Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Transkript

1 Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Hans Richter Vårterminen 2006 Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag Författare: Kristina Isik Jessica Kruse

2 FÖRORD Vi vill framföra ett stort tack till de representanter från varje bolag som tog sig tid att ta emot oss för intervju. Dessa är Birgitta Brandt på AMF Pension, Anders Blennå på Handelsbanken Liv och Paul Grengel på Alecta. Vidare vill vi framföra ett tack till vår handledare Hans Richter för det stöd vi har fått under arbetets gång. Vi vill även framföra ett stort tack till Gunnar Nilsson Nyström, chef för Alectas internrevision, för all hjälp vi fått såväl före som under arbetets gång. Flemingsberg Kristina Isik.. Jessica Kruse 2

3 SAMMANFATTNING På grund av ett ökat önskemål om jämförbarhet företag emellan är svenska börsnoterade koncerner sedan 1 januari 2005 skyldiga att tillämpa nya internationella redovisningsstandarder, IFRS/IAS. Onoterade bolag kan frivilligt välja att tillämpa dessa i koncernredovisningen. Detta utgör ett stort steg i den harmoniseringsprocess som pågår på redovisningsområdet, vars syfte är att skapa ett gemensamt redovisningsspråk. I denna uppsats studeras en av dessa standarder IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar som behandlar upplysningar om finansiella instrument och ska tillämpas från och med 1 januari Rekommendationen syftar till att upprätta en god internationell standard för upplysningar om finansiella instrument. Syftet med denna uppsats är att studera om det föreligger skillnader i tolkningen av IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar mellan svenska livförsäkringsbolag. Vidare vill vi studera vilka eventuella problem som förknippas med IFRS 7 samt rekommendationens påverkan på redovisningen. Slutligen vill vi se vilka attityder svenska livbolag har till nya internationella redovisningsrekommendationer. Denna uppsats avgränsas till att studera IASB:s rekommendation IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar som gavs ut hösten Vidare avgränsas undersökningens urval till de största svenska livförsäkringsbolagen. Undersökningen är kvalitativ, där primärdata insamlats genom intervjuer med de ansvariga för övergångsarbetet till IFRS på de undersökta livförsäkringsbolagen. Undersökningens slutsatser är att livförsäkringsbolag har svårt att bestämma hur redovisningen ska utformas i enlighet med IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Bolagen har i stort sett all information som krävs och problemet ligger i hur redovisningen ska se ut. Vidare läser bolagen rekommendationen med olika glasögon och definierar olika användare av årsredovisningar vilket ger upphov till olika tolkningar. Det framkom även att balans- och resultaträkningar inte kommer att påverkas i någon större utsträckning av IFRS 7, medan notsystem och tilläggsupplysningar kommer att utökas. Slutligen varierade inställningen till IFRS mycket mellan de svenska livförsäkringsbolagen. 3

4 FÖRKORTNINGAR EU Europeiska Unionen FASB Financial Accounting Standards Board FFFS 2003:13 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2003:13) om årsredovisning i försäkringsföretag FI Finansinspektionen IAS International Accounting Standards IASB International Accounting Standards Board IASC International Accounting Standard Committee IFRIC International Financial Reporting Interpretations Committee IFRS International Financial Reporting Standards RR Redovisningsrådet alternativt Redovisningsrådets rekommendation SAC The Standard Advisory Council ÅRFL Lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag FÖRKLARINGAR AV FINANSIELLA INSTRUMENT OCH RISKBEGREPP Finansiellt instrument Kreditrisk Likviditetsrisk Marknadsrisk Ett finansiellt instrument är ett avtal som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat företag. Risken för att en part i ett finansiellt instrument inte kan fullgöra en skyldighet och förorsaka motparten en finansiell förlust Risken att ett företag får svårt att fullgöra åtaganden förenade med finansiella skulder. Risken att verkligt värde på framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändrade marknadspriser. I marknadsrisk inkluderas valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION PROBLEMFORMULERING SYFTE AVGRÄNSNINGAR TIDIGARE FORSKNING METOD ÄMNESVAL FORSKNINGSANSATS ANGREPPSSÄTT UNDERSÖKNINGSTYP URVAL DATAINSAMLING LITTERATURSTUDIER INTERVJUTEKNIK INTERVJUER Intervjuareffekt Frågetyper och formulering TILLFÖRLITLIGHET OCH GILTIGHET Reliabilitet Validitet METOD- OCH KÄLLKRITIK Metodkritik Källkritik TEORI REDOVISNINGENS HISTORIA REDOVISNINGENS SYFTE NORMATIVA OCH POSITIVA REDOVISNINGSTEORIER KAPITALMARKNADSPERSPEKTIVET AGENTTEORIN INTRESSENTSYNSÄTTET REDOVISNINGENS NORMGIVARE IASB Redovisningsrådet Finansinspektionen REDOVISNINGENS REFERENSRAMAR IASB:s föreställningsram Begriplighet Relevans Tillförlitlighet Jämförbarhet REDOVISNINGENS POSTULAT REDOVISNINGSPRINCIPER Rättvisande bild

