Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg
UT- VÄRDERING GENOM- FÖRANDE SYFTE OCH MÅL BAKGRUND
Kartläggning bland lärprocessledare och rektorer Ökad måluppfyllelse 1-16 års perspektiv Lärares kompetens inom språk-, läs- och skrivutveckling
Skolverkets satsning på språk-, läsoch skrivutveckling 2009 Höja kompetensen hos lärare i förskola och grundskola Understödja kontakten mellan forskning och skola
Nationellt centrum för läs-, skriv- och språkutveckling NCS Ämnesdidaktisk kvalitetsutveckling i verksamheten/undervisningen Begreppen anpassning, elevnära och rörlighet i texter. Klassrum lärare och elever Planera och genomföra ett utvecklingsarbete med lärare i deras praktiker. Beskriva och reflektera över respektive praktik utifrån styrdokument och ämnesdidaktisk forskning.
Begreppet anpassning Förskolan ska ge varje barn möjlighet att bilda egna uppfattningar och göra val utifrån egna förutsättningar (Lpfö 98 s.4). Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov (Lpo 94 s. 4)
Begreppet elevnära Verksamheten ska i förskolan utgå från barnens erfarenheter, intressen och behov (Lpfö 98 s. 9). Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter och språk (Lpo 94 s. 6) Begreppet tydliggörs i Kursplan med kommentarer till mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av tredje läsåret (s.48)
Deltagare i projektet Förskola-skola skola f-3 förskola bibliotekarie Språkutvecklingsprojekt skola f-3 skolan f-3
Uppfattning av begreppet elevnära bland rektorer och pedagoger Vad gör vi som överrensstämmer? Vad behöver omprioriteras? Vad behöver tillföras?
Rektorer - utvecklingsbehov Ett utökat samarbete mellan pedagoger från 1-16 år samt med skolbibliotekarien Arbetssätt som stimulerar språkutveckling Systematiskt arbete med språklig och fonemisk medvetenhet Samtalets betydelse för lärande
Pedagoger - utvecklingsbehov Hur hittar man lätta elevnära texter? Texter som intresserar pojkar. Lättläst för elever i mellanåren. Hur får man föräldrarna aktiva? Hur utvecklar man barnens ordkunskap? Få ökad insikt i vad det finns för barnböcker. Hur gör man när man diskuterar en bok?
Sammanställning och analys Matriserna sammanställdes Utvecklingstema identifierades Mål formulerades
Projektets syfte Planera och genomföra ett utvecklingsarbete med ämnesdidaktisk inriktning tillsammans med pedagoger på lokal nivå. Där fokus ligger på begreppen anpassning och elevnära. Pedagogerna ska få kännedom om och få pröva på olika modeller för att undervisa i läsförståelsestrategier. De ska där igenom uppleva en ökad ämnesdidaktisk kompetens.
Första träffen med projektgruppen 1. Loggboken introduceras 2. Mini-föreläsning teorier och forskning kring läsförståelse 3. Presentation av lärarlitteratur i ämnet 4. Olika modeller för att arbeta med läsförståelsestrategier presenteras 5. Loggboksskrivande och sammanfattning
Logg och reflektionsbok Vad tänkte jag då? Vad tänker jag nu? Vad leder tanken till?
