstads församling, representerad av anställda och förtroendevalda. Thure Sjödahl, Mariette Eriksson, Tomas Asp, Ann-Charlotte Uggla samt Harald Cohén, flankerade av Eva Vingård, jurymedlem, samt Helén Källholm, VD Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Foto: Josefin Casteryd Priset visar goda exempel Vi vet att en god arbetsmiljö är en förutsättning för en bra verksamhet. En av de viktigaste frågorna för oss är därför att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö i Svenska kyrkan, berättar Jösta Claeson, ordförande i Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Genom att dela ut detta pris vill vi visa uppskattning till de församlingar som arbetar aktivt med en bra personalpolitik och för att skapa en god arbetsmiljö. Som arbetsgivarorganisation, med vår långa erfarenhet och unika kunskaper om arbetsgivarna i Svenska kyrkan, vill vi uppmärksamma såväl församlingar som omvärlden på att det finns goda exempel på arbetsgivare i Svenska kyrkan. ÅRETS ARBETSGIVARE I SVENSKA KYRKAN riset delas t ll arbetsgivare som anterar de mänskliga res rserna bra o trovärdigt i för llande ll arbetsrä slig lags ning o avtal kyrkoordningen lära o värderingar i kyrkans drag o som bedriver o arbetar i enlig et med en god ersonal oli k tve klingsomr den som särskilt vägs in vid bedömningen är orga nisa on arbetsmiljö ersonalv rd ak v medveten et i miljöarbetet o energibes aring riss mman är 3 kronor Nomineringarna ski kas in av anställda förtroendevalda eller fa kliga representanter. En arbetsgivare kan nominera sig själv t ll nal. KYRKFACK 6/13 13

Det är inte bara bensinen du betalar för, utan även underhåll och slitage, säger Gunilla Fluur. Foto Nordic Photos Gunilla betalar för a köra bil i t änsten Gunilla Fluur har varit irriterad på den låga bilersä ningen 2 kr per mil i många år eftersom den inte täcker de faktiska kostnaderna I prak ken inne bär det a hon får betala för a köra sin bil i tjänsten 14 KYRKFACK 6/13 Jag arbetar som präst i en landsbygdsförsamling och kör mellan 35-40 mil i veckan till och från gudstjänster och hembesök. Det är en stor församling, sett till den geografiska ytan, med nästan tio mil från norr till söder. Vägarna är dåliga, med mycket tjälskott, så det usla väglaget sliter på bilen. Med våra långa vintrar behöver vi dessutom byta vinterdäck relativt ofta, säger Gunilla som har arbetat i Ådals-Lidens, Junsele, Resele och Eds församlingar i snart tio år. Det är ett pastorat med drygt 3000 kyrkotillhöriga som tillhör Sollefteå konrakt. Dessutom är det långt till verkstäder om bilen går sönder. När jag vikarierade som kyrkoherde i våras räknade jag ut vad arbetsgivaren betalar i bilersättning varje år. I vårt pastorat är det 200 000 kr. Pengar som skulle kunna användas till att införskaffa ett par tjänstebilar i stället. I Sollefteå församling har de tjänstebilar, vilket skulle vara en mycket bättre lösning för alla parter. Rimlig ersä ning Gunilla välkomnar därför KyrkAs huvudregel i sitt yrkande att arbetsgivaren ska tillhandahålla tjänstebil. Men om arbetstagaren kör egen bil i tjänsten ligger KyrkAs yrkande på 4:50 kr per kilometer vilket Gunilla tycker låter som en rimlig ersättning. Det är inte bara bensinen du betalar för, utan även underhåll och slitage. Under somrarna när vi har friluftsgudstjänster åker jag två mil på skogsvägar, i eländig terräng, med kvistar och stenar som skrapar upp bilens underrede. Samma eftermiddag som vi pratas

