Slutrapport för Ökad måluppfyllelse i svenska och SO särskild satsning

Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 16 Projektledare: Marie Olsson, Carina Wieslander Projektbeteckning Version Slutrapport för Ökad måluppfyllelse i svenska och SO särskild satsning Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Sida 2 av 16 Sammanfattning 1 Inledning och bakgrund 2 Projektgenomförande 2.1 Organisation 2.2 Metod 2.3 Arbetet med eleverna 3 Måluppfyllelse 3.1 Uppnådda projektmål 3.2 Kvarstående aktiviteter med aktivitetsplan 3.3 Bedömd uppfyllelse av effektmål 4 Erfarenheter kring det genomförda projektarbetet 4.1 Metoder 4.2 Projektorganisation, mottagare och samspel 4.3 Resurser och tidplan 4.4 Framgångsfaktorer 5 Överlämning vid projektslut 5.1 Mottagare 5.2 Uppföljning av effektmål Bilaga: elevinstruktion

Sida 3 av 16 Sammanfattning För att höja läsförmågan och därigenom förbättra elevernas måluppfyllelse i SO och svenska har vi arbetat med samtal kring faktatexter. Målet för projektet var att alla elever i de klasser vi undervisar på Helenelundsskolan skulle nå målen i SO och svenska i år 9. Vårt projekt har involverat 16 elever och två lärare. I gruppen har vi haft elever med annat modersmål än svenska, dyslexi och andra läsoch skrivsvårigheter. Eleverna låg på olika nivåer vad gäller motivation och kunskaper. Gemensamt för dem var en låg läsförmåga. Inför arbetet gick vi på en föreläsning med läsforskaren Monica Reichenberg. Dessutom studerade vi litteratur för att lära oss mer om lästräning och vad som gör en text lättläst. Utifrån detta har vi utarbetat en metod för lästräning som passat oss och våra elever. En timme per vecka har vi träffat eleverna, som vi delat in i två mindre grupper. Utöver det har vi lärare haft en halv timmes planeringstid i veckan. I läsgruppen: förbereder vi läsningen läser vi texten högt förklarar och diskuterar vi svåra ord sammanfattar vi innehållet uppmuntrar vi frågeställningar tränar vi eleverna i inferenser (att läsa mellan raderna) och reflektion återkopplar vi till förkunskaper. Vi tycker att vi lyckats väl med detta. I klasserna 9a 9f finns endast två elever som saknar betyg i SO. I dessa fall finns förklaringar som ligger utanför projektets ramar. Då projektet startade riskerade många av eleverna i vår grupp att inte klara målen. När projektet avslutades hade flera av dem lyckats uppfylla något eller några kriterier för ett högre betyg. Några elever i vår grupp hade dessutom höjt sina betyg. Eleverna i läsgruppen har fått kunskaper och verktyg inför fortsatta studier. De har fått en bättre läsförståelse och de har utvecklat sina lässtrategier och sin studieteknik. Flera har uttryckt att de fått bättre självkännedom och större trygghet i skolan.