Kurslitteratur - miniföreläsning Barbro Westlund Att undervisa i läsförståelse Britta Stensson Mellan raderna Aidan Chambers Böcker inom oss Monica Reichenberg Vägar till läsförståelse
Chambers BOKSAMTAL Jag undrar.. Grundfrågor Var det något du gillade i boken? Var det något du ogillade? Var det något du inte förstod eller tyckte var svårt? Lade du märke till några mönster eller kopplingar? Jag undrar.. Specialfrågor Vem var det som berättade historien? Vilken av personerna blev du mest intresserad av? Hur lång tid tog det som hände i boken? Jag undrar.. Allmänna frågor Första gången du såg boken, alltså innan du hade läst den, vad trodde du då att det var för sorts bok? Om författaren skulle fråga dig hur boken skulle göras bättre, vad skulle du säga då? Kunde du se berättelsen framför dig i fantasin medan du läste? Chambers 1993
Stensson MELLAN RADERNA Text-till-själv-koppling Vilka känslor eller erfarenheter har du känt eller haft som liknar karaktärernas i boken? På vilket sätt är du lik eller annorlunda den och den karaktären i boken? Vem vill du vara lik? Skulle du handlat på samma sätt i en viss situation som karaktären? Påminner dessa karaktärer dig om någon du känner? Har du varit på någon liknande plats? Har du gjort något liknande? Har du sett något liknande? Vad visste du om detta innan du började läsa? Hur hjälper kopplingarna dig att förstå bättre? Stensson 2006
Reichenberg QtA (Questioning the Author) Lathund vid samtal kring faktatexter 1. Segmentera texten i förväg. Varje segmentering sker där du tror att eleverna ska ha svårt att förstå 2. För att inte texten ska bli sönderstyckad, låter du eleverna läsa igenom hela texten tyst först 3. Läs texten högt tillsammans 4. Sammanfatta vad ni kommit fram till 5. Reichenberg 2008
Westlund RT Reciprocal Teaching (Brown & Palinscars) Förutspå/ställa hypoteser Spågumman Julia Ställa frågor Nicke Nyfiken Reda ut oklarheter Fröken Detektiv Sammanfatta Cowboy-Jim Westlund 2009
Andra träffen med projektgruppen 1. Mini-föreläsning teorier och forskning kring läsförståelse 2. Bibliotekariens roll och funktion 3. Pedagogerna prövar modellerna själva 4. Pedagogerna prövar modellerna i sin verksamhet 5. Loggboksskrivande och sammanfattning
Bibliotekarien Sammanföra två funktioner med olika kunskaper och fokus Skapa förutsättningar för ökat samarbete Fördjupad kompetens kring litteratur PIRLS 2007
Barnlitteratur
In i verksamheten
Tredje träffen med projektgruppen Högläsningens betydelse och föräldrarnas roll Återkoppling från undervisningen i läsförståelsestrategier Utvärdering
Föreläsningar studiedag Barbro Westlund: Att undervisa i läsförståelse Lilian Nygren Junkin: Flerspråkiga barns/elevers lärande
Pedagogers och elevers högläsning Vad tänkte jag då? det är svårt att genomföra högläsning med stora grupper och stor spridning i läsförmågan Hur får man föräldrarna aktiva? Vad tänker jag nu? Att vi behöver fortsätta hjälpa elever till läsförståelse efter att de knäckt koden var en tankeställare. Vi måste ha mer högläsning och vi lärare måste samtala mer om det vi läser och ställa fler frågor till texten.
Elevnära texter Vad tänkte jag då? Hur hitta lätta elevnära texter? Texter som intresserar pojkar? Vad tänker jag nu? Hur ska man jobba för att göra texter elevnära? Vi måste samtala mer om det vi läser Viktigt att diskutera ord och innehåll.
