Svensk företagsetablering i Dubai

Alban Thaqi Sandra Edvinsson Svensk företagsetablering i Dubai - en studie om företagens motiv och processer Swedish Business Development in Dubai - a study about the companies motives and process Företagsekonomi D-uppsats Termin: Ht 2010 Handledare: Bo Rundh

Förord Vi vill ge ett stort tack till alla våra respondenter i studien som varit generösa med sin tid och delat med sig av sina erfarenheter. Utan Er värdefulla information hade denna studie inte varit möjlig att genomföra. Ett speciellt tack vill vi rikta till Monica Edvinsson för att hon tog sig tid att korrekturläsa vår uppsats. Slutligen vill vi tacka vår handledare Bo Rundh, professor i företagsekonomi vid Karlstad Business School, för hans hjälp och stöd. Karlstad, januari 2011 Alban Thaqi Sandra Edvinsson

Sammanfattning Inledning Ett ökat intresse för globalisering har gjort att företag söker sig till nya marknader kontinuerligt, svenska företag utgör inget undantag. En mycket aktuell marknad för utlandsetablering är Dubai. Från att ha varit ett litet fisk- och pärlsamhälle är det idag ett globalt center för affärer som attraherar aktörer från hela världen. Syfte Syftet med studien är att undersöka varför samt hur svenska företag väljer att etablera sig i Dubai. Metod Studien bygger på en kvalitativ metod som valts med hänsyn till den undersökning som genomförts. Genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter har information samlats in och bearbetats för att i slutändan uppfylla studiens syfte. Resultat Resultatet från studien visar att Dubai med sitt centrala läge i Mellanöstern är mycket intressant för svenska företag att göra affärer på. En viktig faktor är dess frizoner vilka möjliggör fullt ägande och enkelhet i etableringsprocessen.

Abstract Introduction An increased interest in globalization has meant that companies seek new markets continuously, Swedish companies are no exception. A topical market for oversea establishment is Dubai. From being a small fishing and pearl society, it is today a global center of business that attracts players from all over the world. Purpose The purpose of this study is to examine why and how Swedish companies choose to establish/locate their business in Dubai. Method The study is based on a qualitative approach which has been chosen with regard to the research that has been performed. Through semi-structured interviews with five respondents has information been collected and processed to finally meet the purpose of the study. Results The result shows that Dubai, with its central location in the Middle East, is very attractive for companies to do business in. An important factor is its free zones that allow full ownership and simplicity in the establishment process.

Innehållsförteckning 1. Inledning... 7 1.1. Bakgrund... 7 1.2. Problemdiskussion... 8 1.3. Syfte... 8 1.3.1. Frågställningar... 8 1.4. Avgränsning... 9 1.5. Disposition... 9 2. Metod... 10 2.1. Datainsamling... 10 2.2. Primär- och sekundärdata... 10 2.3. Semistrukturerade intervjuer... 11 2.4. Val av respondenter... 12 2.5. Empirin och analysens struktur... 13 2.6. Studiens relevans och tillförlitlighet... 13 2.7. Källkritik... 14 3. Teoretisk referensram... 16 3.1. Ekonomisk globalisering... 16 3.2. Internationaliseringsteorier... 16 3.2.1. Uppsalamodellen... 16 3.2.2. Nätverksmodellen... 18 3.2.3. Born Globals... 18 3.3. Internationaliseringsmotiv... 19 3.3.1. Proaktiva motiv... 20 3.3.2. Reaktiva motiv... 20 3.4. Etableringsformer... 21 3.4.1. Export... 21 3.4.2. Samarbetsbaserade metoden... 22 3.4.3. Hierarkisk metod... 23 4. Dubai... 24

4.1. Bakgrund... 24 4.2. Företagsetablering i Dubai... 26 5. Empiri... 28 5.1. Perstorp AB... 28 5.2. Axis Communications AB... 29 5.3. Regin AB... 30 5.4. Danfo AB... 32 5.5. Cavotec AB... 33 6. Analys... 35 6.1. Varför väljer svenska företag att etablera sig i Dubai?... 35 6.1.1. Framtiden... 36 6.2. Hur ser företagens etableringsprocess ut?... 36 7. Slutsats... 40 7.1. Varför väljer svenska företag att etablera sig i Dubai?... 40 7.2. Hur ser företagens etableringsprocess ut?... 40 7.3. Förslag till vidare forskning... 41 Källförteckning... 42 Bilaga... 45

1. Inledning Det första kapitlet inleds med en beskrivning av problemets bakgrund för att ge läsaren en inblick i ämnet. Därefter redogörs studiens syfte samt de frågeställningar som upprättas för att besvara syftet. Kapitlet avslutas med en presentation av resterande upplägg på studien. 1.1. Bakgrund Genom globaliseringens utveckling världen över ser allt fler företag möjligheter med att utveckla sin verksamhet till nya marknader. Dubai är ett utmärkt exempel på en potentiell marknad för utlandsetablering. Från att ha varit ett litet fisk- och pärlsamhälle i början av 1800-talet, till att under 1900-talet etablera sig till den ledande handelsplatsen i Persiska viken, ses Dubai idag som ett globalt center för affärer, turism och lyxliv (Davidson 2008). Dubai blev inte emiratet det är idag över en natt. Det krävdes gediget arbete att förverkliga de drömmar och visioner som fanns (Drissi & de Montbrial 2006). Till ytan är Dubai mycket litet, men det ska inte missleda, under de senaste åren har emiratet utvecklas enormt, samtidigt som det fått stor uppmärksamhet världen över. Detta har bland annat fått journalister att beskriva Dubais omvandling enligt följande; Capitalist dream on steroids, A skyline on crack, A hallucinatory pastiche of the big, the bad and the ugly et cetera. Detta har sin förklaring i att Dubai så sent som år 2000 till stor del bestod av öken (Ali 2010). Emiratets stora satsningar de senaste åren har lockat till sig den högsta nivån per capita av alla utländska direktinvesteringar i förhållande till alla andra arabiska marknader. Dubai är på god väg att göra Hong Kong och Singapore sällskap som ytterligare en global stad, som i ett stort perspektiv snart kommer utgöra en viktig punkt i organisationen av världsekonomin (Davidson 2008). Dubais globaliseringsstrategi för att locka utländska direktinvesteringar inkluderar investeringar i infrastruktur, en lätt tillverkningsindustri, flera ekonomiska frizoner, turism och en fastighetsmarknad anpassad till utländska investerare (Davidson 2008; Ali 2010). Genom denna diversifiering av ekonomin vill man minska riskerna med att göra emiratets ekonomi sårbar när oljan tar slut i framtiden (Davidson 2008). Liksom många andra länder har Förenade Arabemiraten och Dubai gått igenom en process där de lärt sig hantera arbetsrelationer och arbetsledning. Genom mänskliga insatser och intelligens har de öppnat en dörr till en värld där islam och globalisering kan gå hand i hand (Drissi & de Montbrial 2006). 7

