Stenbocksskolan/Skolområde Syd År 2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Planen avser läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-06-13 Vision: På Stenbocksskolan ska alla känna sig trygga och bli respekterade för den man är. Övergripande mål: Eleverna upplever meningsfulla sammanhang, goda relationer, glädje och delaktighet och att miljön är trygg och vänskaplig så att det skapas optimala möjligheter till inlärning. Detta uppnår vi genom att alla, såväl elever som personal, aktivt tar sitt ansvar, och sin del i, att visionen blir verklighet. att vid planering av all verksamhet, oavsett om det är lektionstid eller raster, i schemat eller under schemabrytande aktiviteter, all personal alltid är uppmärksamma på att diskriminering kan ske.
Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen?... 3 2. Syfte och mål med planen... 3 3 Definitioner... 4 4. Uppföljning av föregående plan... 5 5. Medverkande av elever och vårdnadshavare... 6 6. Främjande arbete 6 7 Förebyggande arbete..10 8 Åtgärdande arbete..12 9 Förankring, hur görs planen känd..14 10. Utvärdering och uppföljning...15 2
1. Vad säger lagen? Lag (2010:800) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever trädde i kraft den 1 juli 2011. Syftet är att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning/könsöverskridande identitet, ålder, funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling. Kapitel 6 i skollagen behandlar åtgärder mot kränkande behandling. Huvudmannen (Kommunstyrelsen) ansvarar för att personalen, i tjänsten eller inom ramen för uppdraget, fullgör de skyldigheter som anges i lagen. Det är också huvudmannens ansvar att utreda omständigheter och se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Enligt skollagen, kap 6 8, ska huvudmannen för skolan se till att det årligen upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandlig av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt kap 6, 12, i det fallet huvudmannen eller personalen inte följer vad som sägs i lagen ska huvudmannen dels betala skadestånd till eleven för den kränkning som detta innebär och dels ersätta annan skada som har orsakats av att lagen inte följts. Skadestånd för kränkning av andra fall än av repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa. 2. Syfte och mål med likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Syftet är att ge stöd till personal, elever och föräldrar att förebygga, upptäcka, utreda och bekämpa alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Målet är att alla elever, föräldrar och personal tillsammans kan skapa ett öppet och positivt klimat som främjar goda relationer och en trygg arbetsmiljö med optimala möjligheter till inlärning. 3
3. Definitioner Diskriminering Diskriminering är ett övergripande begrepp för särbehandling av individer och grupper utifrån diskrimineringsgrunderna i lagen: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionsnedsättning. Direkt diskriminering Direkt diskriminering är när någon behandlas sämre än andra. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering är när verksamheten tillämpar bestämmelser eller har ett förfaringssätt som verkar neutralt men som i praktiken missgynnar vissa elever. Ett exempel på det är om alla elever serveras samma mat, vilket indirekt diskriminerar de elever som behöver annan mat av religiösa skäl. Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker någons värdighet och som är kopplad till diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling Annan kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en persons värdighet, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkningar kan vara: Fysiska t.ex. knuffar och slag. Verbala t.ex. att bli hotad eller kränkt genom nedsättande ord. Psykosociala t.ex. att bli utsatt för ryktesspridning eller utfrysning. Text och bildburna t.ex. klotter, lappar och brev, e-post, sms, facebookinlägg od Det är ytterst den som är utsatt för handlingen som värderar om den är kränkande eller inte. Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det är effekten som avgör. På Stenbocksskolan tillåter vi därför inte användande av nedsättande ord och uttryck. 4
