Skolbibliotekets roll i dagens skola

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Skolbibliotekets roll i dagens skola Karin Öjebrink LAU350 Handledare: Maj Asplund Carlsson Examinator: Anna Nordenstam Rapportnummer: HT

2 Abstract Examinationsnivå: poäng Institution: Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildningen Författare: Karin Öjebrink Termin och år: Ht 2006 Handledare: Maj Asplund Carlsson Examinator: Anna Nordenstam Rapportnummer: HT Titel: Skolbibliotekets roll i dagens skola Bakgrund Jag har under en tid läst en hel del om vad olika forskare anser vara skolbibliotekets uppgift. Jag läser även läroplaner, kursplaner och bibliotekslag och kan se att det är av vikt att ha ett väl fungerande skolbibliotek bl. a. för att eleverna tillbringar en stor del av sina liv i skolan och många barn inte får tillgång till böcker i sina hem. I litteraturen finner jag att det är viktigt med miljön, bl. a. bör skolbiblioteket ges stort utrymme rent kvadratmässigt. Miljön bör också vara inspirerande och arbetsvänlig. Skolbiblioteken bör vara välutrustade med utbildad personal, mycket litteratur av alla slag och olika medier bör ges stort utrymme. Vikten av ett gott samarbete mellan skolledning och personal framträder även tydligt i litteraturen för att kunna arbeta tillsammans för ett väl fungerande skolbibliotek.allt för att skolbiblioteket ska kunna utgöra en pedagogisk resurs för elever och lärare. Syfte och frågeställningar Syftet med mitt examensarbete är att undersöka ett urval av skolbiblioteken i Göteborg med avseende på miljö, satsning, skolbibliotekets roll, medietillgång, tillgång för personal, tillgänglighet, utbildad personal och samarbete. När jag skriver väl fungerande innebär det allt detta. Jag vill även se hur skolledning och skolpersonal värderar sina skolbibliotek. Frågorna jag ställer mig är: Hur värderar skolledning och personal sitt skolbibliotek? Stämmer skolledningens värderingar med hur litteratur, forskare och styrdokument ser på skolbibliotekets uppgift? Metod och material Jag har valt metoderna iakttagande observationer samt kvalitativa intervjuer. De iakttagande observationerna valde jag för att få en helhetsbild över hur det ser ut i skolorna avseende skolbibliotekens roll på skolan. De kvalitativa intervjuerna valde jag för att få en djupare inblick i två skolor som såg ut att arbeta på olika sätt med sina skolbibliotek. Jag valde intervjuer för att kunna ställa utvecklande frågor. Mina respondenter består av sex personer: Två rektorer, två biblioteksansvariga samt två lärare i årskurs fem. Resultatdel Den hypotes jag ställde lyder: att det i dagens skolor finns en medveten skolledning och personal som vet hur viktigt det är med ett väl fungerande skolbibliotek, bl. a. för elevernas språkutveckling. Men att det finns vissa hinder till att ett sådant bibliotek upprätthålls. Jag tycker mig kunna verifiera min hypotes på en utav skolorna medan jag kan falsifiera den på den andra skolan. Därmed tycker jag inte att man kan dra några generella slutsatser utan man måste undersöka skola till skola om hur medvetna de är där. Jag kan vidare se att de båda skolorna tror sig om att värdera sina skolbibliotek högt men gör det inte alltid i praktiken. Därmed tror jag att det är av vikt att visa och upplysa om hur skolbiblioteken skulle kunna vara en pedagogisk resurs för elever och lärare i alla ämnen. Nyckelord: Skolbibliotek, värdering, pedagogisk roll, läslust, miljö 2

