ITiS Upptäckare och uppfinnare Skogshöjdens skola HT 2001 Berit Boholm Birgitta Edsgärd Håkan Ekholm Eva Friberg Maj-Lis Jernsand Tobias Karnevi Lena-Mari Klaesson Christina Kåremar Inger Rynvall-Falk Magnus Skylvik Margareta Svanfeldt
Sammanfattning Vi har under hösten 2001 arbetat med temaområdet "Upptäckter och uppfinningar". Arbetet har tagit sin utgångspunkt i Alfred Nobel och Nobelpriset. Detta med anledning av Nobelprisets 100-årsjubileum. Under arbetet har vi velat utveckla ett tematiskt åldersintegrerat arbetssätt. Vi har också velat integrera flera olika ämnen såsom historia, teknik, svenska, So och No och dessutom erbjuda eleverna fler tillfällen att arbeta praktiskt. I arbetslagen ville vi föra en didaktisk diskussion och utveckla vår syn på lärande. Dessutom ville vi själva lära mer om IT-användning. Våra mål var att hitta arbetsformer som gynnar eleverna och stärker gemenskapen på skolan. Eleverna skulle få kännedom om betydelsefulla upptäckter och uppfinningar genom tiderna och vi ville att olika inlärningsstilar skulle tillgodoses genom varierande arbetssätt. Arbetet har tagit cirka två och en halv månader, från augusti till mitten av november. Vi anser att vi uppnått våra mål och tänker i framtiden arbeta på liknande sätt för att utvecklas i vårt skolarbete. 2
Innehållsförteckning Bakgrund sid. 4,5 Syfte sid. 6 Genomförande. sid. 7,8 Resultat sid. 9,10 Diskussion sid.11 Litteratur.. sid.12 Appendix. sid.13 Sortera sid. 14 Brevet sid. 15 Inför uppfinnardagen sid. 16 Ansökningsformulär. sid. 17 Hjärne sid. 18 Curie.. sid. 19 Amundsen. sid. 20 Diplom sid. 21 3
Bakgrund för deltagande i ITiS-utbildningen höstterminen 2001 vid Skogshöjdens skola. Arbetslag 1. Arbetslaget består av följande personer: Berit Boholm mellanstadielärare år 6 Birgitta Edsgärd mellanstadielärare år 5 Inger Rynvall-Falk lärare 1-7 Sv-SO år 4 Magnus Skylvik slöjdlärare trä-metall år 4-9 Margareta Svanfeldt mellanstadielärare år 5 Arbetslag 1 bildades hösten -00 och har under läsåret 00/01 arbetat med en elevgrupp på 95 elever, uppdelade på 4 klasser, 4a, 5a, 5b och 6a. Läsåret 01/02 kommer elevantalet att vara ungefär detsamma. Vi har under året arbetat med flera teman såsom H. C. Andersen, Däggdjur och Vatten. Vi har utgått från elevernas frågor när vi har lagt upp arbetet. Därefter har vi planerat en gemensam baskurs och integrerat de flesta ämnena utom matematik och engelska. Temaarbetet har haft många praktiskt/estetiska inslag. Eleverna har arbetat i olika grupperingar men oftast inom den egna klassen. Vi har hämtat kunskaper ur böcker, vid studiebesök och exkursioner samt genom praktiska övningar. IT har används i begränsad omfattning. Arbetslag 2. Arbetslaget består av följande personer: Christina Kåremar mellanstadielärare år 6 Håkan Ekholm mellanstadielärare år 6 Eva Friberg mellanstadielärare år 4 Tobias Karnevi idrottslärare år 4-6 Majlis Jernsand slöjdlärare textil år 2-9 Lena-Mari Klaesson specialpedagog år 4-9 Arbetslaget har under de senaste tre åren bytt personal och kommer under l.å. 01/02 att bestå av 2 klasser i år 6 med sammanlagt 43 elever och 1 klass år 4 med 25 elever. Vår specialpedagog delar sin tjänst mellan vårt och ett högstadiearbetslag. Totalt blir vi 68 elever. De två sjätteklasserna är vana vid att arbeta tillsammans. 4