4. Uppföljning av föregående plan Kartläggning genomförd vt 2013 av elever via kamratstödjarna visade att: Det behövs element i skolans korridorer och inte element bakom skåpen. Låsen på skolans toaletter är dåliga. Toaletterna behöver fräschas upp. Det är kallt i skolan. En hel del fönster har bytts ut vilket har förbättrat temperaturen i skolan. Dock upplevs det fortfarande som kallt, speciellt i NO salarna. På vissa ställen i skolan har toaletterna och låsen förbättrats. Det upplevs dock fortfarande ett problem för många elever. Lärarna har inte gått igenom planen ordentligt. Det behöver göras upprepade gånger. I vissa klasser tycker man att lärarna gått igenom planen, men det finns elever som menar att lärarna inte gjort detta. Även om det görs i början av läsåret behövs det ske vid upprepade tillfällen. Vaktande lärare går 2 och 2 och är ofta bara på ett ställe. Delade åsikter kring detta. Elever tycker att det sällan går lärare i NO korridoren och utanför datasalarna. Gången mellan språksalarna och datasalen (vid hissen) känns otrygg. Som ovanstående, för lite personal på dessa ställen Mer information till alla elever om kränkningar och vart man vänder sig om man känner sig utsatt. Trygghetsgruppen behöver profilera sig bättre. En uppdaterad kortversion av likabehandlingsplanen ska finnas i alla klassrum. Där framgår vart man ska vända sig om man känner sig kränkt. Det behövs aktiviteter som skapar sammanhållning i klassen. I många klasser sker detta, den måluppfyllelsetid som varje klass haft under läsåret har i vissa fall kunnat användas till exempelvis samarbetsövningar. En del klasser har också utnyttjat möjligheten att få stöd av Forum vid dessa aktiviteter. Skolövergripande aktiviteter som aktivitetsdag, friluftsdag, vandring har också varit ett led i att skapa sammanhållning. Klassföreståndaren kan prata enskilt med varje elev ibland för att höra hur eleven mår. 5
Vissa lärare har gjort detta, ibland sker det med hjälp av loggbok där eleverna skriftligt har möjlighet att kommunicera med sin klassföreståndare. Öppna båda dörrarna till matsalen. Vid vissa tillfällen, men inte alltid. 2 % av eleverna uppgav att de blir slagna varje dag. Det är fortfarande 2 % som inte upplever att de är trygga i skolan. 5. Medverkan vid utvärderingen samt revideringen Elever I varje klass finns två elevrådsrepresentanter (kallas för OF-representanter på Stenbocksskolan). Dessa har diskuterat planen i sina klasser för att senare tillsammans med skolledningen gå igenom planen och haft synpunkter på innehåll och utvärderat. Det har också lämnats in skriftliga synpunkter från klasserna En attitydundersökning gjordes av samtliga elever ht 2013 och den analysen har bidragit till det förebyggande arbetet. Vårdnadshavare: Brukarrådet har utvärderat och diskuterat planen vid ett möte under våren 2014. 6. Främjande arbete Mål Hela verksamhetens arbete ska präglas av den värdegrund som uttrycks i Lgr 11 och Skollagen. Värdegrundsarbetet ska vara en dagligen återkommande del i undervisningen. Trygghetsgruppens allmänna riktlinjer till personalen: Att alltid ha positiva förväntningar på eleverna och ge dem ett positivt bemötande. Lärarna styr placeringen i klassrummen. Strukturerade inledningar och avslutningar av lektionerna. Eleverna gör aldrig egna gruppindelningar. Alla är lojala mot fattade beslut, ex att inte snusa eller låta mobiltelefoner störa under lektionstid. Att alltid komma i tid till lektionerna. Att alltid tänka på sekretessen vid samtal om och med elev/vårdnadshavare. Inte offentliggöra resultat bland eleverna. Inte reda ut interna problem i helklass. Alltid ingripa när man ser bråk eller mobbning. 6