3 Förord Mitt examensarbete handlar om hur skolledning, skolbiblioteksansvarig samt pedagoger på två skolor värderar sina skolbibliotek. Jag har även tittat på hur det allmänt ser ut på skolornas skolbibliotek i Göteborgs olika stadsdelar. Jag har i mitt liv och under min utbildning sett hur viktigt det är och hur mycket det kan ge att från början få ett läsintresse. Att ha ett gott språk är makt och är av mycket stor vikt i det samhälle vi lever i idag. Det är av stor vikt att lära våra elever att läsa och senare att kunna bedöma det de läser. Vi som lärare bör också fortsätta att läsa och att lära för att inte stanna upp utan få ett livslångt lärande. Jag anser att skolbiblioteket är ett naturligt pedagogiskt verktyg som om det används på rätt sätt kan bidra till elevers lärande och utveckling. Som barn lärde jag mig tidigt att uppskatta litteraturen framför allt genom min mamma som läste för mig och stack intressanta böcker i händerna på mig. Litteraturen var en naturlig del av mitt liv och senare har jag förstått hur myckt den har givit mig i form av språk, utveckling, fantasi, tolerans o.s.v. Jag trodde att alla insåg hur viktigt det är med ett väl fungerande skolbibliotek, men så var inte fallet och därmed blev jag mycket nyfiken på att undersöka hur skolledning och övrig personal tänker kring sina skolbibliotek. Jag insåg att det är mycket stor skillnad på skolorna och tyckte att det var orättvist mot eleverna. Jag har läst en hel del litteratur kring ämnet vilket gett mig mer insikt om vad ett väl fungerande skolbibliotek kan ge sina elever och sin personal. Jag valde att utföra kvalitativa intervjuer samt icke deltagande observationer för att kunna genomföra mitt arbete. Det har varit mycket givande och roligt att arbeta med detta ämne som ligger mig varmt om hjärtat. På de skolor jag besökt (21 st.) har jag blivit mycket väl mottagen vilket jag verkligen har uppskattat. Det har medfört att jag känner mig ännu mer inspirerad att börja arbeta som lärare. Göteborg 2006 Karin Öjebrink 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Abstrakt Förord Innehåll Sid 1. Inledning 5 2. Syfte och frågeformulering 6 3. Begreppsdefinition 6 4. Styrdokument Läroplanen Kursplanen för svenska Bibliotekslagen 8 5. Litteraturbakgrund 9 5:1 Miljö 9 5:2 Satsning på skolbibliotek 10 5:3 Skolbibliotekens roll 11 5:4 Informationssökning, mediesamhälle 13 5:5 Bibliotek för lärares fortbildning 15 5:6 Samarbete mellan skolledning, skolbibliotekarier och pedagoger Material och metod 17 6:1 Val av observationer 17 6:2 Val av intervju 17 6:3 Val av undersökningsgrupp 18 6:4 Avgränsningar 18 6:5 Begränsningar, svagheter Resultatredovisning 20 7:1 Redovisning av icke deltagande observation 20 7:2 Miljö, lokaler 22 7:3 Satsning på skolbiblioteket 23 7:4 Skolbibliotekets roll 24 7:5 Informationssökning på biblioteket 25 7:6 Bibliotek för personal Analys och diskussion av resultat Slutord 30 Referenser 32 Figurer: Figur 1 Diagram resultatobservation 21 Bilaga 1 - Frågor 4

5 1. Inledning Under den tid jag läst på lärarutbildningen har jag tänkt på hur viktigt det är med ett väl fungerande skolbibliotek. Både för mig som studerande men även för eleverna på mina VFU skolor. Eleverna har enligt mig inte haft tillgång till ett skolbibliotek som jag anser dem ha rätt till eller snarare hade varit mycket bra för deras utveckling i det samhälle vi lever i idag. Jag skulle velat se mycket mer väl utvecklade skolbibliotek. Jag blev nyfiken på hur skolledning samt skolpersonal ser på sina skolbibliotek och därför har jag i mitt examensarbete arbetat med just den här frågan: Hur värderas skolbiblioteken? Att skapa lust till att läsa ser jag som en mycket stor uppgift. Genom att få sina elever intresserade av att läsa så ser jag att man får nytta av det i alla andra ämnen. Läsning öppnar dörrar till andra världar och andra människors känslor osv. Om vi stimulerar våra elever till läsning kan det bara leda till en positiv utveckling av deras studier och liv. Här vill jag citera Olof Lagercrantz ord: Vad sker när vi läser? Ögat följer svarta bokstäver på det vita papperet från vänster til höger, åter och åter. Och varelser, natur eller tankar, som en annan tänkt, nyss eller för tusen år sen, stiger fram i vår inbillning. Det är ett underverk större än att ett sädeskorn ur faraonernas gravar förmåtts att gro. Och det sker var stund (Lagercrantz, 1985, s. 7). Jag vill att barn tidigt skall få god tillgång till böcker av varierat slag samt andra media. Detta borde följa eleverna upp genom hela skolgången. Vi lever i ett samhälle med mycket stort informationsflöde och därmed behöver dagens elever tränas i att hantera detta informationsflöde. De behöver träna hur språk är makt och hur språket används för att påverka, det är viktigt idag att kunna urskilja bl. a. för att kunna ta ställning och för att inte bli lurad. Det är viktigt att kunna hitta information och använda den på rätt sätt i sitt arbete. Jag tror att en perfekt plats att träna detta på är i ett väl fungerande skolbibliotek med en utbildad engagerad bibliotekarie som finns till för lärare och elever större delen av skoldagarna. Miljön tror jag även är viktig för elevers och lärares inställning till skolbiblioteket. Miljön ska väcka lust och glädje, miljön påverkar och inspirerar oss till att upptäcka och utforska. Något mer som varit intressant under de år jag läst på lärarutbildningen är vikten av fortbildning av lärare. Den är viktig för att få oss att, stanna upp och reflektera samt för att vi behöver ha ett livslångt lärande. Jag tror att om vi ser skolbiblioteket som en resurs för läraren att hitta information i till sin egen fortbildning och arbetssituation så vore det mycket bra bl. a. för att få en naturlig plats med en helhetssyn över skolan. Jag är övertygad om att bibliotekets roll bör synliggöras mer än vad den gör idag. För att skolbiblioteket ska kunna användas maximalt bör dess pedagogiska roll arbetas med och synliggöras. Jag vill se skolbiblioteket som hjärtat på skolorna runt om i Sverige, både för unga och äldre elever för att skapa lust till läsning, skapande och forskning. Jag tror att det både finns skolor med väl fungerande skolbibliotek och skolor med mindre väl fungerande skolbibliotek. Jag vill jämföra dessa skolors personals inställning till sitt skolbibliotek för att få en bild över hur de värderas. 5