Sida 4 av 16 Lärarnas kunskaper om hur man kan förbättra läsförståelsen hos elever har ökat. Dessa kunskaper kommer att vara användbara i vårt framtida arbete. 1. Inledning och bakgrund Vi undervisade under läsåret 2007/08 tre av Helenelundsskolans åttondeklasser i svenska och SO. Ungefär femton procent av eleverna befann sig kunskapsmässigt på gränsen till att klara ett godkänt betyg i svenska år 8. Eftersom språket är grunden för all inlärning i skolan, har dessa elever svårt att klara undervisningen. Särskilt SO-ämnena blir svåra eftersom kraven på textbehandling och textbearbetning är höga. I SO-läroböckerna är texterna långa och faktatäta. För god förståelse krävs förkunskaper och/eller mycket god läsförmåga. På Helenelundsskolans högstadium sker svenskundervisningen i helklass. Det är mycket stora skillnader mellan olika elevers kunskaper och behov, vilket innebär svårigheter att till fullo anpassa undervisningen till den enskilde eleven. Vi tänkte att en insats för att höja läsförmågan skulle förbättra elevernas möjligheter att klara målen i såväl SO som svenska. På vår skola hade Cecilia Johansson och Benita Silvergren läsåret 2007/08 drivit ett läsutvecklingsprojekt Nationella provet år 9 som verktyg i arbetet med ökad måluppfyllelse i svenska och svenska som andra språk. Detta föll väl ut och vi ville vidareutveckla och anpassa de idéer och metoder som använts, så att de passade våra ämnen och elever. Vi anser att den viktigaste orsaken till att vissa elever har svårt att nå målen i svenska och SO är bristande läsförståelse och bristande förmåga att hantera abstrakta begrepp. Därför måste deras förståelse och textbehandling förbättras. I skriften Att läsa och skriva från Myndigheten för skolutveckling betonas vikten av att man läser gemensamt. Att läsa och skriva tillsammans, och att samtala kring det som man läser och skriver, är sannolikt det allra viktigaste stödet som man kan ge för att barns och ungas läsande och skrivande ska utvecklas. Det ligger i linje med vårt projekts arbetsmetoder och mål. Vi ville också öka vår kunskap om hur man kan förbättra inlärningen för de elever på högstadiet vars kunskaper inte ökar i enlighet med läroplanens mål. I Läroplanen står: Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.

Sida 5 av 16 2 Projektgenomförande 2.1 Organisation och ramar Två lärare har varit inblandade i projektet. En av dem arbetar deltid och kunde därför lätt utöka sin arbetstid och få ersättning per timme. Den andra arbetar heltid och har därför haft vikarie under sin ordinarie lektionstid. Utöver en timme per vecka med elever har vi haft en halvtimme för gemensam planering. Den lades in i våra personliga scheman redan från början. Eleverna har kommit till oss under en timme varje vecka. Läsgruppens arbete har legat på elevensval-tid under hela läsåret. 22 elever hade möjlighet att välja vårt projekt. Till dessa elever skickade vi en personlig inbjudan med post. I den berättade vi kort om projektet. Vi krävde ett svar med målsmans underskrift. Detta gjorde att elever och föräldrar redan från start var både intresserade av och engagerade i vårt arbete. Många ville vara med och vi valde ut 16 elever som fick delta. Vi ville ha max 8 elever/grupp eftersom läsforskaren Monica Reichenberg rekommenderar små grupper för effektiva textsamtal. De kriterier vi använde var: låg måluppfyllelse i våra ämnen, läs- och skrivsvårigheter, dyslexi samt annat modersmål. En annan viktig faktor för att få ett lyckat resultat är gruppernas sammansättning. Under arbetets gång har vi anpassat grupperna efter ämnesinnehåll och elevernas behov. Ett gott arbetsklimat är grunden för elevernas inlärning. 2.2 Metoder Vi ville att fokus i arbetet skulle ligga på läsning och samtal kring faktatexter. Dessa texter skulle ha en tydlig koppling till aktuellt arbetsområde i SO. I våra textsamtal utgick vi från den metod som Monica Reichenberg rekommenderar i sin bok Vägar till läsförståelse. Modellen vi använt kommer från hennes Lathund vid textsamtal (Reichenberg 2008). Under arbetets gång har vi anpassat den efter elevernas behov och våra intentioner. Vi tror att dessa strukturerade samtal utvecklar elevernas förståelse av innehållet i texter. Vi vill också göra dem medvetna om hur man kan arbeta med texter och vårt mål är att de ska kunna använda metoden på okända texter i fortsättningen.