Innevarande läsår har arbetslaget hämtat mycket inspiration i sitt temaarbete från Bifrostmodellen. Vi har utgått från boken "Spelkortsmysteriet" av författaren Jostein Gaarder och i olika temaarbeten arbetat oss samman. Eleverna har i stor utsträckning medverkat i planeringen och själva valt arbetssätt. Personalen har delvis styrt så att eleverna tagit del av olika moment efter egen arbetsförmåga. Parallellt har vi med läsprojekt ökat lusten att ta del av litteratur. Exempel på aktiviteter inom det praktiskt-estetiska blocket är bild, modellbygge, bullbakning tillverkning av narrmössor i textilslöjden och olika kort/patiensspel. Inom den teoretiska sidan har arbetet bestått av geografi/kartkunskap, fri skrivning, drama och högläsning. Faktakunskap har hämtats från IT och fördjupningslitteratur. Vi har blandat grupper/klasser i delar av projektet så de är vana vid samarbete över klassgränserna. Efter genomfört tema hade vi en bullfest för alla som arbetat med "Spelkortsmysteriet". 5
SYFTE Pedagoger: Att arbeta ihop arbetslagen Att föra didaktiska och pedagogiska diskussioner Att utveckla vår gemensamma syn på lärandet Att utveckla våra temaarbeten Att bli bättre på att använda IT Elever: Att få arbeta med ett gemensamt tema i år 4-6 Att få möta några framstående vetenskapsmän/kvinnor Att få möjlighet att arbeta i olika grupperingar, elevaktivt och problembaserat Att få en ökad möjlighet att arbeta praktiskt MÅL Pedagoger: Genom att arbeta ihop de två arbetslagen uppnår vi en bredare kompetens som gynnar våra elever samt stärker gemenskapen på skolan Att alla pedagoger ska våga använda IT som hjälpmedel Att alla arbetslag på vår skola ska ha fått samma kompetensutbildning genom ITiS Elever: Vi ska stärka banden mellan eleverna i arbetslagen De ska få kunskap om någon/några betydelsefulla upptäckare och uppfinnare De ska få kunskap/förståelse om någon/några betydelsefulla uppfinningar/upptäckter genom tiderna Genom att arbeta med varierande arbetsformer och arbetssätt kan vi tillgodose många olika inlärningsstilar hos våra elever 6
Genomförande Vi började terminen med att eleverna fick göra ett besök på Innovatum. Där fick eleverna ta del av ett bord fullt med olika tekniska uppfinningar det s.k. T-bordet. Eleverna fick välja ett föremål på bordet som de sedan beskrev för varandra. De fick fundera över användningsområde, tidsperiod, varför man gjort föremålet, material mm. På skolan annonserades att två berömda personer skulle komma att besöka skolan. En torsdagsmorgon samlades eleverna för att träffa Alfred Nobel och Carl von Linné. De berättade om sina liv som uppfinnare och upptäckare. Tillbaka i klassrummen gjorde eleverna en gruppuppgift där det gällde att definiera och sortera uppfinningar respektive upptäckter. Vid ett senare tillfälle fick eleverna komma med egna förslag som de sedan sorterade in under rätt rubrik: uppfinning, upptäckt. Eleverna fick därefter välja en uppfinning som de skulle forska om. De frågor eleverna ställde sorterades in under de didaktiska frågorna Vad? Hur? Varför? men även Vem? och När? Vid detta tillfälle arbetade eleverna i åldersblandade grupper och använde bl.a datorn som hjälpmedel. Vid redovisningen i storgrupp placerades uppfinningarna in på en tidslinje. Den var centralt placerad så att alla kunde ta del av den. En praktisk och en teoretisk lärargrupp bildades för att förbereda de nya avsnitten. Den praktiska gruppen förberedde en Uppfinnardag. Eleverna fick ett brev från Alfred Nobel där de ombads att komma på egna uppfinningar eftersom Nobels idéer var slut. De fick förbereda sig hemma genom att göra ett förslag och en ritning på sin uppfinning. Förslagen samlades in och materialet förbereddes av praktiska gruppen. Vi upprättade en e-postadress med hjälp av ITPF. Där kunde eleverna ställa frågor och där fanns även möjlighet till direktkontakt med pedagog. På Uppfinnardagen var båda arbetslagens sammanlagt 170 personer aktiva. Uppfinningarna kommer att ställas ut i samband med Öppet Hus för föräldrar den 10 december, Nobeldagen. 7