6 2. Syfte och frågeformulering Syftet med mitt examensarbete är att undersöka ett urval av skolbiblioteken i Göteborg med avseende på miljö, satsning, skolbibliotekets roll, medietillgång, tillgång för personal, tillgänglighet, utbildad personal och samarbete. När jag skriver väl fungerande innebär det allt detta. Jag vill även undersöka hur skolledning och skolpersonal värderar sina skolbibliotek, samt se om min hypotes går att falsifiera eller verifiera. Hypotes: Att det i dagens skolor finns en medveten skolledning och personal som vet hur viktigt det är med ett väl fungerande skolbibliotek, bl.a. för elevernas språkutveckling. Men att det finns vissa hinder till att ett sådant bibliotek upprätthålls. Frågorna jag ställer mig är: Hur värderar skolledning och personal sitt skolbibliotek? Stämmer skolledningens värderingar med hur litteratur, forskare och styrdokument ser på skolbibliotekets uppgift? 3. Begreppsdefinition Statens kulturråds definition av skolbibliotek: Skolbibliotek är den eller de platser i eller i direkt anslutning till skolan där det finns resurser i form av medier, teknik och personal för att förmedla, söka och värdera information och läsupplevelser av alla slag. (Andersson, 1999, s. 10). Skolbibliotekets uppgift är att svara för biblioteksservice i första hand för utbildningens behov inom den egna organsisationen och att i samverkan med landets biblioteksväsende i övrigt ge biblioteksservice (ibid. s. 10). Nationalencyklopedins definition av skolbibliotek: Skolbibliotek, bibliotek i grundskolor och gymnasieskolor som tillhandahåller resurser i form av medier, teknik och personal för att tillgodose elevers och lärares behov av litteratur och information i skolarbetet. 1 Louise Limbergs (professor i biblioteks- och informationsvetenskap) definition av skolbibliotek: Skolbibliotek är ett rum för böcker och andra medier, ett system för registrering och möjligheter att finna en bestämd bok, kunnig personal som ansvarar för och driver verksamheten och till sist ett program, där biblioteket bidrar till att höja kvaliteten på undervisning och inlärning (Limberg, 1990, s. 69). Om man ser på skillnaderna i hur skolbiblioteken definieras så kan man se att Limberg preciserar sin definition mer än de andra genom kunnig personal. Det är även endast Limberg som skriver om hur biblioteken bör bidra till att höja kvaliteten på inlärning och undervisning. Alla nämner medier, teknik och personal på något sätt