Låta eleverna få reda på läxor och prov i god tid. Att sköta rastvakterna. Insatser utifrån diskrimineringslagen 6.1 Kön Mål: Alla elever har lika värde, lika rättigheter och skyldigheter oavsett vilket kön man har. Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering på grund av kön. Aktiviteter: All personal ska alltid reagera och ingripa mot könsord, anspelningar, oönskad beröring och gester av sexuell natur. Vi arbetar medvetet med att fördela ordet och tiden jämt mellan pojkar och flickor. Vi granskar läromedel och vårt eget beteende för att upptäcka diskriminering och förutfattade meningar som är knutna till kön. All personal tänker på att vara förebilder i språk och handling för att befästa jämställdhet. Vi använder aktuella händelser som underlag för diskussion eller utgångspunkt för arbetsområden. Vi blandar pojkar och flickor i verksamhetens aktiviteter och uppmuntrar dem aktivt att inte göra traditionellt könsbundna val. 6.2 Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Mål: I vår verksamhet ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett kultur, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning. 7
Aktiviteter: Vi arbetar med attityder och värderingar så att alla elever får en förståelse för varandras likheter och olikheter. Vi skapar förståelse för olika religioner och trosuppfattningar i undervisningen. Vi ger elever möjlighet att berätta om sin kultur och etniska bakgrund. Verksamheten försäkrar sig om att viktig information kan förstås av alla föräldrar. Tolkar och översättare anlitas vid behov. Vårdnadshavare får information om möjligheten till tolkhjälp vid samtal och möten. Elever serveras den mat som är förenlig med familjens religion. Ansvarig: Måltidsansvarig Skolavslutningarna är icke konfessionella. Tidpunkt: december och juni 6.3 Funktionsnedsättning Mål: I vår verksamhet ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Aktiviteter: Personalen ska genom utbildning få en allmän kunskap om så väl synliga som osynliga funktionsnedsättning. Tidpunkt: Regelbundet Vid planering av den dagliga verksamheten ska konsekvenserna beaktas för elever med funktionsnedsättning. 8
vid behov Berörd personal ska få stöd, fortbildning och handledning om funktionshindret hos enskild elev. Tidpunkt: Regelbundet Saklig information ges till elevens kamrater om eleven och elevens vårdnadshavare ger sitt samtycke till detta. Tidpunkt: Regelbundet Ansvarig: Ansvarig personal efter överenskommelse. Kompensatoriska hjälpmedel ska sättas in så tidigt som möjligt. vid behov och specialpedagog Lokalerna anpassas efter den enskilda elevens behov. vid behov och pedagogisk personal 6.4 Sexuell läggning och könsöverskridande identitet Mål: Inget barn eller elev ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller familjesammansättning. Aktiviteter: Vi markerar och reagerar på ord som anspelar på sexuell läggning och pratar om vad orden betyder. När vi diskuterar frågor som sexualitet, könsidentitet och familjesammansättning ska information om homo-, bi och transsexualitet ingå. Vi granskar undervisningsmaterial i syfte att undvika läromedel som förmedlar en diskriminerande bild av homo-, bi- och transsexualitet. 9
6.5 Annan kränkande behandling Mål: I vår verksamhet ska alla känna sig trygga och ha redskap för att hantera konflikter. Aktiviteter: Vi har tydliga gemensamma ordningsregler som främjar ett gott arbets- och umgängesklimat på skolan. Vi är genomtänkta i gruppsammansättningar och undviker situationer där elever väljer kamrater. Vi arbetar kontinuerligt och medvetet med elevdemokrati och socioemotionell träning i alla grupper och klasser genom klassråd och elevråd. Insatserna utvärderas av elever och personal i maj 2015 7. Förebyggande arbete Mål Målet är att få kunskap om förekomsten av trakasserier och annan kränkande behandling för att kunna vidta relevanta åtgärder. Det gör vi genom följande arbete: Kamratstödjare och trygghetsgrupp Ansvarig: Kurator och trygghetsgruppen (I trygghetsgruppen ingår förutom kurator Måd Lindahl även, Mathias Carlsson, Martina Gjörloff, Jesper Swanson och Maud Larsson) Attitydundersökning Tidpunkt: Höstterminen 2014 Riskbedömning. När, var och hur kan kränkningar ske? Tidpunkt: Under vårterminen diskuterar of-representanter med sina klasser och gör en kartläggning som lämnas till rektor. 10