1.2. Problemdiskussion I takt med att allt fler företag väljer att lägga en del av sin produktion utomlands (Ekonomifakta 2010a), syns en tydlig ökning även hos svenska företag (Ekonomifakta 2010b). Generellt kan allt fler företag beskrivas som både multinationella, det vill säga att ett företags huvudsakliga verksamhet är spridd till ett flertal länder, och transnationella vilket betyder att ett företag har såpass minimal koppling till ursprungslandet att det numera betraktas som en global aktör (Ekonomifakta 2010a). Persson 1 förklarar det ökade intresset hos just svenska företag för Dubai, härifrån kan de serva hela regionen. Samtidigt förtydligar hon vilket nav emiratet utgör i just detta område. Dubai har en förhållandevis okomplicerad inställning, något som passar väl in i den västerländska kulturen. Länderna i Mellanöstern har under många år setts som ett område med mindre lyckade ambitioner där utvecklingen inte varit lika framstående som i många andra regioner (Drissti & de Montbrial 2006). Idag ser det annorlunda ut. Nu kan vi se Dubai som ett sällsynt exempel i den annars så hetlevrade Mellanöstern. Reed et al. (2009) påpekar att emiratet har skapat en öppenhet i den annars så konservativa miljön. Drissti & de Montbrial (2006) förklarar det ytterligare och menar att Dubai representerar framgång. De visar att ambitioner och framför allt att hårt arbete lönar sig. Dubai, och landet som helhet är beläget på en strategisk plats, vilket gör det till en idealisk plats att arbeta ifrån då man gör affärer i Mellanöstern. Det är inte för inte det fått namnet Gulfregionens finansiella nav (UAE 2010). Reed et al. (2009) förtydligar detta ytterligare och menar att det är tack vare dess lokalisering som de ligger steget före många konkurrenter. Sett ur ett företagsperspektiv pekar UAE (2010) på ytterligare faktorer, till exempel god avkastning på investeringar för utländska företag, liksom incitament som utgående beskattning av företag, friheterna gällande vinster och kapital et cetera. Reed et al. (2009) har istället fokus på fördelarna hos de anställda som förutom höga löner och förstklassiga boenden inte behöver betala inkomstskatt. Frågan är om det är detta som lockat svenska företag till Dubai? 1.3. Syfte Under senare år har marknaden i Dubai blivit allt mer uppmärksammat globalt. Syftet med studien är därför att undersöka varför samt hur svenska företag väljer att etablera sig där. 1.3.1. Frågställningar För att uppfylla syftet kommer vi att undersöka följande frågor Varför väljer svenska företag att etablera sig i Dubai? Hur ser företagens etableringsprocess ut? 1 Zenita Persson konsult Exportrådet, e-post 2010-11-29. 8

1.4. Avgränsning Studien ämnar endast studera svenska företag som är etablerade i Dubai, oavsett vilken bransch de befinner sig i. I och med detta får man en bred bild av svenska företags etablering i emiratet vilket inte hade varit möjligt om studien enbart hade grundats på företag inom en särskild bransch. 1.5. Disposition Kapitel 2 I detta kapitel behandlas den metodologi som har tillämpats i studien. Inledningsvis beskrivs metoden för datainsamlingen och varför den valts. Vidare förklaras studiens primär- och sekundärdata, hur intervjuarna genomfördes, valet av företag samt empirins och analysens uppbyggnad. Kapitlet avslutas med ett resonemang kring undersökningens relevans och tillförlitlighet samt källkritik. Kapitel 3 Detta kapitel presenterar de teorier som ligger till grund för studien vilket inleds med en beskrivning av begreppet globalisering. Sedan behandlas ett antal internationaliseringsteorier, motiv för internationalisering samt generella etableringsformer. Kapitel 4 Detta kapitel lägger fokus på att ge läsaren en djupare förståelse om emiratet Dubai, genom att beskriva dess bakgrund i kronologisk ordning. Dessutom beskrivs hur ett utländskt företag kan etablera sig i Dubai. Läsaren får insyn i hur unikt emiratet är. Kapitel 5 Det empiriska kapitlet innehåller en sammanställning av intervjuerna med Maj-Lis Lindberg Pålsson på Perstorp AB, Kent Ljunggren på Axis Communications AB, Erik Nilsson på Regin AB, Owe Danielsson på Danfo AB och Thomas Widegren på Cavotec AB. Kapitel 6 I detta kapitel sammanknyts referensramen och empiriska utfallet i en analys. Kapitlet är indelat efter studiens två frågeställningar för att underlätta för läsaren. Kapitel 7 I det avslutande kapitlet presenteras studiens slutsatser utifrån det som framkommit i analysen. Kapitlet ämnar till att diskutera och besvara studiens två frågeställningar. I kapitlet framförs även ett förslag till vidare forskning. 9

2. Metod I detta kapitel behandlas den metodologi som har tillämpats i studien. Inledningsvis beskrivs metoden för datainsamlingen och varför den valts. Vidare förklaras studiens primär- och sekundärdata, hur intervjuarna genomfördes, valet av företag samt empirins och analysens uppbyggnad. Kapitlet avslutas med ett resonemang kring undersökningens relevans och tillförlitlighet samt källkritik. 2.1. Datainsamling Enligt Holme och Solvang (1997) finns det två forskningsmetoder att bygga en studie på, kvantitativ och kvalitativ datainsamling. Vår studie är baserad på en kvalitativ metod, då informationen har samlats in via intervjuer som sedan har tolkats. En kvalitativ metod innebär att forskaren arbetar med mjuk data, där syftet är att upptäcka och identifiera den intervjuades uppfattningar om ett specifikt fenomen (Patel & Davidson 2003). Genom att använda oss utav en kvalitativ datainsamlingsmetod uppfyller vi vårt intresse i att skapa större klarhet kring den spektakulära marknaden i Dubai. Med hjälp av svaren från respondenterna har vi fått en uppfattning av hur denna marknad ser ut och fungerar för svenska företag. En stor nackdel med den kvalitativa metoden är att den är resurskrävande (Jacobsen 2002). Djupgående intervjuer tar tid att genomföra och på grund av begränsade resurser baseras vår studie på få respondenter. Få respondenter innebär i sin tur att möjligheten till att generalisera studien till en större population är omöjlig (Lundahl & Skärvad 1999; Jacobsen 2002), vilket vi har tagit i beaktning. 2.2. Primär- och sekundärdata Jacobsen (2002) förklarar att det finns två sätt att samla in data på i en studie, primärdata och sekundärdata. I de studier där forskaren presenterar ny data direkt från primär källa handlar det om primärdata. För att kunna selektera bland information som finns tillgänglig så bör metoderna variera. Ingen primär källa är den andra lik och man bör därför noggrant överväga alternativ som intervju, frågeformulär och observation innan man bestämmer sig för hur data ska samlas in. Skulle däremot studien baseras på information från tredje part, det vill säga redan tillgänglig information, behandlas istället sekundärdata. Vid användning av sekundärdata är det viktigt att komma ihåg att man ska vara kritisk i sin granskning av källan, hur stor trovärdighet den har. Det är även viktigt att ta i beaktning att sekundärdata ofta har formulerats för ett visst ändamål, det vill säga data har hanterats för att uppfylla ett behov (Jacobsen 2002). Däremot är sekundärdata, förklarar Bryman och Bell (2005), bra då resurserna i studien är små, liksom när tiden är knapp. Källan har alltså en oerhörd betydelse i fråga om tillförlitlighet. Ju mer primärdata en studie bygger på desto mer kontroll har forskaren över att data uppfyller studiens syfte (Jacobsen 2002). 10