Sida 6 av 16 2.3 Arbetet med eleverna Lärarna förbereder textsamtalet genom att välja en text. Vi utgår från aktuellt arbetsområde i SO. De texter vi väljer ska inte ingå i den ordinarie undervisningen. Vi vill visa eleverna att samma innehåll kan presenteras på olika sätt. De ordinarie läromedlen är inte alltid optimala för alla elever. Då vi väljer texter försöker vi tänka på rekommendationer från Reichenberg och Lundberg i boken Vad är lättläst?. Texterna ska inte vara för långa och det ska helst finnas en författarröst som talar till läsaren. I texten ska det finnas gott om praktiska exempel som gärna kan knytas till elevernas förförståelse. Det ska finnas flera ord som visar samband, sammanhang och kausalitet. Vi undviker däremot inte främmande ord och abstrakta begrepp, eftersom vi vill lägga nivån något över elevernas egen, för att utveckla såväl deras ordförråd som deras tänkande. Då vi arbetar med eleverna förbereder vi läsningen genom att översiktligt titta igenom dagens text. Rubriker och bilder uppmärksammas. Eleverna uppmuntras att berätta om sådant de känner till sedan tidigare. Läraren läser sedan högt och eleverna följer med i texten. Vi läser högt eftersom vårt syfte inte är att träna avkodning, utan att eleverna övas i att förstå och reflektera. Vi segmenterar texten och gör pauser för att förklara och diskutera svåra ord. Eleverna uppmuntras att själva ställa frågor om innehållet och till författaren. Vi lärare hjälper till. Under hela arbetets gång tränas eleverna i reflektion och inferenser, det vill säga att läsa mellan raderna. Återkoppling till förkunskaper sker fortlöpande. Då det behövs sammanfattar vi innehållet. Under läsarbetet utnyttjar vi gärna Atlas och Historisk atlas. 3 Måluppfyllelse 3.1 Uppnådda projektmål Vårt mål var att alla elever som vi undervisar ska nå målen i SO och svenska i årskurs 9. Vi tycker att vi lyckats väl med detta. I klasserna 9a 9f finns endast två elever som saknar betyg i SO. I dessa fall finns förklaringar som ligger utanför projektets ramar. Eleverna har inte ingått i projektet.

Sida 7 av 16 3.1.1 Elevernas betyg och resultat på nationella prov Tabell 1. Betygsstatistik för svenska och svenska som andra språk Betygssteg Ht år 8 Vt år 8 Ht år 9 Vt år 9 Saknade betyg 2 1 Godkänd 14 15 16 12 Väl godkänd Mycket väl godkänd 4 Tabell 2. Nationellt prov i svenska Betygssteg Läsdel Muntlig del Saknade 2 betyg Skrivdel Godkänd 8 6 13 12 Väl godkänd Mycket väl godkänd 6 10 3 4 Sammanlagt resultat Tabell 3. Betygsstatistik för SO Betygssteg Ht år 8 Vt år 8 Ht år 9 Vt år 9 Saknade betyg Godkänd 56 56 60 49 Väl godkänd Mycket väl godkänd 8 8 4 14 1 Vi har valt att multiplicera alla SO-betyg med fyra, för att få ett bra jämförelsetal. Det beror på att en del elever fick ett delat SO-betyg i åk nio. Då fick dessa elever olika betyg i geografi, historia, religion och samhällskunskap.