7 You are reading a preview. Would you like to access the full-text? Access full-text

8 tillfälle ges. I skola A vill i varje fall inte rektorn satsa på datorer i skolbiblioteket. Då jag läser litteratur så framkommer det att flera författare och forskare anser att olika aktuella medier bör ta plats i skolbiblioteket. Och de bör ha utbildad personal som kan hjälpa eleverna med att använda medierna på rätt sätt och träna sig i att arbeta på ett undersökande och forskande arbetssätt. Vi måste acceptera det samhälle vi lever i och lära våra elever att använda informationen på rätt sätt, vilket jag inte kan se att någon av de två skolorna arbetar med. Det bör finnas datorer, bibliotekskataloger, bandspelare, cd-rom-spelare, video och skannare på ett välutrustat bibliotek idag. Om vi använder kommunikationen och informationen som man kan nå genom datorn på rätt sätt borde detta globala rum vara något positivt och lärorikt. Idag kan jag tyvärr inte se någon sådan värdering på skolorna jag undersökt. Under mina år som lärarstuderande har jag uppmärksammat att det är viktigt med fortbildning för att inte stanna upp och för att upprätthålla ett livslångt lärande. I den litteratur jag nu läst framkommer även att det är viktigt med fortbildning. Det är viktigt att skolorna utvecklas men att det inte är lätt då det går trögt i skolan bland annat p.g.a ekonomiska skäl. Det finns en fara i att inte sätta sig in i ny forskning grundligt. Det kan då lätt bli feltolkningar och kanske använder man då nya begrepp ytligt. Även här kunde skolbiblioteket vara en god plats för att tillgodose behovet av fortbildning samt tillhandahålla ny forskning och pedagogiska böcker. Detta har rektorn på skola B tagit fasta på och funderar på när tid ges att öppna en liten hörna i skolbiblioteket där lärarna kunde hitta bl. a pedagogisk litteratur. På skola A finns en hylla i källaren där lärarna kan hitta pedagogisk litteratur. Det är som Limberg (2003) menar viktigt att samla boksamlingar som finns på olika ställen i skolan till skolbiblioteket för att kunna få en överblick. Alla lärare och elever ska kunna överblicka och arbeta med mediabeståndet oavsett vilka ämnen man arbetar med. Det är även viktigt att skolledning, lärare och skolbibliotekarier samarbetar. Jag kan se att dessa parter inte samarbetar tillräckligt på de skolor där jag har genomfört mina intervjuer samt att där inte förekommer någon fortbildning genom skolbiblioteket. Samarbetet mellan skolornas skolledning, skolbibliotekarier och pedagoger är av stor vikt för att få ett väl fungerande skolbibliotek och kanske framförallt för att kunna utveckla skolans skolbibliotek. Jag kan inte se något stort samarbete mellan skolledning, skolbibliotekarier och pedagoger på de skolor jag undersökt närmre. Och som det står i rapporten Helvetesgapet: Utan en medveten rektor kan inte skolbiblioteteket bli ett modernt stöd för den undervisning som i bästa fall växer fram under 2000-talet: en undervisning som bygger på både traditionell förmedling och ett forskande arbetssätt (Folkesson, Koldenius, Nilsson,2003, s.13). Alla parter har olika kompetens som bör komplettera varandra och det är synd att man inte ser mer av ett samarbete. Det är viktigt med samarbetet om man vill arbeta med biblioteket som en pedagogisk resurs. 29

9 10. Slutord Den hypotes jag ställt går enligt mig varken att verifiera eller falsifiera genom den undersökning jag gjort. Det går inte att generalisera utan man måste se från skola till skola hur medvetenheten ser ut. Skolbiblioteken i Göteborg verkar dock generellt sett inte värderas så högt om man ser till hur ett väl fungerande skolbibliotek borde se ut. Det här resultatet var det resultat som jag i stort hade förväntat mig och därmed velat lyfta fram med mitt arbete. När jag tittar på jämförelsen mellan skola A och B så kan jag tydligt se att skillnaden på medvetenhetenheten är stor mellan framförallt skolledning och biblioteksansvariga mellan skolorna. Då de flesta skolors skolbibliotek i Göteborg liknar det i skola A, så tycker jag mig kunna se att en satsning av upplysning om skolbibliotekets roll vore mycket bra. Det är viktigt att se hur en väl utvecklad skolbiblioteks verksamhet skulle kunna fungera. Det borde visas på hur skolbiblioteket kunde utgöra en pedagogoisk resurs för elever och lärare. Skolorna tror sig om att värdera sina skolbibliotek högt men gör det inte alltid. Därmed tror jag att det är viktigt att de genom kurser och samarbete inom skolan borde lära sig mer kring skolbibliotekens roll. En ökad satsning av skolbiblioteken leder till ökad läslust och det i sin tur leder till att vi får elever med ökad läsförmåga. Därmed kan de lära sig mer i alla ämnen under hela sin skolgång. Jag tror att det här arbetet kan vara viktigt för att man i skolan ska bli medveten om skolbibliotekets viktiga roll i elevers kunskapsutveckling. Jag är lite förvånad över att vissa skolor inte värderar skolbiblioteket högre då det finns så tydliga styrdokument samt en bibliotekslag. Om man läser läroplanen och kursplanen i svenska tycker jag att de är tydliga och går att koppla till ett arbete med ett väl fungerande skolbibliotek. Då jag genom detta arbete förutsätter att skolbiblioteket bidrar till att elever och lärare får bl. a ökad läslust och lär sig mer genom ett väl fungerande bibliotek, så skulle det vara intressant att forska vidare om det verkligen är så på de skolor med väl fungerande skolbibliotek som finns. Det finns säkert studier kring det här redan, jag har hittat en: Skolbibliotek ger ökad läslust?, (2006, Gustafsson, Lidén, LAU 350). Det skulle även vara intressant att titta på samarbetet mellan skolledning-skolbiblioteksansvarig- pedagog för att se om det finns samarbete och vad ett samarbete kunde leda till. Det är även av intresse att se hur eleverna ser på skolbiblioteket samt hur deras medinflytande ser ut. Vilken plats informationstekniken ges i skolbiblioteken är också en intressant fråga. Jag vill avsluta med Olof Lagercrantz talande ord kring läsning: Vad sker när vi läser? Ögat följer svarta bokstäver på det vita papperet från vänster till höger, åter och åter. Och varelser, natur eller tankar, som en annan tänkt, nyss eller för tusen år sen, stiger fram i vår inbillning. Det är ett underverk större än att ett sädeskorn ur faraonernas gravar förmåtts att gro. Och det sker var stund (Lagercrantz, 1985, s. 7). 30