I de flesta studier använder man sig av både primär- och sekundärdata (Halvorsen 1992), vilket även vi har gjort. Följer vi uppsatsens struktur finner man att metod- och teorikapitlet samt kapitlet om Dubai baserats på sekundärdata. Här har vi använt oss av källor från litteraturen, hemsidor på nätet och broschyrer från Förenade Arabemiratens ambassad i Sverige. Precis som Bryman och Bell (2005) upplyser, har det varit till vår fördel med viss mängd sekundärdata, då våra resurser varit små och studien tidsbegränsad. I empirin har vi använt oss av primärdata, det vill säga att vi har vänt oss direkt till källan för att få tag på data vi söker. Genom intervjuer och frågeformulär skickade via e-post, har vi fått tag på data vi anser oss behöva i studien. 2.3. Semistrukturerade intervjuer Den kvalitativa intervjumetoden har tre olika struktureringsgrader vilka ger handledning vid intervjuer. Dessa grader består av strukturerade, ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer. Strukturerade intervjuer kännetecknas av en fråga/svarssituation där intervjuaren med hjälp av ett fastställt intervjuformulär skaffar sig kunskap från den intervjuade. Vid ostrukturerade intervjuer är det den intervjuade som bestämmer vad man talar om medan intervjuaren intar en igångsättande och lyssnande roll i dialogen (Darmer & Freytag 1995). Semistrukturerade intervjuer är ett mellanting mellan de två ovan nämnda struktureringsgraderna och kännetecknas av en så kallad intervjuguide, det vill säga en lista över specifika teman som ska behandlas (Kvale 2009). Vid vår insamling av datamaterial har vi valt att använda oss utav semistrukturerade intervjuer eftersom vi ville föra en öppen dialog med den intervjuade. Genom att använda semistrukturerade intervjuer genomförs intervjuprocessen på ett flexibelt sätt där intervjupersonen har stor frihet att utforma svaren efter eget bevåg (Bryman & Bell 2005). Därmed känner intervjupersonen sig bekvämare och har lättare för att öppna sig, vilket ger ett större underlag för analysen (Darmer & Freytag 1995). Vår intervjuguide består av tre specifika teman, vilka är bakgrundinformation om respondenten, internationalisering samt nätverk. Bakgrundsfrågorna är viktiga enligt Bryman & Bell (2005) för att kunna sätta in respondentens svar i ett sammanhang. Frågorna i de två sistnämnda temana är utformade efter studiens referensram. Samtliga frågor ställdes till respondenterna i den ordning som intervjuguiden är uppbyggt på. Det förekom dock undantag, frågor uppkom som inte ingick och ordningsföljden såg ibland annorlunda ut, allt beroende på hur respondenten svarat. Fyra av de fem respondenterna blev intervjuade via telefon. Dessa representerade Regin AB, Perstorp AB, Cavotec AB och Danfo AB. Alla telefonintervjuer spelades in och antecknades, allt för att inte viktiga fraser och uttryck skulle gå förlorade. Telefonintervjuerna genomfördes i ett av skolans rum där vi kunde verka i en lugn och ostörd miljö. Därmed kunde vi säkerställa kvalitén på de inspelade intervjuerna. Innan intervjuerna ägde rum skickades frågorna via e-post till respondenterna för att de skulle kunna förbereda sig och därmed lättare svara på våra frågor. Risken med att låta 11

respondenterna ta del av frågorna innan intervjun är att de endast besvarar frågorna koncentrerat och exkluderar annan viktig information. Detta har vi försökt minimera genom att ställa uppföljningsfrågor för att frambringa mer spontana och utförliga svar. Intervjuerna pågick mellan 30-60 minuter och vi hade ingen tidigare relation till respondenterna. Jacobsen (2002) nämner att nackdelarna med telefonintervju är svårigheten att få personlig kontakt med den intervjuade samt dess uppträdande, någon som kan ha betydelse för intervjuns förlopp. Fördelen är att den så kallade intervjuareffekten minskar. Med intervjuareffekt menas att intervjuarens fysiska närvaro kan leda till att intervjupersonen uppträder mer onormalt. Den sista intervjun med Axis Communications AB hamnar utanför ramen semistrukturerade intervjuer. Den genomfördes elektroniskt där vi skickade frågorna via e-post till respondenten och denne återkom med skriftliga svar. Anledningen till att intervjun med Axis gjordes via internet var att respondenten inte hade möjlighet att ställa upp på en telefonintervju. 2.4. Val av respondenter Jacobsen (2002) förklarar att det finns olika kriterier som spelar in då en forskare ska välja respondenter till en studie, beroende på vilken information man vill få fram. Bland annat nämner Jacobsen slumpmässigt urval, bredd och variation samt information. Information förklarar han, vänder sig direkt till de personer som en forskare anser vara kunniga och kan erbjuda god information. Jacobsen (2002) forsätter och förklarar att det centrala bör vara huruvida respondenten har tillgång till de uppgifter som krävs för forskarens ändamål. Det gäller alltså att selektera för att hitta lämpliga kandidater. Information förklarar väldigt tydligt hur vi gick till väga i vår studie. Istället för att gå omvägar vände vi oss direkt till de personer vi fann kunniga om marknaden i Dubai. Exportrådet hjälpte oss med detta genom en förteckning över aktuella svenska företag som verkar nere i Dubai. Med hjälp av denna förteckning kontaktade vi sedan ett tjugtal företag, varav fem hade tid att ställa upp på en intervju. Förtagen representeras av; Perstorp AB, Axis Communications AB, Regin AB, Danfo AB och Cavotec AB. De är helt oberoende av varandra och verkar i helt skilda branscher. I samband med den första kontakten kom vi inte direkt till rätt person men genom hjälp från vederbörande företag hade vi snart kontakt med den person vi sökte. Detta förklarar Halvorsen (1992) är den så kallade snöbollseffekten. Snöbollseffekten betyder att man genom en informant får namnet på en annan informant som i just detta fall är mer lämplig att intervjua. Att valen föll på just de företagen som vi valde kan förklaras enligt urvalsmetoden. Halvorsen (1992) förklarar att urvalsmetoden bygger på att man gör ett/flera val som grundar sig på hur ett företag har fångat ens intresse. Då urvalet är litet betonar han det strategiska valet som är att föredra, dessutom är det valet vanligast vid informationsintervjuer. Vid informationsintervjuer är det viktigt för forskarna att nå en viss kvalité och man strävar därför efter att få intervjua de personer med störst kunskap. 12