Sida 8 av 16 De flesta av eleverna i vårt projekt låg, då vi startade, på gränsen att klara sitt betyg. Alla hade behov av stöd för att utveckla sin läsförmåga. Bristerna berodde i åtta fall på dyslexi och i fyra fall på att eleverna har annat modersmål än svenska. Två av eleverna hade betyget VG i SO. En av dessa är dyslektiker och en har annat modersmål och därför passade de in i vår grupp. Vi ansåg dessutom att gruppen skulle fungera bättre om vi satte samman elever med en varierande förmåga och ambition. Vi tror att vi tänkte rätt. De duktigaste eleverna har ofta visat vägen för de svagare. Detta ökade motivationen och gjorde att gruppen kunde attrahera elever som vanligtvis inte vill ta emot speciallärarhjälp. Man kan se en tydlig positiv utveckling för våra elever. Många av eleverna i vår grupp riskerade då projektet startade att inte klara målen för G. Då projektet avslutades hade flera av dem lyckats uppfylla något eller några kriterier för ett högre betyg. Några elever i vår grupp har dessutom höjt sina betyg. I svenska startade vi med en elev som saknade betyg och flera elever hade mycket svagt G. Då vi avslutade projektet hade tolv elever nått G och fyra hade betyget VG. Resultatet på det nationella provet i svenska är också intressant. Alla våra elever klarade nationella provet i helhet. Provet består av tre delar: en läsdel, en muntlig del och en skriftlig del. Alla elever utom två klarade läsdelen. Dessa två elever har dyslexi. En av dem var dessutom frånvarande under förberedelstiden som ingår i provet. Detta påverkade sannolikt elevens resultatet. Sex av eleverna hade till och med VG. Den muntliga delen gick bäst för läsgruppen. Vår metod med högläsning och analyserande samtal tror vi har bidragit. I det muntliga provet får eleverna lyssna till ett skönlitterärt textutdrag och gemensamt analysera detta i ett samtal. Därefter redovisar de sina texter och samtal för varandra. Läsgruppens sexton elever klarade skrivdelen. Tre av dem fick VG. När det gäller SO:n har textsamtalen varit mycket positiva för elevernas motivation och resultat (se tabell). Kvaliteten i elevernas kunskaper har fördjupats. Flera av dem kan nu jämföra, dra slutsatser, reflektera och se samband. Vi ser en markant förbättring av deras betyg. Vi har medvetet valt att följa SO-planeringen, det vill säga vi har valt texter inom det ämnesområde som varit aktuellt i SOundervisningen. De svaga eleverna har lärt sig mer och sedan känt sig duktiga i klassen. De har kunnat bidra i diskussioner och vid genomgångar. En ny roll i klassrummet har möjliggjorts.

Sida 9 av 16 3.2 Kvarstående aktiviteter med aktivitetsplan Projektet är avslutat och inga aktiviteter återstår. Eleverna i åk nio lämnade skolan i juni 2009. 3.3 Bedömd uppfyllelse av effektmål Vi bedömer att eleverna i läsgruppen fått kunskaper och verktyg inför fortsatta studier. De har fått en bättre läsförståelse och de har tillägnat sig lässtrategier och studieteknik. Detta har de god användning av på gymnasiet. Elevernas personliga utveckling har också främjats i den lilla gruppen. Flera har uttryckt att de fått bättre självkännedom och större trygghet i skolan. Elever som varit mycket tysta under större delen av högstadiet började ta initiativ och vågade uttrycka sina tankar först i den lilla gruppen, men sedan även i klassrummet. Vi hoppas att de tar med sig detta i sin nya skolsituation. Flera av eleverna i läsgruppen har gått från att bara fokusera på att ytligt förstå texterna till att läsa mellan raderna och reflektera kring innehållet, vilket krävs för att nå högre mål än G. Lärarnas har ökat sina kunskaper om hur man kan förbättra läsförståelsen hos elever som har en låg läsförståelse, ett läshandikapp eller annat modersmål. Vi kommer att använda dessa kunskaper i vårt arbete. Vi har funnit en metod som passar våra behov och som uppskattas av eleverna. Tilldelningen av projektpengar har gjort det möjligt att arbeta koncentrerat med en liten grupp elever, vilket är en förutsättning för ett riktigt gott resultat. 4 Erfarenheter kring det genomförda projektarbetet 4.1 Metoder Under vårt arbete med läsgruppen testade vi att använda olika typer av texter. Det visade sig att lättlästa bearbetade texter av typen Religion och liv 9 Fokus var för enkelt för gruppen. Det är viktigt att jobba med texter som utmanar intellektuellt. Med vägledning och i grupp klarar många lite mer än vanligt och det är stimulerandet att jobba med sådant som är svårt, men ändå möjligt att förstå. Eleverna växer. Vår metod för textsamtal har givit eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper på ett annat sätt. I den ordinarie undervisningen är grupperna stora och det begränsar möjligheterna till textsamtal som

