Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting



Relevanta dokument
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Läkemedelsgenomgångar

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Handlingsplan Modell Västerbotten

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Till hjälp vid läkemedelsavstämning finns leg. Apotekare på Apoteket Farmaci

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Riktlinje för läkemedelshantering

Hantering av läkemedel

Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län

Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 ( )

Socialstyrelsens författningssamling

Uppföljning av tidigare genomförd granskning av effektiv läkemedelsanvändning hos gruppen 80 år och äldre

Socialstyrelsens författningssamling

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering

Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden

Riktlinjer och rutiner för läkemedelshantering vid särskilda boendeformer inom äldreomsorgen

Välkommen. till förskrivarutbildning!

LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala

Händelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion.

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.

Biverkningar i min vardag som apotekare. LLK utbildning Anna Falk

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård

Samlad Läkemedelslista (NOD/Pascal) Karina Tellinger Strateg

Bakgrund. Konsekvensutredning Dnr /2015 1(10) Allmänt

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

Apotekare på vårdcentral

Antagen i socialnämnden Riktlinje för läkemedelshantering

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Uppföljning. Lövstavägen 31

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden

SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Sammanträdesprotokoll. Kommunstyrelsesalen, Kommunhuset, Drottninggatan 2, Motala Måndagen den 9 december 2014 kl. 08:30-12:00


Uppdragsavdelningen Reviderad Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/

Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Läkemedelsförskrivning till äldre

Riktlinjer från Dosförpackade läkemedel inom Stockholms län

Läkemedelsgenomgångar i primärvård. LMG-ribba 2012 och kriterier för att nå ribban

MAS Riktlinje för logghantering gällande hälso- och sjukvårdsjournaler

Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård

Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Innehållsförteckning. 1 Uppföljning... 3

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Patientsäkerhetsberättelse

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen

Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll

Patientsäkerhetsberättelse

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Göran Thapper (S) Monica Pettersson (PRO) Erik Teodorsson (PRO) Helge Björk (SPF) Börje Wedin (SPF) Birgitta Peräinen (RPG) Ingrid Bylund (Vision)

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

Tingsryd i toppform med FYSS

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Riktlinje för åtgärder vid dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård

Projekt Läkemedelsgenomgångar

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015

Mål för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Receptlära och läkemedels- förmånerna

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

RIKTLINJE AVSEENDE SKYDDADE PERSONUPPGIFTER

Transkript:

"ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel" vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har utarbetat dessa riktlinjer för läkemedelsgenomgångar i Stockholms läns landsting. Synpunkter har inhämtats under ett brett remissförfarande. Riktlinjerna är fastställda av hälso- och sjukvårdsdirektör Catarina Andersson Forsman och gäller från och med i mars 2013. Till grund ligger Socialstyrelsens ändringsförfattning, SOSFS 2012:9, tidigare anvisningar om läkemedelsgenomgångar i SLL och Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Syfte och mål Det övergripande syftet med att genomföra läkemedelsgenomgångar är att öka kvaliteten och säkerheten i läkemedelsbehandlingen, särskilt hos sköra äldre som är en utsatt grupp. Under de senaste decennierna har läkemedelsanvändningen hos äldre ökat. Det finns fler läkemedel och nya behandlingsprinciper och med det större möjligheter att behandla åldrandets sjukdomar. Denna ökade läkemedelsbehandling kan också innebära risker för t.ex biverkningar som även kan leda till sjukhusinläggning. Läkemedelsgenomgångar är en metod för kartläggning av en patients samtliga ordinerade och använda läkemedel i syfte att säkerställa en korrekt och aktuell läkemedelslista. Det är dessutom en metod för analys, omprövning och uppföljning av en patients hela läkemedelsanvändning i syfte att, upptäcka, åtgärda och förebygga läkemedelsrelaterade problem. 1