Det är dock viktigt att komma ihåg att data som samlats in, egentligen endast säger något om de respondenter som varit med i undersökningen, men av olika skäl är det omöjligt att samla in alla tänkbara svar i en undersökning (Halvorsen 1992). Detta är vi medvetna om i vår studie, att vi endast pratat med ett fåtal av alla de svenska företag som verkar i Dubai. Det är därför av vikt att poängtera att slutsatsen i denna studie endast grundar sig på de respondenter som medverkat i vår studie. 2.5. Empirin och analysens struktur Enligt Patel och Davidson (2003) är en bearbetning och analys av informationen som intervjuerna ger, ofta både tidskrävande och omständlig. Svårigheten ligger i strukturering och organisering av den omfattande informationen efter att insamlingen är avslutad (Holme & Solvang 1997). För att få en överblick över den insamlade informationen gjordes direkt efter varje intervju en skriftlig sammanställning av inspelningarna och anteckningarna. Processen utfördes genom att vi noggrant lyssnade igenom inspelningarna och samtidigt skrev ner informationen. På det här sättet eliminerades risken för att missa någon viktig information då vi hade intervjun i färskt minne. Därefter presenterades materialet i löpande text i empiridelen samtidigt som en utgallring av irrelevant information genomfördes. Informationen i empirin är indelad efter studiens fem respondenter. Bell (2006) nämner vikten av att kategorisera informationen genom att leta efter likheter, skillnader, mönster och det som är speciellt viktigt. I den slutliga analysen jämfördes svaren från de intervjuade respondenterna för att se likheter och skillnader vad gäller marknaden i Dubai. I analysen skedde även återkoppling till referensramen för att jämföra företagens faktiska etablering med vad teorin säger. Som sista steg i studien kunde vi dra våra slutsatser utifrån det som har skildrats i analysen. Både analys och slutsats är strukturerade efter studiens två frågeställningar. 2.6. Studiens relevans och tillförlitlighet Enligt Lundahl och Skärvad (1999) kan en studies kvalitet bedömas utifrån två kriterier, validitet och reliabilitet. Validitet innebär att studien ska inneha giltighet och relevans (Halvorsen 1997). Begreppet validitet delas upp i intern och extern validitet. Intern validitet innebär att man undersöker och mäter det man vill undersöka och ingenting annat (Jacobsen 2002). Informationen som samlas in skall vara relevant för frågeställningarna samt att teorin och empirin överensstämmer i så stor utsträckning som möjligt (Holme & Solvang 1997). För att undvika irrelevanta intervjufrågor har vi begränsat oss till undersökningsområdet, det vill säga svenska företags etablering i Dubai. Därmed blir det fokus på ett problem vilket underlättar utsållningen av oväsentlig information. Vi har även, som det tidigare nämnts, skickat ut frågorna i förväg för att undvika missförstånd och utebliven information. Dessa ovan nämnda handlingar har utförts i syfte att säkerställa validiteten i vår studie. 13

Den externa validiteten handlar om huruvida resultatet från en studie kan användas i andra situationer, det vill säga hur generaliserbar den är (Jacobsen 2002). På grund av de fåtal respondenter som studien omfattas av, vilket vi tidigare har nämnt, kan den inte leda till en generalisering. Detta utgör dock ingen större problematik för vår studie då vi ej har för avsikt att generalisera utan att skapa en förståelse för problemområdet. Reliabilitet utgör det verktyg som mäter tillförlitligheten i en studie (Bell 2006). En studie med god reliabilitet innefattar få slumpmässiga mätfel. Med andra ord påverkas intervjuerna av omständigheterna kring dem (Lundahl & Skärvad 1999). För att uppnå reliabilitet i vår studie har intervjuerna genomförts på likartade sätt och där respondenterna har likadana förutsättningar. Genom att skicka ut samma intervjuguide till respondenterna har vi minskat risken för mätfel det vill säga felaktiga svar. Ett annat mätfel som kan uppstå vid intervjuer är forskarens påverkan på respondenterna. Genom att intervjuaren exempelvis ställer ledande frågor eller blandar in egna åsikter kan respondenterna bli vilseledda (Jacobsen 2002). Detta har vi försökt undvika genom att vara så objektiva som möjligt. Sammanfattningsvis anses studiens reliabilitet inte vara helt säkerställd då den grundas på en kvalitativ undersökning vilket gör att respondenterna framställer ämnet/företeelsen utifrån sina egna intressen. 2.7. Källkritik Att ställa sig kritisk till sina källor är extra viktigt då en studie innehåller sekundärdata. Vad man måste komma ihåg är att dessa data samlats in för ett visst ändamål, vilket skiljer sig från ens eget (Jacobsen 2002). Bell (2006) instämmer och förklarar att man ska ha en sund skepticism till hur en författare berättar sin handling. Då mycket av litteraturen samt informationen i studien om Dubai är sena upplagor, vet vi att källan är aktuell och därmed också trovärdig. Alla kvalitativa studier består alltid av data från källor, hur data tas fram kan däremot variera (Jacobsen 2002). Författaren fortsätter och förklarar att det är viktigt med en kritisk genomgång av de källor som valts i en studie, liksom det är av stor vikt att kritiskt granska varje enskild källa, oavsett om det handlar om en situation eller ett dokument. Det kräver en närhet till problemet som studeras för att en uppgiftslämnare ska kunna ge rättvisande och korrekt information (Bell 2006). Är det en försthandskälla kan du ha större tilltro, då de själva refererar till en händelse de varit med om. De förstahandskällor som vi kom i kontakt med under studiens gång hade alla en djup kunskap kring ämnet i vår studie. Tack vare arbetsbefattning och ställning i respektive företag har de kunnat förse oss med värdefull och riktig information. Dock är det viktigt att ha i bakhuvudet att dessa källor kan påverkas av det egna företagets intressen. Andrahandskällor är däremot källor vilka återger något de själva fått återberättat tidigare (Jacobsen 2002). Författaren fortsätter och förklarar att en regel som ofta nämns är att information från flera oberoende källor ofta kan ge en mer giltig beskrivning. Detta betyder inte alltid att källorna är ense, men det ger istället forskaren en chans att tolka informationen utifrån sig 14