Sida 10 av 16 verkligen anpassas till individen och berör. I år nio krävs det att man kan läsa på egen hand och formulera sig i skrift. Det var viktigt att läsgruppen bestod av elever som vi redan undervisade. Vi kände dem och de kände oss. Därför behövde vi inte använda någon tid till att lära känna dem och testa deras kunskaper samt se deras individuella behov. 4.2 Projektorganisation Organisationen har i stort sett fungerat bra, eftersom vi redan tidigt tänkt igenom de svårigheter vi kunde ställas inför. Det gällde t.ex. schemaläggning (att frigöra elever från flera grupper under en gemensam tid, planeringstid för lärarna), elevgruppens sammansättning, motivationshöjande åtgärder (föräldrabrevet med personlig inbjudan och presentation av projektet). Ett problem var att så många ville gå i vår grupp. Vi hade bestämt oss för att grupperna inte skulle få vara större än sju till åtta elever. I en föreläsning om att läsa fakta texter rekommenderade Monica Reichenberg att textsamtal bör ske i mindre grupper. Vi blev tvungna att göra enskilda bedömningar av vilka som skulle få delta. Att vår lektion var placerad sent på måndagarna var inte vidare bra. De flesta klarade detta, men ibland kunde någon eller några elever tappa fokus mot slutet. Detta borde vara lätt att förbättra genom att lägga läsgruppens tid lite tidigare på dagen. I sin utvärdering efterlyste eleverna också två pass per vecka. Lokalfrågan var ett problem. Vi behövde två rum att vara i och under det här läsåret har det varit extra trångt i våra lokaler. De lokaler vi hade tillgång till passade egentligen inte våra behov och en av oss fick byta lokal några gånger. Detta tog tid och blev lite rörigt för eleverna. 4.3 Mottagare och samspel Våra elever har fått utvärdera kursen vid två tillfällen i slutet av terminerna. Alla elever har varit positiva. De har värdesatt de små grupperna där alla blir sedda och kommer till tals. Högläsning och samtal tycker de också är bra. Att formulera egna frågor och funderingar samt höra andras tankar och infallsvinklar har varit stimulerande. Elever har också påtalat en viktig skillnad mot enskild specialundervisning, där man bara fokuserar på individens eget arbete utanför den ordinarie undervisningen. I gruppen får man nya

Sida 11 av 16 infallsvinklar och samarbetet mellan svenska och SO har förstärkt intresset. Under SO-lektionerna har eleverna tydligt sett att deras kunskaper kommit till användning och fördjupats. Våra intentioner har varit att arbetet i gruppen skulle kunna kopplas till elevernas skolresultat. Lästräningen skulle inte ha ett eget innehåll utöver skolans ordinarie undervisning. Genom att gå i läsgruppen skulle eleverna få såväl lästräning som hjälp med ämnesinnehållet i SO. Detta tar också Skolverket upp i sin rapport Särskilt stöd i grundskolan: När det gäller särskilt stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter visar skolverkets kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning att stödet ofta ges utanför den ordinarie klassens ram och med uppgifter som inte är betygsgrundande. Enligt författarna betyder det att elever i behov av särskilt stöd i dessa fall får mindre tid för arbete med betygsgrundande uppgifter jämfört med övriga elever. Detta kan innebära att elever som egentligen skulle ha behövt mer tid än övriga elever, istället får mindre tid. Så här tyckte några elever om vårt projekt: Man koncentrerar sig mer i mindre grupp Man får läsa, pausa och prata om det man lärt sig. Det har påverkat mig i alla teoretiska ämnen på ett bra sätt Bra att man har analyserat ämnen i grupp och alla får utvecklas med den hjälp man behöver Jag har blivit bättre på att prata och förstå texter Jag tycker det ska finnas för andra elever med, för det är lättare att klara sig i ämnena Läsa roligare texter som samtidigt är svåra så man lär sig Bra att lärarna har anpassat sig till elevgruppen Bra, anknytning till det vi gör iso:n Det enda sättet man kan förbättra det på är att ha det flera gånger och längre tid