S^^fc STOCKHOI MS l ÄNS I ANDSTIISIG SLL Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar Riktlinjerna ska användas i öppen och sluten vård, hemsjukvård samt i särskilda boendeformer. Riktlinjerna ska omsättas i lokala rutiner och göras kända för personal som arbetar med läkemedelsgenomgångar. En läkare ska ansvara för läkemedelsgenomgångarna. Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras i samråd med patienten. Läkaren bör samarbeta med andra yrkeskategorier i team. I teamet kan andra läkare, sjuksköterska, apotekare, annan hälso- och sjukvårdspersonal och kontaktperson ingå. Utöver nedanstående patientgrupper skall alla patienter oavsett ålder erbjudas läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad, om det anses motiverat med hänsyn till sjukdomspanorama och/eller omfattning av läkemedelsbehandling. Enkel läkemedelsgenomgång (elmg) En enkel läkemedelsgenomgång ska erbjudas alla patienter som är 75 år eller äldre - vid besök hos läkare i öppen vård - vid inskrivning i slutenvård samtliga patienter, oavsett ålder, vid inflyttning i särskilt boende för äldre, och vid påbörjad hemsjukvård. Vid en enkel läkemedelsgenomgång ska det med utgångspunkt i tillgänglig dokumentation och patientens egna uppgifter så långt möjligt kartläggas: vilka läkemedel som är ordinerade och varför i vilken styrka och dosering läkemedlen är ordinerade vilka av dessa patienten använder vilka övriga läkemedel inklusive receptfria och naturläkemedel patienten använder hur patienten använder läkemedlen, om det finns praktiska problem med läkemedlen och hur följsamheten till ordinationen ser ut. Om patienten själv begär det eller inte själv kan lämna uppgifterna, bör de om möjligt inhämtas från närstående. Läkaren gör en bedömning av om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker. Läkemedelsrelaterade problem som går att lösa direkt ska åtgärdas och vid behov följas upp. Om det efter den enkla läkemedelsgenomgången finns misstanke om kvarstående läkemedelsrelaterade problem ska en fördjupad läkemedels genomgång erbjudas. 2

STOCKHOl MS I ÄNS I ANDSTING Efter eller under en enkel läkemedelsgenomgång ska läkaren dokumentera i patientens journal vilka läkemedel patienten använder - vilka läkemedelsrelaterade problem som upptäckts - de åtgärder som gjorts - hur eventuell uppföljning ska göras patienten få individuellt anpassad information om sin läkemedelsbehandling och eventuellt utförda åtgärder patienten få en uppdaterad läkemedelslista. När patienten varit inskriven i slutenvård skrivs en läkemedelsberättelse som ges till patienten. Fördjupad läkemedelsgenomgång (flmg) En fördjupad läkemedelsgenomgång ska erbjudas samtliga patienter efter påbörjad hemsjukvård minst en gång per år samtliga patienter efter inflyttning i särskilt boende för äldre minst en gång per år samtliga patienter 75 år och äldre med dosdispenserade läkemedel minst en gång per år patienter 75 år och äldre med tre eller fler kroniska diagnoser en gång per år inom primärvården övriga patienter där det efter en enkel läkemedelsgenomgång finns kvarstående läkemedelsrelaterade problem eller där det finns misstanke om sådana. En fördjupad läkemedelsgenomgång inkluderar en enkel läkemedelsgenomgång. En fördjupad läkemedelsgenomgång ska utföras i team bestående av patient, ansvarig läkare, sjuksköterska/distriktssköterska och därutöver om möjligt apotekare, klinisk farmakolog, annan hälso- och sjukvårdspersonal och kontaktperson. Den läkare som ansvarar för den fördjupade läkemedelsgenomgången ska ta ställning till läkemedelsbehandlingen i sin helhet. Följande faktaunderlag bör finnas vid en fördjupad läkemedelsgenomgång uppdaterad läkemedelslista samt övrig dokumentation från enkel läkemedelsgenomgång utförd symtomskattning, t.ex. PHASE-20 1 provsvar; Hb, natrium, kalium, kreatinin m.fl. beroende på patientens diagnoser och läkemedel blodtryck (ortostatiskt blodtryck vid behov), puls och vikt beräknat GFR genomförd interaktionskontroll, SFINX 2 FASTSTÄLLD AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSDIREKTÖR CATARINA ANDERSSON FORSMAN 3