Tillgänglighet och lyhördhet i det dagliga arbetet med elever... Regelbundna samtal om elevhälsa i arbetslagen. Tidpunkt: Varje AE-möte, AE-ledare och specialpedagog/speciallärare Regelbundna träffar i elevhälsoteamet. Tidpunkt: Regelbundet varje vecka Förebyggande åtgärder utvärderas och dokumenteras. vid behov Resultat av den kartläggning som eleverna gjort i varje klass och som delgetts genom of-representanterna. (elevrådsrepresentanterna som finns i varje klass) Kvarstår från föregående läsår Det är kallt i vissa klassrum. Det finns toaletter där låsen är dåliga Otryggt i NO-korridoren och utanför datasalarna. Öppna båda dörrarna till matsalen Nya områden eleverna har lyft fram med förslag på åtgärder Näten i pelarhallen hjälper inte mot att man känner sig uttittad (men de nya borden där är bra) Åtgärd: Översyn av möblering och de nya skärmarna. Man hör ofta spydiga kommentarer och ibland skitsnack om andra elever. Åtgärd: Ett fortsatt värdegrundsarbete och diskussion i klasserna om hur man förhåller sig till varandra. I omklädningsrummen sprayas det ofta med parfym eller deodorant. Åtgärd: Idrottslärarna talar med eleverna om detta. Det behövs draperier eller väggar i duscharna. Kalla golv i duscharna i Lilla Idrottshallen. Fönstren behöver putsas. Åtgärd: Informera fastighetsskötarna om problemen. Toaletterna är snuskiga, alla spolar inte efter sig. 11
Åtgärd: Uppryckning Fönster i tjejernas omklädningsrum går inte att stänga. Åtgärd: Tala med vaktmästaren. Det händer att lärare skäller mer på killarna än på tjejerna. Åtgärd: Fortsätt arbeta med hur vi förhåller oss till flickor respektive pojkar. Dra ej in på sammanhållningsövningarna t ex Vida Blick. Åtgärd: Äska ekonomiska möjligheter av huvudman. Stressigt på hemkunskapen i åk 9 med 50 minuters lektioner. Åtgärd: Förändra timplanen. Fler elevensvalmöjligheter. Åtgärd: Äska ekonomiska medel för utökning av personal. Bra med måluppfyllelsetiden, men inte så många läsperioder. Åtgärd: Titta över användandet av måluppfyllelsetiden. Ökade öppettider i biblioteket önskvärt. Åtgärd: Ny bibliotekarie anställd, men ökad öppettid är i nuläget svårt att uppnå. Uppehållsrummet ska alltid vara öppet. Åtgärd: Sätta in vikarie när Maud är borta. Inte bra att de delat på borden i matsalen större risk att någon sitter ensam nu. Åtgärd: Tala med matsalspersonalen om möbleringen. Det skulle behövas större skåp. Åtgärd: Kommer inte att åtgärdas Det är fler elever som röker. Åtgärd: Information i klasserna, samt att alltid meddela vårdnadshavare i de fall man upptäcker att elev röker. Föreläsning av Non smoking generation i september. 8. Åtgärdande arbete Uppsikt och upptäckt Mål: Vi arbetar aktivt för att förebygga och upptäcka trakasserier och annan kränkande behandling. Om kränkningar sker ska alla reagera skyndsamt så att händelsen utreds och åtgärdas. Metoder: På varje rast ska det finnas vuxna ute bland eleverna på skolan. Vi jobbar aktivt med kamratstödjare. Skolan har en trygghetsgrupp. Tidpunkt: Trygghetsgruppsrepresentanten i arbetslaget träffar kamratstödjarna var tredje vecka. Ansvarig: Trygghetsgruppen och kurator 12