Sida 12 av 16 Eleverna i vår läsgrupp hade olika utgångslägen kunskapsmässigt. Det var bra, tror vi. Några elever med dyslexi eller annat modersmål än svenska låg långt över gränsen för G. Det rör sig om elever som visserligen har låg läsförståelse, men som med hög ambition, mycket hjälp hemma och stor arbetsinsats nått längre. Dessa stimulerar övriga elever och visar vägen. Gruppindelningen har under hela arbetet varit flexibel. Vi har utgått ifrån innehåll och gruppdynamik. Det är viktigt att konstruera grupper som fungerar. 4.4 Resurser och tidplan Utifrån de ramar vi satte upp tycker vi att vårt projekt fungerat utmärkt. Vi har försökt förutse vilka behov och problem vi skulle kunna möta under projektets gång. Vi har kontinuerligt antecknat och gjort avstämningar. Var befinner vi oss och hur går vi vidare? Under arbetets gång har vi varit väl medvetna om de krav som ställs inför rapportskrivandet, vilket har underlättat arbetet. 4.5 Framgångsfaktorer Noggrann planering av projektet Vi har varit noga med att tänka igenom möjligheter och svårigheter i god tid. Vi anpassade projektet till givna ramar inom organisationen och det har underlättat vårt arbete. Det gäller t ex tidsåtgång, schemafrågor och gruppsammansättning. Personlig inbjudan till elever och föräldrar Det brev som skickades hem till utvalda elever förstärkte motivationen hos eleverna. Tydlig presentationen av innehåll och syfte för eleverna Vi hade ett tydligt mål med arbetet. Redan i ett tidigt skede samlade vi eleverna och presenterade metod och syfte. Egna elever som vi känner väl Utgångsläget för arbetet med eleverna var gott. Vi kände dem redan och var medvetna om deras starka och svaga sidor. Därför kunde vi snabbt komma igång med arbetet.

Sida 13 av 16 Lärarnas engagemang Våra höga förväntningar och vårt stora engagemang i mötet med varje elev har haft mycket stor betydelse. Vi visade eleverna att just deras deltagande var viktigt och vi var övertygade om att eleverna med rätt stöd kunde utvecklas och nå högre mål. Varierad kunskapsnivå i gruppen En orsak till att arbetet i grupperna fungerade bra var att vi satte samman elever med en varierande förmåga och ambition. De starkare eleverna kunde driva textsamtalen framåt och lyfta diskussionerna till en högre nivå. Detta ökade motivationen för alla. Tydlig metod för textsamtal Vi utgick från den metod för textsamtal som Monica Reichenberg förordar i Vägar till läsförståelse. Vi anpassade den efter våra och elevernas behov. Fokus på läsa, lyssna och tala Vi ville lägga fokus på förståelse, reflektion och analys av innehållet i faktatexter. Eleverna skulle inte behöva lägga kraft på textavkodning och skrivande. I samtal har eleverna med lärarnas hjälp möjlighet att lära av varandra och hjälpas åt att nå gå vidare i resonemang. Tydlig koppling till ordinarie SO-undervisning Kopplingen till den ordinarie SO-undervisningen har ökat elevernas motivation. Vi gav dem möjlighet att utveckla sina kunskaper med hjälp av vår metod och med andra typer av texter. Lärarsamarbetet med fast planeringstid Utan en fast planeringstid är det svårt att driva ett gemensamt projekt, tror vi. Vardagen i skolan är stressig och fasta rutiner för samarbete underlättar. Egen fortbildning Under arbetets gång har vi framför allt lärt oss mycket om läsutveckling.