vid har Gunilla varit på en facklig utbildning, i KyrkAs regi, där de bland annat diskuterat avtalsfrågor. Hon har varit fackligt aktiv ända sedan hon blev präst för 30 år sedan och samhällsfrågor är ett stort intresse. Min familj har alltid vart engagerade i olika samhällsfrågor och för några år sedan var jag en av initiativtagarna till ett politiskt parti i Sollefteå. Vi heter Västra initiativet och vill framförallt lyfta frågorna vård, skola och omsorg. Jag har också ansvar för samhällsfrågor i församlingen och anordnar temadagar för förtroendevalda och anställda ett par gånger per termin. Det kan handla om vår omvärld och hur det egentligen ser ut omkring oss, det är så lätt att göra antaganden som kanske förändrats under åren. Urkult Hon bor i Näsåker, byn vid Nämforsens hällristningar, som blivit ett namn på kartan sedan musikfestivalen Urkult etablerades i de ångermanlandska skogarna. Det är också på grund av den som hon flyttat dit. På senare tid har fler unga människor flyttat in i församlingen. Trots att det är en liten ort finns det något som attraherar. Vissa mindre orter är nästan döda medan andra lever och pulserar fast de ligger mitt ute i ingenstans. Jag trivs med människorna här, stämningen och naturen. Har en bil ll som backup Gunilla skulle inte kunna arbeta utan tillgång till bil. För säkerhets skull har hon en andra bil, som en back up. Jag har en skrotbil stående, det måste du ha. Annars blir du strandad om bilen går sönder. För ett tag sedan fick jag punktering på kvällskvisten. Det finns liksom ingen taxirörelse här som i en storstad, säger hon och skrattar. Om du vill ha en taxi måste du beställa det två dagar innan. Självrisk Vid skador och olyckor yrkar också KyrkA för att arbetsgivaren ska stå för självrisken för den bil som har använts i tjänsten. Det låter bra. I våra skogar finns det mycket vilda djur så även om jag aldrig krockat, har det varit nära flera gånger. Älgar och rådjur rör sig längs vägarna och när mörkret lägger sig kan det vara svårt att upptäcka dem i tid. Förra hösten höll jag på att köra på ett lodjur. Det var första gången jag såg ett lodjur i frihet, det är ju normalt skygga djur! avslutar Gunilla. NAMN Gunilla Fluur ARBETAR SOM Präst i dals- idens församling KÖR Subaru Outback MEDLEM I KYRKA Sedan 1987 DÄRFÖR ÄR AG MED I FA KET All d varit fackligt engagerad. Började som studieombud i 20-årsåldern. Ensam är jag svag. Tillsammans är vi starka KyrkAs yrkanden - bilavtalet En stor del av KyrkAs medlemmar är beroende av bilen för a kunna u öra si arbete. Just nu förhandlar KyrkA bilavtalet med Svenska kyrkans arbetsgivarorganisa- on. ästa förhandlings llfälle är den 29 november. Arbetsgivaren har rört sig vad det gäller ersä ningsnivåerna både vad det gäller kilometerersä ning och ersä ning för självrisken. Vi vill också a det ska nnas möjlighet a teckna lokala kollek vavtal för den som llhandahåller egen bil i tjänsten säger förbundsordförande Bror Holm. KyrkAs yrkanden Huvudregel - Arbetsgivaren llhandahåller nödvändigt färdmedel/fordon i överensstämmelse med gällande arbetsmiljöregler så a tjänsteresan kan företas på e tryggt och säkert sä. tbildning för den som kör bil i tjänsten återkommande halkkörning och ECO-driving minst var 24 e månad. Om arbetstagaren ställer egen bil/färdmedel ll förfogande ska följande ersä ning/ alterna va lösningar llämpas öjlighet a trä a lokalt kollek vavtal om ersä ning för egen bil/färdmedel i tjänsten Ersä ning om OK ej trä as 4 50 SEK per kilometer Arbetstagaren har rä ll självriskreducering vid skada på bil/färdmedel som används i tjänsten Om avgi sbelagd parkeringsplats måste användas får arbetstagaren llbaka erlagd avgi. Vid parkering vid ordinarie arbetsplats ska elu ag för motorvärmare llhandahållas Arbetsgivare ersä er arbetstagare för utgi er avseende trängselska vid resa i tjänsten E ekter av eventuella förmånsvärden avseende fri parkeringsplats eller andra beska ningsmässiga förmåner vid använda av egen bil i tjänsten ska kompenseras av arbetsgivaren Central reglerad schablon för uppdelning av fast/rörlig ersä ning som inte kräver OK. 1 90 SEK/km. rörlig ersä ning och 2 600 SEK i fast ersä ning/månad. KYRKFACK 6/13 15