10 Referenslista Tryckt litteratur Andersson, Johanna (1999). Skolbiblioteken i Sverige. Kartläggning, analys och probleminventering. Stockholm: Statens kulturråd. (Rapporter ; 1999:1) Carlgren, I, Marton, F. (2002). Lärare av i morgon. Kristianstads boktryckeri AB Fjelkner, Metta. ( ) Ny rapport: Oroande intolerans bland ungdomar. Göteborgsposten Folkesson, L, Koldenius, M, Nilsson, A. (2003). Tid för lärande Rapport från Helvetesgapet, ett skolutvecklingsprojekt i Språkrum. Stockholm: Fritzes. Kvale, Steiner. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lagercrantz, Olof. (1985). Om konsten att läsa och skriva. Stockholm: Wahlström och Widstrand Limberg, Louise (1990). Skolbibliotek för kunskap och skapande: ett idé- och servicematerial för lärare och bibliotekarier om biblioteket i undervisningen. Stockholm: Utbildningsförlaget. Limberg, Louise. (2003). Skolbibliotekets pedagogiska roll en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. Limberg, L, Folkesson, L. (2006). Undervisning i informationssökning Slutrapport från projektet Informationssökning, didaktik och lärande (IDOL). Göteborg: VALFRID Lindö, Rigmor. (2005). Den meningfulla språkväven. Lund: Studentlitteratur Lpo 94. Utbildningsdepartementet, Läroplan för det obligatoriska skolväsnendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes. Längsjö, E, Nilsson, I. (2004). Än bok på bodät en gledje Om läs- och skrivlärande förr och nu. Göteborg: IPD-rapport Nr 2004:05 Olsson, Birger (2003). Skolbibliotek för lärande!. Lund: Bibliotekstjänst Persson, Magnus. (2000). Populärkulturen i skolan. Lund: Studentlitteratur Wåhlin, K, Asplund Carlsson, M. (1994). Barnens tre bibliotek. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB 31

11 Otryckt litteratur /skolbibl_hjalp.pdf) Carle, Jan. (2006) Introduktion till Examensarbete Ht

12 Bilaga 1 Frågor till rektorer på skola A och B Hur länge har du varit rektor här? Hur ser du på skolbibliotekets roll på just din skola? I dagens samhälle är det viktigt att eleverna lär sig att själva söka information! Tycker du att de får träna det i skolbiblioteket? Hur mycket pengar investeras det i skolbiblioteket per år? Skulle du vilja satsa mer på biblioteket och hur skulle satsningen i så fall se ut? Har lärarna på skolan någon nytta av biblioteket/biblioteksansvarig? (vid tema arbeten, forskningsresultat och ny pedagogisk litteratur o.d.) Frågor till biblioteksansvariga/pedagoger Hur länge har du varit skolbiblioteksansvarig på skolan? Har du gått någon utbildning i skolbibliotek/biblioteks hantering? Hur ser du på skolbibliotekets roll på just den här skolan? I dagens samhälle är det viktigt att eleverna lär sig att själva söka information! Tycker du att de får träna det i skolbiblioteket? Skulle du vilja utveckla biblioteket och hur skulle utvecklingen i så fall se ut? Varför har det enligt dig satsats så lite/mycket på skolbiblioteket? Hur ser samarbetet mellan pedagogerna och skolbibliotek/skolbiblioteksansvarig ut? 33