Teoretiska gruppen formulerade platsannonser där eleverna fick söka anställning hos kända upptäckare eller uppfinnare. Meningen med anställningen var att de skulle sprida kunskap om sin person. De blev indelade i åldersblandade grupper efter sina intresseval. Eleverna hade möjlighet att söka information via datorn. Resultatet redovisades i form av affischer, väggtidningar eller böcker. Redovisningen skedde i tvärgrupper om cirka 20 elever under vecka 45. En dag fick vi besök av Fuffens (Föreningen Unga Forskare) som visade och berättade om kemiexperiment. Vi avslutade temat med en stor gemensam Nobelfest i matsalen. Då fick eleverna återigen träffa Alfred Nobel, motta medalj och diplom. De bjöds också på en festlig Nobelmiddag. 8
Resultat - Har vi lyckats nå syftet för arbetslagens pedagoger? Ja vi menar att tack vare deltagandet i ITiS har de båda arbetslagen fått tillfälle att utveckla en gemensam syn på lärandet. Vi har sannerligen fört livliga pedagogiska och didaktiska diskussioner under arbetet med temat. Vi har lyckats genomföra saker i vårt temaarbete som vi inte skulle kunnat göra om vi arbetat varje arbetslag för sig. Exempelvis Uppfinnardagen och Nobelfesten hade aldrig blivit så lyckade om vi inte samarbetat. Vi pedagoger har lärt oss att använda datorer i större utsträckning. Vi har alla gått på olika Workshops och fått uppleva att praktik och teori hör ihop. I klassrummen har vi stött på problem med krånglande teknik och dålig tillgång till moderna datorer. - Hur har det gått för eleverna? Våra elever har fått arbeta gemensamt i åldersblandade grupperingar. De har "mött" Alfred Nobel och Carl von Linné i egna höga personer. Många uppgifter har varit elevaktiva, exempelvis sorteringsövningarna, arbetet med de egna uppfinningarna och "forskningen" om olika upptäckare/uppfinnare. En höjdpunkt var Uppfinnardagen då alla elever fick komma till sin rätt. Eleverna arbetade tillsammans och hjälptes åt, alla gjorde sitt bästa och trivdes. Resultaten blev mycket fina och eleverna kände sig stolta över sina arbeten. - Hur har det gått med målen? Målen för oss pedagoger har uppnåtts. Vi har känt att det är en tillgång att vara så många med så olika kompetenser. Det har varit en arbetsam men utvecklande höst. Våra elever har fått arbeta på ett mycket bredare sätt än om vi arbetat var och en för sig. Vi upplever att projektet har stärkt gemenskapen på arbetsplatsen. Alla pedagoger är nu ännu mer förtrogna med IT än tidigare. Vi har haft nytta av våra bärbara datorer och de program som finns där. Genom att vi i arbetslag 1 och 2 har genomgått ITiS har nu alla tre arbetslagen på skolan ITiS-kompetens. 9
- Men hur har det varit för eleverna då? Under arbetets gång har gemenskapen i elevgruppen känts starkare. Det har varit samtal i korridorerna och eleverna har intresserat frågat varandra om vad de arbetat med. Eleverna har verkligen lärt känna flera uppfinnare och upptäckare genom tiderna. Först och främst Alfred Nobel och Carl von Linné med även många, många andra. Även målet att känna till betydelsefulla uppfinningar och upptäckter har nåtts. De flesta elever känner förstås till glödlampan, termometern, dynamiten, upptäckten av Amerika m.m. Vi har genom att variera arbetsformerna tillgodosett så många inlärningsstilar som möjligt. 10