Halvvägs till himlen Den har samma problem som alla arbetsplatser med nedläggningar, ekonomi och problem med personal. Men sen har de Gud också. I TV SERIEN HALVVÄGS TILL HIMLEN ÅTER vänder den unge och idealistiske prästen Albin (som spelas av Johan Glans) hem från Afrika för att bli kyrkoherde i Östra Nöbberups församling i Skåne. Han drömmer om att reformera kyrkan och göra den viktig för vanliga människor han har också krav på sig från kyrkorådets ordförande att vända det vikande gudstjänstdeltagandet. Men det är inte alla som vill att kyrkan ska förändras. Redan första arbetsdagen stöter Albin dessutom på motstånd, eftersom hans kollega, den bokstavstrogna komministern Jan (som spelas av Anders Jansson), är besviken över att han inte fick tjänsten som kyrkoherde. Serien som hade premiär i TV4 den 11 september är skapad av Wictor Eriksson, Anders Jansson och Johan Glans. För att serien skulle få en verklighetsanknytning men med en humoristisk vinkel - har de pratat med präster och personal i Vellinge och Arrie församling, där Halvvägs till himlen har spelats in. De har också haft samtal om andligt såväl som vardagligt liv i Svenska kyrkan med präster i Lund. Johan och jag pratade om att göra en komediserie ihop och då berättade Johan att han alltid hade velat spela präst. Ju mer vi pratade om det, desto bättre kändes det. Johan och jag har känt varandra ett tag, men det här är vårt första stora projekt som vi skapat ihop. Han är Sveriges roligaste ståuppare men också mycket duktig på lågmäld humor och fysisk humor framför kameran, Han är som klippt och skuren att spela präst, säger Anders Jansson när vi pratas vid några veckor efter seriens start. intressant med den motvikt som kyrkan utgör, andlighet och tro i en värld som är materialistisk och egofixerad. Vilken är din egen rela on ll Svenska kyrkan Jag har alltid sett mig själv som en Jedi. Jag tror nog på något men kanske inte exakt kristendomens tolkning. Jag älskar dessutom kyrkor, kyrkorummet och musiken som är förknippad med kyrkan. Just nu lyssnar jag på Georg Friedrich Händel i bakgrunden. Vad har du för rela on ll prästen an Jag gillar honom. Man vet var man har Jan och jag tror att han vill väl. Jan har ett bra minne för detaljer det har jag också. Men eftersom han är lite kantig och har svårt att hantera människor så har han aldrig riktigt hittat sin plats. Han känner sig så klart hotad av Albin, den unga prästen som dessutom har gått förbi honom i karriären. Vad har du för bild av Svenska kyrkans arbetsmiljö Den har samma problem som alla arbetsplatser med nedläggningar, ekonomi och problem med personal. Men sen har de Gud också. Och det gör det lite extra roligt. Kyrkan har mycket att erbjuda och många fina traditioner som för oss samman. Men som med alla stora organisationer finns det alltid människor som utnyttjar det fina budskapet för egen vinning. Blir det en säsong 2 Vi får se. Vi har ju hittat en publik. Beslutet ligger hos TV4. Men vi har mycket kul kvar att berätta! Vad var det som intresserade er med kyrkans värld Det är alltid intressant att göra besök i nya världar. Många människor har en relation till kyrkan. Det är också Anders Jansson, Johan Glans och Jenny Skavlan som präst, kyrkoherde och diakon i Halvvägs till himlen. Foto Tv 4 16 KYRKFACK 6/13