Sida 14 av 16 Uppmuntran och stöd Stöd och intresse från skolledningen och kollegor har lyft oss och givit ökad motivation i arbetet. 5 Överlämning vid projektslut 5.1 Mottagare Projektrapporten överlämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Sollentuna kommun senast 2009-11-02. Projektet presenteras i Turebergshuset 2009-12-01. 5.2 Uppföljning av effektmål Eleverna i projektet gick i åk 9 och lämnar skolan i juni 2009. Arbetet med dem är alltså avslutat.

Sida 15 av 16 Källförteckning Arevik, S. & Hartzell, O. (2007) Att göra tänkande synligt. En bok om begreppsbaserad undervisning. Stockholms Universitets Förlag Berg, L. & Rundblom, G. (2007) Religion och liv 9. Fokus elevbok. Stockholm. Natur och Kultur. Dysthe, O. (1996) Det flerstämmiga klassrummet. Att skriva och samtala för att lära. Lund. Studentlitteratur. Lundberg, I. & Reichenberg, M. (2008) Vad är lättläst? Specialpedagogiska skolmyndigheten. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (2000) Stockholm. Fritzes. Molloy, G. (1996) Reflekterande läsning och skrivning. Lund. Studentlitteratur. Möller, M. m.fl. (2005) Läspasset Fakta Textbok och Läspasset Fakta Elevbok. Malmö. Gleerups Utbildning AB. Reichenberg, M. (2000) Röst och kasualitet i lärobokstexter. En studie av elevers förståelse av olika textversioner. Göteborg. Acta Universitatis Gothoburgensis. Reichenberg, M. (2008) Vägar till läsförståelse. Texten läsaren och samtalet. Stockholm. Natur och Kultur. Skolverket (2008) Särskilt stöd i grundskolan, En sammanställning av senare års forskning och utvärdering Stockholm. Fritzes Svenska språknämnden (2006) Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter. Norstedts Akademiska Förlag. Vygotsky, L.S. (1982) Taenkning og sprog. Köpenhamn. Reitzels forlag. Öhman, C. (1989) Historia för högstadiet. Stockholm. Liber.

Sida 16 av 16 Att arbeta med faktatexter Då du läser en faktatext är det bra om du följer den här modellen. Den gör dig uppmärksam på din egen förståelse. Tänk på att man måste ta till hjälpmedel då och då. Det kan handla om att du använder ordlista, atlas, Internet, tabeller och bilder. Men du bör också aktivt söka hjälp om du inte förstår. Det kan du få av lärare, föräldrar, syskon eller kamrater. Det här är ett bra sätt: 1. Förbered läsningen genom att titta igenom avsnittet. Uppmärksamma rubriker, bilder, kartor, kursiverade ord, tabeller etc. 2. Fundera över vad du känner igen och redan kan om ämnet. 3. Läs texten uppmärksamt. Ha penna och papper till hands. 4. Se till att du förstår svåra ord och sammanhang. Dela in texten i lagom långa stycken. Stanna upp och fundera efter varje del. 5. Sammanfatta innehållet. 6. Ställ frågor på innehållet. 7. Fundera över vad författaren vill uppnå med texten. 8. Tänk på att du ofta måste läsa mellan raderna. Det betyder att all information inte står direkt i texten, utan det är sammanhanget som gör att man förstår. 9. Reflektera. Tänk noga på det du har läst. Vad har du lärt dig? Leder texten dig till några slutsatser, lösningar eller nya tankar? Vad skulle du vilja veta mer om? Jämför med annat du känner till. CWR MON