själv (Jacobsen 2002). Andrahandskällorna i studien har noga valts ut för att ge läsaren en bred teoretisk grund. Genom att ta del av flera författares material kan en mer rättvisande och sanningsenlig bild ges. Källorna kan med ett undantag, broschyren från Förenade Arabemiratens ambassad (UAE 2010), ses objektiva. Broschyren har däremot en tendens att ge en alltför subjektiv bild av Dubai, vilket kan ifrågasätta deras avsikter. De källor, både första- och andrahandkällor, vi använt i vår studie har ingen inbördes relation och det har i slutändan gjort att resultatet blivit vårt eget. 15

3. Teoretisk referensram Detta kapitel presenterar de teorier som ligger till grund för studien vilket inleds med en beskrivning av begreppet ekonomisk globalisering. Sedan behandlas ett antal internationaliseringsteorier, motiv för internationalisering samt generella etableringsformer. 3.1. Ekonomisk globalisering Världsekonomin håller på att förändras, från nationella ekonomier där länder varit isolerade från varandra på grund av barriärer för internationell handel och investeringar till en värld där nationella ekonomier går samman i ett integrerat globalt ekonomiskt system ömsesidigt beroende av varandra (Hill 2009). I stort sett varje företag berörs idag på något sätt av världens globalisering, antingen genom samarbete med internationella företag eller som konkurrent till dessa (Dahlstrand 2004). Enligt Czinkota och Ronkainen (2010) avspeglar globalisering en affärsinriktning baserat på tron att världen blir allt mer homogen och att skillnaderna mellan de nationella marknaderna över tiden kommer försvinna. Dahlstrand (2004) nämner ett antal olika faktorer som bidragit till ekonomins globalisering bland annat det kontinuerliga borttagandet av olika handelshinder och ny informationsteknologi som förbättrar kommunikations- och informationsvägar. Själva begreppet globalisering är en term som i regel används för att hänvisa till den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital, teknologi och kunskap mellan olika länder (Cheng & Mittelhammer 2008). Aktiva globaliserande länder som öppnar sina gränser till världsmarknaden samt inför regler och lagar för att säkra konkurrensen uppnår en högre ekonomisk tillväxt, upp till cirka 50 procent, än de nationer som tar för lång tid på sig i anpassningen. Befolkningen i dessa länder får en högre levnadsstandard vilket i sin tur skapar en större efterfrågan på produkter (Czinkota et al. 2003). En internationell expansion erbjuder företag nya och förhoppningsvis vinstgivande marknader, starkare konkurrenskraft samt underlättar tillgången till nya produktidéer, tillverkningsinnovationer och ny teknologi (Hollensen 2007). 3.2. Internationaliseringsteorier Dahlstrand (2004) nämner att företag som väljer att etablera sin verksamhet utomlands till följd av globaliseringen genomgår en invecklad process. Enkla aktiviteter övergår till mer komplexa, det vill säga från exportaktiviteter till direktinvesteringar i produktionsanläggningar på den utländska marknaden. Hollensen (2007) anger tre modeller som beskriver företags utveckling från nationella till internationella aktörer; Uppsalamodellen, Nätverksmodellen och Born Globals. 3.2.1. Uppsalamodellen Under 1970-talet utvecklade forskare vid Uppsala Universitet en internationaliseringsmodell genom att studera mönster i svenska tillverkningsföretags utlandsetablering (Johanson & Wiedersheim-Paul 1975; Johanson & Vahlne 1977). Enligt 16

modellen ökar ett företag stegvis sitt engagemang på den utländska marknaden allt eftersom deras erfarenhet växer. Företagets engagemang på en internationell marknad utvecklas enligt etableringskedjans fyra följande steg, där varje steg motsvarar en högre nivå av internationell involvering (Johanson & Wiedersheim-Paul 1975): 1. Inga reguljära exportaktiviteter. 2. Export via självständiga representanter. 3. Eget försäljningsbolag. 4. Tillverkningsbolag. Uppsalamodellen (se figur nedan) avser att internationaliseringsprocesser kräver både generell och marknadsspecifik kunskap. Den generella kunskapen kan användas för flera olika marknader medan den specifika byggs på erfarenhet om en speciell marknad. Modellen består av fyra grundmekanismer med koppling till varandra som syftar till att förklara företags internationella aktiviteter. Mekanismernas marknadsengagemang (resursengagemang till den utländska marknaden) och marknadskunskap är tillståndsaspekter, det vill säga hur internationaliserat företaget är. De två andra mekanismerna, engagemangsbeslut gällande resurser och nuvarande aktiviteter avser förändringsaspekter och beskriver hur internationalisering sker. Det är viktigt att tänka på att graden av engagemang varierar på olika marknader. På vissa marknader, där till exempel företaget bygger egna produktionsanläggningar, kräver ett engagemang stora resurser. Andra marknader bearbetas däremot med mer begränsade resurser (Johanson & Vahlne 1977). Företaget kommer således att engagera sig stegvis genom åtgärder för att successivt bygga erfarenheter och minska risken som en utlandsetablering medför (Moen & Servais 2002) Ett annat inslag i forskarnas studie var att internationalisering ofta startade på utländska marknader som ligger nära den inhemska marknaden vad gäller psykiska avstånd. Med psykiska avstånd menas skillnader i faktorer som språk, kultur, politiska system, industriell utveckling och utbildningssystem vilka gör det svårt att förstå främmande miljöer. Därefter ökar gradvis etableringen till andra marknader och det psykiska avståndet växer (Johanson & Wiedersheim-Paul 1975). Kritiken mot Uppsalamodellen har varit att företag nuförtiden i sin internationaliseringsprocess hoppar över steg i etableringskedjan, att den ordning i vilken företag kommer in på utländska marknader inte längre korrelerar med psykiska avstånd. Ytterligare kritik är att internationaliseringsprocessen sker snabbare nu (Hollensen 2007). 17