Skriv ll Fråga juristen med dina frågor kring avtal och arbetsrä så svarar KyrkAs förbundsjurist Robert Svec i mån av utrymme på dina frågor. Mailadressen är svec@kyrka.se r jag y erst ansvarig för arbetsmiljön? I våras anställdes jag som kyrkoherde för första gången i min prästkarriär. Det är onekligen e utmanande uppdrag och inte helt självklart alla gånger. En fråga som jag ställts inför är om jag är den befa ningshavare som y erst är ansvarig för arbetsmiljön i församlingen. Kyrkorådet förefaller mena a så är fallet men något särskilt ansvar för det har jag inte u ryckligen få. Facklig medsyster Först ska sägas att det alltid är arbetsgivaren som ytterst har ansvaret för arbetsmiljön, i ditt fall alltså församlingen. Inom församlingen är kyrkorådet det organ som företräder arbetsgivaren och ansvarar för arbetsmiljön. Som ledamot av kyrkorådet delar du arbetsmiljöansvaret med övriga ledamöter. En annan fråga är om du i egenskap av kyrkoherde och ledare av verksamheten kan anses ha ansvaret för arbetsmiljön. Det är inte helt självklart utan beror på situationen i övrigt, såsom om du har tillräckliga resurser till ditt förfogande samt befogenheter och kompetens för att hantera ett sådant ansvar. Kyrkoordningens reglering i sig ger dig knappast en sådan ställning, eftersom dina befogenheter i mycket är beroende av vad kyrkorådet har gett dig för manöverutrymme. Kyrkorådet kan delegera arbetsmiljöansvaret till dig. En delegering avser det interna befattningsansvaret och inte huruvida du slutligen kan få bära det straffrättsliga ansvaret vid försummelse. Det straffrättsliga ansvaret fastställs alltid av domstol. Av betydelse för det straffrättsliga ansvaret är om det funnits behov av att delegera uppgifterna och om du haft befogenheter och resurser för att leva upp till ansvaret. Du ska även haft tillräckliga kunskaper om gällande regler och förhållanden i övrigt vad gäller riskerna i arbetsmiljön. Det är viktigt att en delegering är tydligt formulerad och även skriftlig. Ska jag berä a a vi väntar barn? Jag har sökt e jobb som diakon. Som en av era sökande har jag nu kallats ll intervju. E ersom det här är det första jobbet jag söker i kyrkan är jag naturligtvis angelägen om att allt ska bli rätt. Det som gör mig lite fundersam är om jag ska berätta att min man och jag väntar barn. Kan det vara ett bekymmer för mig nu? Snart mamma Att du är gravid eller i övrigt avser att skaffa barn i framtiden får enligt diskrimineringslagen inte påverka arbetsgivarens bedömning i detta sammanhang. Och det även om du inom den närmaste tiden skulle komma att vara ledig från arbetet på grund av föräldraskap. FRÅGA URISTEN Diskrimineringslagen ska bland annat främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete och lagen ska ge skydd under hela rekryteringsförfarandet. Diskriminering kan därför föreligga redan när arbetsgivaren sorterar ansökningarna och väljer sökande till anställningsintervju. Även det bemötande som en sökande får liksom hur referenser tas kan vara diskriminerande. Något uttryckligt förbud för en arbetsgivare att fråga om barn och familj finns dock inte. Om arbetsgivaren förhör sig kring detta och frågorna upplevs som obehagliga framför för dig som kvinna kan det vara fråga om könsdiskriminering. Så är naturligtvis även fallet om du förklarar att du avser att skaffa barn och sedan gallras bort. Du är inte skyldig att berätta om din graviditet eller huruvida du i framtiden har planer på barn. Frågan saknar relevans i en rekryteringssituation och det är helt och hållet du som avgör hur du önskar hantera denna. Måste