STOCKHOl MS I ÄNS I ANDSTING uppgift om patienten eventuellt fallit. Vid en fördjupad läkemedelsgenomgång För varje läkemedel: kontrollera att det finns en indikation värdera behandlingseffekten utifrån behandlingsmål bedöm om läkemedlet är lämpligt med tanke på patientens diagnoser, ålder, njurfunktion och andra läkemedel bedöm om dosen är korrekt med tanke på patientens diagnoser, ålder, njurfunktion och andra läkemedel utvärdera om läkemedlets nytta är större än läkemedlets biverkningar eller risken för biverkningar bedöm om icke-farmakologiskt alternativ eller komplement finns anpassa beredningsformen. För läkemedelsbehandlingen i sin helhet: kontrollera om läkemedelsbehandlingen följer aktuella rekommendationer bedöm om patienten har problem med handhavande eller kunskap bedöm om patienten själv kan ta hand om sin läkemedelsbehandling eller har tillräckligt med stöd för detta bedöm om underbehandling föreligger kontrollera om kliniskt relevanta interaktioner förekommer. Efter eller under en fördjupad läkemedelsgenomgång läkaren dokumentera i patientens journal - vilka läkemedel patienten använder - målen för läkemedelsbehandlingen - vilka läkemedelsrelaterade problem som framkommit och hur man åtgärdat dessa - hur och när uppföljningen ska göras. Det ska även framgå vilken vårdgivare/vårdenhet som ansvarar för uppföljningen. patienten få individuellt anpassad information om - vilka åtgärder som har vidtagits och varför - när och hur uppföljningen ska göras - vilken vårdgivare/vårdenhet som ska ansvara för uppföljningen - vilka som har deltagit vid läkemedelsgenomgången. patienten få en uppdaterad läkemedelslista. ska 4

2r >C STOCKHOI MS I ÄNS 1 ANDSTING Läkemedelsberättelse (LMB) För patienter som skrivs ut från slutenvården och där en läkemedelsgenomgång genomförts ska läkaren upprätta en läkemedelsberättelse i patientjournalen. Läkemedelsberättelsen ska vara skriven på ett språk som är anpassat för patienten. Läkemedelsberättelsen ska innehålla uppgifter om: vilka ordinationer som ändrats vilka andra åtgärder rörande läkemedelbehandlingen som har vidtagits orsakerna till de vidtagna åtgärderna målen för läkemedelsbehandlingen vad som skall följas upp och när detta ska göras vilken vårdgivare/vårdenhet som ska ansvara för uppföljningen. Vid utskrivning från slutenvård ska läkemedelsberättelsen tillsammans med en aktuell läkemedelslista lämnas till patienten. Överföring av information vid utskrivning Vid vård hos en annan vårdgivare/vårdenhet ska läkemedelsberättelsen och en aktuell läkemedelslista föras över till denna, senast samma dag. Bestämmelser om vårdplanering och överföring av information vid utskrivning finns i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:27) om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Uppföljning Verksamhetschefen hos den vårdgivare/vårdenhet som har eller tar över ansvaret för patienten efter en fördjupad läkemedelsgenomgång eller efter en utskrivning (där det har upprättats en läkemedelsberättelse) ska se till att patienten tilldelas en läkare. Denna läkare ansvarar för uppföljningen av läkemedelsgenomgången. Om patienten redan har en fast läkarkontakt bör denna göra uppföljningen. Information till närstående Om inte information, så som t.ex. aktuell läkemedelslista och läkemedelsberättelse, kan ges till patienten ska den ges till närstående om det inte finns hinder i offentlighets- och sekretesslagen eller enligt tystnadsplikten. 5

r Z / ^ l Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I ÄNS I ANDSTING Referenser 1 http://www.lul.se/sv/extranat/for-vardgivare/lakemedelskommte 20/ 2 http://www.janusinfo.se/beslutsstod/interaktioner/interaktioner-sfinx/ Information om dokumentet Kontaktperson: Åke Pehrsson, Läkemedelsenheten, e-post ake.pehrsson@sll.se 6