Figur 1: Uppsalamodellen, reviderad (Johanson & Vahlne 1977 s. 26) 3.2.2. Nätverksmodellen Enligt nätverksteorin är ett företags internationalisering en naturlig utveckling ur dess affärsförbindelser med olika aktörer på marknaden såsom kunder, leverantörer, konkurrenter, distributörer och andra samarbetspartners (Ford et al. 2002). Aktörerna i ett nätverk är bundna till varandra genom olika typer av förbindelser som exempelvis tekniska, sociala, administrativa, legala eller ekonomiska (Hollensen 2007). Med hjälp av de olika aktörernas kunskaper och kännedom om internationella marknader kan ett företags process vid utlandsexpandering underlättas avsevärt. En process som vanligtvis är lång, tidskrävande och kostsamt (Mtigwe 2006). Ett företags internationalisering börjar ofta med att man följer sin egen kund och själv engagerar sig på de internationella marknader där kunden är verksam (Dahlstrand 2004). I vissa fall kan det till och med vara ett krav från kunden att företaget följer med vid internationaliseringen för att behålla affärsförbindelserna på hemmamarknaden (Hollensen 2007). Detta fenomen bygger på att internationaliseringen sker via företagets redan etablerade relationer kallat customer following, det vill säga kunddriven internationalisering (Hellman 1996). Småföretagare använder oftast nätverk vid deras expansion till internationella marknader på grund av begränsade resurser. Relationen med ett företag i ett inhemskt nätverk kan användas för att bygga broar till andra nätverk i andra länder. Nätverksteorin menar att företag sällan agerar ensamma utan snarare i integration och interaktion med formella och informella nätverk (Mtigwe 2006). Nätverk kan dock hämma företagets internationaliseringsprocess om dessa relationer inte är internationella (Dahlstrand 2004). Enligt nätverksmodellen är det därför viktigt att företag utvecklar affärsrelationer i nätverk med internationella aktörer för en framgångsrik internationaliseringsprocess (Ford et al. 2002). 3.2.3. Born Globals Born Globals är en modell som vuxit fram de senaste 20 åren och avser att förklara varför vissa företag inte följer de traditionella stegen i en internationaliseringsprocess. I kontrast till stegmodellerna ämnar Born Globals-företag att bli internationella eller kanske även globala redan från starten (Madsen & Servais 1997). Det finns ingen väletablerad definition över Born Globals utan begreppet definieras olika av forskare. Exempel på en 18

definition är följande, företag som från början syftar att uppnå konkurrensfördelar genom resursanvändning och försäljning i många länder (Oviatt & McDougall 1994; Gabrielsson & Kirpalani 2004; Knight et al. 2004). De viktigaste faktorerna som lett till att Born Globals växt fram är globalisering samt avancerad informations- och kommunikationsteknik. Genom spridning av internet via datorer och annan liknande teknik får företag snabbare tillgång till både kunder och relevant marknadsinformation över hela världen (Knight et al. 2004). Born Globals karaktäriseras vanligtvis av små företag vilka är verksamma inom nischartade högteknologiska branscher (Knight & Cavusgil 1996). De är även entreprenörer och ser världen som en enda marknad istället för att känna sig låsta till ett enskilt land (Madsen & Sevais 1997). Born Globals fokus ligger främst på tillväxt genom internationell försäljning. För att uppnå detta tillverkar företag mycket specialiserade produkter för internationella nischmarknader samt har tillgång till internationella nätverk och finansiella marknader (Knight & Cavusgil 1996; Madsen & Sevais 1997). Enligt Chetty & Campbell-Hunt (2004) är en liten inhemsk marknad eller saknaden av en sådan det som gör att Born Globals-företag internationaliserar sin verksamhet. Jämfört med äldre företag är Born Globals mer positiva till internationalisering och tror att utländska marknader är mindre förknippat med risk och kostnader. I nya och dynamiska miljöer är Born Globals snabbare på att anpassa och utveckla sig än äldre företag (Autio et al. 2000). 3.3. Internationaliseringsmotiv Den fundamentala anledningen för de flesta företags internationella expansion är att tjäna pengar. Detta är dock inte den enda faktorn som ligger bakom företags internationalisering utan vanligtvis är det en blandning av olika faktorer. Dessa faktorer delas in i proaktiva och reaktiva motiv (Hollensen 2007). Proaktiva motiv baseras på företagets vilja att ändra strategi medan reaktiva motiv visar företags reaktion på hot från hemmamarknaden eller på utländska marknader. Med andra ord, proaktiva företag blir internationella eftersom de vill det medan, reaktiva företag på grund av att de måste. Generellt är de mest framgångsrika internationella företagen motiverade av provaktiva skäl, det vill säga företagsinterna faktorer (Czinkota & Ronkainen 2010). Varför företag söker sig till internationella marknader Proaktiva motiv Vinst- & tillväxtmål Unika produkter/teknologiska fördelar Marknadsmöjligheter/marknadsinformation Ekonomiska skalfördelar Skattefördelar Reaktiva motiv Konkurrenspress Liten & mättad hemmamarknad Överproduktion Överkapacitet Närhet till kunder Figur 2: Hollensen (2007) s.42 och Czinkota & Ronkainen s.279 (2010) 19