jag ta en me-out? E er en viss ds kon ikt på min arbetsplats vill nu min kyrkoherde a jag ska ta me-out en vecka för a situa onen ska lägga sig. Måste jag rä a mig e er det eller kan jag fortsä a a komma ll arbetet? Jag har ingen som helst lust a hamna i utvisningsbåset. r rdigt e andlad Såvitt jag förstår överväger din kyrkoherde att avstänga dig från arbetet, i vart fall om du mot din vilja beordras att avhålla dig från arbete. Enligt kollektivavtalet på Svenska kyrkans område kan i nu aktuell situation avstängning av arbetstagare ske om upprätthållandet av arbetets behöriga gång kräver det. Skälet för en sådan avstängning ska emellertid vara av viss kvalificerad art. Avstängning bör endast användas i allvarligare fall då den är nödvändig för att undvika störningar i verksamheten, exempelvis vid påtagliga samarbetssvårigheter. Innan en arbetsgivare beslutar om avstängning av arbetstagare måste denne förhandla med förbundet lokalt. Det ska ge förbundet möjlighet att närmare granska situationen och ha synpunkter på frågans hantering. Förbundet kan även föreslå alternativa lösningar av situationen. Den bakomliggande konflikten är framför allt en arbetsmiljöfråga som skyndsamt ska hanteras av arbetsgivaren och skyddsombud. KYRKFACK 6/13 17

NOTISER ämställdhet i fokus när KyrkA bjöd in ll deba - Jämställdheten kommer inte av sig själv. Man måste ak vt arbeta för a den ska bli verklighet. Det menade era av de talare som deltog i den deba som Kyrkans Akademikerförbund inbjudit ll i samband med kyrkomötet den 19 november och riktade därmed e allvarligt budskap direkt ll kyrkopoli kerna i publiken. Att kvinnor behandlas annorlunda än män i arbetslivet är inte okej. Och för att det ska ske en förändring inom Svenska kyrkan måste kyrkoråden på allvar arbeta med jämställdhet. Att se till att det är en någorlunda jämn könsfördelning på arbetsplatserna är en bra början, menade Sacos ordförande Göran Arrius och pekade med hela handen ut över publiken. Kanske kunde vi också se till att fler kvinnor nominerades till posterna i kyrkoråden menade en kvinna i publiken vars förslag applåderades. Nära hundra personer hade samlats i Uppsala för att diskutera boken Kyrkoherde och kvinna, som getts ut på initiativ av Kyrkans Akademikerförbund. Bror Holm berättade om syftet med boken, att undersöka om kvinnliga kyrkoherdar i Svenska kyrkan behandlas annorlunda än manliga chefer, och summerade några genomgående teman i intervjuerna; Mannen är fortfarande ledarnorm, kvinnliga chefer bemöts annorlunda än män, kvinnoprästmotståndet existerar fortfarande och ett flertal av de intervjuade har upplevt att kollegor vägrat att ta nattvarden när de celebrerar. Vi blev inte förvånade över resultaten i boken, eftersom vi har mött frågeställningarna från våra medlemmar det var ju en orsak till att vi ville göra den här undersökningen. Det är nödvändigt att förbättra arbetsvillkoren för kvinnliga chefer i Svenska kyrkan på flera nivåer. Bland annat på en strukturell nivå, genom att förtroendevalda i kyrkoråd och kyrkonämnder aktivt och medvetet arbetar för att underlätta för kvinnor att bli chefer. Margareta Hemström, som varit kyrkoherde i flera församlingar, underströk att mannen är ledarnorm. Normen för en chef är fortfarande en man, det innebär att du som kvinna och ledare inte kan luta dig mot den. Flera gånger under mina år som chef har jag bemötts med orden lilla gumman något som jag besvarar med en mycket talande blick Boken sätter fingret på ett problem som vi möter på de flesta arbetsplatser, fortsatte Göran Arrius. Det som däremot överraskade mig var det problem som många möter vid