Kamratstödjare får utbildning i sitt uppdrag. Tidpunkt: Hösten 2014 Ansvarig: Trygghetsgruppen. All personal informeras om och håller sig uppdaterad om likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Tidpunkt: Höst- och Vårterminens start. och AE-ledare All personal ska noggrant uppmärksamma och följa upp den jargong och de beteendemönster som råder i verksamheten. All personal vinnlägger sig om ett gott samarbete med hemmen så att det är lätt för föräldrar att, om de får reda på att kränkningar inträffat, vända sig till personalen. På hälsosamtalen ställs frågor om elevens fysiska och psykiska hälsa samt trivsel och trygghet i skolan. Hälsosamtalen dokumenteras i elevhälsojournalen. Tidpunkt: En gång per år med alla elever i år 8. Ansvarig: Skolsköterska Hur en upptäckt kränkning utreds och åtgärdas: 1. Agera genast! Klassföreståndarna kontaktas. De genomför samtal med berörda parter, såväl elever som föräldrar. Insatserna följs upp, utvärderas och dokumenteras på särskild blankett som lämnas till rektor för arkivering när ärendet är avslutat. 2. Om kränkningen inte upphör tas kontakt med någon representant i trygghetsgruppen samt EHT. Tillsammans bestäms när och hur nästa steg skall tas. Insatserna dokumenteras. Skolledningen informeras. I det fall då personal kan vara den kränkande tas utredningen över av skolledningen. Skolledningen har skyldighet att utreda huruvida kränkande behandling har skett och vidta åtgärder så att den kränkande behandlingen upphör. Innan åtgärd vidtas ska arbetstagaren och berörd facklig organisation, lokalombud och skyddsombud, underrättas om 13
den tilltänkta åtgärden och ges tillfälle att yttra sig. Arbetstagarorganisationen har rätt till överläggning/förhandling i frågan. 3. Om kränkningarna fortsätter övervägs anmälan till polis och socialtjänst. Metod: Klassföreståndarna samtalar i första hand med inblandade elever. I de fall ärendet går vidare till Trygghetsgruppen och EHT är det representanter därifrån som samtalar med eleverna. 1. Samtal med den utsatte. Särskilt dokumentationsblad används. Viktigt är att ge den utsatte stöd och skydd. 2. Samtal med den/de som kränker. Samtalen genomförs företrädesvis enskilt och utan förvarning. Vid samtalen deltar förslagsvis två vuxna varav den ena dokumenterar och den andre leder samtalet. 3. Klassföreståndarna tar snarast kontakt med vårdnadshavare för de inblandade eleverna. Detta kan, om det är lämpligt, gå till så att eleverna själva först får i uppgift att berätta hemma och att återkoppling sedan sker. 4. Under de följande veckorna har klassföreståndarna situationen under uppsikt. Uppföljningssamtal sker enskilt med de inblandade. Samtalet dokumenteras som ovan. Uppföljningssamtalen upprepas och pågår så länge behovet kvarstår. 5. Ärendet avslutas när man är säker på att kränkningen upphört. Dokumentationen lämnas till rektor för arkivering. 10. Förankring av planen, hur göra den känd Målet är att all personal i verksamheten, alla elever och deras vårdnadshavare får information om lagen (2010:800) samt om verksamhetens likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Det sker på följande sätt: Planen gås igenom med all personal. Tidpunkt: Vid nyanställning. Personalen får årlig information om likabehandlingsplanen i samband med att den revideras. All personal har ett eget exemplar av planen i sin personliga skolpolicypärm. Planen gås igenom med alla elever och finns tillgänglig i klassrummet som en kortversion. Tidpunkt: Vid läsårets början och sker kontinuerligt. 14
Ansvarig: Klassföreståndarna, vaktmästare Verksamhetens kamratstödjare får utbildning om lagen och planen. Tidpunkt: Hösten Ansvarig: Trygghetsgruppen Planen publiceras i Infomentor, samt på skolans hemsida, så att alla föräldrar har information om skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Tidpunkt: augusti 2014 och dataansvarig Information om lagen och planen mot diskriminering och kränkande behandling sker årligen vid ett föräldramöte. Tidpunkt: Hösten och pedagogisk personal Planen revideras i samråd med personal, elever och vårdnadshavare. Sker på AE-möten, elevråd, kamratstödjargrupp och brukarråd. Tidpunkt: Våren 2015 Planen diarieförs och arkiveras. Tidpunkt: augusti 2014, skolassistent Utvärdering och revidering. Denna likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling utvärderas och revideras årligen tillsammans med EHT, arbetslag, brukarråd, klassråd och elevråd samt trygghetsgruppen. Den reviderade planen ska vara klar att tas i bruk ht 2015. 15