3.3.1. Proaktiva motiv Vinster är det starkaste incitamentet för att företag börjar involvera sig internationellt då man ser utländska marknader som en potentiell källa till högre vinstmarginaler eller ökade vinster (Czinkota & Ronkainen 2010). Motivationen att växa är också en viktig parameter och ju starkare motivation är desto större aktiviteter kommer det att generera från ett företags sida på den internationella marknaden (Hollensen 2007). Ett annat stort motiv är unika produkter eller teknologiska fördelar. Om ett företag kan erbjuda varor/tjänster som är unika eller teknologiskt fördelaktiga ger det en konkurrensfördel som kan leda till stora internationella framgångar. Det är viktigt att poängtera att dessa fördelar inte kan bevaras hur länge som helst på grund av konkurrerande teknik och ett ofta bristande internationellt patentskydd (Czinkota & Ronkainen 2010). Utländska marknadsmöjligheter/utländsk marknadsinformation är ett annat proaktivt motiv. Emellanåt händer det att utländska marknader växer sensationellt på grund av exempelvis ekonomisk framgång och politiska friheter vilket lockar expansionstänkande företag. Exklusiv marknadskunskap eller tillgång till information gällande utländska kunder, marknadsplatser eller marknadssituationer kan särskilja ett expansionsföretag från sina konkurrenter (Hollensen 2007). Ekonomiska skalfördelar är en stor motivation till företags internationalisering eftersom företaget kan öka sin output samtidigt som produktionskostnaderna minskar. Forskning från Boston Consulting Group visar att en fördubbling av outputen kan minska produktionskostnaderna med upp till 30 procent (Czinkota & Ronkainen 2010). Skattefördelar kan också spela en viktig roll i ett företagets motivation vid en internationalisering. Detta innebär att företag kan erbjuda sina produkter till en lägre kostnad eller tillgodoräkna sig en högre vinst efter skatt (Hollensen 2007). 3.3.2. Reaktiva motiv Företag som reagerar på förändringar och press på marknaden använder konkurrenspress som incitament för sin internationalisering. Upphov till internationalisering är företags rädsla för att förlora inhemska marknadsandelar till konkurrenter eller utländska marknader permanent till nya konkurrenter (Czinkota & Ronkainen 2010). Ett företag kan tvingas till export på grund av en för liten hemmamarknad, vilket gör att företaget automatiskt inkluderar exportmarknader som en del av deras marknadsstrategi. Detta avser vanligtvis industriella produkter med ett fåtal kunder lokaliserade över hela världen eller specialiserade produkter med små nationella segment i flera länder. En mättad hemmamarknad har en liknande effekt då en produkt på hemmamarknaden befinner sig i en nedgående fas av sin livscykel och genom expansion hoppas företaget förlänga produktens livscykel (Hollensen 2007). Överproduktion är ett stort motiv för internationalisering, då detta stimulerar exportförsäljning genom kortsiktiga prissänkningar på lagerprodukter. När efterfrågan är återställd på hemmamarknaden är de internationella aktiviteterna reducerade eller till och 20

med avslutade. Denna typ av strategi kan dock skapa svårigheter för företag som vill återanvända strategin eftersom många utländska kunder inte är intresserade av temporära affärsrelationer (Czinkota & Ronkainen 2010). Överkapacitet är ett annant proaktivt motiv som används när tillgångar inte utnyttjas fullt ut i verksamheten och internationalisering kan då innebära en bredare fördelning av de fasta kostnaderna (Hollensen 2007). Ytterligare ett reaktivt motiv är närhet till kunderna. Önskan av att fysiskt närvara på de utländska marknaderna kan sporra företag till internationella aktiviteter (Czinkota & Ronkainen 2010). 3.4. Etableringsformer I samband med att företag växer tenderar deras aktiviteter internationellt att öka betydligt. Även om vissa företag blir internationella från verksamhetsstarten så blir de flesta det stegvis. Det är dock viktigt att ta hänsyn till att nya verksamhetsaktiviteter på en okänd marknad ökar företagsrisken. Därför måste företag förebereda sina aktiviteter noggrant och anpassa dem till den nya marknaden för att långsiktigt kunna etablera sin verksamhet (Czinkota & Ronkainen 2010). Enligt Hollensen (2007) finns det tre typer av etableringsformer som företag kan välja vid en etablering utomlands; export, mellanhandsmetoden och den hierarkiska metoden. Valet av etableringsform beror på företagets interna och externa faktorer. De interna faktorerna kännetecknas av företagsstorlek, produktens karaktärsdrag samt företagets internationella erfarenhet (Woods 2001). Är det ett stort företag med internationell erfarenhet, vars produkt innehar konkurrensfördelar väljer företaget ofta att behålla kontrollen över etableringen internt. Ett företag med begränsade resurser och ingen tidigare internationell erfarenhet väljer vanligtvis att förlägga sin utlandsetablering på en extern aktör. De externa faktorerna som påverkar valet av etableringsform består av kulturella skillnader, osäkerhet kring efterfrågan, marknadens storlek och tillväxt, direkta och indirekta handelsbarriärer samt konkurrensintensiteten. Om det råder stora kulturella skillnader mellan marknaderna, osäkerhet kring efterfrågan och hög konkurrenskraft är det stor sannolikhet att ett företag väljer att ta hjälp utav en utomstående part för att minska riskerna. Det som talar för en intern bearbetning och bibehållen kontroll är faktorer som marknadens storlek och tillväxt samt de direkta och indirekta handelsbarriärerna. Detta leder i slutändan till att företagen kan agera snabbare på marknaden. I valet av etableringsform tas det också i beaktande vilken kompetens det finns inom företaget, samt deras syn på risktagande, kontroll och flexibilitet (Hollensen 2007; Czinkota & Ronkainen 2010). 3.4.1. Export Export som etableringsform innebär att ett företags produkter vilka produceras på hemmamarknaden eller i ett tredje land, transporteras vidare antingen direkt eller indirekt till den utländska marknaden (Hollensen 2007). Export är en mycket vanlig etableringsform och ett första steg för företag som vill etablera sig på en utländsk 21

marknad (Czinkota et al. 2003; Engdahl 2006). Det finns två tillvägagångssätt företag kan välja mellan vid export, antingen direkt export till den utländska marknaden eller indirekt export. Genom att sälja produkterna direkt till kunderna väljer företag att ta hjälp av en agent eller distributör vilka sedan säljer produkterna vidare på den nya marknaden (Root 1998; Johansson 2009). En agent säljer produkterna på uppdrag av exportören och får ersättning i form av provision medan en distributör har exportörens varor på lager och frihet att själv välja kunder samt prissättning. Fördelen med direkt export är att både agenter och distributörer är välbekanta med den lokala marknaden, kunderna och sedvänjorna (Hollensen 2007). Vid indirekt export väljer ett företag att lägga ut alla exportaktiviteter på en inhemsk aktör såsom ett exporthus eller handelsföretag vilka ansvarar för produktförsäljningen på den utländska marknaden (Czinkota & Ronkainen 2010). Indirekt export har fördelen att företaget undviker de omkostnader och den administrationsbörda som ett eget exporthanterande hade inneburit. En stor nackdel är att den kompetens som utvecklas genom utlandserfarenheter förblir utanför företaget (Johansson 2009). Eftersom export är en etableringsform med litet risktagande vad gäller engagemang och kapitalinvesteringar anses den gynna små företag med begränsade resurser och liten internationell erfarenhet (Hollensen 2007). 3.4.2. Samarbetsbaserade metoden Företag som inte är kapabla eller har önskemål att själva förse utländska marknader med inhemsk tillverkning kan ingå olika avtalsarrangemang såsom licensavtal, franchising eller joint-ventures för vidareförsäljning av produkterna. Samarbetsbaserade metoden skiljer sig från export eftersom den i första hand fokuserar på överföringen av kompetens. Till skillnad mot den hierarkiska metoden så är ägandet och kontrollen i samarbetsbaserade metoden fördelad mellan moderbolaget och den lokala företagspartnern (Hollensen 2007). Licensavtal innebär att licensgivaren överlåter rättigheter för immateriella tillgångar (patent, affärshemligheter, kompetens, varumärke, och företagsnamn) till licenstagaren för en bestämd period (Root 1998). I gengäld får licensgivaren royalty från licenstagaren under denna period. Ett licensavtal kan vara ett alternativ då ett företag vill etablera lokal produktion på en utländsk marknad utan att göra kapitalinvesteringar (Hill 2009; Czinkota & Ronkainen 2010). Franchising är en specialiserad form av licensavtal där franchisetagaren inte enbart får nyttjanderätt till immateriella tillgångar utan även förbinder sig till att strikt följa franchisegivarens regler för att driva verksamheten. Till skillnad från licensavtal involverar franchising långsiktiga åtaganden mellan de inblandade parterna. Franchising är fördelaktigt eftersom det ger företag möjlighet att snabbare penetrera nya marknader till relativt låga kostnader och risker. Likt licensavtal mottar franchisegivaren royaltybetalningar vilka uppgår till några procent av franchisetagarens intäkter (Hill 2009). Joint venture innebär att två eller flera företag tillsammans skapar ett dotterbolag för att penetrera en ny okänd marknad. Delägarna till joint venture delar på tillgångar, risker och vinster beroende på hur ägarfördelningen ser ut. Genom denna typ av sammanslagningar kan företag dra nytta av varandras kunskaper och styrkor vad gäller exempelvis teknologi, kapital, marknadsexpertis et cetera för att kunna vara 22