nattvardsgången. Inom Saco anordnar vi inspirationsdagar för chefer där vi bland annat diskuterar hanterandet av jämställdhetsfrågan. Jag har själv varit chef i Svenska kyrkan och känner igen mycket av den problematik som tas upp i Kyrkoherde och kvinna, sa Anna von Malmborg. Jag känner kyrkogårdschefer som blivit ifrågasatta om de kan köra traktor, för att de är kvinnor. När vi inte blir värdigt bemötta påverkar det våra arbetsförhållanden. Samtalet om de här frågorna är viktigt - för vi talar inte gärna om de mönster som vi själva är en del av. Inge-Lise Olsen menade att vi idag upplever en backlash och har gjort det sedan mitten av 90-talet. Det har gjorts för lite forskning om kvinnliga präster och deras arbetsförhållanden. För 20 år sedan var 22-23 procent kyrkoherdar i Svenska kyrkan, idag är siffran 27 procent. Så det går väldigt långsamt, det finns onekligen ett glastak och en brist på kunskap hur vi hanterar dessa frågor. 18 KYRKFACK 6/13

KONTAKTUPPGIFTER Kontakta oss i KyrkA Behöver du facklig rådgivning är du som medlem all d välkom men a kontakta dina lokala förtroendevalda Deras kontakt uppgi er hi ar du här eller på vår hemsida www kyrka se Vi arbetar på kansliet ENNY EDLING Kretsordförande Luleå s skrets 0 20 26 1 STEN BYLIN Kretsordförande Härnösands s skrets 0663 10 60 OHAN LAUTMANN Kretsordförande Uppsala s skrets 0 0 2 3 0 33 ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD Kretsordförande Västerås s skrets 0 0 2 2 26 36 PERNILLA ROSIN Kretsordförande Karlstads s skrets 0 6 6 0 NILS HENRIK NILSSON Kretsordförande Stockholms s skrets 0 0 22 32 ANGELINA BA KMAN Kretsordförande Strängnäs s skrets 0 31 1 ANNA ARIN GABELI Kretsordförande Linköpings s skrets 013 20 0 33 HRISTER EDVINSON Kretsordförande Skara s skrets 0 1 122 1 ANNA LISA SAAR Kretsordförande Göteborgs s skrets 0 0 1 00 22 KENT ÖSTERDAHL Kretsordförande Visby s skrets 0 2 01 6 BRITT MARIE LEION Kretsordförande Vä jö s skrets 0 2 2 23 MIA MÖLLER Kretsordförande Lunds s skrets 0 0 2 3 06 EVA LINDSTRÖM Kretsordförande 1 :e kretsen 01 16 6 6 ANN KATRIN BOSBA H Kretsordförande Utlandskretsen 1 31 23326 LENA FORSBERG Handläggare medlemsregistret lena@kyrka.se MAGNUS GISSLER Kanslichef magnus.gissler@kyrka.se VIBEKE HAMMARSTRÖM Ombudsman vibeke.hammarstrom@kyrka.se KRISTINA HARRISON Ekonomi & IT kris na.harrison@kyrka.se LENNART HÅKANSSON Kommunikatör lennart.hakansson@kyrka.se SOFIE TILLGREN Handläggare medlemsregistret so e@kyrka.se ROBERT SVE Förbundsjurist svec@kyrka.se KONTAKT MED KANSLIET Du får kontakt med kansliet på kansli@kyrka.se eller via vår växel 08-441 85 60 så ser vi ll a di ärende hamnar hos rä person. Du kan även besöka vår hemsida www.kyrka.se ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER Dina medlemsuppgi er ändrar du enklast själv e er a du loggat in på www.kyrka.se eller via e-post ll lena@kyrka.se eller so e@kyrka.se FRÅGOR KRING DITT MEDLEMSKAP Har du prak ska frågor kring di medlemskap kontaktar du ena eller So e på medlemsregistret. Du når dem säkrast mellan 9.00-12.00 måndag ll fredag lena@kyrka.se 08-441 85 71 so e@kyrka.se 08-441 85 70 KYRKFACK 6/13 19

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Posttidning B A B S rk i to R R EN V DE B S IN MS R C RBUNDENS R N IN Hela undersökningen är publicerad i Dagens e er pappers dningen VI ERBJUDER INDIVIDUELL MEDLEMSSERVICE I anställningsfrågor fa lig infor a on o ar ts lats n f r an lingsär n n ä ställ t l n frågor nsionfrågor tr gg tsfrågor samt m lig t a t na f rmånlig s li o ol sfallsf rsä ring samt sakförsäkringar mö lig t a t kna förmånliga m l mslån ning n rkfa k inkoms örsäkring k rka s