6 Matchningsprincipen Försiktighetsprincipen Bokföringsmässiga grunder REKOMMENDATIONER IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar RR 27 och IAS RR 27 och IAS Verkligt värde EMPIRI AMF PENSION Intervju med Birgitta Brandt på AMF Pension HANDELSBANKEN LIV Intervju med Anders Blennå på Handelsbanken Liv ALECTA Förstudie Intervju med Paul Grengel på Alecta SAMMANFATTNING AV EMPIRIN ANALYS SLUTSATS OCH DISKUSSION SLUTSATS Svårigheter med IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar Tolkning av IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar Påverkan på redovisningen av IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar Övergripande inställning till IFRS DISKUSSION Svårigheter med IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar Tolkning av IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar Påverkan på redovisningen av IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar Övergripande inställning till IFRS EGEN KRITIK FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING KÄLLOR LITTERATUR FINANSIELLA RAPPORTER ELEKTRONISKA KÄLLOR INTERVJUER BILAGA 1 INTERVJUGUIDE BILAGA 2 AMF PENSIONS RISKBESKRIVNING, RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING SAMT NOTFÖRTECKNING BILAGA 3 HANDELSBANKEN LIVS RISKBESKRIVNING, RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING SAMT NOTFÖRTECKNING BILAGA 4 ALECTAS RISKBESKRIVNING, RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING SAMT NOTFÖRTECKNING 6

7 1. INLEDNING I denna uppsats studeras de stora svenska livförsäkringsbolagens tolkningar av IASB:s redovisningsrekommendation eller så kallade standard IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Uppsatsen skrivs på uppdrag av det svenska tjänstepensionsföretaget Alecta. Sedan den 1 januari 2005 är svenska börsnoterade koncerner skyldiga att tillämpa internationella redovisningsstandarder medan onoterade bolag frivilligt kan välja att tillämpa dessa i koncernredovisningen (Finansinspektionen, 2005d:2). Syftet med dessa redovisningsstandarder är att öka jämförbarheten mellan företag samt att underlätta för företag inom EU att söka notering och riskkapital på börser även utanför det egna landets gränser ( Svenska livförsäkringsbolag ska övergå till dessa internationella redovisningsrekommendationer senast den 1 januari 2007 (Alecta, 2005:1). De standarder som ska tillämpas är International Financial Reporting Standards, IFRS, som ges ut av International Accounting Standards Board, IASB, samt International Accounting Standards, IAS, som gavs ut av IASB:s föregångare, International Accounting Standard Committee, IASC ( IFRS 7 är en av dessa standarder och behandlar upplysningar om finansiella instrument. Rekommendationen syftar till att upprätta en god internationell standard för upplysningar om finansiella instrument. (Finansinspektionen, 2005a:6). IFRS 7 ska tillämpas från och med den 1 januari 2007 (IASB, 2005c:7). 1.1 BAKGRUND I de industrialiserade länderna har utvecklingen på redovisningsområdet kännetecknats av två olika, parallellt existerande, traditioner; kontinental och anglosaxisk redovisningstradition. Sverige tillhör tillsammans med Belgien, Frankrike, Tyskland, Italien och Japan den kontinentala redovisningstraditionen. Denna riktar sig i första hand till långivare och då främst banker istället för till kapitalmarknaden. Till följd av detta är den kontinentala redovisningen konservativ och tyngdpunkten ligger på försiktighet. Utgångspunkt i denna tradition har varit försiktighetsprincipen som innebär att skulder värderas högt och tillgångar lågt. (Artsberg, 2005:89). Kopplingen mellan redovisning och beskattning är tydligare i den 1

8 kontinentala redovisningstraditionen än i anglosaxiska länder, vilket Sverige är ett typexempel på. Som motpol till kontinental redovisning står den anglosaxiska redovisningstraditionen som Holland, Storbritannien, USA och den internationella normgivaren IASB tillhör. I anglosaxiska länder är privata intressenter huvudfinansiärer och redovisningen är inriktad mot kapitalmarknaden. (Artsberg, 2005:88). Detta innebär att redovisningen i stor utsträckning sker till verkligt värde. Matchningsprincipen är central medan försiktighetsprincipen inte alls har samma betydelse som i den kontinentala traditionen. I den anglosaxiska redovisningstraditionen har redovisningsprofession och teorier större inflytande än i den kontinentala traditionen. Vidare karaktäriseras anglosaxisk redovisning av prejudikat medan det i den kontinentala redovisningstraditionen finns tydliga lagar (Artsberg, 2005:88). I takt med den ökade globaliseringen ökar också önskemålen om jämförbarhet mellan företag oavsett var i världen de verkar och vilken verksamhet de bedriver. Ett steg mot harmonisering på redovisningsområdet togs när EU 2001 beslutade att samtliga medlemsländer skulle övergå till IASB:s standarder från och med den 1 januari 2005 den så kallade IAS-förordningen. Att IASB tillhör den anglosaxiska redovisningstraditionen innebär att länder som följer IFRSstandarden också tillhör denna. Detta innebär ett helt nytt synsätt för de flesta västeuropeiska, kontinentala länder däribland Sverige. IAS-förordningen syftar huvudsakligen till att öka jämförbarheten av noterade koncerners finansiella rapporter i hela EU, vilket underlättar den ekonomiska och finansiella integrationen. Med internationella redovisningsstandarder minskar skillnader i redovisningspraxis mellan länder samtidigt som en mer enhetlig tillämpning av valda redovisningsprinciper skapas. (Finansinspektionen, 2006:1ff). IFRS är en av grundpelarna i EU:s strategi för en gemensam kapitalmarknad och är i första hand inriktad på att tillgodose informationsbehovet hos ägare och andra intressenter. En konsekvens av att IFRS är ett internationellt regelverk är att det saknar koppling till någon särskild ekonomisk eller rättslig miljö. Detta innebär att reglerna i allmänhet utformats utan hänsyn till nationell reglering om borgenärsskydd, vinstutdelning eller beskattning. (Finansinspektionen, 2006:2). 2