konkurrenskraftig på den nya marknaden. Dock kan det uppstå problematik med joint venture när det gäller implementering av konceptet och upprätthållandet av relationen (Engdahl 2006; Czinkota & Ronkainen 2010). 3.4.3. Hierarkisk metod Denna typ av etableringsform innefattar moderföretag som fullständigt äger och kontrollerar verksamheten i etableringslandet. Helägda bolag är dotterbolag i form av ett eget försäljningskontor eller tillverkningsbolag (Hollensen 2007). Engdahl (2006) påvisar att egna försäljningsbolag är den mest effektiva distributionskanalen på en främmande marknad eftersom de lättare kan omstruktureras till skiftande situationer än andra distributionskanaler. Det negativa med helägda dotterbolag är de höga kostnader och risker etableringen medför. Därmed är succén med denna etableringsform beroende på informationen gällande legala, politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och marknadsfaktorer, betydligt större än i de två andra etableringsformerna (Root 1998). Etablering av ett helägt bolag på en ny marknad kan ske på flera sätt, vanligast är genom bolagsbildning i landet eller genom förvärv av lämpligt bolag (Hill 2009). Etablering av ett nytt bolag ger företag full frihet att bygga upp en organisation mest lämplig ur företagets önskemål. Nackdelen är att det tar tid att bygga en fungerande organisation. Anskaffning av lokal, telekommunikation och annan utrustning samt att anställa personal är tidskrävande. Då företaget väljer att etablera ett eget säljbolag genom förvärv av lämpligt bolag, tidigare representant, agent eller konkurrent uppkommer inte dessa problem. Redan från början finns en fungerande organisation med lokaler, kommunikationer, personal, marknadskunskap samt eventuellt även etablerade produkt- och kundkontakter (Engdahl 2006). 23

4. Dubai Detta kapitel lägger fokus på att ge läsaren en djupare förståelse om emiratet Dubai, genom att beskriva dess bakgrund i kronologisk ordning. Dessutom beskrivs hur ett utländskt företag kan etablera sig i Dubai. Läsaren får insyn i hur unikt emiratet är. Med en utmärkt infrastruktur, en välvillig investeringssyn och sin politiska stabilitet är Förenade Arabemiraten (UAE) och Dubai utan tvekan ett av världens attraktivaste affärsområden i dagsläget. De erbjuder en miljö i särklass för såväl regionala som globala investerare att verka i. 4.1. Bakgrund Innan UAE, skapades fanns det inga emirat utan var och en var sin egen stat. Det var i samband med UAE som även de sju emiraten uppstod, varav Dubai är ett av dessa (Dew & Shoult 2000). Landet har ett federalt nationellt råd, vilket enligt konstitutionen ansvarar för prövning om ändring i den federala lagstiftningen. Rådet har dock inte makten att föreslå lagstiftning. Antal medlemmar i rådet, som totalt består av 40 personer, beror på varje emirats storlek. Från Dubai finns åtta stycken representanter och det är även härifrån som UAE:s vice president kommer (Dew & Shoult 2000). Förenade Arabemiraten och emiratet Dubai hade inte varit vad det är idag om inte Storbritannien tagit landet under dess vingar (Gardell 2010). Davidson (2008) förklarar att britterna fanns där som stöd och hjälpte till i en mycket problematisk period. Det var i mitten på 1820-talet som britterna gjorde ett första besök i den nedre Persiska viken (Davidson 2008). Gardell (2010) förklarar att det var här de tog sitt första steg mot att kontrollera vikens vattenvägar och den så kallade Piratkusten. Detta menar han var i sinom tid, att vi idag annars hade sett en helt annan bild i Dubai och resterande Mellanöstern (Gardell 2010). Dubai var under många år en pärlfiskeby, vilken stod för cirka en fjärdedel av Persiska vikens export till hov och förmögna hem runt om i världen, något som gjorde det till en viktig sjöfartled (Gardell 2010). Detta uppmärksammade det Brittiska ostindiska kompaniet (EIC), som redan reglerade Bengalen och hela den indiska kontinenten, och de penetrerade den Persiska viken i sin jakt på ytterligare kontroll över viktiga sjöfartleder. Detta gjordes inte helt riskfritt, utan de stötte på hårt motstånd från sjöfarande arabiska köpmän som vid den tiden kontrollerade de nordöstra delarna av nuvarande UAE. 1819 krossade en brittisk-indisk eskader motståndet och den dåvarande stadsbildningen raserades. I samma stund upprättades ett fördrag där emiratens shejkar lovade att avstå från all fiendskap mot EIC och det brittiska imperiet (Gardell 2010). Dubai kom inte att uppstå just vid detta tillfälle. Emiratet Dubai grundades först 1833 när shejk Maktoum bin Buti Al-maktoum förklarade sitt område självständigt från Abu Dhabi (Gardell 2010). En stor händelse eftersom Abu Dhabi, ytterligare ett emirat i UAE, och Dubai länge kämpat med viss rivalitet som grundat sig i strävan efter mer makt (Davidson 2008). Davidson 24