Arbetet med läsförståelse Vad tänkte jag då? Hur ska man jobba? Det är svårt att veta hur och varför. Hur gör man när man diskuterar en bok? Vad tänker jag nu? Ge mer tid till varje bok, tankar, diskussion och reflektion. Istället för att läsa många böcker ge lång tid för arbetet med en bok. Vi har fått bra verktyg för högläsning. Om eleverna lär sig lässtrategier kan de ibland arbeta självständigt och det ger läraren tid att arbeta med de lite långsammare eleverna
Sammanfattning Fokusförskjutning från elevers anpassning till skolan till skolans anpassning till eleven. Pedagogernas och bibliotekariens olika yrkesroller och hur dessa kompletterar varandra synliggjordes. Vi upplevde ett stort fortbildningsbehov på skolorna Samarbetet mellan förskolan, förskoleklassen och de tidiga skolåren kan förbättras vad gäller arbetet med samtal om litterära erfarenheter om litteraturens specifika drag
Sammanfattning Det är viktigt att få mötas och reflektera tillsammans kring gemensamma frågor Samarbetet mellan skola och bibliotek kan förbättras Det är svårt att verkligen få med rektorerna i processen Förändring tar tid
Litteraturlista Chambers, A. (1993). Böcker inom oss. Om boksamtal. Stockholm: Rabén och Sjögren bokförlag. Fast, C. (2008). Literacy i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Lundberg, I. & Reichenberg, M. (2008). Vad är lättläst? Specialpedagogiska skolmyndigheten. Reichenberg, M. (2008). Vägar till läsförståelse. Texten läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och kultur. Skolverket. (2008). Nya Språket lyfter! Diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för skolåren före skolår 6. Stockholm: Skolverket. Stensson, B. (2006). Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Stockholm: Natur och kultur. Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB. Läroplaner o kursplaner
1. Kommunala språkutvecklare 2. Kartläggning ledningsnivå 3. Skolverkets satsning, seminariestart -begreppen 1. Kartläggning rektorer Bosgård -matris 1. Kartläggning pedagoger Bosgård 2. Sammanställning och analys av utvecklingsbehov. 3. Syfte och mål formuleras 4. Kontakt med bibliotekarie 5. Träffar med pedagoger planeras 6. Träff 1 7. Loggboken introduceras 8. Mini-föreläsning teorier och forskning kring läsförståelse 9. Presentation av lärarlitteratur i ämnet 10. Visar på olika modeller för att arbeta med läsförsåelsestrategier 11. Loggboksskrivande och sammanfattning 12. Träff 2 13. Mini-föreläsning teorier och forskning kring läsförståelse 14. Bibliotekariens roll och funktion 15. Pedagogerna prövar modellerna själva 16. Pedagogerna prövar modellerna i sin verksamhet 17. Loggboksskrivande och sammanfattning 18. Träff 3 19. Högläsningens betydelse och föräldrarnas roll 20. Återkoppling hur har det gått i verksamheterna osv.
Var började vi? Hur anpassar vi undervisningen till barnens behov? Hur gör vi texterna bekanta (barn/elevnära)? Hur kan vi aktivt undervisa barn i läsförståelsestrategier?
Loggboken Vad tänkte jag? Rör det oss det är väl mest för skolan. Teoretiskt och abstrakt. Att arbetet med läsförståelse är eftersatt vi prioriterar inte högläsning pga. tidsbrist. Att det är svårt att genomföra högläsning med stora grupper och stor spridning i läsförmågan. Hur ska man jobba? Det är svårt att veta hur och varför. Hur gör vi med de som lägger all kraft på avkodning och de som inte bryr sig? Kunna få läslust?
Loggboken Vad tänker jag nu? Konkret det går att prova och genomföra imorgon. Barnen byter ofta böcker utan att ha läst ut dem. Den var inte bra. Har det med lässtrategier att göra? Är det för lite action från början? Viktigt att diskutera ord och innehåll. Bra med konkreta tips. Ge mer tid till varje bok, tankar, diskussion och reflektion. Istället för att läsa många böcker - ge lång tid föra arbetet med en bok. Att vi behöver fortsätta hjälpa elever till läsförståelse efter att de knäckt koden var en tankeställare. Så roligt det är med böcker och så många sätt att använda dem. Vi har fått bra verktyg för högläsning. Det behöver inte vara så krångligt.
Loggboken Vad leder tanken till? Reflektion kring texter viktig. Vi måste samtala mer om det vi läser och ställa fler frågor till texten. Chambers grundfrågor var perfekta för förskolan. Våga pröva nytt! Vi måste ha mer högläsning. Samtalet är viktigt!