Diskussion Vi har den här terminen haft ett gemensamt tema i våra båda arbetslag, år 4-6. Vi har förberett och diskuterat tillsammans. De som är relativt nya på skolan har därmed lärt känna kollegerna på samma stadium. Vi har fört djupa diskussioner, där åsikterna tidvis har gått isär, men vi har närmat oss varandra och fått en större gemenskap i personalgruppen. Flera av diskussionerna har gällt vår syn på lärandet, t.ex. då vi diskuterat PBL, elevaktivt arbetssätt och elevansvar. De pedagogiska diskussionerna har startat en process inom oss - vi fortsätter att fundera över frågor som rör lärandet även efter projektet. De många givande diskussionerna tror vi på sikt ska medföra att vi utvecklar våra temaarbeten. Så t.ex. kommer vi säkert att pröva problembaserat arbetssätt enligt PBL-metoden. Eftersom det mesta arbetet med eleverna har skett inom det egna arbetslaget har planeringen skett på två plan, dels i den stora gruppen bestående av pedagoger från båda arbetslagen och dels i den mindre gruppen bestående av det egna arbetslaget. Vad beträffar planeringen i det egna arbetslaget har det ofta rått tidsbrist. Vi har börjat på nya moment inom temat vilket har krävt att vi måste koncentrera oss på flera olika nivåer. Vi har upptäckt att vi behöver bli tydligare vid beslutsfattande och att vi därför ska sammanfatta vad vi kommit fram till i slutet av våra träffar. Vi har deltagit i olika workshops och studerat artiklar, vi har diskuterat på våra handledningsträffar. Allt detta gör att vi inser informationsteknikens stora betydelse och dess möjligheter. 11
Litteraturförteckning: Cedergren, Johan (2000). PBL och lärstilaren vinnande kombination. Håkan Jönssson Konsult AB Granström, Kjell och Colnerud, Gunnel (1999). Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete. Tillgänglig via: www.itis.gov.se Lindberg, Erik (2000). Storyline-den röda tråden. Eklunds Förlag AB Rask, Stig-Roland (2000). Med eller utan filter? KK-Stiftelsens skriftserie Studiehandledning för arbetslagen inom ITiS. (3:e upplagan 2000). ITiS delegationen Länkar för inspiration och information: www.itis.gov.se www.kks.se www.kult.lu.se/bivil/projekt/kf3/t3 www.skolgarden.liber.se www.snilleblixt.nu www.swedensite.com/historia.htm 12
Appendix:. Sorteringsövningen av upptäckter och uppfinningar. Brevet som eleverna fick innan uppfinnardagen. Formuläret som eleverna skulle fylla i inför uppfinnardagen.ansökningsformuläret som eleverna skulle fylla i när de sökte plats hos en upptäckare eller uppfinnare.några exempel på hur dessa platsannonser kunde se ut. Diplom 13
Hjulet Galge Glödlampa Vintergatan Dynamit Dator Papper Elektricitet Skiftnyckel Sax Fotosyntesen Diamant Blixtlås Bakterie Järnmalm Eld Pyramiden Dragningskraft Olja Syre 14
15
16
17
18
19
20
Åt den som har gjort mänskligheten den största nytta Nobels testamente NOBELFÖRSAMLINGEN SKOGENS HÖJDERS LÄRARKOLLEGIUM har beslutat att 2001 års NOBELPRIS i nyfikenhet och uppfinningsrikedom skall tillerkännas och utgå till Arbetslag 1 och 2 på Skogshöjdens skola för deras kunskaper inom temaområdet upptäckter och uppfinningar Trollhättan den 27 november 2001 21